TEDDY-studien: Årsrapport 2006

Relevanta dokument
TEDDY-studien: årsrapport 2007.

TEDDY årsrapport TEDDY-studien. (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young)

TEDDY årsrapport TEDDY-studien. (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young)

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Information om del 2 av TEDDY-studien

TEDDY årsrapport TEDDY studien. (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young)

TEDDY studien The Environmental Determinants of Diabetes in the Young. Årsrapport 2013

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

TEDDY årsrapport TEDDY studien. (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young)

TEDDY årsrapport TEDDY studien. (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young)

TEDDY Kids. Nyhetsbrev 2017

forskarporträtt Jag är länken mellan patienten och labbet Daniel Agardh delar sin tid mellan labbet och patienterna i Malmö och Lund.

Typ 1- diabetes i e; livslångt perspek>v hur arbetar vi förebyggande?

BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson

Diabetes många ansikten ska demaskeras

Årsrapport 2014 TEDDY - Omgivningsfaktorer för typ 1-diabetes och celiaki hos barn

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Denna bok tillhör: Wille & Wilma. Mini-forskare

TEDDY och TrialNet Uppdatering

Årsrapport 2015 TEDDY Omgivningsfaktorers betydelse för typ 1-diabetes och celiaki hos barn

TRÄFFAR TEDDY-FORSKARNA

Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans.

Årsrapport 2016/2017 TEDDY - Omgivningsfaktorer för typ 1-diabetes och celiaki hos barn

Diabetes. Annelie Carlsson O Helena Larsson SUS

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

En studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder

En studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder

En studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder

ATT LEVA MED DIABETES

Kvartalsrapport 1 för Diamyd Medical AB (publ) 1 september november 2000

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

ELISA-test för att diagnosticera diabetes typ 1. Niklas Dahrén

Stockholm

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Till blivande föräldrar. Vill Ni delta i en studie där vi försöker hindra allergiutvecklingen hos barn?

SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER

Fakta äggstockscancer

Inledning och introduktion till diabetes

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Forskning i ABIS. Störningar i Immunförsvaret kan orsaka Sjukdomar Maria Faresjö, Docent

STOCKHOLM JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

Föräldrapenninguttag före och efter en separation

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen

Veckoscreening - ett framgångsrikt verktyg för att förebygga smittspridning på neonatalavdelning?

Närvarolista. Kommunfullmäktige. Beslutande. Övriga närvarande

Minnesanteckningar från nätverksträff den 7 februari CSK (centralsjukhuset i Kristianstad)

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

GRAVIDITET OCH DIABETES

Ökar diabetes bland barn?

Patientinformation och behandlingsdagbok

HEPATIT. Behöver du testa dig? Det finns behandling!

Klinisk Medicin ht poäng MEQ 2

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

The Past 200 Years in Diabetes

Symptom. Stamcellsforskning

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld


Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Hannäs SockenFörening

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning

Vad är en genetisk undersökning?

Erbjudande om fosterdiagnostik

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Odd Fellow Orden 200 år Jubileumsgåvan 2019

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)

Nationella biobanken för navelsträngsblod

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Arv + miljö = diabetes?

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö

Lomma Bridgeklubb Vinpoängligan -Våren 2019 Pris utdelas för 15 poäng. (Se poängtabeller )

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund SR

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

FOSTERSCREENING AV KROMOSOMAVVIKELSER OCH GRAVA ANATOMISKA AVVIKELSER I ÅBO INFORMATION FÖR FÖRÄLDRARNA

KOMMUNFULLMÄKTIGE Sammanträdesdatum Sida

Information till dig som har fött barn på SUS

Tuberkulos-screening av gravida

Diabetes. Britt Lundahl

Sydsvensk regionbildning ideell förening

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Hannäs SockenFörening. Register över givare

Bernhard o Sol-Britt Gustavssons album. Ingrid o Bernhard Gustavsson Fogeryd Sid 1 av 109

Sammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård

Transkript:

1 2007-02-21 TEDDY-studien: Årsrapport 2006 Bakgrund och frågeställningar Typ 1 diabetes hos barn ökar i Sverige med 5-6% per år. För närvarande diagnosticeras i genomsnitt två barn varje dag med sjukdomen. Typ 1 diabetes drabbar barn i allt yngre åldrar vilket är förenat med en sämre prognos och risk för en tidigare utveckling av diabeteskomplikationer. Ett barn med typ 1 diabetes tvingas ta dagliga insulininjektioner för resten av livet, som förkortas med 10-15 år. Det har beräknats att c:a 1% av alla nyfödda i Sverige kommer att få typ 1 diabetes under sin livstid. Ett ökat antal barn som får typ 1 diabetes kommer att öka pressen på svensk sjukvård, eftersom senkomplikationer kommer att uppträda i allt yngre åldrar. Sjukdomen förklaras av att betacellerna i de Langerhanska öarna i pankreas förstörs av kroppens eget immunsystem. Sjukdomen är autoimmun. Långt innan diabetesdiagnos markeras denna process av autoantikroppar i blodet mot betacellsproteinerna GAD65, IA-2 eller insulin. Ett barn som utvecklar alla tre autoantikropparna kan räkna med att få typ 1 diabetes inom 1-5 år. Typ 1 diabetes betraktas som en sjukdom som utvecklas i två steg. Steg 1 är att autoimmunitet utvecklas mot betacellerna. Dessa attackeras av T-lymfocyter. Autoantikroppar mot GAD65, IA-2 och insulin bildas. Den första frågan är vad som gör att ett barn utvecklar autoimmunitet mot sina betaceller. Steg 2 är att diabetes utvecklas. Frågan är vilka faktorer som avgör varför vissa barn med autoantikroppar bara går något år innan diabetes utvecklas medan andra barn kan gå flera år. TEDDY-studien (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young Study) Syftet med TEDDY-studien är att ta reda på vilka faktorer som triggar autoimmunitet mot betacellerna och vilka faktorer som avgör att diabetes utvecklas. TEDDY-studien är en internationell studie med sex kliniska center tre i USA och tre i Europa. Studien bekostas i sin helhet av NIH. TEDDY-studien består av två delar. I den första, urvalsdelen, undersöks ett prov från navelsträngsblodet för barnets ärftliga risk för diabetes. Föräldrar till barn som inte har förhöjd ärftlig risk får besked om detta.

2 2007-02-21 I den andra delen, uppföljningsdelen, kontaktas föräldrarna till barn med förhöjd ärftlig risk per telefon av en forskningssjuksköterska och erbjudes att deltaga i TEDDYstudien. Denna förklaras såväl muntligen som skriftligen. Föräldrarna informeras också om att studien ska pågå i till barnen är 15 år. Skriftligt samtycke ges vid det första besöket på TEDDY-mottagningen när barnet är 3-4,5 ader gammalt. Barnen besöker sedan TEDDY-mottagningen var 3:e ad fram till fyra års ålder. Därefter äger besöken rum två gånger om året. TEDDY-studien har mottagningar i Malmö, Helsingborg och Kristianstad. TEDDY studiens urvalsdel. Blivande föräldrar informeras om TEDDY-studien i en broschyr som delas ut på samtliga mödravårdscentraler i Region Skåne. Vi tror att denna information, som kompletteras med en video i samband med det orala glukostoleranstestet omkring vecka 28, är effektiv. I samband med förlossningen inhämtas muntligt samtycke från de blivande föräldrarna att man vill delta i TEDDY-studiens urvalsdel. Om föräldrarna samtycker droppas navelsträngsblod på filterpapper (liknande PKU-prov), som sedan skickas till CRC på Universitetssjukhuset MAS för HLA-typning (ärftlighetsbestämning). Andelen erhållna navelsträngsprov i förhållande till antalet förlossningar från de olika förlossningsklinikerna i Region Skåne visas i Figur 1. Som jämförelse visas också andelen prov insamlade i DiPiS-studien, som föregick TEDDY. Det framgår att andelen TEDDY-prover är i stort sett densamma från samtliga förlossningskliniker med undantag från Malmö, där det skett en kraftig minskning. Antal erhållna prover från förlossningsklinikerna 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 01-08- 2004 09-01- 2004 2005 2006 Helsingborg Kristianstad Lund Malmö Ystad Figur 1. Frekvensen (%) av nyfödda barn i Skåne där ett navelssträngsprov har tagits för HLA typning i urvalsdelen för DiPiS-studien (t o m 31.8.2004) och för TEDDYstudien (fr o m 1.9.2004).

3 2007-02-21 Klagomål rörande TEDDYs screening har framförallt kommit från föräldrar som fött barn i Malmö pga av att förlossningen ej tagit prov på barnet och man således ej fått möjlighet att delta i TEDDY-studien. TEDDY-studiens urvalsdel planeras pågå t o m december 2009. Antalet barn som hittills har screenats för förhöjd ärftlig risk för typ 1 diabetes visas i Tabell 1. Efter två års screening har 20.641 nyfödda barn deltagit i urvalsdelen. Totalt har 7, 5% av nyfödda barn i Skåne förhöjd risk för typ 1 diabetes och kan inbjudas att deltaga TEDDYs uppföljningsdel. Tabell 1. Antal nyfödda barn som screenats genom HLA-typning av navelsträngsblod för förhöjd ärftlig risk för typ 1 diabetes vid samtliga kliniska center (resultat t o m 20.2.2007). Antal screenade barn Klinik Första Allmänheten Totalt gradssläktingar Colorado 330 21.730 22.060 Finland 310 26.046 26.356 Georgia 303 30.916 31.219 Tyskland 618 8.897 9.515 Sverige (Skåne) 421 20.220 20.641 Washington 194 27.703 27.897 Totalt 2.176 135.512 137.688 Till gruppen förstagradssläktingar hänförs barn som har en mamma, pappa eller ett syskon med diabetes. Barn som har ett syskon eller en pappa, men inte en mamma med typ 1 diabetes har en förhöjd risk att få autoantikroppar och senare diabetes jämfört med allmänheten. Vem får vara med i TEDDY? Det är känt vilka HLA-genotyper ett barn skall ha för att riskera att utveckla diabetes. I studier av svenska barn som fått diabetes ingår två haplotyper, HLA DQ2 och DQ8. Dessa två haplotyper finns i olika kombinationer med andra HLA DQ-typer. Nära 90% av alla barn i Sverige som utvecklar diabetes har DQ2, DQ8, eller bägge två. Det framgår av Tabell 2 att 7,9% av nyfödda barn födda i Skåne har förhöjd ärftlig risk för typ 1 diabetes. Denna frekvens är högst bland de deltagande TEDDY klinikerna - till och med högre än frekvensen i Finland, som är det land med högst incidens av typ 1 diabetes i världen. Sverige ligger på andra plats.

4 2007-02-21 Tabell 2. Antal screenade barn med förhöjd ärftlig risk för typ 1 diabetes (eligible) vid samtliga kliniska center (resultat t o m 20.2.2007). Antal barn med förhöjd risk enl TEDDYs inklusionskriteria Hur ga familjer går med i TEDDY studien? Antalet familjer som önskar vara med i TEDDY-studien framgår av Tabell 3. Bland svenska föräldrar där ingen i familjen har diabetes deltar 69% och bland familjer med förstagradssläktingar är deltagandefrekvensen 72%. Tabell 3. Deltagare i TEDDY studiens uppföljningsdel vid samtliga kliniska center (Resultat t o m 20.2.2007). Klinik Förstagradssläktingar Allmänheten Totalt % eligible Colorado 71 1.021 1.092 5,5 Finland 108 1.431 1.539 5,9 Georgia 51 996 1.047 3,5 Tyskland 117 343 460 5,0 Sverige (Skåne) 76 1.480 1.556 7,9 Washington 39 936 975 3,8 Totalt 462 6.207 6.669 5,1 Antal barn som deltar i TEDDY studiens uppföljning. Klinik Förstagradssläktingar Allmänheten Totalt % deltagande Colorado 40 330 370 37 Finland 52 640 692 48 Georgia 19 240 259 28 Tyskland 84 90 174 47 Sverige (Skåne) 50 934 984 69 Washington 22 195 217 27 Totalt 267 2.429 2.696 45 % är procent deltagande i förhållande till eligible i Tabell 2. Som framgår av ovanstående tabeller är Sverige (dvs Skåne) det kliniska center som f n både har högst andel föräldrar som önskar delta och dessutom har flest barn i studien. TEDDYs sponsor (NIH) har beslutat att TEDDYs urvalsstudie skall fortsätta tom december 2009 för att få ihop de 7200 barn som skall ingå i studien. Flera barn i den svenska delen av TEDDY har utvecklat en eller flera antikroppar (Tabell 4). Prov för antikroppar tas var tredje ad vid besök på TEDDY-mottagningen. Barn som föds till en mamma som har typ 1 diabetes har ofta antikroppar vid 3 ader,

5 2007-02-21 eftersom mammans antikroppar passerar placentan. Dessa antikroppar försvinner under barnets första levnadsår. I tabellen visas barn med egna antikroppar. En eller flera antikroppar kan utvecklas från början, nya kan tillkomma och ibland kan antikroppar försvinna. Mönstret för hur antikroppar uppstår och eventuellt försvinner studeras också i TEDDY. Tabell 4. Barn i den svenska delen av TEDDY studien som har utvecklat antikroppar. F/P 3 6 9 12 15 18 21 24 27 P Neg + +++ * F Neg + + +++ * P Neg Neg + + + ++ +++ +++ +++ P Neg Neg + + ++ +++ ++ P Neg Neg Neg Neg ++ ++ + F Neg Neg + +++ +++ +++ ++ P Neg Neg Neg Neg + ++ ++ P Neg Neg Neg + ++ +++ ++ P Neg Neg Neg Neg + +++ P Neg Neg + + Neg Neg P Neg Neg + ++ ++ +++ F Neg Neg + ++ ++ ++ P Neg Neg ++ ++ P Neg Neg + F/P är flicka/pojke. Antikroppar visas som negativa (Neg) eller som positiva (+). Ett barn med +++ betyder att antikroppar mot GAD65, IA-2 och insulin är positiva. Barn med tre antikroppar har högst risk att utveckla diabetes. * De två första barnen utvecklade diabetes vid 11 respektive 12 aders ålder. Det finns just nu 10 barn som har två eller flera antikroppar vid mer än ett besök på TEDDY-mottagningen. Om och när dessa barn utvecklar diabetes är det ingen som vet. Vid ett eventuellt insjuknande är dock utsikterna goda att dessa barn inte insjuknar med klassiska diabetessymptom som ökad törst, flitiga toalett besök, viktminskning och i värsta fall ketoacidos. Barnen följs regelbundet på någon av TEDDY-mottagningarna och föräldrarna är informerade om att ta kontakt med TEDDY-mottagningen om de misstänker att något inte står rätt till. Två TEDDY-barn har utvecklat diabetes vid 11 aders respektive 12 aders ålder. Klassiska diabetessymptom med undantag av högt blodsocker hade ej hunnit utvecklas hos det första barnet och en allvarlig ketoacidos förhindrades i det andra. Diabetes utvecklas oerhört snabbt hos små barn. Små barn med ketoacidos kan utveckla hjärnödem vilket är ett livshotande tillstånd. Ju tidigare diabetesdiagnosen kan ställas desto bättre är patientens egenproduktion av insulin. En bättre egenproduktion kan senarelägga följdsjukdomarna retinopati, nefropati, neuropati eller makrovaskulär sjukdom.

6 2007-02-21 Hur ska TEDDY-studiens frågeställningar besvaras? I samband med varje TEDDY besök tas blodprov på barnet. En del av blodprovet analyseras för autoantikroppar mot GAD, IA-2 och insulin vid ett av studiens två referenslaboratorier. Föräldrarna informeras om provsvaret vid nästa TEDDY-besök. Vid varje besök inhämtar forskningssjuksköterskorna en rad upplysningar om vad som har hänt barnet sedan sista besöket och går igenom den 3-dagars kostregistrering som föräldrarna gör före besöket. En gång i aden skickar familjen in ett avföringsprov. Föräldrarnas psykologiska reaktioner av att vara med i studien följs upp med jämna mellanrum. TEDDY är en s.k. nested case-control studie. När ett tillräckligt antal barn har utvecklat autoantikroppar blir det möjligt att analysera och jämföra prover från barn som fått antikroppar med väl matchade kontroller för att ta reda på vilket sätt de två grupperna skiljer sig åt. Således kommer virus, exponering för omgivningsfaktorer, intag av vissa födoämnen etc att undersökas för att avslöja varför vissa barn med förhöjd ärftig risk för typ 1 diabetes utvecklar autoantikroppar medan andra barn med samma förhöjda risk inte gör det. På samma sätt kan man studera varför barn med autoantikroppar utvecklar diabetes. Tabell 4. TEDDY-studiens inkomster och utgifter samt resultat under 2006. Intäkter * Grundanslag Urvalsstudien (7 900 analyserade navelsträngsprover) Uppföljningsstudien Summa intäkter Kostnader ** Personalkostnader Uppföljning Personalkostnader Urval Personal Administration Region Skåne Hyreskostnader Reseersättning till föräldrar Reagenser och läkemedel Gemensamma kostnader Lunds Universitet Gemensamma kostnader UMAS Övriga kostnader Summa kostnader Resultat 2006 4 530 tkr 3 031 tkr 3 477 tkr 11 038 tkr 4 231 tkr 1 577 tkr 507 tkr 890 tkr 296 tkr 873 tkr 243 tkr 712 tkr 1 047 tkr 10 461 tkr + 577 tkr * Intäkterna är kvartal 4 2005 till kvartal 3 2006 ** Kostnaderna är för hela 2006

7 2007-02-21 TEDDY studiens finansiering. Teddy-studien kommer att finansieras från National Institutes of Health (NIH) fram till 2024. Studien får ett grundanslag på c:a USD 600 000 (c:a 4,2 MSEK) per år. Resten av anslaget utgörs av ersättning för varje besök, blodprov, ifyllda frågeformulär, inskickade avföringsprov etc., vilket betyder att storleken på anslaget är beroende av vad TEDDY presterar. I tabell 5 redovisas TEDDY studiens resultat under 2006. Ersättning för administrativt stöd från Lunds Universitet utgår med 8% i Facilities & Administration cost som NIH betalar direkt till Lunds Universitet. Region Skåne fakturerar TEDDY-studien för löneadministration och andra administrativa kostnader. Slutord TEDDY-studien tackar personalen på Region Skånes Mödravårdscentraler för det arbete de lägger ned på att informera blivande föräldrar om TEDDY-studien. Personalen på Region Skånes fem förlossningskliniker tackas också för att blodprov tas från navelsträngen på en stor andel av de nyfödda barnen. Vi förväntar att Malmös nedåtgående kurva ska vända uppåt igen. Ett antal avvikelser har dokumenterats där föräldrar har klagat på ett navelsträngsprovet inte har tagits vilket har resulterat i att barnet inte har kunnat delta trots att föräldrarna önskade detta. Vi tackar Barn- och Ungdomsmottagningen vid Centralsjukhuset i Kristianstad, UMAS Endokrinologiska klinik och UMAS ledning och redovisningsavdelning för det goda samarbetet. Vi hoppas att forskningssjuksköterskornas verksamhetstillhörighet skall kunna lösas så att deras anställningsförhållanden, lönesättning och lönerevision kan fungera på ett tillfredsställande sätt. TEDDY studiens personal. Total avlönas 18 heltidstjänster med anslaget och prestationsersättningen från National Institutes of Health. Urvalsdelen Anita Nilsson, Barbro Gustavsson, Ida Hansson, Thea Massadakis, Mai Liljegren. Uppföljningsdelen Monica Sedig Järvirova, Åsa Wimar, Elli Karlsson, Eva Andersson, Marie Andersson- Turpenien, Birgitta Sjöberg, Anne Wallin, Ulla Marie Carlsson, Carina Törn, Joanna Gerardsson, Maria Markán, Ingrid Wigheden, Carin Andrén Aronsson, Sylvia Biancon Svensson, Anna Hansson. IT stöd Peter Almgren och Johan Hultman.

8 2007-02-21 Studiegrupp Åke Lernmark, Barbro Lernmark, Gertie Hansson, Sten A. Ivarsson, Helena Larsson, Daniel Agardh, Corrado Cilio, Jan Neiderud och Karin Larsson. Ledningsgrupp Åke Lernmark (huvudansvarig), Barbro Lernmark (studiesamordnare), Gertie Hansson, Anita Nilsson, Carina Törn och Thomas Gard. TEDDY publikationer. The TEDDY Study Group: The Environmental Determinants of Diabetes in the Young (TEDDY) Study: Study Design, accepted by Pediatric Diabetes. Hagopian WA, Lernmark A, Rewers MJ, Simell OG, She JX, Ziegler AG, Krischer JP, Akolkar B. for the TEDDY Study Group: TEDDY--The Environmental Determinants of Diabetes in the Young: an observational clinical trial. Ann N Y Acad Sci. 1079:320-326, 2006. Lernmark B: Varför får barn typ 1-diabetes? Primärvårdens Nyheter 14(12):31-34, 2006.