BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 NYBRO KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se Kontaktperson: Charlotta Danielsson
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 6 Sammanfattning 8 Folkmängd 9 Försörjningsbörda 10 Förändringskomponenter 12 Antal invånare efter ålder 13 Genomsnittsålder 14 Antal barn och ungdomar 15 Antal vuxna och äldre 16 Bakgrund och antaganden 17 Befolkningsstruktur 18 Fruktsamhet 19 Flyttarnas åldersfördelning 20 Flyttbenägenhet 22 Metodbeskrivning 23 Tabellbilaga 3
INLEDNING Politiker och tjänstemän i Sveriges 290 kommuner befinner sig sedan sommaren i en exceptionell situation med anledning av det stora antalet människor som söker asyl i Sverige. Detta påverkar radikalt planeringsförutsättningar och resursallokering inom bl.a. skola och socialtjänst. Den nu rådande situationen påverkar även förutsättningarna för befolkningsprognoser och kommer så att göra under ett antal år. Modeller för befolkningsprognoser utgår vanligtvis från Skatteverkets folkbokföringsregister. Med en omfattande flyktingmottagning i många av Sveriges kommuner och långa handläggningstider för asylprövning kan det ta upp till ett par år innan beslut fattas om uppehållstillstånd och eventuell folkbokföring i en kommun är möjlig. Under den tiden är asylsökande osynliga i de databaser som brukar användas för befolkningsprognoser. Detta leder i sin tur till att registerbaserade prognoser riskerar att visa ett för litet antal invånare i de åldrar som de asylsökande befinner sig. En annan omständighet som skapar osäkerhet är den rörlighet som ka n antas finnas hos asylsökande, både på kort och lång sikt. Vi bör räkna med betydande omflyttningar mellan såväl kommuner som länder. Det är också svårt att förutse hur omfattande en återflyttning till ett hemland kommer att bli eller när den kan bli aktuell. Lagförändringen gällande tillfälliga uppehållstillstånd kommer sannolikt också att få konsekvenser, om än svåra att förutse. En fråga som dyker upp i sammanhanget är om befintliga befolkningsprognoser därför bör uppdateras under innevarande prognosår. Behovet kan verka uppenbart, men frågan är hur det görs på ett bra sätt. Vi rekommenderar istället kommuner att istället ta fram olika scenarios och på kort sikt kontinuerligt komplettera den årliga befolkningsprognosen med kända eller antagna uppgifter om hur många asylsökande som finns eller förväntas i olika åldersklasser. För att möjliggöra dessa kompletteringar tillhandahåller vi våra kunder kostnadsfritt ett Excelverktyg som kan laddas ned på www.befolkningsprognos.se eller beställas från Statisticon via prognos@statisticon.se. 4
Under våren 2015 lanserade Statisticon www.befolkningsprognoser.se -en sida som i första hand riktar sig till tjänstemän och politiker vid Sveriges kommuner. På denna sida publicerar vi kontinuerligt artiklar med utgångspunkt från aktuella frågeställningar som berör livsvillkoren i landets 290 kommuner. Vår målsättning är att sidan ska bidra till en kunskapsbaserad analys, debatt och planering av välfärdssamhället Sverige. Befolkningsprognoser.se innehåller också befolkningsprognoser för landets samtliga kommuner. Dessa prognoser baseras på trendframskrivning av tidigare års inflyttning till respektive kommun och är gjord utan kontakt med kommunen. Det innebär att föreliggande befolkningsprognos kan avvika från den som publiceras på befolkningsprognos.se. Föreliggande prognos har tagits fram i samråd med kommunen och är mer anpassad till kommunens faktiska förutsättningar. Vår avsikt är att under 2016 komplettera vårt arbete med befolkningsprognoser.se med regionala seminarier kring befolkningsfrågor i Sveriges kommuner. Inte minst den socioekonomiska utvecklingen i Sveriges kommuner förtjänar att lyftas fram. I inlägget befolkningsprognos.se/juni redovisade vi var Sveriges kommuner befinner sig i ett socioekonomiskt landskap. Landskapet visar att det råder tydliga skillnader mellan kommuner när det gäller såväl demografisk struktur, invandring, inkomster, utbildningsnivåer, ohälsa och behovet av offentlig försörjning. År 2016 kommer sannolikt att bli ett händelserikt år med en fortsatt turbulent flyktingsituation och den samtidigt pågående Sverigeförhandlingen om en ny generation järnväg och annan infrastruktur för fler bostäder, en bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande. Den nyligen presenterade Demokratiutredningen om delaktighet och jämnlikt inflytande kan också komma att påverka vardagen i Sveriges kommuner. Mats Forsberg, VD, Statisticon 5
SAMMANFATTNING BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN UNDER ÅR 2015 Under 2015 ökade folkmängden i Nybro kommun med 40 personer, från 19 714 till 19 754 invånare. Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttnetto på 90 personer och ett födelsenetto på -63 personer. Under året flyttade 1 264 personer till Nybro, vilket var färre än 2014. Antalet personer som flyttade från kommunen ökade med 119 personer jämfört med året innan, från 1 055 till 1 174. Flyttnettot (antalet inflyttade minus utflyttade) under 2015 var således 90 personer. Det föddes 194 barn under 2015, 1 färre än 2014. Antalet personer som avled var 257 vilket är 26 fler än året innan. Sammantaget ger detta ett födelsenetto (antalet födda minus döda) under året på - 63 personer. Siffrorna i detta stycke är officiell folkmängd enligt SCB. På grund av justeringar som myndigheten gör överensstämmer inte alltid summan av angivna förändringar exakt med den totala förändringen i folkmängd. Kontakta SCB för vidare information. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN UNDER PERIODEN 2016-2025 Under prognosperioden 2015-2025 kommer folkmängden i Nybro kommun att öka med 1299 invånare, från 19 754 till 21 053 personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 170 personer per år och födelsenettot -41 personer per år. Totalt ger detta en förändring med 129 personer per år. Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt 1 282 personer per år medan antalet utflyttade skattas till 1 112 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 170 personer för varje år under prognosperioden. Antalet barn som föds förväntas vara 203 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 244 personer. Detta medför en befolkningsförändring med -41 personer per år. 6
SAMMANFATTANDE TABELL AV UTVECKLINGEN ÖVER TIDEN I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen över tiden av folkmängden och förändringskomponenterna. Uppgifterna för 2016 och framåt är prognostiserade värden. Folkmängd och förändringskomponenter i Nybro kommun 1980 1990 2000 2015 2016 2025 Födda 201 283 168 194 193 211 Döda 294 277 243 257 243 247 Födelseöverskott -93 6-75 -63-50 -35 Inflyttade 693 834 720 1264 1208 1356 Utflyttade 624 719 763 1174 1104 1146 Flyttnetto 69 115-43 90 104 210 Folkökning -24 121-118 27 54 175 Folkmängd 21636 20978 19785 19754 19808 21053 SAKNAR DU INFORMATION I RAPPORTEN? Har du önskemål om diagram, tabeller eller andra uppgifter som du tycker rapporten ska innehålla standardmässigt? Hör av dig till oss så kan vi se över innehållet i rapporten till kommande år! 7
Historisk utveckling av folkmängden 1980-2015 samt prognostiserad folkmängd 2016-2025. 25 000 ANTAL INVÅNARE I NYBRO KOMMUN 1980-2025 HUR UTVECKLAS FOLKMÄNGDEN? Folkmängden kan delas upp i tre åldersgrupper: 0-19 år, 20-64 år samt 65 och äldre. Uppdelningen ligger till grund för beräkningen av försörjningsbördan i kommunen. Trots att uppdelningen är grov ger den en god överblicksbild som gör det lätt att följa utvecklingen över tiden. I diagrammet till höger visas utvecklingen av dessa åldersgrupper från 1980 till 2025. Antal 20000 15000 10000 5000 0 1980 1990 2000 2010 2020 År Total folkmängd 0-19 år 20-64 år 65 år eller äldre Historisk utveckling av den årliga procentuella förändringen av folkmängden 1980-2015 samt prognostiserad utveckling 2016-2025. Jämförelse med riket. 2,0% 1,5% PROCENTUELL FÖRÄNDRING AV FOLKMÄNGDEN I NYBRO KOMMUN 1980-2025 HUR SNABBT ÄNDRAS FOLKMÄNGDEN? I diagrammet till höger kan man jämföra kommunens procentuella förändring av folkmängden med riket. Den årliga förändringstakten visar med hur många procent kommunen växer under ett år. Negativa tal innebär att folkmängden minskar under året. Förändringen under t.ex. år 2016 beräknas som Folkmängd(2016) dividerat med Folkmängd(2015) minus 1. Procent 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% -2,0% 1980 1990 2000 2010 2020 År Nybro kommun Riket 8
1,00 0,90 0,80 0,70 FÖRSÖRJNINGSBÖRDA I NYBRO KOMMUN 1980-2025 Försörjningsbördan är kvoten mellan antalet invånare i icke yrkesverksam ålder (0-19 år och 65 år eller äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (20-64). Jämförelse med riket. Antal 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 1980 1990 2000 2010 2020 År Nybro kommun Riket Försörjningsbörda i Nybro från barn och ungdomar (0-19 år) Försörjningsbörda i Nybro från äldre (65 år eller äldre) HUR UTVECKLAS OLIKA ÅLDERSGRUPPER? Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. På riksnivå är försörjningsbördan dryga 0,7 extra personer. Framöver förväntas denna öka. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (0-19 år) och den från äldre (65+). HUR RÄKNAR VI? Den prognosmodell som används bygger på den så kallade kohort-komponentmetoden. Enkelt förklarat innebär metoden att man varje år framöver ökar kommuninvånarnas ålder med ett år i taget, lägger till antalet födda och inflyttade och drar bort antalet avlidna och utflyttade. I en enkel formel kan vi uttrycka detta för hela folkmängden år 2016 med: B(2016) = B(2015) + F(2016) -D(2016) + I(2016) -U(2016) Här är B(2016) folkmängden vid årets slut år 2016 och B(2015) folkmängden år 2015. F(.) är antalet födda, D(.) är antalet avlidna, I(.) antalet inflyttade och U(.) är antalet utflyttade. I modellen ska formeln ovan gälla för män respektive kvinnor samt för samliga åldrar mellan 0-100. I modellen är endast en sak säker; alla som överlever från ett år till nästa blir ett år äldre. De övriga delarna födda, döda, in-och utflyttade är osäkra och skattas via statistiska metoder. Störst antalsmässig osäkerhet finns bland flyttningarna i åldergruppen 18-24 år. För dessa åldrar är det generellt sett svårast att göra bra förutsägelser. VAD DRIVER UTVECKLINGEN? Antalet födda, döda, in-och utflyttade kallas för förändringskomponenter. Komponenterna utgör stommen i prognosen och bestämmer, tillsammans med åldrandet, hur folkmängden och dess sammansättning utvecklas. För att förstå utvecklingen av befolkningen och dess sammansättning måste man därför förstå hur komponenterna utvecklas. Hur förändringskomponenterna och åldrandet påverkar utvecklingen i kommunen redovisas i de kommande sidorna. 9
Historisk utveckling av antalet födda och döda 1980-2015 samt prognostiserat antal 2016-2025. 350 ANTAL FÖDDA OCH DÖDA I NYBRO KOMMUN 1980-2025 FÖDDA, DÖDA OCH FÖDELSEÖVERSKOTT Antalet födda minus döda kallas för födelseöverskott eller naturlig befolkningsökning. Antalet födda har sedan 2005 varierat mellan 168 och 206. År 2015 föddes 194 barn och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 203 barn att födas per år. Antalet avlidna har sedan 2005 varierat mellan 190 och 283. År 2015 avled 257 personer och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 244 personer att avlida per år. Antal 300 250 200 150 100 50 0-50 - 100-150 1980 1990 2000 2010 2020 År Födelseöverskott - antal födda minus antal döda Antal födda Antal döda Historisk utveckling av antalet in-och utflyttade 1980-2015 samt prognostiserat antal 2016-2025. 1 600 ANTAL IN- OCH UTFLYTTADE I NYBRO KOMMUN 1980-2025 IN-OCH UTFLYTTADE SAMT FLYTTNETTO Flyttnettot beräknas som inflyttade minus utflyttade. Antalet inflyttade har sedan 2005 varierat mellan 791 och 1 313. År 2015 flyttade 1 264 personer till kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 1 282 personer flytta in per år. Antal 1400 1200 1000 800 600 400 Antalet utflyttade har sedan 2005 varierat mellan 806 och 1 174. År 2015 flyttade 1 174 personer från kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 1 112 personer flytta ut per år. 200 0-200 - 400 1980 1990 2000 2010 2020 År Nettoinflyttning - antal inflyttade minus antal utflyttade Antal inflyttade Antal utflyttade 10
300 200 FLYTTNETTO OCH FÖDELSEÖVERSKOTT I NYBRO KOMMUN 1980-2025 Historisk utveckling av flyttnettot och födelseöverskottet 1980-2015 samt prognostiserad utveckling för åren 2016-2025. Antal 100 0-100 - 200-300 - 400 1980 1990 2000 2010 2020 År Förändring i folkmängden under året Förändring i folkmängden beroende på nettoinflyttning Förändring beroende på födelseöverskott FOLKMÄNGDENS FÖR- ÄNDRING ÖVER TID Hur folkmängden förändras över tiden bestäms av förändringskomponenterna. I diagrammet till vänster visas en samlad bild av hur nettoinflyttningen och den naturliga befolkningsökningen påverkar folkmängdens utveckling vid olika tidpunkter. Födelseöverskottet har sedan 2005 varierat mellan -97 och -22 personer. År 2015 var överskottet -63 personer och under prognosperioden förväntas överskottet bli i genomsnitt -41 personer per år. Flyttnettot har sedan 2005 varierat mellan -64 och 258. År 2015 var flyttnettot 90 personer och under prognosperioden förväntas flyttnettot bli i genomsnitt 170 personer per år. Förändringskomponenternas utveckling har medfört att folkmängden har minskat med 21 personer sedan 2005. Från 2015 fram till prognosperiodens slut 2025 förväntas folkmängden att öka med 1 299 personer. EFFEKTER OCH PÅVERKAN Åldrandet av befolkningen och förändringskomponenternas utveckling påverkar åldersstrukturen. På de kommande sidorna visas hur åldersstrukturen förändras och hur sammansättningen i sin tur påverkar genomsnittsåldern i kommunen. 11
Antal invånare efter ålder år 2015 och prognos för 2025. 350 ANTAL INVÅNARE EFTER ÅLDER I NYBRO KOMMUN ÅR 2015 OCH 2025 BEFOLKNINGENS SAMMANSÄTTNING EFTER ÅLDER I diagrammet till höger visas hur befolkningen är fördelad efter ålder i kommunen år 2015 och år 2025. Åldrandet medför till exempel att de som var 60 år 2015 är 70 år 2025. Att antalet 60- åringar år 2015 skiljer sig från antalet 70-åringar år 2025 skiljer sig åt beror på att personer har flyttat till eller från kommunen samt att vissa har avlidit. Antal 300 250 200 150 100 50 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder År 2015 År 2025 Skillnad i antalet invånare i olika åldrar mellan år 2015 och 2025. 150 FÖRÄNDRING I ANTALET PERSONER EFTER ÅLDER MELLAN ÅREN 2015 OCH 2025 I NYBRO KOMMUN FÖRÄNDRING I ÅLDERSSTRUKTUREN I diagrammet visas hur antalet personer i olika åldrar förändras under prognosperioden på grund av åldrande, flyttningar, födslar och avlidna. Detta mäts genom att räkna ut skillnaden mellan de två åldersfördelningarna i diagrammet ovan. Ett positivt värde för en viss ålder innebär att antalet invånare i den åldern ökar under prognosperioden. Ett negativt värde innebär på motsvarande sätt att antalet förväntas minska. Antal 100 50 0-50 - 100-150 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder Skillnad i folkmängd mellan åren 2015 och 2025 12
Medelålder 45 44 43 42 41 40 39 GENOMSNITTSÅLDER I NYBRO KOMMUN 1980-2025 Historisk utveckling av genomsnittsåldern 1980-2015 samt prognostiserad snittålder 2016-2025. Jämförelse med riket. EN ÅLDRANDE BEFOLKNING Under perioden 2015 till 2025 förväntas genomsnittsåldern i Sverige att öka från 41,2 år till 41,5 år. Skälen till detta är bland annat att mortaliteten bland de äldre minskar samt att stora årskullar kommer upp i äldre åldrar. I kommunen förväntas genomsnittsåldern att från 44,4 år till 44,1 år under prognosperioden. 38 37 1980 1990 2000 2010 2020 År Genomsnittsåldern i kommunen är 3,2 år högre än i riket år 2015. Vid prognosperiodens slut är snittåldern 2,6 år högre. Nybro kommun Riket UTVECKLING AV OLIKA ÅLDERSGRUPPER På de kommande sidorna visas utvecklingen av olika åldersgrupper historiskt och under prognosperioden. I presentationen har befolkningen delats upp i fyra huvudgrupper barn 0-12 år, ungdomar 13-18 år, vuxna 19-64 år och äldre 65 år eller mer. 13
Historisk utveckling av antalet barn i åldrarna 0-12 år 1980-2015 samt prognostiserat antal 2016-2025. 1 800 1 600 ANTAL BARN I NYBRO KOMMUN 1980-2025 UTVECKLINGEN AV ANTALET BARN Utvecklingen av antalet barn i åldern 0-5 år beror främst på hur många barn som föds framöver. Eftersom denna åldersgrupp även är relativt mer flyttbenägen än de äldre barnen, vilka har börjat skolan, så har även in-och utflyttning en viss inverkan på utvecklingen. För de äldre barngrupperna, 6-9 år och 10-12 år beror eventuella förändringar i antalet främst på åldrandet och att olika årskullar är olika stora. Antal 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1980 1990 2000 2010 2020 År 0-5 år 6-9 år 10-12 år Historisk utveckling av antalet ungdomar i åldrarna 13-18 år 1980-2015 samt prognostiserat antal 2016-2025. 1 200 ANTAL UNGDOMAR I NYBRO KOMMUN 1980-2025 UTVECKLINGEN AV ANTALET UNGDOMAR Antalet i åldrarna 13-15 och sedan 16-18 år har sedan 2000-talets mitt minskat i de flesta av landets kommuner. Detta i takt med att de stora barnkullar som föddes kring 1990 har lämnar dessa åldrar bakom sig. I många kommuner kan dock en uppgång av antalet invånare i dessa åldrar förväntas den kommande perioden. Antal 1000 800 600 400 200 0 1980 1990 2000 2010 2020 År 13-15 år 16-18 år 14
6 000 ANTAL VUXNA I NYBRO KOMMUN 1980-2025 Historisk utveckling av antalet vuxna i åldrarna 19-64 år 1980-2015 samt prognostiserat antal 2016-2025. Antal 5000 4000 3000 2000 1000 0 1980 1990 2000 2010 2020 År 19-24 år 25-44 år 45-64 år UTVECKLINGEN AV ANTALET VUXNA Generellt i riket så kommer åldersgruppen 19-24 år att kortsiktigt öka i antal under de närmaste åren då generationen född kring 1990 når upp i dessa åldrar. På längre sikt bör antalet personer i åldersgruppen falla tillbaka då denna generation blir allt äldre. Åldersgruppen 25-44 år kan förväntas minska de närmaste åren då den stora 60-talist generationen blir allt äldre och går över i åldersgruppen 45-64 år. Gruppen 45-64 år kan således förväntas öka till antalet. Samtidigt motverkas detta av att 40-talisterna blir äldre än 65 år. Hur utfallet förväntas bli på kommunnivå visas i diagrammet till vänster. Antal 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 ANTAL ÄLDRE I NYBRO KOMMUN 1980-2025 Historisk utveckling av antalet äldre i åldrarna 65 år och uppåt 1980-2015 samt prognostiserat antal 2016-2025. UTVECKLINGEN AV ANTALET ÄLDRE Under en längre tid framöver kommer antalet äldre i landets kommuner att öka. Orsaken är dels att den stora 40-talist generationen uppnår pensionsålder, dels att medellivslängden ökar och att de äldre lever längre än tidigare. Den närmaste framtiden medför främst en ökning i åldersgruppen 65-79 år. Med tiden kommer även de äldre åldersgrupperna, 80 år eller äldre, att öka starkt. 0 1980 1990 2000 2010 2020 År 65-79 år 80 år eller äldre 15
BAKGRUND OCH ANTAGANDEN De följande sidorna innehåller uppgifter som beskriver situationen i Nybro kommun under år 2015 och några av de antaganden som ligger till grund för prognosen. I vissa fall görs jämförelser med riket. Tanken är att ge en demografisk ögonblicksbild som komplement till redovisningen av prognosresultaten. I prognosen har vi använt oss av registerdata över folkmängden efter ålder, kön och tid. Uppgifterna kommer från folkbokföringen och är hämtade från SCB. Befolkningen vi använder är den som är skriven i kommunen per den sista december varje år. Denna folkmängd behöver inte stämma med den befolkning som faktiskt bor eller vistas i kommunen. Hur stor skillnad det är mellan den folkmängd som verkligen bor i kommunen och den som är registrerad och om detta är ett problem varierar från kommun till kommun och över åldrarna. För de yngre åldersgrupperna är diskrepansen större. Många ungdomar studerar och arbetar på annan ort men är fortfarande skrivna i föräldrahemmet. För att göra prognosen använder vi oss även av antal levande födda barn, avlidna, inflyttade och utflyttade som registrerats under året. Med hjälp av denna information skattar vi fruktsamhet, mortalitet, inflyttarfördelningar och utflyttarrisker efter ålder och kön. Skattningarna ligger sedan till grund för beräkningen av den framtida utvecklingen av antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade. Värt att notera är att de kommande åren medför två större demografiska förändringar. För det första börjar den stora 40-talist generationen uppnå en ålder över 80 år. Detta innebär att en stor grupp kommer upp i de åldrar där behovet av stöd och service ökar. För det andra uppnår den stora barnkull som föddes kring 1990 förvärvsaktiv och barnafödande ålder. De flyttar från städer med universitet och högskolor, och en andel kan tänkas flytta tillbaka till sin hemkommun. För bland annat arbets- och bostadsmarknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna har detta stora konsekvenser vilket i sin tur ger effekter för den kommunala verksamheten. 16
18 BEFOLKNINGSSTRUKTUR I NYBRO KOMMUN ÅR 2015 Antal personer i varje ålder per 1000 invånare år 2015. Jämförelse med riket. Antal per 1000 invånare 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder Nybro kommun Riket FOLKMÄNGDENS ÅLDERSSTRUKTUR I diagrammet till vänster visas befolkningsstrukturen i kommunen och i riket. Befolkningsstrukturen anger hur stor andel varje åldersgrupp utgör av hela folkmängden. Andelen uttrycks i promille. Som exempel kan nämnas att åldern 49 år är den enskilt största åldersgruppen i kommunen och utgör 16,6 promille av hela folkmängden år 2015. I de delar som kommunens åldersstruktur avviker från rikets så innebär detta att kommunen har relativt fler eller färre invånare i den åldern än vad som finns i riket. Genom att jämföra befolkningsstrukturerna kan man bättre förstå vilka demografiska utmaningar och möjligheter kommunen har relativt riket. Antal 180 160 140 120 100 80 60 ANTAL MÄN OCH KVINNOR EFTER ÅLDER I NYBRO KOMMUN ÅR 2015 Antalet män och kvinnor i olika åldrar under år 2015. ANTAL MÄN OCH KVINNOR Antalet män och kvinnor i samma ålder har ofta ett starkt samband förutom för åldrarna 70 år eller äldre där kvinnorna oftast är fler. Det finns kommuner som har andra skevheter i könsfördelningen. I Uppsala kommun är antalet kvinnor i åldrarna 20-25 år betydligt fler än antalet män. Och i Pajala kommun finns det fler män än kvinnor i nästan samtliga åldrar. 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder Män Kvinnor 17
Antalet födda barn per kvinna efter moderns ålder. Genomsnitt för perioden 2013-2015. Jämförelse med riket. KVINNORS FRUKTSAMHET I OLIKA ÅLDRAR Antalet barn som föds beror dels på antalet kvinnor i fertil ålder, dels på kvinnornas benägenhet att bli föräldrar. Benägenheten att föda barn i en viss ålder mäts av fruktsamheten och beräknas som antal födda barn efter moderns ålder dividerat med antalet kvinnor i samma ålder. I diagrammet framgår att fruktsamheten är som högst hos 27-åriga kvinnor i Nybro kommun. Under åren 2013-2015 fick de i snitt 0,17 barn per kvinna. Med hjälp av fruktsamheten per ålder och antalet kvinnor i fertil ålder kan vi beräkna hur många barn som förväntas födas framöver. Antal barn per kvinna 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 FRUKTSAMHET EFTER ÅLDER I NYBRO KOMMUN 15 25 35 45 Ålder Nybro Riket Historisk utveckling av den summerade fruktsamheten 1980-2015 samt prog-nostiserad fruktsamhet 2016-2025. 3,00 SUMMERAD FRUKTSAMHET I NYBRO KOMMUN 1980-2025 FRUKTSAMHETENS UT- VECKLING ÖVER TIDEN För att få en total bild av fruktsamheten kan man beräkna summerad fruktsamhet vilket är summan av fruktsamheten i olika åldrar (dvs summan av värdena på staplarna i diagrammet ovan). Måttet summerad fruktsamhet visar på hur många barn en kvinna skulle föda om hon under sin livstid föder barn såsom kvinnor idag gör. På riksnivå förväntas kvinnor föda drygt 1,8 barn under sin livstid. TFR 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1980 1990 2000 2010 2020 År Nybro Riket 18
80 ANTAL FLYTTARE EFTER ÅLDER I NYBRO KOMMUN Antalet inflyttade och utflyttade invånare efter ålder. Genomsnitt för perioden 2013-2015. Antal 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder VILKA FLYTTAR I KOMMUNEN? Hur många som flyttar till respektive från kommunen i olika åldrar visas i diagrammet till vänster. Även om lika många flyttar in som ut ur kommunen i en viss åldersgrupp så betyder detta inte att kommunens förutsättningar är oförändrade. Det kan finnas en stor skillnad på in-och utflyttarna avseende socio-ekonomiska faktorer såsom utbildning, inkomst eller arbetsmarknadsstatus. Det är därför viktigt att göra kompletterande analyser av flyttströmmarna för att få en så heltäckande bild som möjligt. Inflyttare Utflyttare 20 FLYTTNETTO EFTER ÅLDER I NYBRO KOMMUN Skillnad i antalet in-och utflyttade invånare i olika åldrar. Genomsnitt för perioden 2013-2015. Antal 15 10 5 0-5 - 10 FLYTTARNA OCH ÅLDERSSTRUKTUREN Till vänster visas effekten av in- och utflyttningen på åldersstrukturen i kommunen. Staplarna visar flyttnettot - eller vilka åldersgrupper som ökar respektive minskar på grund av flyttningar. Nettot har beräknats som skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade i diagrammet ovan. Ett negativt värde för en viss ålder betyder att fler flyttar från kommunen än till kommunen i den åldern. För att få en mer representativ bild av flyttningarna har ett genomsnitt för de tre senaste åren beräknats. - 15 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder Flyttnetto efter ålder 19
Andelen invånare i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 2013-2015. Jämförelse med riket. 0,30 BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN NYBRO KOMMUN INVÅNARNAS BENÄG- ENHET ATT FLYTTA Flyttbenägenheten visar på sannolikheten, under ett år, att en person i en viss ålder flyttar från kommunen. I kommunen har 22-åringarna den högsta flyttbenägenheten med 0,25. Detta innebär att 25 procent av alla 22- åringar under ett givet år flyttar från kommunen. På riksnivå anger flyttbenägenheten sannolikheten att en person flyttar över en kommungräns. Viktigt att förstå är att många flyttningar sker inom kommunen. Flyttbenägenheten som den är definierad här inkluderar inte flyttningar inom kommunen. Andel av befolkningen 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Ålder Nybro kommun Riket UTFLYTTARRISK OCH INFLYTTARINTENSITET För att prognostisera antalet utflyttare framöver beräknas så kallade utflyttarrisker. Riskerna baseras på hur män och kvinnor i olika åldrar har flyttat historiskt. Genom att multiplicera riskerna med antalet invånare fås hur många som förväntas flytta ut per ålder och kön. Det totala antalet inflyttare bestäms antingen som ett genomsnitt av antalet inflyttade de senaste åren eller genom ett direkt antagande om hur många som kan tänkas flytta in. För att fördela inflyttarna efter ålder och kön så används inflyttarintensiteter vilka baseras på historiska inflyttningsmönster. Intensiteterna anger hur stor andel av inflyttarna som är i en viss ålder och av ett visst kön. FLYTTNINGAR OCH UTVECKLINGEN AV BEFOLKNINGSSAMMANSÄTTNINGEN Det observerade antalet flyttningar i kommunen innehåller endast en begränsad mängd information. Vill man närmare analysera effekterna av flyttningar måste man även studera vilka som flyttar till respektive från kommunen. Flyttarnas socio-ekonomiska situation och ålder har en stor betydelse för utvecklingen av kommunens ekonomi, näringsliv och befolkningssammansättning. Flyttningar är den demografiska komponent som har störst och snabbast påverkan på demografins utveckling över tiden. Det ligger utanför ramen för denna befolkningsprognos att närmare studera flyttmönster och effekterna av flyttningarna. Men genom att studera flyttnettot efter ålder (se diagram på föregående uppslag) kan man direkt se hur ålderssammansättningen i kommunen ändras på grund av flyttningarna och det går enkelt att få svar på frågor såsom vilka åldersgrupper som ökar respektive minskar och med hur mycket på grund av in-och utflyttningar. Vill man kunna påverka kommunens demografiska och socio-ekonomiska sammansättning på kort sikt så måste man göra förändringar som påverkar in-och utflyttningsmönstren. I många av landets kommuner flyttar de yngre åldersgrupperna 19-25 år från kommunen till arbeten och studier på annan ort. I vissa fall kommer de tillbaka och bosätter sig på födelseorten för att bilda familj och påbörja ett aktivt yrkesliv. Räknat på riksnivå så är de yngre åldersgrupperna mycket flyttbenägna och var femte 21-åring flyttar över en kommungräns varje år (se diagrammet ovan). Yngre kvinnor är mer flyttbenägna än yngre män (se diagrammen till höger). 20
0,30 KVINNORS BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN NYBRO KOMMUN Andelen kvinnor i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 2013-2015. Jämförelse med riket. Andel av befolkningen 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Ålder KVINNORS BENÄGEN- HET ATT FLYTTA Flyttbenägenheten kan även redovisas efter kön. På riksnivå är yngre kvinnor betydligt mer flyttbenägna än männen. De söker sig tidigare än männen till orter som erbjuder studie- och arbetsmöjligheter. Vid 30-års ålder blir de dock mindre flyttbenägna än männen. I vissa kommuner flyttar mer än hälften av de unga kvinnorna i vissa åldrar. Effekten blir att nästan inga unga kvinnor blir kvar på orten. I Nybro kommun har de 22-åriga kvinnorna den största flyttbenägenheten med 0,3. Kvinnor i Nybro kommun Kvinnor i riket 0,30 MÄNS BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN NYBRO KOMMUN Andelen män i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 2013-2015. Jämförelse med riket. Andel av befolkningen 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 MÄNS BENÄGENHET ATT FLYTTA På riksnivå har både män och kvinnor en mycket hög flyttbenägenhet mellan 20 och 30 år. Men till skillnad mot kvinnnorna, som har en mycket stark topp mellan 20 och 22 år, så är männens flyttbenägenhet mer jämn. Män äldre än 30 år har har även en något högre flyttbenägenhet än kvinnor i samma ålder. Bland männen i Nybro kommun är 21- åringarna mest flyttbenägna med 0,24. 0,00 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Ålder Män i Nybro kommun Män i riket 21
METODBESKRIVNING Befolkningen i prognosen skrivs fram ett år i taget med befolkningen år 2015 som utgångspunkt. Vid tolkning av prognosen skall has i åtanke att Skatteverkets register endast omfattar i kommunen folkbokförda personer. De som bor i kommunen men inte är folkbokförda där, t.ex. asylsökande, finns således inte med i prognosen. Antalet födda och döda beräknas för varje prognosår genom att befolkningen i varje åldersklass multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal respektive dödsrisker. Fruktsamheten för kvinnor i olika åldrar beräknas som kvoten mellan antalet födda barn till mödrar i en viss ålder och medelfolkmängden kvinnor i samma ålder. För att osäkerheten ska bli mindre används befolkningsuppgifter från de 3 senaste åren. Dessutom görs en utjämning över åldrarna. Det läggs även en viss vikt vid fruktsamhetstalen i riket. Under prognosperioden antas fruktsamheten förändras i enlighet med SCB:s prognostiserade ökning för fruktsamheten i riket. Dödsriskerna för varje ålder och per kön skattas på riksdata som kvoten mellan antalet döda i en viss ålder och medelbefolkningen i samma ålder. Därefter sker en justering av mortaliteten så att den sammanfaller med kommunens totala nivå. Data från de 3 senaste åren används, och dödsriskerna antas minska i proportion till SCB:s prognos för riket. Antalet inflyttare till kommunen under de kommande åren prognostiseras med hjälp av tidsserieanalys för att plocka upp förekommande trender. De senaste årens utveckling används för att avgöra hur inflyttarna kommer att utvecklas i framtiden. Inflyttarfördelningen (vilka som flyttar till kommunen i termer av kön och ålder) beräknas utifrån de 3 senaste årens inflyttarfördelning. Antalet utflyttare beräknas utifrån ett genomsnitt av de 2 senaste årens utflyttarrisker. Utflyttningsbenägenheten i varje ålder multipiceras med folkmängden i motsvarande ålder vilket ger antalet utflyttare efter ålder och kön. Osäkerheten i prognosen ökar i proportion med prognosperiodens längd. Generellt är osäkerheten störst för de åldersgrupper som inte är födda när prognosen görs. Betydande osäkerhet finns även för åldersgrupperna 19-30 år där flyttbenägenheten är stor. Osäkerheten i en befolkningsprognos är förhållandevis mindre för den medelålders och äldre befolkningen vilka brukar vara mindre flyttbenägna. 22
TABELLBILAGA I tabellbilagan finns tre olika typer av tabeller som redovisar folkmängden i kommunen efter ålder, kön och tid. Det som skiljer de olika tabellerna åt är hur åldrarna redovisas. Den första typen av tabell redovisar folkmängden efter enkla och överskådliga åldersklasser. Den andra typen av tabell redovisar folkmängden efter de åldersklasser som används i det kommunala utjämningssystemet. Den tredje typen av tabell redovisar folkmängden efter ettårsklasser. Utöver detta redovisas även förändringen och den procentuella förändringen av folkmängden under året. Även dessa tabeller är uppdelade på ålder, kön och tid. Alla uppgifter som redovisas i tabellbilagan och i den övriga rapporten finns tillgängliga i Excel och har skickats till kommunens kontaktperson. Med hjälp av dessa uppgifter kan man enkelt jobba vidare själv. HAR ER KOMMUN BEHOV AV ANDRA TABELLER ELLER DATA? Behöver er kommun redovisa resultaten av prognosen på ett annat sätt, till exempel efter en annan indelning av åldrarna? Behöver ni ta fram underlag till en PowerPoint-presentation? Vi är vana att arbeta med data och presentera data på ett enkelt och lättillgängligt sätt. Vi tar snabbt fram det ni behöver. Kontakta oss gärna och diskutera vad ni behöver hjälp med. 23
Tabell 1A: Folkmängd i Nybro kommun efter åldersklass 0-5 1269 1246 1252 1252 1281 1285 1301 1317 1331 1344 1357 6-9 798 859 892 928 941 934 937 935 958 959 972 10-12 598 613 624 631 637 689 715 750 720 733 730 13-15 611 601 608 622 637 648 655 662 710 734 767 16-18 585 612 622 638 631 639 652 666 677 685 692 19-24 1463 1382 1338 1322 1322 1320 1332 1347 1365 1387 1404 25-44 4252 4293 4299 4333 4395 4430 4490 4552 4628 4675 4748 45-64 5230 5221 5265 5264 5222 5225 5233 5189 5141 5142 5128 65-79 3592 3591 3596 3588 3604 3593 3583 3577 3586 3564 3547 80-100 1356 1390 1391 1414 1442 1483 1492 1552 1593 1655 1709 Totalt 19754 19808 19888 19991 20111 20245 20391 20547 20709 20878 21053 Tabell 1B: Förändring i folkmängden i Nybro kommun efter åldersklass 0-5 36-23 6 1 29 3 16 16 14 13 13 6-9 8 61 33 36 13-6 3-2 22 1 13 10-12 14 15 11 6 7 52 26 34-30 13-3 13-15 28-10 7 14 15 11 7 7 48 25 32 16-18 - 17 27 10 16-6 8 14 14 11 8 8 19-24 - 89-81 - 43-17 0-2 12 15 18 23 16 25-44 49 41 6 34 62 36 60 61 77 46 73 45-64 - 25-9 44-1 - 42 3 8-44 - 47 1-14 65-79 54-1 5-9 16-11 - 9-6 9-22 - 16 80-100 - 18 34 2 22 28 41 9 60 41 62 54 Totalt 40 54 80 102 120 134 146 156 162 169 175 Tabell 1C: Procentuell förändring i folkmängden i Nybro kommun efter åldersklass 0-5 2,9-1,8 0,5 0,1 2,3 0,3 1,3 1,3 1,1 1,0 0,9 6-9 1,0 7,6 3,9 4,0 1,3-0,7 0,3-0,2 2,4 0,1 1,3 10-12 2,4 2,6 1,8 1,0 1,1 8,1 3,8 4,8-4,0 1,8-0,4 13-15 4,8-1,6 1,1 2,3 2,4 1,7 1,1 1,1 7,3 3,5 4,4 16-18 -2,8 4,7 1,6 2,5-1,0 1,2 2,1 2,2 1,6 1,1 1,1 19-24 -5,7-5,6-3,1-1,2 0,0-0,2 0,9 1,2 1,3 1,7 1,2 25-44 1,2 1,0 0,1 0,8 1,4 0,8 1,4 1,4 1,7 1,0 1,6 45-64 -0,5-0,2 0,8 0,0-0,8 0,1 0,2-0,8-0,9 0,0-0,3 65-79 1,5 0,0 0,1-0,2 0,4-0,3-0,3-0,2 0,3-0,6-0,5 80-100 -1,3 2,5 0,1 1,6 2,0 2,9 0,6 4,0 2,6 3,9 3,3 Totalt 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8 0,8
Tabell 2A: Antal kvinnor i Nybro kommun efter åldersklass 0-5 617 620 618 619 629 628 635 643 649 656 662 6-9 390 416 427 454 464 475 474 474 482 480 485 10-12 290 280 298 302 316 320 346 361 360 365 366 13-15 279 284 285 293 284 300 305 318 321 345 359 16-18 260 275 278 288 294 295 302 295 311 315 326 19-24 672 643 624 601 600 608 607 622 630 638 641 25-44 2010 2017 2017 2040 2071 2067 2098 2126 2164 2190 2223 45-64 2544 2523 2540 2546 2531 2546 2547 2517 2486 2472 2461 65-79 1846 1851 1852 1834 1820 1806 1799 1793 1804 1788 1769 80-100 798 814 818 825 847 869 868 901 913 948 980 Totalt 9706 9724 9757 9801 9855 9915 9980 10049 10121 10196 10274 Tabell 2B: Förändring i antalet kvinnor i Nybro kommun efter åldersklass 0-5 14 3-2 1 10-1 7 8 7 6 6 6-9 21 26 11 27 9 12-1 0 8-2 5 10-12 9-10 18 4 14 4 26 15 0 5 0 13-15 17 5 1 8-8 16 4 13 4 24 14 16-18 - 26 15 3 10 6 2 6-7 16 4 11 19-24 - 35-29 - 18-24 - 1 8 0 15 8 8 4 25-44 19 7 0 22 31-4 31 28 38 25 34 45-64 2-21 16 6-15 16 1-30 - 31-14 - 11 65-79 22 5 1-18 - 14-14 - 8-6 11-17 - 18 80-100 - 19 16 4 7 22 22-1 33 12 35 32 Totalt 24 18 33 45 53 60 65 69 72 75 78 Tabell 2C: Procentuell förändring i antalet kvinnor i Nybro kommun efter åldersklass 0-5 2,3 0,5-0,4 0,2 1,6-0,2 1,1 1,3 1,1 1,0 0,9 6-9 5,7 6,8 2,6 6,4 2,1 2,5-0,3 0,0 1,6-0,4 1,1 10-12 3,2-3,4 6,3 1,3 4,6 1,2 8,2 4,3-0,1 1,4 0,1 13-15 6,5 1,8 0,3 2,7-2,9 5,7 1,4 4,3 1,2 7,5 4,1 16-18 -9,1 5,7 1,0 3,8 1,9 0,7 2,1-2,2 5,3 1,2 3,6 19-24 -5,0-4,4-2,8-3,8-0,2 1,3-0,1 2,5 1,3 1,2 0,6 25-44 1,0 0,4 0,0 1,1 1,5-0,2 1,5 1,3 1,8 1,2 1,5 45-64 0,1-0,8 0,6 0,2-0,6 0,6 0,0-1,2-1,2-0,5-0,4 65-79 1,2 0,3 0,1-1,0-0,8-0,8-0,4-0,3 0,6-0,9-1,0 80-100 -2,3 2,0 0,5 0,9 2,6 2,6-0,1 3,8 1,4 3,8 3,4 Totalt 0,2 0,2 0,3 0,5 0,5 0,6 0,7 0,7 0,7 0,7 0,8
Tabell 3A: Antal män i Nybro kommun efter åldersklass 0-5 652 626 634 633 652 657 666 675 682 689 695 6-9 408 442 465 474 477 459 463 461 476 479 486 10-12 308 333 327 329 322 370 369 389 359 367 364 13-15 332 317 323 329 353 347 350 344 389 389 407 16-18 325 337 344 350 338 343 351 371 366 370 366 19-24 791 739 714 721 722 712 725 725 735 749 762 25-44 2242 2276 2282 2293 2324 2363 2392 2426 2464 2485 2525 45-64 2686 2698 2725 2718 2691 2679 2686 2672 2656 2670 2667 65-79 1746 1740 1744 1754 1784 1787 1785 1784 1782 1776 1778 80-100 558 575 573 589 595 614 624 651 680 707 729 Totalt 10048 10084 10132 10189 10256 10330 10411 10498 10588 10682 10779 Tabell 3B: Förändring i antalet män i Nybro kommun efter åldersklass 0-5 22-26 8-1 19 5 10 8 7 7 6 6-9 - 13 34 22 9 3-18 4-2 15 3 8 10-12 5 25-6 2-7 48 0 19-29 8-4 13-15 11-15 6 6 23-5 3-6 44 0 18 16-18 9 12 7 5-12 6 7 21-5 4-4 19-24 - 54-52 - 25 7 1-10 12 0 10 15 13 25-44 30 34 6 12 30 40 29 33 38 21 39 45-64 - 27 12 28-7 - 27-13 8-14 - 16 14-4 65-79 32-6 4 10 30 3-2 - 1-2 - 6 2 80-100 1 17-2 15 6 19 10 27 29 27 22 Totalt 16 36 48 58 67 74 81 87 90 94 97 Tabell 3c: Procentuell förändring i antalet män i Nybro kommun efter åldersklass 0-5 3,5-4,0 1,3-0,1 3,0 0,7 1,5 1,3 1,1 1,0 0,9 6-9 -3,1 8,5 5,0 1,9 0,7-3,8 1,0-0,4 3,2 0,6 1,6 10-12 1,7 8,1-1,9 0,7-2,2 15,0-0,1 5,2-7,6 2,2-1,0 13-15 3,4-4,4 1,9 1,8 7,1-1,5 0,8-1,7 12,9 0,1 4,7 16-18 2,8 3,8 2,1 1,5-3,5 1,7 2,1 5,9-1,3 1,1-1,0 19-24 -6,4-6,6-3,4 1,0 0,1-1,3 1,7 0,0 1,4 2,0 1,7 25-44 1,4 1,5 0,3 0,5 1,3 1,7 1,2 1,4 1,6 0,9 1,6 45-64 -1,0 0,4 1,0-0,3-1,0-0,5 0,3-0,5-0,6 0,5-0,1 65-79 1,9-0,3 0,2 0,6 1,7 0,2-0,1 0,0-0,1-0,3 0,1 80-100 0,2 3,1-0,3 2,6 1,1 3,3 1,6 4,3 4,4 4,0 3,1 Totalt 0,2 0,4 0,5 0,6 0,7 0,7 0,8 0,8 0,9 0,9 0,9
Tabell 4A: Folkmängd i Nybro kommun efter åldersklass 1-5 1077 1051 1054 1052 1078 1079 1094 1107 1121 1132 1143 6-12 1396 1472 1516 1559 1578 1623 1652 1685 1677 1691 1701 6 195 250 226 235 211 239 229 232 235 238 241 7-15 1812 1824 1898 1945 2004 2032 2078 2115 2152 2188 2226 16-18 585 612 622 638 631 639 652 666 677 685 692 65-79 3592 3591 3596 3588 3604 3593 3583 3577 3586 3564 3547 80-89 1128 1157 1165 1175 1203 1237 1230 1288 1321 1376 1433 90+ 228 233 227 238 239 246 262 264 271 279 276 0 192 195 198 200 203 206 207 210 210 212 214 1-3 616 606 626 620 629 637 646 653 661 666 672 4-5 461 446 428 432 449 442 448 454 460 466 471 7-9 603 609 666 693 729 695 708 704 723 720 730 10-15 1209 1215 1233 1253 1274 1337 1370 1411 1430 1467 1496 65-69 1352 1331 1268 1225 1226 1204 1171 1214 1250 1250 1260 70-74 1272 1316 1313 1319 1285 1269 1254 1202 1168 1171 1156 Tabell 4B: Förändring i folkmängden i Nybro kommun efter åldersklass 1-5 49-26 3-2 26 1 15 14 13 12 11 6-12 22 76 44 42 19 45 29 33-8 14 10 6 2 55-23 9-24 28-10 3 3 3 3 7-15 48 12 74 47 58 28 46 37 37 35 39 16-18 - 17 27 10 16-6 8 14 14 11 8 8 65-79 54-1 5-9 16-11 - 9-6 9-22 - 16 80-89 1 29 8 11 28 34-7 57 34 54 57 90+ - 19 5-6 12 0 7 16 3 7 8-3 0-13 3 3 3 3 3 2 3 1 2 2 1-3 11-10 21-7 9 9 8 7 7 6 6 4-5 38-15 - 18 4 17-8 6 6 6 6 5 7-9 6 6 56 27 37-34 13-5 19-2 10 10-15 42 6 18 20 22 63 33 41 18 37 29 65-69 - 30-21 - 63-43 1-22 - 33 43 36 0 10 70-74 25 44-2 5-34 - 16-15 - 52-34 3-16 Tabell 4C: Procentuell förändring i folkmängden i Nybro kommun efter åldersklass 1-5 4,8-2,4 0,3-0,2 2,5 0,1 1,4 1,3 1,2 1,0 1,0 6-12 1,6 5,5 3,0 2,8 1,2 2,9 1,8 2,0-0,4 0,8 0,6 6 1,0 28,1-9,4 3,9-10,2 13,1-4,3 1,3 1,4 1,4 1,3 7-15 2,7 0,6 4,1 2,5 3,0 1,4 2,3 1,8 1,8 1,6 1,8 16-18 -2,8 4,7 1,6 2,5-1,0 1,2 2,1 2,2 1,6 1,1 1,1 65-79 1,5 0,0 0,1-0,2 0,4-0,3-0,3-0,2 0,3-0,6-0,5 80-89 0,1 2,6 0,7 0,9 2,3 2,9-0,6 4,7 2,6 4,1 4,1 90+ -7,7 2,1-2,6 5,1 0,1 2,9 6,5 1,0 2,6 2,9-1,0 0-6,3 1,4 1,5 1,4 1,3 1,3 0,8 1,3 0,3 0,8 0,8 1-3 1,8-1,7 3,4-1,0 1,4 1,4 1,3 1,1 1,1 0,8 0,9 4-5 9,0-3,4-4,0 1,0 4,0-1,8 1,4 1,4 1,3 1,3 1,1 7-9 1,0 1,0 9,3 4,1 5,3-4,7 1,9-0,7 2,7-0,3 1,4 10-15 3,6 0,5 1,5 1,6 1,7 4,9 2,5 3,0 1,3 2,6 2,0 65-69 -2,2-1,6-4,7-3,4 0,0-1,8-2,8 3,7 2,9 0,0 0,8 70-74 2,0 3,4-0,2 0,4-2,6-1,2-1,2-4,1-2,8 0,3-1,4
Tabell 5A: Antal kvinnor i Nybro kommun efter åldersklass 1-5 522 525 522 522 530 528 534 541 547 553 558 6-12 680 697 725 756 780 795 820 835 842 845 851 6 98 109 117 115 108 121 115 115 116 118 120 7-15 861 871 893 934 955 974 1010 1038 1047 1073 1091 16-18 260 275 278 288 294 295 302 295 311 315 326 65-79 1846 1851 1852 1834 1820 1806 1799 1793 1804 1788 1769 80-89 636 655 663 661 683 706 695 727 734 767 801 90+ 162 160 155 164 164 163 173 173 179 181 179 0 95 95 96 97 99 100 101 102 102 103 104 1-3 306 304 309 303 306 310 314 318 322 324 327 4-5 216 222 212 219 224 218 220 223 226 229 231 7-9 292 307 311 339 355 354 359 359 365 362 366 10-15 569 564 583 595 600 620 650 678 682 711 725 65-69 675 671 635 600 591 581 551 571 602 613 619 70-74 646 674 677 688 664 643 641 610 580 573 566 Tabell 5B: Förändring i antalet kvinnor i Nybro kommun efter åldersklass 1-5 24 3-4 0 9-2 6 7 7 6 5 6-12 30 17 28 31 23 15 25 15 7 3 6 6 14 11 7-2 - 7 12-6 0 2 2 2 7-15 33 10 22 40 22 19 35 28 9 26 18 16-18 - 26 15 3 10 6 2 6-7 16 4 11 65-79 22 5 1-18 - 14-14 - 8-6 11-17 - 18 80-89 - 4 19 8-2 22 23-11 32 6 33 35 90+ - 15-2 - 4 9 0-1 10 0 6 2-2 0-10 0 1 1 1 1 1 1 0 1 1 1-3 2-2 5-6 3 4 4 4 4 3 3 4-5 22 6-9 6 6-7 2 3 3 3 3 7-9 7 15 4 29 16-1 5 0 6-3 4 10-15 26-5 18 12 6 20 30 28 3 29 14 65-69 - 35-4 - 36-36 - 9-10 - 30 20 31 10 6 70-74 19 28 3 11-25 - 21-2 - 30-30 - 7-7 Tabell 5C: Procentuell förändring i antalet kvinnor i Nybro kommun efter åldersklass 1-5 4,8 0,6-0,7 0,0 1,6-0,4 1,1 1,3 1,2 1,0 1,0 6-12 4,6 2,4 4,1 4,3 3,1 2,0 3,1 1,9 0,9 0,4 0,7 6 16,7 11,7 6,6-1,3-5,8 11,5-5,3 0,2 1,4 1,4 1,3 7-15 4,0 1,2 2,5 4,5 2,3 2,0 3,6 2,8 0,9 2,5 1,7 16-18 -9,1 5,7 1,0 3,8 1,9 0,7 2,1-2,2 5,3 1,2 3,6 65-79 1,2 0,3 0,1-1,0-0,8-0,8-0,4-0,3 0,6-0,9-1,0 80-89 -0,6 2,9 1,2-0,2 3,3 3,4-1,5 4,7 0,9 4,5 4,5 90+ -8,5-1,5-2,6 5,7-0,1-0,9 6,2 0,3 3,3 1,2-1,3 0-9,5-0,4 1,5 1,4 1,3 1,3 0,8 1,3 0,3 0,8 0,8 1-3 0,7-0,7 1,8-2,0 0,9 1,4 1,3 1,1 1,1 0,8 0,9 4-5 11,3 2,5-4,1 2,9 2,6-2,9 0,8 1,4 1,3 1,3 1,1 7-9 2,5 5,1 1,2 9,2 4,8-0,3 1,4 0,0 1,7-1,0 1,0 10-15 4,8-0,8 3,3 2,0 0,9 3,3 4,9 4,3 0,5 4,3 2,0 65-69 -4,9-0,5-5,4-5,6-1,5-1,6-5,2 3,7 5,5 1,7 1,0 70-74 3,0 4,3 0,5 1,6-3,6-3,1-0,3-4,7-4,9-1,2-1,3
Tabell 6A: Antal män i Nybro kommun efter åldersklass 1-5 555 526 532 530 548 551 560 567 574 579 585 6-12 716 775 791 803 798 828 833 850 835 846 850 6 97 140 110 120 103 118 114 117 119 120 122 7-15 951 952 1005 1012 1048 1058 1069 1077 1105 1115 1135 16-18 325 337 344 350 338 343 351 371 366 370 366 65-79 1746 1740 1744 1754 1784 1787 1785 1784 1782 1776 1778 80-89 492 502 502 514 520 531 535 560 588 609 632 90+ 66 73 71 74 75 83 89 91 92 98 98 0 97 100 102 103 104 106 107 108 108 109 110 1-3 310 302 317 317 323 327 331 335 339 342 345 4-5 245 224 215 214 225 224 228 231 234 238 240 7-9 311 302 355 354 374 341 349 344 357 359 365 10-15 640 650 650 658 674 717 720 733 748 756 771 65-69 677 659 632 626 635 623 620 643 647 637 641 70-74 626 642 636 630 621 626 613 592 588 598 590 Tabell 6B: Förändring i antalet män i Nybro kommun efter åldersklass 1-5 25-29 7-2 17 3 9 7 7 6 6 6-12 - 8 59 16 11-4 30 4 18-15 11 4 6-12 43-31 10-17 15-4 3 2 2 2 7-15 15 1 52 7 37 9 11 9 28 10 21 16-18 9 12 7 5-12 6 7 21-5 4-4 65-79 32-6 4 10 30 3-2 - 1-2 - 6 2 80-89 5 10 0 12 6 11 4 25 27 22 22 90+ - 4 7-2 3 0 8 6 2 1 6 0 0-3 3 2 1 1 1 1 1 0 1 1 1-3 9-8 15 0 6 4 4 4 4 3 3 4-5 16-21 - 9-2 11-1 4 3 3 3 3 7-9 - 1-9 53-1 20-33 8-5 13 1 6 10-15 16 10 0 8 16 43 3 13 15 8 15 65-69 5-18 - 27-7 10-12 - 3 23 4-10 4 70-74 6 16-6 - 6-9 5-13 - 21-4 10-8 Tabell 6C: Procentuell förändring i antalet män i Nybro kommun efter åldersklass 1-5 4,7-5,2 1,2-0,4 3,3 0,6 1,6 1,3 1,2 1,0 1,0 6-12 -1,1 8,3 2,0 1,4-0,5 3,8 0,5 2,1-1,8 1,3 0,5 6-11,0 44,6-21,8 9,5-14,5 14,8-3,3 2,5 1,4 1,4 1,3 7-15 1,6 0,2 5,5 0,7 3,6 0,9 1,0 0,8 2,6 0,9 1,8 16-18 2,8 3,8 2,1 1,5-3,5 1,7 2,1 5,9-1,3 1,1-1,0 65-79 1,9-0,3 0,2 0,6 1,7 0,2-0,1 0,0-0,1-0,3 0,1 80-89 1,0 2,1 0,0 2,4 1,1 2,1 0,7 4,7 4,9 3,7 3,7 90+ -5,7 11,0-2,5 3,9 0,6 11,1 7,2 2,4 1,3 6,2-0,4 0-3,0 3,2 1,5 1,4 1,3 1,3 0,8 1,3 0,3 0,8 0,8 1-3 3,0-2,6 5,0-0,1 1,9 1,4 1,3 1,1 1,1 0,8 0,8 4-5 7,0-8,6-3,9-0,8 5,3-0,6 2,0 1,4 1,3 1,3 1,1 7-9 -0,3-2,8 17,5-0,4 5,8-8,9 2,4-1,3 3,8 0,3 1,7 10-15 2,6 1,6-0,1 1,3 2,4 6,3 0,4 1,9 2,0 1,1 1,9 65-69 0,7-2,6-4,1-1,1 1,5-1,9-0,5 3,7 0,6-1,6 0,6 70-74 1,0 2,5-0,9-0,9-1,4 0,8-2,1-3,5-0,7 1,7-1,4
Tabell 7A: Folkmängd i Nybro kommun efter ålder 0 192 195 198 200 203 206 207 210 210 212 214 1 213 199 201 204 207 210 213 214 217 218 220 2 184 217 203 206 209 212 215 218 220 222 223 3 219 190 222 209 212 215 218 221 224 226 229 4 215 224 198 227 216 219 222 225 228 231 233 5 246 221 230 205 234 223 226 229 232 235 238 6 195 250 226 235 211 239 229 232 235 238 241 7 202 200 253 231 239 216 243 234 237 240 243 8 200 206 204 254 234 242 220 246 237 240 244 9 201 203 209 208 256 237 245 224 249 240 243 10 206 204 207 212 211 258 239 247 227 252 243 11 198 209 207 209 215 214 260 241 249 230 254 12 194 200 211 209 212 217 216 261 243 251 233 13 200 197 203 213 212 214 220 219 262 245 253 14 199 203 200 206 216 215 217 223 222 264 248 15 212 202 206 203 209 219 218 220 226 225 266 16 191 215 205 209 206 212 222 221 224 229 229 17 199 195 217 209 212 210 216 225 225 227 232 18 195 203 199 220 213 216 214 220 229 229 231 19 223 200 207 205 223 217 221 219 225 233 233 20 250 224 206 213 212 227 222 226 225 230 238 21 253 244 224 211 216 217 229 226 230 229 234 22 228 243 238 223 213 217 219 229 227 231 231 23 250 224 237 235 223 216 220 222 230 229 233 24 259 245 225 236 235 226 221 225 228 234 234 25 276 255 244 228 238 238 231 228 231 234 240 26 242 269 252 244 231 240 240 235 233 236 239 27 239 241 264 250 243 233 241 242 238 236 240 28 193 238 240 260 248 243 235 242 243 240 239 29 244 197 238 240 258 247 244 237 243 244 242 30 220 244 202 240 241 258 248 246 240 246 247 31 210 222 245 206 241 242 258 249 248 243 249 32 224 212 224 245 210 242 243 258 249 249 245 33 170 223 212 223 243 211 241 242 256 248 248 34 196 173 222 212 222 241 211 239 241 253 247 35 173 196 175 220 212 221 238 211 238 239 251 36 206 175 197 177 220 212 221 237 212 237 238 37 158 207 178 198 180 220 213 222 237 214 237 38 177 163 209 182 202 184 223 216 225 240 218 39 186 182 168 213 187 206 189 227 220 229 243 40 225 191 187 174 217 192 211 195 231 225 233 41 197 228 194 191 179 220 197 215 199 234 229 42 217 200 230 197 194 183 223 200 218 203 237 43 263 218 202 231 200 197 186 224 203 220 206 44 236 261 218 202 230 200 198 188 224 204 220 45 241 235 258 217 203 230 202 199 190 225 206 46 250 241 235 258 219 205 232 204 203 193 227 47 237 252 243 238 260 223 210 235 209 208 199 48 277 240 255 247 242 263 227 215 240 215 213 49 328 279 244 258 251 246 266 232 220 244 220 50 314 328 281 247 261 254 249 270 236 225 249
Tabell 7A: Folkmängd i Nybro kommun efter ålder, fortsättning 51 283 314 328 282 249 263 257 252 272 240 229 52 286 283 313 327 283 251 264 258 253 273 242 53 265 285 282 312 325 282 252 265 259 255 274 54 252 265 285 282 311 324 283 253 266 260 256 55 254 254 267 286 284 312 325 285 256 268 263 56 258 255 255 268 287 285 312 325 286 258 270 57 271 259 256 256 269 287 285 312 325 287 260 58 275 271 259 257 257 269 287 286 312 324 288 59 213 275 271 259 257 258 269 287 286 311 323 60 250 214 274 271 260 258 258 270 287 286 311 61 265 250 215 273 270 259 258 258 269 287 286 62 232 264 249 215 272 269 259 257 258 269 286 63 226 231 263 248 215 271 268 258 257 258 269 64 253 226 231 262 248 216 271 268 258 257 258 65 274 252 226 231 261 247 216 270 267 258 257 66 261 271 250 225 230 259 246 216 268 266 257 67 272 259 269 249 224 229 257 245 216 267 265 68 283 269 257 267 247 223 228 256 244 216 265 69 262 280 266 254 264 245 222 227 254 243 216 70 280 259 276 263 251 261 243 221 226 252 241 71 284 276 255 272 259 248 258 240 219 224 249 72 249 279 271 251 268 256 245 254 237 217 221 73 265 244 273 266 247 263 251 241 250 234 214 74 194 259 238 267 260 241 257 246 236 245 230 75 227 189 252 232 260 253 235 251 240 231 240 76 203 220 184 244 226 253 246 229 245 234 225 77 190 197 213 179 237 219 245 239 223 238 228 78 161 183 190 206 173 229 211 237 231 216 231 79 187 155 176 183 198 166 220 204 229 223 209 80 140 179 148 169 175 190 160 211 195 219 215 81 159 133 169 141 160 167 181 152 201 186 209 82 144 150 126 160 134 152 158 172 145 191 177 83 126 135 140 118 150 126 143 149 161 136 180 84 140 117 125 130 110 140 118 133 139 151 128 85 111 128 107 115 120 101 129 109 123 129 140 86 88 100 116 97 105 109 92 118 100 112 118 87 94 79 90 104 88 95 98 83 106 90 102 88 61 83 70 79 93 78 84 87 74 95 81 89 65 53 72 61 69 81 68 74 76 65 83 90 44 55 45 62 52 59 69 58 63 65 56 91 39 37 46 38 52 44 49 58 49 53 55 92 46 32 30 37 31 42 36 40 48 40 44 93 28 37 25 24 30 25 34 29 32 38 32 94 23 22 28 20 19 23 20 27 23 25 30 95 16 17 16 21 15 14 18 15 20 17 19 96 10 12 13 12 16 11 10 13 11 15 13 97 7 7 9 9 9 11 8 7 9 8 11 98 6 5 5 6 6 6 8 6 5 6 5 99 4 4 3 3 4 4 4 5 4 3 4 100 5 6 6 6 6 6 6 6 7 7 6 TOTALT 19754 19808 19888 19991 20111 20245 20391 20547 20709 20878 21053