Restaurering av Resele kyrkas gravkapell Resele socken, Sollefteå kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:4 Hjördis Ek
Innehållsförteckning Inledning 3 Historik och beskrivning 4 Skador och planerade åtgärder 5 Utförda åtgärder 5 Bilder 6 Källor 14 2
Inledning Objekt/dnr: Resele kyrkas gravkapell, Resele socken, Sollefteå kommun. Dnr 2005/400. Länsstyrelsens tillstånd: Restaurering av Resele gravkapell, Resele församling, Sollefteå kommun. Länsstyrelsen Västernorrland 2006 03 17, dnr 433 13103 05 samt 2008 01 25, dnr 433 17351 07. Beställare: Ådalslidens, Junsele, Resele och Eds kyrkliga samfällighet. Entreprenörer: Elias Bygg AB, Bernt Engström och Rubenssons Mark AB, Bengt Rubensson. Konsult/Projektledare: L Markström Bygg & Restaureringskonsult AB, Leif Markström. Antikvarisk kontroll: Murberget Länsmuseet Västernorrland, Hjördis Ek. 3
Historik och beskrivning Resele kyrka uppfördes under åren 1834 41 av byggmästare Lars David Geting. På platsen stod tidigare en medeltida stenkyrka, som revs när den nya kyrkan byggdes. Ritningarna gjordes av överintendentämbetets arkitekt Axel Nyström. Kyrkan består av långhus och ovanligt nog torn i öster. Vanligtvis brukar tornet placeras vid västra kortsidan. Sakristian är placerad i tornets bottenvåning. Huvudentrén finns i väster och en sidoentré i söder. Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil med putsad, vitkalkad fasad och rundbågade fönsteröppningar. Sadeltaket täcktes ursprungligen av kyrkspån, men under 1970 talet ersattes spånet av kopparplåt. Tornet har flackt tak och rakslutna ljudöppningar. Gravkapellet byggdes år 1935 som bårhus. Byggnaden uppfördes strax nordväst om kyrkan, i rät vinkel från gången till kyrkans huvudentré. Vid den här tiden stod ett par timrade kyrkstallar kvar i närheten av platsen där bårhuset byggdes. Kapellet är en rektangulär byggnad med flackt sadeltak, vilket täcks av svartmålad, enkelfalsad plåt. Väggarna är uppförda av trä med liggande panel och vassmatta. På denna har lagts kalkputs, vilken har avfärgats i vitt. Byggnaden har rundbågade, spröjsade tvåluftsfönster, där bågarna är vitmålade. Kapellet består av en källarvåning med ett rum. Ovanvåningen utgörs av en större kapellsal och ett mindre rum med en kistkyl. Kistrummet var från början en vagnsbod. På södra långsidan finns entrédörren, från vilken man kommer direkt in i kapellsalen. Pardörren är utvändigt klädd med kopparplåt och har ett halvmåneformat ovanfönster. Ritningar visar att man vid byggandet följde den lokale byggmästaren Johan Bergsténs förslag, men kapellet byggdes spegelvänt. Den utvändiga källartrappan skulle ha varit på östra sidan, men den byggdes på västra kortsidan. Enligt ritningen skulle det vara en ventilationshuv på taknocken, men istället gjordes ventilationsgaller i båda gavelspetsarna. På kapellets planritning finns källarfönster inritade på både norra och södra sidan. Idag är båda fönstren på norra sidan igenmurade med tegel. Fönstren mot söder och öster har kvar sina glasade bågar. Den ursprungliga källarnedgången på västra sidan har satts igen. I rummet med kistkylen fanns en lucka i golvet med stege ner till källaren. På senare tid var detta enda ingången till källaren. Kapellet utformades i en klassisk stil, vilken var typisk för 1930 talets kyrkliga byggande. Utformningen anpassades också efter kyrkans exteriöra utformning. Fasaderna på kapellet med symmetriskt placerade rundbågade fönster och entrédörr visar på den nyklassicistiska arkitekturstilen. Kapellet är ett gott exempel på ortens byggmästartradition, vilken är intressant ur ett person och lokalhistoriskt perspektiv. Byggnadens utformning och placeringen på kyrkogården visar på att man lade vikt vid helhetsmiljön. Både ut och 4
invändigt har byggnaden bevarat den ursprungliga utformningen. Den ljusa och stilrena interiören har kvar den ursprungliga inredningen. Skador och planerade åtgärder Gravkapellets källarvåning har omfattande fukt och rötskador, vilket gjorde att en restaurering av byggnaden var nödvändig. Dräneringen kring kapellet har inte fungerat under senare tid och det har medfört att källaren har fått fuktskador. I källarvåningen är väggarna gjutna i betong och invändigt klädda med rödtegel. Mellan betongen och teglet finns en luftspalt. Teglet är slätputsat med kalkbruk. Bjälklaget består av träbjälkar och undertaket av panel med kalkputs. Det finns rötskador i innertaket och väggarnas tegelmur är söndervittrad. Källargolvet består av betong och har inte några större skador. Fasaderna har begränsade puts och målningsskador, särskilt vid dörrar, socklar och stuprör. Putsskadorna ska åtgärdas och fasaderna avfärgas med kalkfärg. Sadeltakets takplåt har vissa målningsskador som ska målningsbehandlas. De spröjsade tvåluftsfönstren är i behov av målningsbehandling. Den kopparklädda entréporten är i relativt gott skick, men trappan i betong har kraftiga skador. Den måste ersättas av en ny trappa med likartad utformning. Marknivån vid trappan ska justeras för att förbättra tillgängligheten. Dubbelporten på norra sidan behöver målningsbehandlas. Vid porten höjs marknivån så att en ramp bildas. Vid västra gavelsidan öppnas en dörr i källarplanet och en ny nedfart grävs ur till källaringången. Åtgärderna görs för att källaren ska kunna användas som förråd till vaktmästarens maskiner. Idag finns endast en golvlucka med stege som leder ner till källaren. Utförda åtgärder Upprustningen av gravkapellet har följt renoveringsförslaget från 2007. Nedfartsväg och ny dörröppning till källaren ingick inte från början i förslaget. De första åtgärderna som genomfördes var dränering och isolering kring byggnaden. På västra sidan har en nedgrävning utförts till den planerade källaringången. Vid kanterna till nedfarten har betongstöd, kallade L stöd, satts på plats för att hålla jordmassorna i befintligt läge. Dörröppning till källarvåningen har tagits upp på västra sidan. I källaren har väggarnas ytskikt av puts och tegel tagits bort. Källaren har sanerats. Fönsteröppningarna har murats igen och en friskluftsventil har monterats. I sydvästra hörnet av källaren har en golvbrunn placerats. Istället för väggarnas tegel som har tagits bort muras en 25 cm tjock lecavägg. Vid kistkylen var takbjälken rötskadad. Den har behandlats med borsalt och en ny bjälke har lagts parallellt med den. Ny ytterdörr till källaren har tillverkats. I källaren har installerats belysning och värme. Något vatten finns inte indraget i byggnaden. Källaren kommer att användas som förråd till vaktmästarens maskiner och utrustning. 5
I f d vagnsboden, där kistkylen är placerad, ligger ett golv av smala bräder. Golvbräderna har blivit missfärgade. Ovanpå golvet har lagts masonit och en plastmatta. Åtgärden utfördes för att undvika fukt och rötskador i golv och bjälklag. Betongrampen vid norra sidan har bilats bort och syllen vid porten har lagats. Vid huvudentrén har betongtrappan tagits bort och en ny trappa har gjutits i betong. Dörren har kapats och nya gångjärn har monterats. Åtgärderna utfördes på grund av att ett inre trappsteg fanns precis innanför dörren. Nu har trappsteget flyttats något längre in för att underlätta vid ingången till kapellet. Yttertrappan höjdes ett steg. Grusgången som leder fram till huvudentrén har en viss nivåskillnad. I sluttningen placeras ett par trappsteg för att lutningen inte ska bli för kraftig. Till vänster om trappan hårdgörs en ramp för att underlätta för rörelsehindrade. Den ska kompletteras med en flyttbar aluminiumramp. Byggnaden har fem fönsteröppningar med bågformad ovansida. Det är spröjsade tvåluftsfönster som har rengjorts och målats med vit linoljefärg. Bågen på det halvmåneformade fönstret ovanför huvudentréns dörr har också målats med vit linoljefärg. Takfotslisten har målningsbehandlats på samma sätt som fönsterbågarna. Yttertaket av plåt har rengjorts och ommålats. Stuprören har anslutits till markledningen mot golvvattenbrunnen. Fasaderna har putslagats med kalkputs och alla ytor har kalkavfärgats i en vit kulör. Kring byggnaden har markarbeten utförts. Gångvägar har anlagts och matjord har lagts ut för plantering av buskar och sådd av gräsfrön. Dräneringen kring byggnaden påbörjad och källarnedfarten är grävd. 6
Norra sidan öppning i grunden som ska muras igen. Västra sidan äldre och nyupptagen källarnedgång. 7
Kistrummet före ombyggnaden: stege till källaren. Ursprungliga källarfönster. 8
Plåttaket har rengjorts från lös färg och fönstermålning pågår. Den äldre trappan är riven och gjutform i trä till nya trappan är på plats. 9
Väggen består av liggande bräder, vassmatta, nät, grund och ytputs. Nya trappor är på plats. Ovanfönster och dörr monteras. 10
Norra sidan med kistramp i naturmaterial. Nedfart till källaren med betongstöd och nyplanterade buskar. 11
Den iordningställda källaren använd som vaktmästarens förråd. Kapellet invändigt med ursprungliga bänkar. 12
Entrédörren med ovanfönster från insidan. 13
Kapellet är upprustat med markplanering och nya trappor. Källor Kyrkobyggnader 1760 1860. Del 4. Riksantikvarieämbetet. Västervik 1997. Ådalens kyrkor. Ingrid Telhammer. Härnösand 1982. Program för kulturmiljövården i Sollefteå kommun. 1994. Resele gravkapell. Renoveringsförslag 2007 11 19. Historiska Hus i Norr AB. 14