En minnestidning inför det

IFK - Bullen IFK Lidingö Veteranklubbs Tidning Årgång 12 Nr 3/14 Läs i detta nummer: Mr. Lidingöloppet En minnestidning inför det 50:e Lidingöloppet kallas Lars-Eric Dahl stedt som varit med från starten först som banläggare, sen Lidingöloppsansvarig i 25 år t o m år 1999. Nu åter banansvarig. Sidan 5 Helmer Falk minns Foto: Eddie Granlund Förre friidrottsordföranden Helmer Falk var starter för Lilla Lidingölop pet och hade aldrig några tjuvstarter. Sidan 7 Berndt om segern Berndt Ekström skriver själv om sitt segerlopp 1965 och varför det blev så få Lidingölopp för hans del. Sidan 4 Funktionärsminnen Om 48 lopp berättar Lars Wahl ström, tidigare Lidingöloppsstarter. Numera VIP-ansvarig I detta nummer del 1. Sidan 8 Möt Garry Johansson Intervju med Garry Johansson, en av fyra som sprungit alla 49 lopp och är anmäld till det 50:e loppet. Sidan 6 Kristina Stannow Överst: Starten har gått på Koltorps Gärde och löparna ringlar sig fram som en lång orm. Nedan: starten från första loppet. Börje Konstenius, Hellas (nr 38) har tagit täten före IFK Lidingös Alf Björkman (nr 33). Blivande segraren Berndt Ekström (nr 34) syns något bakom till vänster. Snart dags för det 50:e Lidingöloppet. Den 26 till 28 september dubblas Lidingös folkmängd då 45 000 löpare, kanske fler, kommer till ön. Dessutom en publiktillströmning som man bara kan sia om. En publik- och folkfest som skapt för Din hälsans ö. Det första Lidingöloppet gick den 10 oktober 1965 med start på Hersby Gärde (se bilden ovan). Eldsjälarna bakom loppet var Sven Gärderud och Kacke Karlberg. De tände på en tanke som legendariske idrottsskribenten Sven Lindhagen skrev i Idrottsbladet den 15 maj samma år: Den fria idrotten har tyvärr ingen bred tävling som slår och lockar man ur huse, skrev Lindhagen och propagerade för ett stort påkostat lopp i terräng. Ett Vasalopp till fots! Vem kommer först med idén? Det blev IFK Lidingö som kom först! Tre dagar efter att Sven Lindhagen skrivit sin krönika kunde han på nytt meddela att Lidingökamraterna beslutat att arrangera ett Vasalopp för löpare på älgsöndagen. Forts sidan 2 har sprungit 38 lopp och gör i år sitt 39:e på 10 kmsbanan. Sidan 11 Bulletin till medlemmar i IFK Lidingö Veteran klubb och övriga intresserade Ansvarig utgivare och redaktör:, tfn 08-35 22 26 mobil 073-989 65 51 e-post: ord-mening@swipnet.se

REDAKTÖREN Min syn på saken 50:e Lidingöloppet... Forts från sidan 1 Lidingöloppet har följt mig under min långa idrottskarriär. Jag råkade vara ordförande i friidrottssektionen året 1965 då vi tog beslut om att arrangera loppet. Knappast någon kunde då ana den väldiga utveckling detta lopp skulle få, inte bara för Lidingös del utan för långlöpningen som sådan. Lidingöloppet har varit stilbildande. Motions- och hälsotrenden är tydlig i samhället i dag. Det började med ett lopp för män i terräng på 30 km, men har sedan växt och har blivit ett familjelopp som passar de flesta. Här finns distanser för olika åldersklasser, här finns tjejlopp, knattelopp, gå-ing och Lidingöstafetten. 2013 var det också premiär för rullstolsloppet. Vid sidan av detta arrangerar Lidingöloppet också en rad andra evenemang som Lidingöloppet on Tour (2013 var Lidingöloppet på 14 olika orter där man samarbetar med lokala arrangörer), MTB-loppet (ett cykellopp på 60 km för både motionärer och elit), Lidingö Ultra Marathon och Blodomloppet (som arrangeras på Djurgården i försommatid). Lidingöloppet är en utmaning som heter duga med sin kuperade terräng. Det vet jag eftersom jag sprungit det 22 gånger, därav 16 på långa banan, och resten fördelat på 15 och 10 km efter min ålder. Jag skulle inte ha något emot att fortsätta springa loppet, men tyvärr har spinal stenos i ryggen och artros i knäna satt stopp för vidare löpande. Jag för nöja mig med att delta som en av 2 500 funktionärer som är igång under en Lidingöloppshelg, där vi veteraner utgör den del som tar emot löpare och publik vid Ropsten och Lidingövallen. Lidingöloppets betydelse för Lidingö Stad, dess köpmän och för Lidingös många föreningar ska inte undervärderas. Utan de tre Lidingöloppsdagarna skulle Lidingö vara betydligt fattigare, och då menar jag inte på pengar i kassakistan utan framför allt på upplevelse och härlig stämning runt vår ö. Välkomna till det 50:e Lidingöloppet hälsar Lars G. 2 Det var möjligen att gå händelserna något i förväg. De officiella besluten fattades av IFK Lidingö friidrott och IFK Lidingö skid- och orientering på föreningarnas respektive styrelsemöten något senare. Men planerna på ett lopp fanns redan, och en bana hade strängats i Lidingöskogarna. Medarrangör till det första Lidingöloppet blev också Idrottsbladet. Tävlingsledningen kom att bestå av Sven Gärderud och Kacke Karlberg från IFK Lidingö samt Idrottsbladets chefredaktör Torsten Tegnér och Sven Lindhagen. Vasaloppsväldigt Det första året arrangerades endast loppet på 30 km. Man hade inte tidigare skådat något sådant i löpväg. 538 löpare gav sig iväg samtidigt från Hersby Gärde, och som någon tidning skrev, det var något vasaloppsväldigt över det hela. 512 löpare tog sig i mål och succén var därmed given. Vålådalschefen Gösta Olander var på plats. Han hade Berndt Ekström från hemmaklubben IFK Lidingö som tips till segrare vid tvåmilskontrollen i Grönsta. Detta trots namn som skidlöparen Karl-Åke Asph, IFK Mora, Lasse Karlsson, Finspång och många andra. Det blev Berndt Ekström som först tog sig i mål på Grönsta Gärde, vilket givetvis gladde hemmaklubben något extra. Omdömena efter loppet var positiva. Friidrottsförbundets ordförande Matts Carlgren skickade telegram Grattis till en utomordentlig fridrottspropaganda. Hoppas kunna starta näs- Torsten Tegnér med segraren 1965 Berndt Ekström ta år. Hur det blev med den saken vet jag inte. Men redan till andra loppet, nu med starten förlagd till Koltorps gärde, hade inkommit 1 392 anmälda. Sen har det bara fortsatt att rulla på med nya klasser, flera löpare, herrar som damer, unga som äldre. Intresset för att testa sig på den tuffa Lidingöloppsbanan håller i sig. Numera finns det distanser för alla kategorier oavsett kön ålder eller förmåga. Lilla Lidingöloppet öppnade för knattar och barn att också få prova Lidingöterrängen. Utan alla 2500 ideella Lidingöloppsfunktionärer skulle det inte gå att arrangera detta lopp, säger Tomas Hoszek, dagens generalsekreterare för Lidingöloppet. Text o foto: GeneralsekreterareTomas Hoszek s Arkiv

Lidingöloppet har liksom många andra liknande arrangemang av lång och mångårig karaktär lockat till sig författare/skribenter som vill återge arrangemangets historia och på så sätt bidragit till idrottshistorien. Den första skriften om Lidingöloppet kom redan till det tionde loppet 1974, ett häfte på något över 30 sidor som beskrev huvudloppet kilometer för kilometer. Det blev 30 kilometer med bankaraktär, vissa historiska fakta och kulturhistoriska intressanta platser. Författare ä r Christian Stannow och Sven Gärderud samt foton från Carl Gustaf Dahlerus kamera. Till det 20:e loppet kom boken Lidingöloppet En jubileumsbok om loppet på den gröna ön utgiven av Manus förlag och rikligt illustrerad. Den bygg- de vidare på idéen om att beskriva loppets 30 km den här gången med nedräkning från den 30:e kilometern till den sista innan målgång. Boken innehåller också de tidigare loppens historia år för år till och med 1983. I ett inledande kapitel fick läsaren en resumé med historiska glimtar från terränglöpningens historia och ett kapitel om hur Lidingöloppet startade och de första årens utveckling. Karta i mitten och träningsråd av Hasse Viktorsson samt en avslutande statistikdel bidrog till 140 sidor Lidingölopphistoria. Författare är lidingöbon Lars G. Lindström, som sprungit många Lidingölopp genom åren. Om Lidingloppets litteratur Störst i Världen Sen dröjde det till 40-årsjubiléet 2006 då nästa bok kom Störst i världen (En bok om Lidingöloppet och människor som springer) signerad Mats Samuelsson och Christer Engström. Upplägget är att beskriva några av loppets många färgstarka profiler och lika färgstarka bilder av Christer Engström med flera. Här finns i mitten en varning! Med en pangbild från en pastoral idyll. Men i själva verket är det en av Sveriges mest fruktade backar, Abborrbacken, 550 meter och 46 meters stigning, som reser sig som en vägg efter 25 löpta kilometer. Mycket trevlig läsning på 144 sidor med en statistikdel på slutet. Klassikerbok Radio- och TV-journalisten Per Eric Nordquist har i sin Klassikerbok från 1990 ägnat Lidingöloppet 12 sidor. Han var en hängiven maratonlöpare men ägnade sig också mycket åt matlagning och gav ut flera kokböcker och även en bok om snapsvisor. Många minns honom från program som Hallå Bilist, Sveriges Magasin, Café Örebro med flera i TV. Han dog bara 61 år gammal i cancer. År 2013 gav Semic förlag ut en Klassikerbok om träning, idrottsskador och lite allmänna fakta. Lidingöloppet har här fått 15 sidor. Jubileumstidning Inför årets Jubileumslopp, togs tidigt ett beslut att inte ge ut någon bok, utan att istället satsa på sociala media och bildmässigt lyfta fram loppets historia. Klassikermagasinet har dock gett ut ett häfte med mycket Lidingöloppshistoria på ett 50-tal sidor med intervjuer och många foton. Skribent och redaktör för detta material är frilansjournalisten Jonas Hedman på uppdrag av Lidingöloppet. NYHETER I KORTHET Ordförande Ordförande under 49 år har varit Lars-Eric Dahlstedt 1977 Tauno Virta 1978-79 Sven P Johansson 1980-81 Assar Blomquist 1982-99 Mikael Tarandi 2000-02 Tom Anderzén 2003-08 Staffan Movin 2009- Marknads AB Lidingöloppet ägs av de två huvudarrangörerna IFK Lidingö Friidrottsklubb och IFK Lidingö Skid- o. Orienteringklubb till lika delar. Verksamheten drivs marknadsmässigt i bolagsform under namnet Lidingöloppets Marknads AB. Bolaget har totalt 11 anställda till 10,5 heltidstjänster. Skidlopp Det första Lidingöloppet gick redan 1961. Det var ett elljuslopp på skidor på Bo Gärde. Man körde en 2 km-slinga 6 varv. Sixten Jernberg vann före Janne Stefansson och Rolf Rämgård. Foto: Sixten i spåret före Janne Stefansson Sista Milen Lidingöloppet i samarbete med Lidingö Stad har beslutat att bygga ut Sista Milen med Abborrbacken med elljus. Det ger ökade möjligheter till att träna under den mörka tiden på året. Stockholm Tunnel Run Lidingöloppet arrangerar utöver huvudtävlingen Lidingöloppet on Tour, Lidingö Ultra, MTB-loppet och Blodomloppet. I år tillkommer som en engångsföreteelse Stockholm Tunnel Run, 10 km i Norra länken den 22 november innan trafiken släpps på. Äldste deltagaren Äldste deltagaren heter Vollmar Wallin, Upplands Väsby, som var 90 år när han tog sig runt på 10 kmsbanan 2001. Yngste deltagare på 30 km är Karl-Johan Andersson, 9 år som klarade distansen på 2.51.24. Ännu yngre är Mårten Dahlstedt på 15 km 1981 då bara 8 år. Numera finns en åldersgräns på 17 år för 30 kmsloppet. Älgsöndagen Länge gick loppet på Älgsöndagen den 10 oktober. Det var en tävlingsfri dag för orienterarna, för att inte skrämma bort älgarna under älgveckan. 3

Berndt Ekström, IFK Lidingö, blev det första Lidingöloppets segrare 1965. Segertiden 1.52.21 skulle inte räcka särskilt långt idag, men man ska ha i tanke att det då handlade om ett verkligt terränglopp på en smal stig med stenar, rötter och ojämnheter. En fördel för Berndt gentemot andra löpare var att han kunde banan utan och innan då han ofta tränade på den till vardags. Berndt Ekström berättar om det första loppet Här är Berndts berättelse: Ett par dagar efter min fars 50-årsdag i maj 1965 satt Sven Gärderud och Kacke Karlberg hemma i köket i mitt föräldrahem när jag kom hem från träningen och talade om planerna på ett långt terränglopp i anslutning till den s.k. älgsöndagen. Dagen före loppet så var jag med tillsammans med bl. a. Claes Ahl och några till och snitslade banan från Lidingövallen ut mot Fågelöudde och sen tillbaka mot Grönsta gärde. Från loppet minns jag att det bara var 3-4 grader varmt på ett snorhalt Hersby gärde i starten. Jag var en av få som använde spikskor, vilket var en given fördel på de hala och slippriga stigar som utgjorde banan på den tiden. Banan gick på den tiden som sagt mest på smala stigar och delvis var den rätt så obanad och jag minns att flera av killarna i tätgruppen blev attackerade av jordgetingar ett par gånger under de första sju kilometrarna. Drack vid vätskekontroller Jag var en av få i tätgruppen som tog mig tid att dricka vid de vätskekontroller som fanns utmed banan. Min klubbkompis Alf Björkman sprang förbi dessa tillsammans med bl.a. Karl-Åke Asph och dessa två drog också ifrån en bit fram emot 20 kmkontrollen, där Affe började få problem. Jag kände hela banan i detalj och visste att man måste ha lite sparat till slutmilen. Jag låg trea vid 20-km-kontrollen vid Grönsta och sa till Classe Ahl vid vätskekontrollen att det här vinner jag för jag var helt obrukad i det läget. Jag sprang om slutlige tvåan Sven Näslund efter ca 23 km. På banans lägsta punkt alldeles innan den långa backen upp mot 25 km så såg jag att Karl-Åke Asph var färdig. Han bröt alldeles efter att jag passerat honom. Sista halvmilen blev en behaglig fin resa och jag såg ingen bakom mig de gånger jag vände mig om. Jag behövde inte jaga livet ur mig mot slutet och jag tror att segermarginalen blev upp emot en minut. Varför blev det ingen fortsättning? Året efter 1966 bröt jag foten på 4 DM-terrängen och gick gipsad rätt länge. Kom igång på hösten och genomförde loppet med en tiondeplacering. Samma sak 1967. Året 1968 var jag i väldigt fin form och besegrade Rolf Hesselvall i ett 30 kms-lopp tre veckor före Lidingöloppet. Men när Lidingöloppet gick det året låg jag sjuk, och loppets segrare det året hette Rolf Hesselvall!! 1973 la jag helt av med löpningen. Övre: Segerglädje när Berndt springer i mål på Grönsta Gärde. Undre: Vid Kyrkviken ledde Alf BjörkBerndt Ekström man, IFK Lidingö före Lasse Karlsson, Finspång.

Några minnen med Mr Lidingöloppet Lars-Eric Dahlstedt När Svenne Gärderud maj 1965 kom med förslaget att arrangera Lidingöloppet var det inte svårt för styrelsen i skid- och orienteringssektionen att säga ja till en terrängtävling på ön. Sven som då både var ordförande och sekreterare i sektionen tog beslutet tillsammans med kassör Yngve Klavenäs och jag som då var orienteringsskid- och ungdomsansvarig. Erfarenhet hade vi från ett flertal nationella orienteringstävlingar och inte minst ett elljuslopp på Bo gärde på 12 km med Sixten Jernberg som segrare följd av Janne Stefansson och Rolf Rämgård. Åskådarantalet var runt 6000. Detta arrangemang gjordes tillsammans med IFK:s friidrottssektion, vilket nu även skulle ske med Lidingöloppet. Efter en tid gick även fri-idrottssektionen med på Svens förslag efter det Karl Axel Kacke Karlberg fått med sig de andra i styrelsen, där Lars G Lindström då var ordförande. Hur många anmälningar skulle vi få till loppet? Det gissades på 100 till 700. Sven drog det stora jobbet med organisationsuppbyggnad, anmälningsmottagande etc. Allt skötte Sven hemma i bostaden på Sagavägen, där Sven fortfarande bor. Älgsöndagen den 10 oktober kl.13 gav sig 538 av de 644 anmälda löparna i väg från Hersby åker. Trots brist på vätska på den senare hälften på banan så blev loppet en succé. Andra året skedde den största procentuella höjningen under alla år, då deltagarantalet mer än fördubblades och startavgiften höjdes med 30 procent från 15 till 20 kronor. Överdragskläderna Första årens körning av överdragskläderna med lastbilar byttes efter några år ut mot traktorer med hövagnar för att slippa att köra fast på startgärdet, då även arméns bärmattor inte räckte till och var jobbiga att få upp ur leran. Överdragskläderna som bands ihop med ett snöre och identifierades med en lapp med startnumret. Byltena lades upp under skärmskydd på målgärdet täckta med presseningar. När Hjärntrion: Kacke Karlberg, Lars-Eric Dahlstedt och Sven Gärderud skärmskydden var över 100 m långa kom Systembolaget och sponsrade med plastpåsar. Då behövdes det inte längre några skärmskydd. När det ett år blev punktering på en av hövagnarna och löparna på 15 km fick vänta i målet hyrde vi året efter in 2000 filtar från Räddningsverket. Filtvolymen blev allt för stor vilket gjorde att AGA som huvudsponsor var med om att ta fram tusentals regnponchos att ha som hjälp vid dåligt väder. Tidtagningen Tidtagningen är den funktion i loppet som haft den största utvecklingen under åren. Från att fyra personer var tidläsare tidskrivare, nummerläsare - nummerskrivare. Nästa steg blev klockor med tidremsa. Målfållorna utökades som mest till åtta. Tid efter 2.15 endast på ½ minuten, för att därefter interpolera tiderna. Tio inhyrda stämpelklockor från Danmark under två år. Streckkoder på nummerlapparna vilka träddes på långa säkerhetsnålar. Chips från början endast på någon klass för att senare utökas till alla där tid tas. Målfunktionärerna har numera som huvuduppgift att dela ut medaljer. med flera diken som med kommunens insats med igenläggning av dessa och nedläggning av 3000 m täckdikningsrör. Det tillsammans med en av Lidingöloppet helt bekostad väg förbi målet och ut till Grönstaparkeringen har inneburit enklare transporter och inga fastkörda stora bilar. Anmälningshanteringen har även den genomgått stora förändringar. Att ta emot över 4000 inbetalningskort under en dag, vilka skulle sorteras klassvis, förtryckta med placering från föregående år, dito utan det förtryckta kortet, nya löpare med meriter, klassikerlöpare och slutligen de utan meriter. Sorteringen tog oftast mer än halva dagen, klubbmedlemmar hämtade sina buntar för att kolla av angivna placeringar. Löparna fick nämligen samma startnummer som placering ända fram till 1995. Målområdet Målområdets förbättring från ett gärde Första vätskedepån 1965 5

Ett snack med Garry Johannson Har sprungit alla 49 lopp Cirka hundra meter från varandra på Päronstigen i Ludvika bor förste Lidingöloppssegraren Berndt Ekström och Garry Johansson, en av fyra som fullföljt alla 49 Lidingö-lopp över 30 km. Berndt springer inte längre, men Gary Johansson är fullt klar över att han ska vara med också i det 50:e loppet. IFK-Bulletinen träffade honom på hans sommarställe i Sunnansjö, som ligger i Dan Andersson-trakter nära Grangärde och Skattlösberg. Gary är i full fart med att bygga till på sitt sommarställe, där han har fyra hus, alla egenhändigt uppförda under ett antal år. - Det är väl den motion jag får nuförtiden, säger han. Försöker dock cykla och småjogga lite, men har sedan flera år drabbats av hjärtflimmer. Det är mera till obehag än farligt, menar han. Garrys anmälan till loppet Hur kommer det sig att han ställde upp i det första Lidingöloppet 1965? - Jag hade sprungit något maratonlopp innan (1958-59) och vi var ett gäng här i Ludvika som tyckte om att springa långt. Det var Sverker Eriksson, Bo Larsson och jag. Jag var ganska bra tränad och kom 11:a i loppet med en tid kring 1.59. Fick du blodad tand då? - Ja, det kan man väl säga. Kompisarna försvann visserligen, men jag fortsatte och tränade då ofta tillsammans med Berndt Ekström på skogstigar här kring Snöån. Det liksom bara flöt på för mig. De första åren tävlade jag för Ludvika FFI, sen värvades jag till Mälarhöjden av Bengt Nåjde, som bor i Blötberget mellan Ludvika och Grängesberg. Det var stimulerande att ha Nåjde som träningskompis. Han var svensk rekordhållare på 5000 meter under några år på 60-talet med som bäst 13.37.8. Han förlorade sen rekordet till Anders Gärderud 1972. Bengt är fortfarande spänstig och brukar komma förbi här på cykel. Det bara flöt på säger du. Men har du aldrig haft problem att ställa upp under dessa 40 år? 6 - Under de första 25 åren var det väl inga problem. Man tog ett år i sänder och oftast var jag hyggligt genomtränad. Sen kom problemet med hjärtflimret, som jag inte reagerade på till en början. Trodde bara att jag var dåligt tränad. Nu vet jag bättre och får ta det försiktigt. Så det har gått bra då? -Nja, för tre år sedan råkade jag såga mig i låret med motorsågen och trodde inte att jag skulle kunna springa 3 mil. Men läkaren sydde extra kraftigt och jag ställde upp. Visserligen blödde det igenom lite grand, men jag fullföljde även då. Hur tränar du inför det 50:e loppet? - Egentligen inte alls med löpning. Jag försöker jogga lite här kring torpet, och cyklar en del. Mesta konditionen får jag nog genom byggnationen här. Så har jag också en väldigt låg vilopuls, kring 35. Så du räknar med att kunna genomföra det 50:e loppet? - Ja, jag är ju anmäld (Gary har skickat den finaste anmälan till loppet, se foto). Men numera måste jag gå mycket i backar och så. Hoppas klara mig som i fjol, då jag hade 4.32.06. Du måste gilla Lidingöloppet och har väl de 30 kilometerna väl memorerade. - Självklart. Men loppet har ju vuxit väldeliga. Det är ofta trångt, man får knuffar och många löpare ska fram till varje pris. Sista milen med alla backar är jobbig, det får jag erkänna. Jag tar loppet i min takt och dricker vid varje kontroll. Vilken är din bästa tid? - Jag har varit ganska jämn de första åren då jag låg på tider strax över 1.52. Fram till det 30:e loppet ledde jag sammanställningen för sammanlagd löptid. Men då kom detta med flimret. Inför det 50:e loppet har Roger Andersson bästa sammanlagda tid med 113 timmar 36 min och 53 sekunder. Det ger en genomsnittstid på 2.19.25. Gary Johansson är tvåa på 127.43.49 och en genomsnittstid på 2.36.59. Lars Nordin har 2.59.57 och Sune Eriksson 4.23.05. Har ditt idrottsintresse smittat av sig i familjen på något sätt? - Mina grabbar Jesper och Alexander har båda sprungit loppet. Jesper har familjerekordet på cirka 1.50 och tävlar för en Linköpingsklubb. Min sambo sedan många år Ingmari Jansa är alltid med och servar mig. Och klassikern? - Har aldrig varit intresserad av. Men jag har kört Vasaloppet 13 gånger och även cyklat Vätternrundan några varv. En sista fråga? Om vi utgår från att du klarar ditt 50:e lopp. Hur ser du på det 51:a loppet 2015? - Det har jag faktiskt inte tänkt på. 50 lopp är ju en jämn och bra siffra att sluta på. Men, man vet aldrig något om framtiden. Eller Orsa kompani lovar inget bestämt. FAKTA GARY Bostad: Ludvika Född: 1 dec. 1938 Familj: Sambo och två grabbar, Alexander och Jesper Klubb: Ludvika FFI Karriär: 49 Lidingölopp, några maraton lopp, 13 Vasalopp och Vätternrundan På bana: 1500 meter och även 400m häck Civilt: Provare av transformator på ABB, Ludvika.

Helmer Falk, ordförande i friidrott 1957-58: Två minnen från tidigt 60och 70-tal hålla vätskebalansen. Under loppet, om det var -70 eller -71, drack jag första gången vid 15 km vid Fågelöuddes vätskekontroll. När jag kom till Sticklinge brygga med cirka en halvmil kvar till målet, stod orienteraren Benny Karlsson och hejade på mig. - Du har farfar Svenne Ekström strax före, skrek han. Samtidigt räckte han mig en mugg superäckligt sockervatten. Trots att jag visste sjufalt att jag inte borde dricka detta på sista milen, svalde jag drycken. Eventuella förhoppningar på att nå ifatt farfar Ekström försvann direkt. Sockervattnet låg som en klump i magen. När jag till slut pinat mig i mål på 2.10 var jag iskall och genomtrött. Det var enda gången i mitt idrottsliv som jag kräkts efteråt. Jag var starter i Lilla Lidingöloppet under många år. Från slutet av 60-talet och en bit in på 70-talet. Under dessa år ökade antalet startande 7-15-åringar upp till femtusen. Det fanns en klass för varje årsgrupp. De första åren hade vi ingen startlina som flög upp då startskottet gick. En kritad, knappt synlig linje i gräset var det enda som fanns. Speciellt 7-åringarna var spända inför starten. När det var två minuter kvar till start sade jag, inte fullt sanningsenligt, att jag i ett terränglopp slarvat med att knyta skorna och tillade: Kolla att ni har knutit skorna! Vilken underbar syn att se flera än etthundra sjuåringar böja sig ned och kolla att det var knutet ordentligt. Under mina år som starter hade vi inte en enda tjuvstart, vilket dåvarande tävlingsledaren för Lilla Lidingöloppet, Assar Blomquist, gav beröm för. Ja, det var så, att kommandot färdiga tätt följdes av startskottet, att löparna inte hann tjuvstarta. En av många unga kämpar i Lilla Lidingöloppet. Foto: Anders Kallersand Malin och Morgan Under dessa år som starter lade jag märke till Malin Ewerlöf, ett ungt löparnamn från Södertälje, och till Morgan Tollefsen från Dorotea, varifrån min chef på Lidingöpolisen, kriminalkommissarie Gunnar Westman kom. Malin och Morgan vann sin åldersklass varje år. Samtidigt har jag noterat att det är få segrare i barnklasserna som når elitnivå. Malin är ett av undantagen som gick upp i verklig elitklass och är ett av undantagen som nått högsta elitklass. Även Morgan var på väg att nå toppen på 800 och 1500m, men försvann när han började nå goda resultat. Varför är det så? Är det så att de som vinner frekvent och i unga år, bara tröttnar eller lockas av andra intressen. Malin Ewerlöf, Södertälje IF, nådde högsta elitklass. Foto För lite vätska Jag gissar att arrangörerna av de första årens Lidingölopp underskattade mängden dryck till löparna vid vätskekontrollerna. Under Nils Stigbergs år som ansvarig för vätskan, kom på målområdet larm om att det saknades vätska. I Nisse bil körde vi i full fart till hans affär på Åkervägen och fyllde 50-liters mjölkflaskor med vatten och strösocker. Jag släpade en sådan tung 50-litersflaska in på målområdet och slevade ut vatten till trötta löpare som kom i mål. En löpare klagade högljutt och gjorde sig till tolk för alla som törstat vid vätske-kontroller ute på banan. Jag uppmanade honom då något oförskämt: Drick nu för f-n, när det finns! Helmer Falk Om vätskebalanser När jag blev 45 år hade jag tränat som aldrig förr för att delta på 30 km. Jag sprang ofta hemifrån på Bo Gärde för att träna på Sista milen, och gjorde också flera tvåmilar på träning, där jag drack vätska för att 7

Lars Wahlströms krönika, del 1 Funktionärsminnen under 48 år Jag har varit inblandad i Lidingöloppet sedan 1967 då jag som ung student återvände hem efter collegestudier i USA. Som tidigare IFKare kom jag genast in i Lidingöloppsorganisationen och blev assistent till startchefen Olle Ljunggren. Ett nära samarbete följde även med loppets båda grundare Sven Gärderud och Kacke Karlberg. Min syster hade berättat att man hade haft problem under premiäråret, där 538 löpare startade. Vid vätskekontrollen i Sticklinge var det slut på vätska och i stort sett allt ätbart. Funktionärerna gick då in till sommarträdgårdarna och tiggde äpplen, vilka skars i bitar och delades ut till löparna. Även vatten handpumpades upp ur sommarvillornas pumpar och delades ut till tacksamma, trötta deltagare. Året därpå fungerade organisationen mycket bättre, men ännu hade vi som nybörjare vid stora tävlingar mycket att lära. Mitt första uppdrag blev vid Koltorps gärde den andra söndagen i oktober 1967. Det var en imponerande samling löpare som samlats på gärdet. Starter var Åke Svensson, som stod på ett lastbilsflak med pistolen i högsta hugg. Vi var alltid rädda för tjuvstart, då alla löpare var nervösa. Man kände i stort sett alla funktionärer och andan bland oss var mycket hög. Det behövdes inför alla spända löpare, av vilka många aldrig hade sprungit så långt. Starten gick exakt på tid det året. Året därpå hade vi dock glömt att synkronisera våra klockor och använde loppet kassörs, Arne Larssons, köksklocka som han hade med sig i reserv. På den tiden gick det för sig att starta loppet på ett ungefärlig tid. Svenne skrev allt för hand Lidingöloppets kansli fanns de första tio åren på Bodals gård, föreningarnas lilla himmelrike. Där huserade Svenne Gärderud som sekreterare och förde in alla anmälningar i sin bok. Han hade full koll på varenda löpare. Det var en fröjd att jobba med Svenne som hade svar på varenda fråga. När Bodals gård stängde för kvällen fortsatte vi hemma hos Sven i köket på Sagavägen. Detta var långt innan dataåldern och allt skrivarbete gjordes för hand. Perfekt miljö för den som ville lära sig hur ett kortsystem fungerar. Nisse ordnade smörgåsar Funktionärerna var frivilliga ledare och föräldrar inom IFK:s friidrotts- och orienteringssektioner. Ganska snart märkte vi att många funktionärer behövde någon form av proviant eftersom de var i tjänst i stort sett hela dagen. Nisse Stigberg, garvad IFK-ledare, fick uppdraget att ordna smörgåsar och de blev med en gång mycket uppskattade. Problemet var att nu ville alla tjänstgörande funktionärer ha del av Nisses mackor. Det blev snart för mycket för källaren på Stigbergs Livs. Den första underentreprenören fick nästa års kontrakt. Pellbäck chef på kansliet Under själva loppet tjänstgjorde IFK:s fruar, fästmör och flickvänner som sekreterare i två manskapsbodar vid målet. Om man gick in i dessa vagnar så gällde det att vara helt tyst och inte störa damerna som under ledning av Ingemar Pellbäck och senare Bengt Joe Wiberg satt koncentrerade vid sina skrivmaskiner. Det tog flera timmar innan resultatlistan kunde skrivas ut, dupliceras och slutligen publiceras. Listorna från tävlingarna körde vi oftast till DN med bil så att de hade de 1000 främsta på 30 km, samt övriga klasser, till måndagstidningen. Under några år ringde DN:s reporter Kurt Kulo Lorén hem till oss på kvällen för att få namnet på siste deltagare i mål. Tekniken med fax och senare dator kom att betydligt underlätta upprättandet av prislistorna. Spurtpriset vid Yxvägen försvann Banan, strängad av Lasse Dahlstedt, var lagd så att större delen av Lidingö täcktes och med en framsynthet som har gjort att man endast har behövt ändra korta delar av den. De senare åren har t o m staden fogat sig efter och ändrat delar av sin framtida stadsplanering efter banans sträckning. En större ändring gjordes när man drog banan längs med Kyrkviken bort mot Elfvik. Tyvärr försvann då spurtpriset vid Yxvägen (fastighetsägarföreningen skänkte en yxa i pris). Men senare års ledande löpare hade nog ändå fått problem med bagaget när de reste hem till Afrika med ett så tungt pris. Kacke Karlberg fungerade som kontaktman mot sponsorer och press, radio och TV. Han hade god kontakt med TV:sportens Sven Plex Petersson, för övrigt Lidingöbo. Det bäddade för att Lidingöloppet alltid fick god täckning i TV. Plex rapporterade från ett otal Lidingölopp och gjorde, som alltid mycket väl ifrån sig. IFK:s fina Dagbladslöpare Jacob Hård och Janne Lorenzon har svarat för kontinuiteten på TV-fronten. Foto: VIP- gruppen med ansvarige Lars Wahlström i vit skjorta, t. vänster står Torbjörn Bragderyd Lidingö stad och t. höger tidigare LL:s ordförande Tom Anderzén och längst till höger tidigare LL:s generalsekreterare Jan-Erik Österström. 8 Störst enligt Guiness Det vilar en högtidlig stämning över årets Lidingölopp som nu löps för 50:e året. Som veteran i funktionärssammanhang känns det skönt att se återväxten inom loppets organisation varit god. IFK Lidingö var först med långlopp, pionjär med löparmässa och är sedan många år Sveriges största terränglopp och registrerat i Guiness rekordbok som sådant. I några år har vi arrangörer argumenterat med kommunalrådet Paul Lindqvist om att bli större än Lidingös befolkning. Nu har han fått ge sig. Lidingöloppet har numera fler anmälda deltagare än antalet invånare som bor på ön. (Del 2 kommer i nästa nummer) Lars Wahlström

Diana med molnringen Sveriges (då) dyraste lagpris Redan till andra året, 1966, infördes ett lagpris för att stimulera till ökat deltagande. Millesstatyetten Diana med molnringen skänkt av Millesstiftelsen, betraktades då som Sveriges dyraste idrottspris, värderad till cirka 25 000 kronor. Första inteckningen i priset tog IFK Lidingös femmannalag med fjolårssegraren Berndt Ekström, landslagsmannen på medeldistans Tommy Holmestrand, samt tre mycket löpstarka orienterare Sten Andersson, Jan Söderberg och Per Sommerhein. Året efter tog Örgryte IS en inteckning i priset, 1968 vann Mälarhöjden bara 45 sekunder före IFK Lidingö. Mälarhöjden vann också året därefter innan lagsegern blev en kamp mellan finska lag och Enhörna IF. Slutlig segrare med sex inteckningar blev Enhörna IF 1981. Två i laget Max Holmnäs, segrare 1976, och Ove Malmqvist hade varit med i alla sex loppen. Enhörna vågade inte förvara det värdefulla priset i sin klubbstuga utan sålde det till Södertäljeföretaget ASTRA för 80 000 kronor, och har sedan lämnat ett årigt bidrag till såväl Enhörna och Lidingöloppet. Vindarnas gudinna Ett nytt Millespris, Vindarnas Gudinna, uppsattes 1982, värderat till 100 000 kronor. Även det priset hemförde Enhörna IF. Följande vandringspris på 30 km är Vingarna (värderat till mellan 150 000-200 000 kronor) samt Guds Hand, uppsatt 2001 och erövrat för alltid av Hälle IF 2010. Kvinnligt lagpris Det första kvinnliga lagpriset tillkom 1982, Faun med korpar. Det krävdes fem inteckningar på dåvarande 15 km för att bli erövrat för alltid. Hässelby tog hem priset 1997 efter att ha vandrat i 16 år. Hässelby fortsatte sen at ta hem även nästa pris Susanna (nu på damernas 10 km). Ett tredje vandringspris Pegasus, erövrades av ryska laget Kirovetc 2012. Bildtext ovan Första lagpriset skänktes av Millesstiftelsen och var då Sveriges dyraste idrottspris. Vid ceremonin deltog fr v Sven Gärderud. Millesstiftelsens ordförande och IFK:aren Gösta Åkerlund,chefredaktör Torsten Tegnér och Kacke Karlberg. Grete Waitz störst på damsidan Barbro Tano, IFK Kiruna blev den första segrarinnan när Lidingöloppet införde en damklass på 15,8 km 1967. Hon vann premiärloppet på 1.12.01 Norskan Grete Waitz gjorde sin entré 1976 och tog i snabb takt 11 raka segrar innan landsmaninnan Ingrid Kristansen bröt sviten 1987 (då Grete var skadad). Men året efter kom Grete tillbaka och vann på nytt. Hennes bästa tid blev 51.03. Grete Waitz blev internationellt mest känd för att hon vann New York Marathon nio gånger, London Marathon två gånger och hon blev VM-guldmedaljör i terränglöpning fem gånger. Hon höll världsrekordet på 3000 meter vid två tillfällen. Foto: arkiv Statistik om loppet per år 2012 Antal anmälda löpare 44.114 Antal anmälda löpare sedan starten 1965 1. 019.532 Antal fullföljande löpare 35.617 Antal fullföljande löpare sedan starten 81.5071 Antal löpta kilometer i år för de fullföljande 623.977 Antal löpta kilometer sedan starten 14.473.666 Sträckan runt ekvatorn (4000 mil) har detta år löpts 15,6 gånger Sträckan runt ekvatorn har totalt löpts 351 gånger Det senaste året var den totala löptiden, 7 år 6 mån. Sammanlagd löptid sedan starten 149 år 1 mån. Genomsnittsvikten på Lidingöloppslöparen är 63 kg och löparen tappar c:a 8 hg per mil. Det innebär att 792 löpare har försvunnit genom svettning Och totalt under alla år 16 604 Antalet funktionärer 2 500 Antaklet funktionärstimmar 25 000 Antalet personer som besöker ön under en Lidingöloppshelg 50 000 Antalet serverade bananer 30 000 Antalet serverad blåbärsoppa 500 lit Mängd serverat vatten 45 000 lit Sven Lundqvist Löparnas monument kom upp på Grönsta Gärde 1994. Grete Waitz avled i cancer 2011 och hedrades då i Norge med statsbegravning. Foto: 9

Assar Blomquist, LL:s ordförande 1982-99: Foto: Skapa förutsättningar för Lidingöloppet till Vallen Jag vill ge en bild av Lidingöloppet genom att berätta om min långa, eviga relation till LL. Samtidigt vill jag framföra hopp om stadens stöd för att lösa LL:s akuta behov av lokal - gärna på Vallenområdet. Det var 1960-tal, vår familj växte tre barn. Bostaden låg i centrala Stockholm och barnen visade oanade behov av rörelse och livsrum. Interiöra detaljer levde under ständigt hot. Vi måste söka oss ut från stan. Lidingö med sin vackra natur, kulturliv och fungerande idrottsföreningar frestade. På ön hittade barnen snabbt sina platser i idrottsrörelsen. Vi imponerades av duktiga ideella krafter och drogs med. Omgående blev vi utrustade med tidtagarur, måttstockar och funktionärsuppdrag. LL Sven G:s och Kackes skapelse bars av en framväxande motionsvåg. Våra duktiga fysiologer kunde nu visa det samband vi aktiva upplevt mellan välbefinnande och motion. IFK fri idrott, skidor och orientering drev och hade DN som sponsor. Nej till DN-loppet Det gick som tåget till 1981, då hungriga ekonomer på DN tyckte utdelningen var otillräcklig. Dom krävde att loppet skulle döpas om till DN-loppet! I egenskap av ordförande i fri idrott tillsammans med Lasse D. och andra på Lidingö väl förankrade personer sa vi nej! Vi blev idiotförklarade av många idrottsledare säja nej! till DN! LL:s ordförande, som var DN:s sportchef Sven P. Johansson avgick och jag en av motståndsmännen blev ny ordförande. Sven P. var stor han delade vår syn att DN efter en tid skulle lägga ner, som dom gjort tidigare med sex-dagars och andra arrangemang. Känsla av stolthet 1. Vi hade lärt, att det oväntade och helhjärtade stöd, som Lidingöborna visat genom sina ideella insatser år efter år hade väckt en känsla av stolthet. Dom kände mera för sin ö än för DN. Världens största terränglopp skulle byggas. 2. Kommunens företrädare började visa förståelse. 3. På marknaden hade vi AGA, vars ledning såg LL, som en idealisk bärare av deras marknadsinformation. De blev en härlig SYMBIOS mellan idrottsrörelsen, kommunen och marknaden. rer och bygger broar. Möten mellan mäniskor,som inte träffas i vardagslivet eller ännu svårare står mot varandra, kommer till stånd i kommitté- och funktionärsgrupper. Prästen möter ateisten, ledamoten i kommunstyrelsen möter den kritiska gräsroten, unga gamla, och polisen contra kunden! LL bidrar till LL utvecklas och genomförs i imponerande solidaritet mellan 2500 mäniskor på ön. Samhällsklimatet blir bra. LL skapar ekonomiska förutsättningar för våra ungdomars ideella verksamheter, när inte samhällets räcker. LL förbättrar ständigt med kommunens och kyrkans bistånd tävlingsområdet till glädje för alla året runt. Därför kräver LL att de bästa förutsättningar gives för verksamheten en lokal i sin verksamhetscentrum på Vallenområdet (se vad Mora gjort för sitt arrangemang! Vi får inte vara sämre!). Må gott! Assar Unik social skapelse Med glädje vill jag idag påstå: LL världens vackraste och största terränglopp är inte bara ett idrottsevenemang. Det är en unik social skapelse, som river barriäassar i samspråk med journalister Foto: Tomas Oneborg 10

Kristina Stannow gör sitt 39:e lopp IFK-veteranerna plockade hem 14 SM-medaljer Flitigaste dam i Lidingöloppet är lidingöbon Kristina Stannow. Hon har genomfört 38 lopp, sex fler än Viveka Swedenborg, Djursholm, 32 och Gunvor Mindell, Lulekamraterna, också 32. Bulletinen träffade Kristina i hemmet på Lokevägen mitt på ön för ett litet samtal. Kristina Stannow berättar att hon lockades delta när maken Christian Stannow, började springa. Båda tillhör numera de flitigaste löparna från Lidingö. - Första året sprang jag i min sons fotbolls skor, men numera har jag skaffat mig riktiga löparskor, säger Kristina, som också vill vara med så länge hon orkar. - Numera trippar jag fram ganska lugnt i skogen utan tanke på någon silvertid. Men bara för två år sedan klarade jag den på 10 kms-banan. Det kunde ha varit något lopp till i ordningen, om jag inte blivit påkörd av en cykel här-om-året och måste ställa in det årets lopp. Att Kristina lyckas hålla igång långt upp i åren förklarar hon med att hon fått starka ben genom balett och dans. Numera går hon också regelbundet på Friskis och Svettis och håller sig på det sättet i form. Det blir ett 39:e lopp också? - Ja, jag är anmäld och råkar jag bara inte vricka foten eller något annat som stör så ska jag nog försöka i år också. Jag har tränat lite lätt på fina skogsstigar på Fårö.. Fyra har klarat alla 49 lopp De är Roger Antonsson, Solvikingarna, Sune Eriksson,Vagnhärads SK, Garry Johansson, Veteranerna tog 14 SM-medaljer på 12 deltagare, 6 guld, 5 silver, 3 brons. Anthony Treacher fixade guld på 100, 200, 400 och i längd. Ingvar Lindqvist silver i vikt, kula, 400m samt brons på 100 och 200m. Mikael Wallin tog guld i diskus på 36.45. Lena Björk ordnade ett damguld i diskus 41.33. Magnus Nilsson silver på 400m. Eva Krönelin fixade silver i längd med ett hopp på 4.50. David Ingnäs slutligen tog brons på 400m. - Vi är mycket glada för dessa framgångar, säger veteranledaren Ingvar Lindqvist. IFK Lidingö fortsätter att hävda sig väl i veteransammanhang. Kristina Stannow stil going strong Ludvika FFI och Lars Nordin Swedbank. Ytterligare fem löpare har varit med alla gånger, men då även uppdelat på kortare distanser 15 och 10 km. Dessa är Jan-Olof Dackebro, Sundbybergs IK (20+10+19), Christer Grunder, Helukabel AB (32+8+9), Ingemar Hellström, Kronobergs IK (30+4+15), Börje Larsson, Skeninge IK (261013) och Ingemar Lyttbacka, IK Stål (20+ 10+19). Se särskild intervju med Garry Johansson på sidan 6. Text o foto: Anthony Treacher och Ingvar Lindqvist på prispallen. Afrikansk dominans Efter några år med finska och norska segrare på 30 km blev Suleiman Nyambui, Tanzania, den förste afrikanen att vinna Lidingöloppet 1986 på tiden 1.36.38. Foto: Sen följde Tommy Ekblom, Finland två år i rad innan Lidingöloppet blev en ren afri kansk affär med Douglas Wakiihuri, Kenya, från och med 1989. Luckor i denna ordning då den afrikanska dominansen brutits är från åren 1995 då engelsmannen Paul Evans vann 30 kmslop pet, 2003 då svenske Mustafa Mohammed, Hälle IF vann två år i rad. Han vann också loppet 2008. Den snabbaste tiden har Isaac Chemobwo, Kenya med 1.33.33 satt 1997. Han sololöp te då sista milen och vann loppet med en minut på tvåan. De senaste årens segrare heter Lewis Korir (bilden), som vunit loppet tre år i rad sedan 2011 med 1.34.54 som sin bästa tid. KINVARA 5 Söker du en lättviktssko för både tävling som träning? Kinvara 5 har ett nytt material i ovandelen för mer slitstyrka och hållbarhet. Förfinad stötdämpning och underbar löpglädje. RIDE 7 Vår senaste bekväma, neutrala och lätta träningssko. Testvinnare i Runners World s stora internationella skotest! Generalagent för Norden: Gerisale AB Sverige, www.saucony.eu/se ter: våra produk Läs mer om ony.eu/se www.sauc 11

LUCKOR I VÅRA LED Vi minns Jörgen Johansson Konstnären, dekoratören och idrottsledaren Jörgen Johansson, Lidingö har avlidit efter en tids sjukdom i en ålder av 76 år. Han sörjes närmast av döttrarna Mia och Susan med familjer. 444 Jörgen Johansson är död. Uppgiften kom som en chock en sen torsdagskväll och bjuder starkt motstånd. Orden blir svåra att formulera. Vi visste så litet på slutet hur illa ställt det var med Jörgen som länge kämpat mot diabetes och hjärtproblem. Det rimmar så litet med den Jörgen vi lärde känna i unga år, en stark livsvilja, en obändig energi och ett starkt engagemang för det han trodde på. 444 Till en början gällde det IFK Lidingö friidrott, där Jörgen var en engagerad medeldistanslöpare för att sen flytta över sitt intresse till IFK Lidingö fotboll och framför allt dess ungdomsverksamhet. Han var en av drivkrafterna bakom sammanslagningen av Lidingö Fotboll och IFK Lidingö till Hans Nicolaisen till minne Hans Nicolaisen avled den 7 juni på Siggebogården, Lidingö, efter en lång tids sjukdom. Närmast sörjande är hustru Agneta och sonen Stefan med familj. 444 Det fanns ett skimmer kring Hans. Trots sin svåra sjukdom (ALS) behöll han livet ut en entusiasm och en obändlig livsenergi, som jag har svårt att förstå att han orkade hålla, men som jag grips av. När jag besökte dig på Siggebogården, dock alltför sällan, låg Du till sängs utomhus med en varm filt om dig. Du hade svårt att prata, och jag måste luta mig fram för att lyssna till din sviktande röst. Jag såg att du led av att vara ett vårdkolli, vilket jag har full förståelse för. Det måste vara extra svårt för en person som var så livligt delaktig i Lidingös föreningsliv under ett 40-tal år. Få personer jag lärt känna har givit så mycket av sig själv till glädje för andra. 444 Andra har berättat om ditt IFK Lidingö Fotboll. Senare skulle hans intresse flyttas över till hans egen skapelse IF Elpe, främst med fotboll på programmet, och som blev hans stora livsuppgift. Tidvis bar han upp nästan alla roller, från ordförande till tränare och klubbmästare. 444 Sitt starka idrottsintresse bar Jörgen med sig hemifrån, där hans pappa Svenne Johansson var IFK Lidingös förste ledare för det fotbollslag som under 1930 och -40-talen gick från det så kallade Träsket till Östsvenskan (motsvarande dagens Superetta) i det nationella seriesystemet. 444 I kvartersklubben FCB med hemhörighet i Mosstorp fick Jörgen sitt första engagemang. Det hände under en epok på femtiotalet då bildandet av kvartersklubbar i Lidingö var många, starka och livaktiga i såväl fotboll som i friidrott. Här grundlades i ett tidigt skede de grundvärderingar som krävs för ett gott idrottsledarskap, och som har betytt mycket för utvecklingen av stora engagemang för Lidingö Båtklubb, Lidingö Hembygdsförening, Lidingö Museum, Lidingö Lions, Lidingö Vinsällskap, Lidingö Gille med mera. Jag ska bara fördjupa mig i ditt stora idrottsintresse. Jag lärde känna dig först inom idrottens sfär, då du och hustru Agneta delade tillvaron med IFK Lidingös allsvenska handbollslag, lockad av handlaren Nisse Stigberg och bäste grannen och kompisen Bosse Jarwander att leda klubbens öden några år. Ditt engagemang för IFK Lidingö handboll, Lidingöloppet och logen Den Fyruddiga Stjärnan, förde dig också som efterträdare till Göcke Kåremo som ordförande i IFK Lidingö Veteranklubb, där dina talanger som sällskapsmänniska och samordnare kom till sin rätt. Du var mycket uppskattad i denna roll! 444 I alla skeenden i ditt liv, som kan tyckas mig alldeles för kort, fanns alltid din positiva livssyn med, som du även i svåra stunder kunde vidarebefordra till andra. Ofta med någon avväpnande historia ur ditt rika förråd av anekdoter och skrönor. Jag är glad att jag fick vara med och vandra några år tillsammans med dig. Återstår för oss som ännu en stund går kvar på den här jorden, att låt oss inspireras av Hans N. Gör det gärna med Hans eget valspråk: Lev, och låta leva. idrottsrörelsens starka ställning på ön. Många av ungdomsledarna i kvartersklubbarna kom senare i livet att återfinnas i ledande positioner i några av Lidingös idrottsklubbar. 444 Det fanns en känsla av att Jörgen tog livet sorgfritt och lekande lätt, med en klackspark för att hämta ett begrepp från fotbollsvärlden. Det var ett bedrägligt sken. Innerst inne var han mycket målinriktad vare sig det rörde hans civila roll som uppskattad dekoratör för många stora firmor, hans brinnande intresse för att teckna och måla och inte minst viljan att lotsa unga människor vidare i livet med hjälp av idrotten. För oss som ännu är kvar en tid på jordens yta må vi låta oss inspireras och utvecklas i Jörgen Johansson anda. Säkerligen kommer tiden att ytterligare ljussätta hans minne. Per Olof Zethrin Besök på Millesgården På Millesgården öppnas en utställning om Pompeji den 20 sept. som pågår till den 18 maj 2015. Det är ett samarbete med Svenska Pompejiprojektet, som sedan tio år bedriver utgrävningar i Pompeji. Välkommen att se bankiren Caecilius Iucundus hem och många av hans kära föremål med Veteranklubben. Vi bjuder in till ett höstbesök på Millesgården onsdagen den 15 oktober, kl. 13 för medlemmar och övriga intresserade. Entrékostnad vuxen normalt 100 kr, för Pompeji-utställningen något ändrat pris. Anmälan om deltagande till Ingrid Kåremo senast den 10 oktober på telefon 08-765 46 47. JUBILARER 29 aug. Sonja Caris, 90 år; 18 okt. Sten-Olof Looft,80 år; 9 nov. Werner Magnusson, 80 år; 22 nov Ylva Langermo, 65 år; 24 nov. Evert Grönros, 80 år; 5 dec. Peter Wendler, 80 år; 7 dec. Inger Kåremo, 85 år; 15 dec. Annica Klasson, 70 år; 16 dec. Vera Danielsson, 95 år. 12