2012 årsberättelse
Årsberättelse 2012 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Innehållsförteckning VD:s hälsning... 2 Goetheanum Antroposofernas forskningscentrum... 4 Reflektioner kring Helene Schjerfbecks konst... 6 Stiftelsens styrelse och personal... 8 Verksamhetsberättelse för 2012... 10 Resultaträkning... 16 Balansräkning... 17 Finansieringsanalys... 18 Noter till bokslutet... 19 Bokslutets underskrifter... 23 Revisionsberättelse... 24 Stipendieutdelningen 2012 2013... 25 ii Layout: Kreab Gavin Anderson Bilder: Tomi Parkkonen, Matias Uusikylä, Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Tryckeri: Lönnberg Papper: Scandia 2000 Smooth White 240 g/m 2, Scandia 2000 Smooth White 130 g/m 2
Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse är en av Finlands ledande bidragsgivare inom den psykosomatiska och antroposofiska medicinen och därtill anslutna naturvetenskapliga forskningen samt inom blodforskningens område. Konstmuseet Villa Gyllenberg är ett av de främsta privata museerna i Finland. Det ägs av Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse och befinner sig i donatorernas forna hem på Granö i västra Helsingfors. 1
Årsberättelse 2012 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Att förvalta ett andligt och materiellt arv S igne och Ane Gyllenbergs stiftelse grundades år 1948 av Signe och Ane Gyllenberg för att konkret föra vidare det livsideal som blivit viktiga för de gyllenbergska makarna själva under deras livstid; det andliga i tillvaron som komplement till den livskvalitet ett gott materiellt välstånd kan erbjuda. Enligt Ane Gyllenberg själv var hans mors vägkost i livet till sina tre söner: Ni bör komma ihåg att gott huvud, begåvning och snabb uppfattningsförmåga är goda gåvor, men utan andlighet är ingen människa intelligent. Med denna livsvisdom i bagaget intresserade sig Ane Gyllenberg tidigt för Rudolf Steiners läror om antroposofin. Därtill utvecklade han, så fort det var honom ekonomiskt möjligt, ett intresse för konst konst som berör. Utgående från dessa ledstjärnor i Gyllenbergs eget liv var syftet för stiftelsen givet; att understöda forskning i psykosomatisk medicin (det friska psykets inverkan på kroppen) och medicinsk forskning som bygger på Rudolf Steiners läror (antroposofisk medicin). Stiftelsens andra ben blev att kring makarnas hem på Granö skapa ett öppet konstmuseum Villa Gyllenberg. Båda dessa syften är idag högaktuella och tacksamma att förverkliga! Inom medicinen är behovet för understöd till forskning givetvis hela tiden växande, speciellt då den offentliga sektorns resurser är ansträngda. Men även i detta trängda läge finns det utrymme och behov av att se på patienten i en ny dager där vården inte enbart inriktar sig på att bota krämpan. Genom att i patienten också bemöta mänskan som en helhet kan individen själv involveras i den botande processen. Många av de forskningsprojekt Gyllenbergs stiftelse understöder har som mål att försöka 2
VD:s hälsning utröna hur denna inverkan från psyket kan medverka till en friskare kropp. På Villa Gyllenberg skiner alltid solen åtminstone inomhus. I museet förenas på ett fantastiskt sätt det klassiska, stiliga gyllenbergska hemmet med det moderna galleriet som i äkta antroposofisk anda smälter ihop med den vackra omgivande miljön. Konsten och atmosfären på Villa Gyllenberg återspeglar på ett intressant sätt det tidlösa i Signe och Ane Gyllenbergs livsverk. Vi som idag arbetar med Gyllenbergs stiftelse gör givetvis vårt bästa för att säkerställa att våra stiftares förväntningar och stiftelsens syften uppfylls. Samtidigt vill vi vara starkt förankrade i nuet. Till nuet hör också en ökad öppenhet kring stiftelsers verksamhet. Denna årsberättelse är ett av våra bidrag till denna öppenhet. Jannica Fagerholm Verkställande direktör för Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse Ni bör komma ihåg att gott huvud, begåvning och snabb uppfattningsförmåga är goda gåvor, men utan andlighet är ingen människa intelligent. Ane Gyllenbergs mor till sina söner 3
Årsberättelse 2012 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Goetheanum Antroposofernas forskningscentrum Goetheanum i Dornach är symbolen för Rudolf Steiners livsverk. Här forskas vidare i antroposofisk medicin och kunskapen tillämpas i vården på sjukhusen Lukas Klinik och Ita Wegman Klinik i Arlesheim. Rudolf Steiners personliga arkiv står till forskarnas förfogande på Ita Wegman Institut. Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse delar vart annat år ut understöd och stipendier till forskning inom psykosomatisk och antroposofisk medicin. Understöden till den antroposofiska medicinen har varit ca 40 % av utdelningen. Dessa understöd har förutom för forskning inom antroposofisk medicin också beviljats som resestipendier för personer som vill fortbilda sig inom detta område. Goetheanum erbjuder fortbildning, seminarier och konferenser inom antroposofisk medicin. Många antroposofer ansöker om reseunderstöd till detta kurs- och kunskapscentrum. Årligen ordnas arbetsdagar och konferenser för läkare, terapeuter, eurytmister och personer som vill fördjupa sitt antroposofiska kunnande. Som byggnad utstrålar Goetheanum en monumental symbolik och återspeglar olika delar i Steiners läror. I auditoriets glasfönster berättas i bilder själens vandel genom jordelivet in i evigheten för att åter födas till ett nytt liv. Den medicinska sektionen inom Goetheanum leds av Dr Michaela Glöckler. Den moderna antroposofiska medicinen eftersträvar att bli integrerad med den konventionella medicinen och således att bli ett komplement till den traditionella vården. Michaela Glöckler hoppas att man inom EU officiellt skulle godkänna vissa terapier så att de skulle kunna införlivas i sjukförsäkringssystemet. Till exempel i vården av barn med ADHD har målningsterapi och musikterapi visat sig vara effektiva vårdmetoder men ersätts inte tillsvidare. De antroposofiska sjukhusen samarbetar i cancervården med konventionella sjukhus. Patienter kan få antroposofisk vård före en operation och därefter få rehabilitering med antroposofiska terapimetoder. En central del av den antroposofiska cancervården är medicineringen med mistelpreparat. Rudolf Steiner (1861 1925) forskade mycket i denna medicinalväxt. Han skrev instruktioner för hur olika skördetidpunkter och olika värdträd påverkar extraktets sammansättning. Han beskrev också hur extraktet skall framställas och doseras åt patienter. Extraktet skulle kombineras med koppar, kvicksliver och silver vilket är avsett att ge olika impulser för inriktningen av behandlingen. Steiners medicinska forskning och korrespondens finns arkiverad på Ita Wegman Institut. Mistelextrakt används idag inom 4
Lucaskliniken alla patientrum har egen balkong med vacker, rofylld utsikt över parken Centrifugen med vilken man utvinner mistelextrakt Goetheanum, byggt 1925 1928 Medicinsk verksamhet Olika oljor ingnides beroende på patientens diagnos. Olja av ringblomma och arnika ger ro, lavendeloljan ger god sömn, rosenoljan ger tröst. Eurytmirörelser visas av stiliserade träfigurer den antroposofiska medicinen i kombination med konventionell cancervård bl.a. för att minska biverkningar av cellhämmande läkemedel och för att öka patienternas vitalitet, förlänga den förväntade livstiden och förbättra livskvaliteten. En förutsättning för att verka som läkare inom den antroposofiska medicinen är en examen som legitimerad läkare inom konventionell medicin. Denna examen påbyggs sedan med fortbildning inom antroposofisk medicin där fokus ligger på behandling och terapier som beaktar människan som en helhet; det kroppsliga välmåendet kombineras med det andliga. Den helande verkan som vården ger är tillfredsställelse, förnöjsamhet, utveckling och andlig tillväxt. Man eftersträvar en god livskvalitet genom att stöda personligheten, söka harmoni, väcka aptiten, motverka trötthet och ge balans i tillvaron. Vårdmiljön å sin sida eftersträvar att ge sinnesfrid i den antroposofiska arkitekturen, färgerna och inredningen. Naturens inverkan anses välgörande för själen och är orsken till att sjukhusen byggts i parkliknande omgivning. De antroposofiska vårdterapierna lämpar sig speciellt väl för patienter med utbrändhet och psykosomatiska sjukdomar. De antroposofiska läkarna gör en diagnos och ordinerar lämpliga terapier. Diagnoserna baseras delvis på definitioner av livskvalitet stöd för personligheten, harmoni, aptit, trötthet och balans. Patienten får behandlingar med växtbaserade oljor, omslag och bad. Inom vården tillämpas också målningsterapi, musikterapi, eurytmi och biografiskrivning. Målningsterapi har visat sig speciellt effektiv vid behandling av smärtpatienter. Dessa vårdterapier kräver specialutbildade terapeuter. De har ofta en teoretisk utbildning som byggs på med praktik vid sjukhusen under ledning av den skolade personalen. Katri Niskanen är vårdeurytmist, arbetar som eurytmilärare i Steinerskolan i Helsingfors och har fortbildat sig i Goetheanum. Senast deltog hon i en kurs om toneurytmi. Under kursen lärdes ut hur musik- och sångterapi i grupp hjälper själen att hela sig hos psykosomatiska patienter med depressiva symptom. Vårdeurytmiterapin bygger på toneurytmi och hjälper patienter med ångest. Den mänskliga helheten omfattar tanken, känslan och viljan och den berörs och styrs av toner och intervaller, jag insåg att det är hela kärnan i toneurytmin skriver Katri Niskanen i sin redovisning. Michaela Glöckler ställer nu frågan till instanserna inom EU; kan de antroposofiska vårdterapierna bli ett godkänt komplement till den traditionella vården? Annika Nylund Kamrer 5
Årsberättelse 2012 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Reflektioner kring Helene Schjerfbecks konst Wassily Kandinsky skrev i sin pamflett om konsten 1912 Konstnären måste träna inte bara sitt öga utan också sin själ. Mycket passande ord för att beskriva Helene Schjerfbecks konst. Helene Schjerfbeck (1862 1946) gick sin egen väg som konstnär i en tid då konsten i Finland idealiserade det fosterländska och mytologiserade det finska. Hennes konstnärskap präglas av ett livslångt lärande, hon strävade ständigt efter perfektion. Hon var en mycket produktiv konstnär som målade under hela sitt långa liv. Hon använde sig av olika målningstekniker och skapade inalles ca 1000 verk. Schjerfbeck var en viljestark kvinna i en tid kring sekelskiftet 1900, av strikt könsrollsfördelning. Det var säkert stigmatiserande för henne att först som ung bli geniförklarad i konstkretsar för att senare möta helt andra tongångar i oförstående konstkritik. Som person var hon skygg och dolde sitt innersta. Vi kan bara få uppleva små glimtar av hennes stormiga inre liv och personliga känslor via hennes målningar och bevarade brev. Schjerfbeck betraktade sina modeller och motiv med en målares ögon, som en konstnär med remarkabel kunskap om konstens historia. Hon behärskade suveränt de gamla mästarnas sätt att behandla ljus och skugga. Denna djupa baskunskap kombinerad med konstnärinnans personliga, estetiska stilkänsla utgjorde grunden för hennes måleri. Hennes målningsstil utvecklades till en mycket kännspak originell tolkning av motivet, vare sig det handlade om ett ansikte ett landskap eller en frukt. Hon blev allt djärvare med åren; ungdomsårens tekniskt perfekta naturalism utvecklades till en personlig franskinfluerad symbolism, genom förenkling och reducering - mot komplexitet. Schjerfbeck strävade efter att nå den punkt där konsten enbart handlar om det nödvändiga och avgörande. Det är det vi ser idag och det som gör att hennes målningar 150 år efter hennes födelse känns så moderna och aktuella. Vad utmärker då hennes val av motiv? Kännspakt är att det handlar om allmänmänskliga motiv, oftast utan politiskt eller socialt ställningstagande. Man upplever inte att de är förankrade i konstnärinnans samtid. Hon målar vyer över själsliga landskap, psykologiska personporträtt, intensiva självutlämnande självporträtt med djup smärta och avklarnad stillhet. Vad karakteriserar hennes unika amålningsstil? Avskalad perfektion, ovanliga vinklar och perspektiv ger en tidlös känsla. Man anar något mera under ytan. Psykologiska porträtt, rofyllda madonnor som utandas kontemplation och andlighet. Hennes enastående svit av självutlämnande självporträtt såsom ingen kvinna tidigare målat sig själv. Konstnärinnan tar bort allt onödigt ur bilden, förenklar 6
Helene Schjerfbeck Skogsinteriör, Pont Aven 1883 och Fragment ca. 1904 Helene Schjerfbeck Den korsfäste 1928 eller 1929 Museiverksamhet Galleriet, Villa Gyllenberg Nina Zilliacus och Sue Cedercreutz-Suhonen Samtliga målningar tillhör Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse motivet och tonar ner färgerna, ibland med en liten kontrasterande färgaccent här och där. Ane Gyllenberg köpte bara sådan konst som berörde honom personligen. Samlingen speglar ett personligt sökande. Hans särintressen antroposofi och hans starka vurm för frimurarrörelsens ideal är synliga i valet av målningar. Med tiden utvecklades konstnärinnan Helene Schjerfbeck till en av hans favoriter. Ingen annan konstnär i den redan då betydande konstsamlingen ägnades ett sådant särintresse som Schjerfbeck. Det var hans goda vän konsthandlaren Gösta Stenman (1888 1947) som introducerade Schjerfbecks konst för Ane Gyllenberg och den väckte omedelbart genklang hos honom. Under åren utvecklades samlandet till ett alltmer uppslukande intresse. Ane Gyllenberg förhandlade och köpte konst, bytte målningar med sina närmaste konstintresserade vänner och sökte verk från vissa perioder för att fylla luckor i samlingens kronologi. Ane Gyllenberg träffade aldrig Helene Schjerfbeck men han skrev till henne för att få mera information om de målningar han ägde. Han avslöjade för henne att hennes målningar uppfyller honom med en sådan glädje att han kan sitta i timtal och beundra dem. Höjdpunkten i Villa Gyllenbergs konstsamling är Helene Schjerfbecks målningar som redan under Ane Gyllenbergs tid uppgick till ett tjugotal. Under åren har samlingen utökats och med teckningarna inberäknade handlar det i dag om drygt 30 målningar. Samlingen är den största i privat ägo och ger en unik bild av konstnärinnans egen konstnärliga utveckling från de tidigaste realistiska arbetena till den förenklade stilen där det sista självporträttet i kol utmanar betraktaren. Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse har under Helene Schjerfbecks jubileumsår 2012 synligt deltagit i utställningar såväl i Finland som utomlands. Villa Gyllenberg inledde jubileumsårets utställningskalender med en utställning Om det andliga i konsten Helene Schjerfbeck 29.2. 20.5.2012. En utställning som byggde på hennes mera eteriska andligatolkningar ett tema som låg Ane Gyllenberg mycket varmt om hjärtat. I samband med utställningen utgavs en diger utställningskatalog som även med framgång sålts på andra museer under jubileet. Efter Ateneums storsatsning på Helene Schjerfbecks konst stod Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm i turen och den 16 mars 2013 öppnades Göteborgs konstmuseum sin Schjerfbeck-utställning. Hela sitt liv längtade Helene Schjerfbeck tillbaka till det fria konstnärslivet i Paris och Bretagne. Hon skulle säkert ha varit mycket glad och stolt över att intresset för hennes unika konst fortsätter att växa även utanför vårt lands gränser. Nina Zilliacus Intendent 7
Årsberättelse 2012 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Styrelse Från vänster Mikael Knip, Kaj Hedvall, Berndt Arell, Henrik Meinander, Per-Henrik Groop, Henrik Enckell, Susanne Homén, Magnus Bargum, Tom Pettersson, Viveca Söderström-Anttila Ordförande Professor Per-Henrik Groop Viceordförande och skattmästare Kommerserådet Magnus Bargum Ordinarie ledamöter Direktör Berndt Arell MD Henrik Enckell ED, DI Kaj Hedvall Förvaltningsdirektör Susanne Homén Professor Mikael Knip Professor Henrik Meinander Professor Tom Pettersson VH Thomas Stenius Docent Viveca Söderström-Anttila Medicinska sakkunnignämnden Ordförande Professor Per-Henrik Groop MD Henrik Enckell Professor Mikael Knip Professor Tom Pettersson Docent Viveca Söderström-Anttila Museinämnden Ordförande Professor Henrik Meinander Direktör Berndt Arell Professor Per-Henrik Groop Finansrådet Ordförande Kommerserådet Magnus Bargum Professor Per-Henrik Groop ED, DI Kaj Hedvall Förvaltningsdirektör Susanne Homén VH Thomas Stenius 8
Personal Styrelse och personal Från vänster Sue Cedercreutz-Suhonen, Nina Zillliacus, Annika Nylund, Jannica Fagerholm, Antonia Laszlo och Leena Hartikainen Verkställande direktör EM Jannica Fagerholm Kanslipersonal DE Annika Nylund, kamrer Merkonom Antonia Laszlo, assistent Intendent FM Nina Zillliacus Museipersonal och timanställda guider Sue Cedercreutz-Suhonen, chefsguide Andrea Aalto-Granberg Marie-Louise Blåfield Seth Granberg Leena Hartikainen Hanna Häkkinen Maria Laurent Linda Leskinen Alexandra Meincke Lotta Nylund Anne-Mo Rundt-Hairedin Sara Salmi Christian Waselius Johan Wesander 9
Årsberättelse 2012 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Verksamhetsberättelse Allmänt Signe och Ane Gyllenbergs stiftelses ändamål är enligt stiftelsens stadgar att understödja medicinsk och därtill ansluten naturvetenskaplig forskning, särskilt på området för hur det fysiska och människans fysiska funktioner påverkas av det andliga och själsliga samt på blodforskningens område, och i andra hand upprätthålla och förkovra en konstsamling, omfattande företrädesvis alster av inhemsk målarkonst och skulptur. Stiftelsens ändamål förverkligas: genom utgivande av stipendier eller forskningsunderstöd, bekostande av forskningsresor samt utgivande av medicinsk eller därtill ansluten naturvetenskaplig litteratur; och genom anskaffande av konstverk till en konstsamling, som öppenhålles för allmänheten. De medicinska understöden utdelas av styrelsen på basen av ansökningar eller i särskilda fall på basen av övriga beslut. Museiverksamheten förverkligas genom att upprätthålla och utveckla konstmuseet Villa Gyllenberg. År 2012 använde stiftelsen 1 879 463,69 euro för att förverkliga syftena. Stiftelsen lediganslår och utdelar medicinska stipendier vart annat år och stipendierna utbetalas under en tvåårs period. År 2012 ökades stipendiebeloppet med 4,2 % från 2010 års utdelning. Arbetet med hanteringen av ansökningarna och beredningen av de medicinska stipendierna resulterade i en mera stram linje gällande resestipendier och stipendier för antroposofisk fortbildning. För museiverksamhetens del präglades 2012 av Helene Schjerfbeckjubileumsåret och utställningen Om det andliga i konsten Helene Schjerfbeck på Villa Gyllenberg. Utställningen, som inledde jubileumsåret, fick stor publicitet och besökarantalet översteg alla förväntningar. Under hösten färdigställdes filmen Till glädje för mänskligheten om Ane Gyllenberg och stiftelsen. Arbetet med filmen blev en värdefull resa från stiftelsens bakgrund och historia till nutid och verksamhet idag. Ekonomiskt var 2012 ett framgångsrikt år. Räkenskapsperiodens resultat uppgick till 5 533 970,46 Kostnader för förverkligandet av stiftelsens syfte Totalt 1 879 464 euro Medicinsk understödsverksamhet 44 % Museiverksamhet 27 % Personalkostnader 18 % Övriga kostnader 11 % 10
Verksamhetsberättelse euro varav försäljningsvinsternas andel utgjorde 4 961 154,07 euro, främst föranledda av försäljningen av stiftelsens aktier i Fastighetsaktiebolaget Lönnrotsgatan 3. Även direktavkastningen var dock något högre än förväntat, dels beroende på framskjutna fastighetsaneringar men också på något högre än budgeterade dividendintäkter. Under år 2012 implementerades i stiftelsens arbete framgångsrikt de verksamhetsriktlinjer som fastställts i strategiarbetet 2011. I sitt arbete följer stiftelsen till tilllämpliga delar de anvisningar och föreskrifter som Delegationen för stiftelser och fonder r.f. fastslagit i dokumentet God förvaltning i stiftelser. Den medicinska understödsverksamheten Stiftelsens medicinska stipendier lediganslogs att sökas under januari 2012. Totalt lämnades in 421 ansökningar till ett belopp om 7 644 160 euro. På förslag av medicinska sakkunnignämnden beslöt stiftelsens styrelse på sitt årsmöte att utdela 1 428 200 euro för medicinsk forskning och i resestipendier. Detta utgjorde 19 % av det ansökta beloppet. Ur den Allmänna fonden utdelades 866 100 euro och ur Steinerfonden 562 100 euro. Totalt beviljades 154 stipendier och reseunderstöd. Stipendierna utbetalas under två års tid. Årets resultat belastas med hälften av det beviljade beloppet. Resten kommer att belasta resultatet för år 2013. Stiftelsens omarbetade hemsidor innehöll mer information än tidigare, vilket gav positiv respons från de sökande. För första gången godkändes endast elektroniska ansökningar. Andelen beviljade resestipendier var färre än tidigare beroende på att tyngdpunkten lades vid den medicinska forskningen. Behandlingen bereddes genom att kategorisera resestipendierna. Denna metod att behandla ansökningarna visade sig vara åskådlig och effektiv. Varje kategori diskuterades först som ett ärende varefter den gruppens ansökningar behandlades. Eftersom utdelningsbeloppet för resestipendierna var mindre än senast gjordes klara prioriteringar. Inom fortbildningen stöddes inte kurser som börjat redan innan stipendierna lediganslogs och såsom tidigare, inte heller grundutbildning. Inom kategorin för utgivning av böcker understöddes två projekt. Stipendier beviljades för föreläsarkostnader vid anordnandet av antroposofiska konferenser i Finland och för kurser och fortbildning som arrangerades bland annat i Goetheanum. Forskningsstipendier beviljades bland andra för följande projekt: Docent Tiina Paunio understöddes med 50 000 euro för att fortsätta forskningen Sömnens betydelse för barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling, en forskning inom SKIDI- KIDS- projektet inom Finlands Akademi. Ur Steinerfonden beviljades 18 000 euro till Professor Erik Baars forskning The clinical and immunological effects of eurythmy therapy on seasonal allergic rhinitis och 15 000 euro åt Terttu Ihalainen för forskningen Waldorfpedagogiskt drama, hantverk och andra konstämnen som terapeutiskt undervisningsstöd i grundskolpedagogiken. Stödet till Steinerskolan i Helsingfors, för terapiläkare och terapiverksamheten, var 90 000 euro. Snellmankorkeakoulu beviljades 20 000 euro för en undervisningshelhet 2012-2013 gällande Människan som helhet, specialundervisning och terapi som stöd och bas för Steinerpedagogiken. Under 2012 återtogs inga gamla stipendier eftersom forskningsstipendierna från 2010 kan lyftas fram till den 31.12.2013. Stiftelsens bidrag till Helsingfors universitet för den svenskspråkiga professuren i smärtforskning var 116 920,71 euro. För att förkovra sitt kunnande inom den antroposofiska medicinen och utbildningen inom denna genomförde den medicinska sakkunnignämnden en studieresa till Goetheanum i Dornach och de antroposofiska klinikerna i Arlesheim den 22-24.4.2012. Resan gav värdefulla insikter om trender och utmaningar inom den antroposofiska medicinen samt utmärkt vägkost med tanke på prioriteringar vid kommande stipendieutdelningar. En separat rapport över studiebesöket har utarbetats. Planeringen av stiftelsens följande medicinska symposium med Minnet som tema inleddes i augusti med professor Hasse Karlsson som utomstående sakkunnig och MD Henrik Enckell som styrelsens ansvariga. Utsikterna att återigen skapa en tvärvetenskaplig 11
Årsberättelse 2012 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse helhet ser lovande ut. Symposiet planeras äga rum den 25. 27.9.2014. Museiverksamheten Villa Gyllenberg är en mötesplats för konst, kulturhistoria och kunskap. Museet vill erbjuda stimulerande upplevelser i dialog med publiken. År 2012 var besökarantalet på museet 14 133 personer (3 717 år 2011). Den stora ökningen i antalet besökare berodde på den framgångsrika Helene Schjerfbeck jubileumsutställningen Om det andliga i konsten - Helene Schjerfbeck. Utställningen inledde jubileumsåret 2012 då det förflutit 150 år sedan Helene Schjerfbeck föddes. Utställning på Villa Gyllenberg pågick 29.02. 20.05.2012. Museets besökarantal under dessa 2,5 månader var cirka 13 000 personer. Under utställningen utökades öppethållningstiderna och muséet var öppet förutom de normala tiderna, onsdagkväll och söndagar, även lördagar. Den sista utställningsveckan var museet öppet alla dagar. Kundnätverket utvidgades och ett antal nya besökare kom för första gången till museet. Under jubileumsutställningen inleddes ett givande samarbete med Kuhmo kammarmusik. Unga artister från Kuhmo uppträdde under tre välbesökta konserter på Villa Gyllenberg. Övrigt program bestod av två föredragskvällar, konstverkstäder och dramatiserade guidningar. I anslutning till utställningen gav stiftelsen ut en katalog. Katalogen utarbetades av Nina Zilliacus och Sue Cedercreutz-Suhonen. Inför jubileumsåret utkom även Sue Cedercreutz- Suhonens och Lea Bergströms bok om Schjerfbecks modeller i nyutgåva. Utställningen gav Villa Gyllenberg och dess samlingar stor synlighet i media. Totalt noterades 21 tidningsartiklar, 3 TV-intervjuer och 26 nätartiklar och bloggar. En separat rapport har sammanställts om utställningen. Under året arrangerades sammanlagt 10 konserter på museet i samarbete med bl.a. Sibeliusakademin, Chopinsällskapet och Yrjö Kilpinen samfundet. Detta år arrangerades programmet i anslutning till Konstens Natt på Villa Gyllenberg utan samarbete med grannmuseet Didrichsens Konstmuseum pga. deras eget utställningsprogram. Samarbetet med Lehtisaariseura r.y. fortsatte dock. Museet hade öppet under konstens natt. Programmet bestod av en konsert tillsammans med Finlands kammarmusikförbund och en konstverkstad i galleriet under ledning av museipedagog Eeva Hytönen. Därtill erbjöds gratis guidningar och servering. I september arrangerade Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse en programkväll på museet. Franck medias film över Ane Gyllenbergs livsgärning och stiftelsen Till glädje för mänskligheten premiärvisades för inbjudna gäster. Violinisten Petteri Iivonen uppträdde med stiftelsens Bergonzi-violin. Sibelius-studions elever gav en konsert på Jean Sibeliusdagen, den finländska musikens dag 8.12, varvid stiftelsens Rombach-violin överräcktes åt Sibelius-Akademin för utlåning åt begåvade studerande. Samarbetet med övriga konstmuseer var aktivt gällande såväl ömsesidiga lån av konstverk som utbyte av erfarenheter gällande utställningsteknik och marknadsföring. Efter stiftelsens egen Museets besökare Medicinsk understödsverksamhet 2008 2012, euro 16 000 1 200 000 14 000 12 000 10 000 1 000 000 800 000 8 000 600 000 6 000 4 000 2 000 0 400 000 200 000 0 Professuren Symposium Steinerfonden reseunderstöd Steinerfonden forskning Allmänna fonden 2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012 12
Schjerfbeck utställning utlånades målningar av Schjerfbeck från stiftelsens samling till andra museer såväl i Finland som i Sverige. Arbetet med konstsamlingens konditionsgranskning fortsatte och under sommaren konserverades ett stort antal målningar från galleriet. Arbetet utfördes av Crown Worldwide Oy (f.d. John Nurminen). Fakta om hela samlingen infördes i Muusa, vilket är ett nationellt katalogiseringsprogram för museer. Inga nyinskaffningar gjordes till samlingen år 2012. En genomgripande brandgranskning utfördes på museet i oktober. Brandtillsynen granskades och uppdaterades enligt myndigheternas föreskrifter. Åtgärderna rapporterades till Helsingfors brandverket. I slutet på året inleddes förberedelserna för reparationsarbetena på museets gamla sida. Arbetet kommer att innefatta restaurering av de ursprungliga fönsterbågarna och -karmarna i ek, målning av väggar och tak samt elarbeten och ny modern belysning samt upphängningsteknik. Den nya upphängningstekniken är säker och ger mera flexibilitet i presentationen av samlingen. I kostnaderna för museiverksamheten ingår hyror om 24 410,02 euro till Fastighetsaktiebolaget AG och Fastighetsaktiebolaget SG. Fastighetsaktiebolaget AG äger tomten och den delen av museet som utgörs av den gamla villan. Fastighetsaktiebolaget SG äger den obebyggda parktomten. Hyran motsvarar beloppet av dessa bolags fastighetsskatter och avskrivningar. Ekonomi och placeringar Under år 2012 fortsatte arbetet med att implementera den av styrelsen år 2011 fastställda placeringspolitiken. Enligt stiftelsens placeringspolitik präglas förmögenhetsförvaltningen, liksom hela stiftelsens verksamhet, av långsiktighet och målet är att uppnå en möjligast god riskjusterad totalavkastning över konjunkturcyklerna. Avkastningen på placeringarna bör täcka stiftelsens medicinska stipendier och museiverksamhetens kostnader samt kostnaderna för administrationen. Därtill bör kapitalets tillväxt tryggas. Under år 2012 togs viktiga steg i riktning mot att säkerställa att dessa mål uppfylls. Trots den svaga ekonomiska tillväxten var 2012 ett gott år på placeringsmarknaderna. I USA och på tillväxtmarknaderna kunde en återhämtning i ekonomin skönjas under senare delen av 2012 medan ekonomin i Europa fortfarande befann sig i recession. BNPtillväxten i OECD-länderna uppgick till 1,3 % år 2012 (1,9 % år 2011). De positiva ekonomiska nyheterna, främst från USA och Kina, under senare delen av 2012 ledde till att aktiemarknaderna efter vårens nedgång återgick till en stigande trend. Den finländska aktiemarknaden (OMX Helsinki Cap Total Return) steg med 15,5 % ( 24,9 % 2011) medan den globala aktiemarknaden (MSCI World Total Return) steg med 14,3 % mätt i euro (0,8 % 2011). Oron för en kollaps på kreditmarknaderna i Europa lättade och tilltron till euron stärktes vilket återspeglades i sjunkande räntor. Då därtill riskpremierna på företagslånemarknaden minskade, medförde det att avkast- Verksamhetsberättelse Placeringarnas fördelning 31.12.2012 Totalt 100,7 miljoner euro 3 500 000 Placeringarnas direktavkastning, euro 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 Aktier 41 % Aktiefonder 8 % Onoterade aktier 2 % Alternativa placeringar 2 % Fastigheter och fastighetsaktier 43 % Ränteplaceringar 4 % 1 000 000 500 000 0 Vinstandelar Ränteintäkter Dividender Fastighetsnetto -500 000 2008 2009 2010 2011 2012 13
Årsberättelse 2012 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse ningsindexet för globala företagslån översteg avkastningen på det globala aktieindexet. Värdepappersplaceringarnas totalavkastning var 32 %. På bostadsmarknaden i Finland skedde en viss avmattning i slutet på året, med undantag för priserna på mindre bostäder i centrala Helsingfors, dvs. just i det segment där stiftelsens fastighetsegendom ligger. Den beräknade värdeökningen på stiftelsens placeringar i fastighetsegendom var cirka fyra procent. Stiftelsens dividend- och ränteintäkter samt vinstandelar från placeringsfonder uppgick till 2 113 980,99 euro (2 201 323,39 euro år 2011). Dividendintäkterna minskade då resultatet från 2011 innehöll en extra dividend från Wärtsilä. I gengäld gav placeringarna i fonder intäkter om 170 893,45 euro i form av vinstandelar (0 euro 2011). Fastighetsplaceringarna, inkluderande de helägda fastigheterna och aktielokalerna, uppvisade ett resultat om 347 303,74 euro (279 603,92 euro år 2011) då försäljningsvinsterna exkluderas. Fastigheternas och aktielokalernas hyresintäkter uppgick till 1 665 956, 14 euro (1 761 087,97 euro år 2011). Minskningen beror på avyttringen av fastighetsaktier. Den jämförbara ökningen i hyrorna var cirka 24 %. Hyresintäkterna steg främst för att renoveringsarbetena i fastigheterna Georgsgatan 4 och Gården Fenix slutfördes under 2011 och början på 2012. Därtill berodde ökningen på avtalsenliga justeringar i hyrorna. Kostnaderna för fastigheterna och aktielokalerna uppgick till 1 318 652,40 euro (1 481 484,95 euro år 2011). I beloppet ingår reparationer för 492 125,09 euro (571 507, 60 euro) varav renoveringen av trapphusen i Gården Fenix, som inleddes hösten 2012, utgör den största posten. Denna reparation fortsätter år 2013. Därtill har 375 082,29 euro aktiverats år 2012 för rörreparationen på Georgsgatan 4. Ett väsentligt steg i arbetet att omfördela stiftelsens portfölj i riktning mot de målsättningar som uppställts i placeringspolitiken togs då aktierna i Fastighetsaktiebolaget Lönnrotsgatan 3 såldes. Stiftelsen ägde 88,8% av aktierna i fastigheten och försäljningen genererade en försäljningsvinst om 4 179 912,26 euro. Därtill såldes ytterligare två lägenheter i Bostads Ab Smedjeviksvägen 9 vilket gav en försäljningsvinst om 419 461,27 euro. Ytterligare gav transaktionerna i värdepappersportföljen en vinst om 361 780, 54 euro. De från försäljningarna lösgjorda medlen omplacerades i internationella placeringsfonder, i finländska vars verksamhet förväntas gynnas av tillväxtmarknadernas utveckling och i svenska bolag. Totalt uppgick stiftelsens placeringstillgångar till 100,7 miljoner euro, då noterade värdepapper värderats till marknadspris, fastighetsplaceringar till uppskattat marknadsvärde och onoterade aktier till anskaffningspris. Förvaltning Styrelsen hade år 2012 följande sammansättning: Ordförande professor Per-Henrik Groop, viceordförande och skattmästare kommerserådet Magnus Bargum, filosofie magister Berndt Arell, medicine doktor Henrik Enckell, ekonomie doktor, diplom ingenjör Kaj Hedvall, vicehäradshövding Susanne Homén, professor Henrik Meinander, professor Mikael Knip, professor Tom Pettersson, vicehäradshövding Thomas Stenius och docent Viveca Söderström-Anttila. Finansrådet har bestått av ledamöterna Bargum, ordförande, Groop, Hedvall, Homén och Stenius. Medicinska sakkunnignämnden har bestått av ledamöterna Groop, ordförande, Enckell, Knip, Pettersson och Söderström- Anttila. Museinämnden har bestått av Meinander, ordförande, Arell och Groop. Stiftelsens VD fungerar som sekreterare för styrelsen och nämnderna. Stiftelsens verkställande direktör har varit ekonomie magister Jannica Fagerholm och kansliets övriga personal diplomekonom Annika Nylund, kamrer och merkonom Antonia Laszlo, assistent (fr.o.m. 16.11.2012). Filosofie magister Nina Zilliacus har arbetat som intendent för Villa Gyllenberg. Museets fastighetsskötare/vaktmästare är Leena Hartikainen. Som chefsguide på timbasis har fungerat Sue Cedercreutz-Suhonen. Maria Laurent arbetade som projektassistent för jubileumsutställningen. I anslutning till utställningen utökades museets personal med tre timanställda och under året jobbade, utöver ovan nämnda, elva personer som timanställda på museet. Omräknat till heltidsanställda uppgick personalen till 7 personer 2012. Förvaltningen av stiftelsens fastigheter sköts av Disponentbyrå Estlander. I uppdraget ingår tekniskt disponentskap, hyresförvaltning och bokföring. Fastighetsskötseln sköts av externa fastighetsskötselföretag. Stiftelsens löneförvaltning handhas av bokföringsbyrån S2. Revisor har varit Eva Bruun, CGR med revisionssamfundet Ernst & Young Ab som suppleant. Riskhantering Stiftelsen förverkligar sitt syfte genom att dela ut stipendier för medicinsk forskning samt genom att upprätthålla konstmuseet Villa Gyllenberg. Medlen för detta erhåller stiftelsen från avkastningen på placeringstillgångarna. Avkastningen utgörs främst av dividender, räntor, vinstandelar från fondplaceringar och intäkter från fastighetsplaceringarna. För stiftelsen är det därför av största vikt att säkerställa att denna 14
avkastning är förhållandevis förutsägbar och uppvisar en stabil tillväxt. Avkastning är givetvis beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, vilken stiftelsen inte kan påverka. Däremot eftersträvas att genom de principer som fastställts i placeringspolitiken säkerställa att avkastningen i förhållande till riskerna är möjligast god. Stiftelsen är en långsiktig placerare med en placeringsportfölj där aktiernas andel är betydande och en viss fluktuation i intäkterna kan därför förväntas och bör accepteras. Då stiftelsens egendom till övervägande del utgörs av realegendom och aktieegendom, skapar det ett relativt gott skydd mot att placeringarnas realvärde skall naggas i kanterna av en eventuell inflation. För fastighetsinnehavets del är de största riskerna förknippade med otillräckligt underhåll i fastigheterna vilket kan medföra akuta och oplanerade reparationer med avbrott i hyresintäkterna och oförutsedda kostnader som följd. Denna risk hanteras genom att för varje fastighet uppgöra långsiktiga reparations- och saneringsplaner. Stiftelsens fastighetsinnehav består främst av mindre lägenheter på centrala lägen i Helsingfors, varför risken för att utrymmen står tomma bedöms som liten. Fastigheterna är försäkrade enligt fullvärdesprincipen. Med undantag för ett enstaka aktieinnehav är såväl värdepappers som fastighetsinnehavet väl diversifierat vilket minskar risken för att en enskild placerings inverkan på avkastningen blir avgörande för möjligheterna att förverkliga syftet. Verksamheten i konstmuseet Villa Gyllenberg bedrivs enligt gängse principer för riskhantering i konstmuseer av motsvarande slag. För museets har en separat riskkartläggning och riskhanteringspolicy uppgjorts. Försäkringsvärden, brandsäkerhet och larmsystem har uppdaterats för att motsvara dagens krav. Stiftelsen arbetar med en liten organisation vilket givetvis leder till ett stort nyckelpersonsberoende. För att underlätta hanteringen av denna risk är dokumentering av arbetsuppgifter och processer en del av det dagliga arbetet såväl i stipendiehanteringen, i museiverksamheten som inom administrationen. Väsentliga händelser efter den 31 december 2012 och utsikter inför år 2013 I januari 2013 inleddes en omfattande renovering av det gamla hemmet på Villa Gyllenberg. Fönsterbågar och karmar restaurerades, belysningen förnyades och väggar samt tak målades. Därtill planeras ytterligare reparationer. Utsikterna för 2013 är försiktigt positiva då det gäller avkastningen på värdepappersplaceringarna, trots att återhämtningen i realekonomin är svag. För fastigheternas del förväntas dock avkastningen fortfarande bli blygsam på grund av de reparationer som inletts år 2012 och slutförs år 2013. Verksamhetsberättelse 15
Årsberättelse 2012 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Resultaträkning Resultaträkning euro Not. 1.1. 31.12.2012 1.1. 31.12.2011 ORDINARIE VERKSAMHET Understöd 1. Stipendier 714 100,00 685 177,00 Återtagna stipendier 95 838,23 Övriga understöd 116 920,71 112 862,51 Museiverksamhet 2. 831 020,71 702 201,28 Intäkter 159 190,23 13 636,10 Personalkostnader 3. 224 766,32 98 548,05 Avskrivning 25 310,52 26 970,85 Övriga kostnader 412 801,89 782 139,94 503 688,50 894 022,74 Förvaltning Personalkostnader 3. 340 233,01 412 579,75 Avskrivning 12 908,47 13 373,31 Övriga kostnader 191 613,00 265 033,45 544 754,48 690 986,51 Resultat av ordinarie verksamhet 1 879 463,69 2 287 210,53 PLACERINGSVERKSAMHET Intäkter Hyror 4. 1 665 956,14 1 761 087,97 Dividender 5. 1 797 069,20 2 074 154,69 Övriga placeringsintäkter 316 911,79 127 168,70 3 779 937,13 3 962 411,36 Realisationsvinster 6. 4 961 154,07 291 663,02 8 741 091,20 4 254 074,38 Kostnader Fastigheter och aktielägenheter Personalkostnader 29 620,38 Avskrivningar 214 892,87 208 509,26 Övriga kostnader 4. 1 103 759,53 1 243 355,31 1 318 652,40 1 481 484,95 Övriga kostnader 9 004,65 28 036,38 1 327 657,05 1 509 521,33 Resultat av placeringsverksamhet 7 413 434,15 2 744 553,05 Räkenskapsperiodens resultat 5 533 970,46 457 342,52 16
Balansräkning euro Not. 1.1. 31.12.2012 1.1. 31.12.2011 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2 428,63 2 428,63 MATERIELLA TILLGÅNGAR Byggnader 7, 8. 456 538,42 475 560,86 Aktier och andelar 7. 95 698,92 95 698,92 Konstverk 9. 4 104 103,33 4 104 103,33 Maskiner och inventarier 82 178,44 88 856,79 4 738 519,11 4 764 219,90 PLACERINGAR Tomter 7, 10. 93 948,48 93 948,48 Byggnader 7, 10. 5 125 075,07 4 963 537,58 Fastighetsaktier 7, 10. 3 355 364,01 7 902 174,18 Aktier och andelar 11. 57 362 892,33 37 616 158,51 65 937 279,89 50 575 818,75 RÖRLIGA AKTIVA Kortfristiga fordringar Hyresfordringar 32 297,86 55 133,52 Skattefordringar 1 145,42 20 008,68 Övriga fordringar 11 413,80 2 017,47 44 857,08 77 159,67 Balansräkning Förskottsbetalda stipendier 86 860,00 Kassa och bank 320 330,97 249 507,43 AKTIVA TOTALT 71 130 275,68 55 669 134,38 PASSIVA EGET KAPITAL Grundfonder 32 654 935,29 32 654 935,29 Värderegleringsfonder 12. 22 146 067,37 12 149 331,97 Dispositionsfond 7 036 483,21 6 579 140,69 Räkenskapsårets vinst 5 533 970,46 457 342,52 67 371 456,33 51 840 750,47 RESERVERINGAR 13. 3 332 604,32 3 332 604,32 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt kapital Olyfta stipendier 229 666,19 223 066,19 Kortfristigt kapital Kontoskulder 155 081,93 217 929,63 Resultatregleringar 41 466,91 54 783,77 426 215,03 495 779,59 PASSIVA TOTALT 71 130 275,68 55 669 134,38 17
Årsberättelse 2012 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Finansieringsanalys Finansieringsanalys teur 2012 ORDINARIE VERKSAMHET Stipendier och understöd -831 Museiverksamhet, netto -478 Förvaltning -532 Förskottsbetalda/olyfta stipendier -80 Ordinarie verksamheten, netto PLACERINGSVERKSAMHET Fastighetsnetto 187 Dividender 1 797 Vinstandelar 171 Räntor och övriga intäkter/kostnader 137 Nettoförändring i placeringar (- = ökning/ + = minskning) -263 Förändring i fordringar/skulder -38 Placeringsverksamhet, netto 1 991-1 921 Netto kassaflöde 70 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 250 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 320 18
Noter till resultaträkningen 2012 1 Understöd 2012 2011 Allmänna fonden, forskning 433 050,00 407 750,00 Steinerfonden, forskning 232 900,00 170 677,00 Steinerfonden, resor och fortbildning 48 150,00 106 750,00 Återtagna stipendier 95 838,23 Professuren 116 920,71 112 862,51 Medicinsk understödsverksamhet 831 020,71 702 201,28 Noter till resultaträkningen 2012 Stiftelsen har år 2009 beviljat ett understöd om 500.000 för en femårig svenskspråkig professur i smärtforskning vid Helsingfors universitet. Av beloppet har per 31.12.2012 340 367,87 betalats totalt. 2 Museiverksamhet 2012 2011 Museets intäkter 159 190,23 13 636,10 Museets kostnader Personalkostnader 224 766,32 98 548,05 Fastighetsunderhåll 173 030,57 455 120,80 Avskrivningar 25 310,52 26 970,85 Övriga kostnader 239 771,32 327 019,14 Museiverksamhet 503 688,50 894 022,74 3 Personalkostnader 2012 2011 Löner totalt 430 588,88 422 288,86 Arvoden 26 500,00 28 996,00 Pensionskostnader 88 234,04 66 440,78 Övriga lönebikostnader 19 676,41 23 022,54 Personalkostnader 564 999,33 540 748,18 Stiftelsens personal har under året bestått av kanslipersonal, museets intendet, vaktmästare, chefsguide och guider på timlön. Omräknat till heltidsanställda var stiftelsens personal 7 personer. 19
Årsberättelse 2012 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Noter till resultaträkningen 2012 4 Fastighetsplaceringar 2012 2011 Hyror Fastigheter 733 785,59 407 750,00 Aktielokaler 1 027 302,38 170 677,00 1 761 087,97 702 201,28 Kostnader för fastigheter Personalkostnader 29 620,38 Driftskostnader 379 600,64 326 626,71 Reparationer 426 828,89 406 878,02 Övriga kostnader 38,74 9 578,63 Avskrivningar 214 892,87 208 509,26 Kostnader för aktielokaler Vederlag 231 995,06 335 642,37 Reparationer 65 296,20 164 629,58 1 318 652,40 1 481 484,95 Fastighetsnetto 347 303,74 279 603,02 5 Värdepappersplaceringar 2012 2011 Dividender Börsnoterade aktier 1 366 200,20 1 796 621,69 Övriga aktier 430 869,00 277 533,00 Vinstandelar 170 893,45 Ränteintäkter 146 018,34 127 168,70 2 113 980,99 2 201 323,39 6 Realisationsvinster 2012 2011 Värdepapper 361 780,54 190 441,81 Fastighetsplaceringar 4 599 373,53 101 221,21 4 961 154,07 291 663,02 Försäljningen av aktierna i Fastighetsaktiebolaget Lönnrotsgatan 3 gav en realisationsvinst om 4 179 912,26 euro. 20
Noter till balansräkningen 2012 7 De materiella tillgångarna och fastighetsplaceringarna är upptagna i bokslutet till ursprungliga anskaffningsutgifter utökade med aktiverade reparationer. Byggnader avskrivs med 4 % på restvärdet. Kansliets och museets inventarier avskrivs med 20% på restvärdet. Stiftelsens ägoandel i aktiebolag och bostadsaktiebolag om den överstiger 50 % framgår av följande uppställning: Noter till balansräkningen 2012 Bolagets namn Ägoandel % Bokföringsvärde Fastighets Ab A.G. 100 60 379,47 Fastighets Ab S.G. 100 35 319,45 Bostads Ab Kadettvägen 6 100 685 438,96 Wintros Oy Ab 100 33 637,59 Asunto Oy Töölönkatu 34 Bost. Ab 90 2 465 552,74 Fastighets Ab A.G. och Fastighets Ab S.G. förvaltar tomterna och fastigheten Villa Gyllenberg på Granö där stiftelsens konstmuseum är beläget. Dessa aktier upptas bland materiella tillgångar. 8 Byggnader 31.12.2011 Förändring Avskrivning 31.12.2012 Villa Gyllenberg, galleri 475 560,86 19 022,44 456 538,42 9 Konstverk Den ursprungliga konstsamlingens värde utgörs av värdet som angavs då stiftelsen emottog donationen. Verk som införskaffats efter 1977 har bokförts till inköpspris. 10 Tomter, byggnader och fastighetsaktier 31.12.2011 Ökning/ minskning Avskrivning Bokföringsvärde 31.12.2012 Uppskattat marknadsvärde 31.12.2012 Tomter 93 948,48 93 948,48 Byggnader 4 963 537,58 375 082,29 213 544,80 5 125 075,07 27 400 000,00 Fastighetsaktier 7 902 174,18 4 546 810,17 3 355 364,01 15 900 000,00 43 300 000,00 Ökningen i byggnadernas bokföringsvärde 2012 utgörs av den del av rörsaneringen i Georgsgatan 4 som förverkligades 2012. Minskningen i fastighetsaktiernas bokföringsvärde utgörs av bokföringsvärdet på försäljningar av fastighetsaktier. Fastighetsinnehavens marknadsvärde har uppskattats enligt Statistikcentralens uppgifter om priset eur/m 2 på bostäder av motsvarande storlek och på motsvarande läge som stiftelsens innehav. 21
Årsberättelse 2012 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Noter till balansräkningen 2012 11 Aktier och andelar Bokf.v. 31.12.2011 Inköp Förs. till bokf.v. Bokf.v. 31.12.2012 Kursjust.v. 31.12.2012 Börsaktier 29 430 373,46 3 598 975,46 1 198 600,80 31 830 748,12 41 000 063,47 Placeringsfonder 5 038 879,55 14 916 812,84 7 490 124,08 12 465 568,31 13 259 123,36 Indexobl. och -lån 851 085,00 500 000,00-577 065,00 774 020,00 807 885,00 Onoterade aktier 2 295 820,50 2 295 820,50 2 295 820,50 47 366 156,93 57 362 892,33 Noterade aktier och andelar har värderats till marknadsvärde den 31.12.2012. Förändringen i marknadsvärde har förts mot värderegleringsfonden för värdepapper. Stiftelsen är delägare i Livränteanstalten Hereditas. Innehavet upptas inte i bland tillgångarna. Livräntan från Hereditas har intäktförts bland övriga placeringsintäkter. 12 Värderegleringsfond 2012 2011 Fastigheter 690 741,08 690 741,08 Värdepapper 21 455 326,29 11 458 590,89 13 Frivilliga reserveringar 22 146 067,37 12 149 331,97 2012 2011 Allmänna fonden 600 000,00 600 000,00 Steinerfonden 600 000,00 600 000,00 Saneringsres., fastigheter 400 000,00 400 000,00 Saneringsres., lägenheter 950 000,00 950 000,00 Res. för museiverksamhet 782 604,32 782 604,32 3 332 604,32 3 332 604,32 Använda bokföringsböcker Stiftelsens bokföring har förts med programmet EmCe Taloushallinto, från och med 1.4.2012 som Hosting-version. Automatisk säkerhetskopiering av bokföringsmaterialet och programuppdateringar hör till serviceavtalet. Som datalistor finns en huvudbok och dagbok samt resultat- och balansräkning utskrivna på laserprinter. Resultat- och balansrälningen, bilageuppgifter och övriga bokslutsspecifikationer är renskrivna på Excel. 22
Bokslutets underskrifter Helsingfors den 18 mars 2013 Per-Henrik Groop, ordförande Berndt Arell Magnus Bargum, skattmästare Bokslutets underskrifter Kaj Hedvall Mikael Knip Henrik Enckell Henrik Meinander Thomas Stenius Susanne Homén Viveca Söderström-Anttila Tom Pettersson Jannica Fagerholm, verkställande direktör Över verkställd revision har i dag avgivits revisionsberättelse Helsingfors den 24 april 2013 Ernst & Young Eva Bruun CGR 23
Årsberättelse 2012 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Revisionsberättelse Revisionsberättelse Till Signe och Ane Gyllenbergs stiftelses styrelse Vi har reviderat Signe och Ane Gyllenbergs stiftelses bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1.2012 31.12.2012. Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet. Styrelsens ansvar Styrelsen ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt samt för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Revisorns skyldigheter Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen samt om uppgifter som förutsätts i lagen om stiftelser på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida styrelsens medlemmar har gjort sig skyldiga till en handling eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot stiftelsen, eller brutit mot lagen om stiftelser eller stiftelsens stadgar. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och en verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i ledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen. Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande. Uttalande om bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening ger bokslutet som uppvisar 5 533 970,46 euro överskott och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om stiftelsens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria. Andra uttalanden som grundar sig på lagen Stiftelsens medel har placerats på behörigt sätt. Arvoden har inte utbetalats till medlemmarna i stiftelsens organ. Stiftelsens bokslut och verksamhetsberättelse ger riktiga och tillräckliga uppgifter om stiftelsens verksamhet. Helsingfors den 24 april 2013 ERNST & YOUNG AB CGR-samfund Eva Bruun CGR 24