AVSEENDE PÅ HASTIGEHTSGRÄNSER Trafikverket och Transportstyrelsen Utvärdering nya hastighetsgränser Uppdragsnummer 2211030 Juridikanalys Slutrapport Malmö 2012-09-27 Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se Sweco Infrastructure AB Org.nr 556507-0868 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Ola Wilhelmsson Telefon direkt 040-16 72 26 Mobil 0734-12 82 26 ola.wilhelmsson@sweco.se p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
Dokumentinformation Titel: Juridikanalys Relevant juridik med avseende på hastighetsgränser Version: 1.0 Slutversion Beställare: Trafikverket, Mathias Wärnhjelm SWECO Infrastructure: Ola Wilhelmsson Projekt: 2211030 Utvärdering av nya hastighetsgränser 2 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
Förord Inom ramen för utvärderingen av nya hastighetsgränser har en genomgång av relevant juridik kopplat till hastighetsgränser utförts. En arbetsgrupp bestående av Airi Tamminen, Trafikverket, Dainis Ciparsons, Transportstyrelsen, Lars Ahlman, SKL, och Ola Wilhelmsson, Sweco, har utfört arbetet. Syftet med arbetet har varit att kartlägga relevant juridik och vilka kopplingar det har till hastighetsgränserna. Även olika typer av förslag på förändringar av regelsystemet som på något sätt förts fram har beskrivits och analyserats. Resultatet av arbetet är en viktig grund för det vidare arbetet med att forma eventuella förslag till förändringar och förenklingar i juridiken kopplat till hastighetsgränserna. Sweco Infrastructure AB Södra regionen/trafik Ola Wilhelmsson 3 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Syfte 6 1.3 Avgränsningar 6 2 Nuvarande bestämmelser och riktlinjer 7 2.1 Konventioner 8 2.1.1 Wienkonventionen 8 2.2 Lagar 8 2.2.1 Regeringsformen (1974:152) 8 2.2.2 Lag (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer 9 2.2.3 Lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor 9 2.2.4 Kommunallagen (1991:900) 10 2.3 Förordningar 10 2.3.1 Trafikförordningen (1998:1276), (TrF) 10 2.3.2 Vägmärkesförordningen (2007:90)VMF 17 2.3.3 Myndighetsförordningen, (2007:515) 18 2.3.4 Förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning för förvaltningsmyndighet under regeringen 19 2.3.5 Förordning (202:713) om försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet 19 2.3.6 Förordning (2005:951) om försöksverksamhet med hastighetsbegränsning vid fordon som stannat för passagerares på- eller avstigning 20 2.4 Föreskrifter 20 Utmärkning 20 2.4.1 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lokala trafikföreskrifter m.m., TSFS 2009:75 20 2.4.2 Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar, VVFS 2007:305 och VVFS 2008:267 samt Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS 2010:172 21 2.4.3 Vägverkets föreskrifter om storlek på vägmärken och andra anordningar, VVFS 2008:272 21 2.4.4 Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar, TSFS 2010:171 21 Regler kopplade till specifik hastighetsgräns 22 2.4.5 Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar, VVFS 2007:305 och VVFS 2008:267 samt Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS 2010:172 22 2.4.6 Vägverkets föreskrifter om storlek på vägmärken och andra anordningar, VVFS 2008:272 23 2.4.7 Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar, TSFS 2010:171 24 Trafiksignaler 24 2.4.8 Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om trafiksignaler, flerfärgssignaler; allmänna bestämmelser, TSVFS 1989:55 25 2.4.9 Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om trafiksignaler, flerfärgssignaler, TSVFS 1989:57 25 2.4.10 Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om signalanläggning vid rörlig bro, TSVFS 1989:64 25 Hastighetsvärden 25 2.4.11 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lokala trafikföreskrifter m.m., TSFS 2009:75 25 2.5 Riktlinjer och råd 26 4 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
2.5.1 Trafikverket 26 2.5.2 Kommuner 27 2.5.3 Länsstyrelsen 27 2.5.4 Polismyndigheten 28 2.5.5 Beslut enligt 10 kap.14 TrF, Polismyndigheten, Tullverket och den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen 28 2.6 Sammanfattning av kapitel 2 28 3 Liggande förslag, aktuella frågeställningar och idéer 29 3.1 Övergripande styrning 29 3.2 Bashastighet, generell tätortshastighet och andra generella hastighetsbegränsningar 29 3.3 Enbart föreskrifter vid beslut om högsta tillåtna hastighet 30 3.4 Varierande högsta tillåtna hastighet 30 3.5 Hastighetsbestämmelser för olika fordon 31 3.5.1 Bussar 31 3.5.2 Hastighetsgränser för cykel och moped på cykelbanor 31 3.6 Riktlinjer och råd 32 3.7 Utmärkningsbestämmelser 33 3.8 Trafiksignaler 35 3.9 Hastighetsbegränsning vid fordon som stannat för passagerares på- eller avstigning 36 4 Referenser 37 5 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
1 Inledning 1.1 Bakgrund I samband med beslutet om införandet av nya hastighetsgränser 2008 fick dåvarande Vägverket även i uppdrag att utvärdera vilken effekt de nya hastighetsgränserna har fått. Förutom själva effekterna ska utvärderingen omfatta om det finns ytterligare åtgärder som kan vidtas för att förbättra resultaten. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 juni 2012. Tidpunkten för slutredovisning har under 2010 flyttats till 1 juni 2012 med anledning av att genomförandet tagit längre tid, framför allt på kommunalt gatunät, samt att det förtydligats att det även ingår att utvärdera regelsystemet och föreslå förbättringar i detta. I april 2010 bildades Trafikverket som då övertog det arbete som bedrevs på Vägverket inom detta uppdrag. Arbetet med att utvärdera regelsystemet bedrivs i nära samarbete med Transportstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Som en del av utvärderingen av regelsystemet har denna kartläggning av befintligt system genomförts. Även olika förslag, frågeställningar och idéer till förändringar som förts fram i närtid har tagits upp och översiktligt bedömts. 1.2 Syfte Syftet med denna utredning är att kartlägga dagens regelsystem med kopplingar till hastighetsgränser. Området är komplext och regler finns på olika nivåer och har många gånger kopplingar på olika sätt mellan skiftande regelverk. Därför är det viktigt att tydliggöra var i regelsystemet regler kring hastighetsgränser finns. Det andra syftet med utredningen är att sammanfatta tidigare relevanta förslag, frågeställningar och idéer till förändringar av regelsystemet. 1.3 Avgränsningar Utredningen kartlägger i första hand regelsystemet direkt kopplat till hastighetsgränser. Detta ger ibland följdkopplingar vidare mot angränsande juridik. Detta har om möjligt försökts begränsas med tanke på den orimliga omfattning utredningen annars skulle kunna få. När det gäller förslag, frågeställningar och idéer har endast väl kända och relativt aktuella ämnen tagits upp. Det är ingen fullständig kartläggning eller historisk genomgång av alla förslag. 6 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
2 Nuvarande bestämmelser och riktlinjer Lagstiftningen inom trafik är uppbyggd på samma sätt som all annan lagstiftning i ett hierarkiskt system. Denna hierarki har valt som utgångspunkt för detta kapitels struktur och uppbyggnad. Till detta har underrubriker lagts till för att dela upp och tydliggöra i sakområden. Figur 2.1 beskriver dels den allmänna hierarkin inom lagstiftning dels för det här arbetet relevanta bestämmelser och riktlinjer på varje nivå. Under riktlinjer finns det så pass många olika att samtliga inte räknats upp. Hierarki Relevanta bestämmelser och riktlinjer Konvention Wienkonvention Lag Regeringsformen Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer Lag om nämnder för vissa trafikfrågor Kommunallagen Förordning Trafikförordningen Vägmärkesförordningen Myndighetsförordningen Förordning om konsekvensutredning Försöksförordning med varierande hastighet Myndigheters föreskrifter Riktlinjer TSFS 2009:75 VVFS 2007:305 VVFS 2008:267 TSFS 2010:172 VVFS 2008:272 TSFS 2010:171 TSVFS 1989:55, 57, 64 TSFS 2009:75 Diverse Figur 2.1 Den generella hierarkin inom juridik/lagstiftning samt för hastighetsgränssättning relevanta bestämmelser och riktlinjer 7 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
2.1 Konventioner 2.1.1 Wienkonventionen I Wienkonventionen finns vissa övergripande regler för trafik. När det gäller regler för hastighet så säger SÖ 1989:1, artikel 13, punkt 5 att ingen bestämmelse i konventionen hindrar att fördragsslutande parter föreskriver om allmänna eller lokala hastighetsbegränsningar för alla fordon eller för vissa fordonskategorier, eller minimi- och maximihastigheter eller endera en maximi- eller en minimihastighet för vissa vägar eller vissa typer av vägar. 2.2 Lagar 2.2.1 Regeringsformen (1974:152) 1 kap 1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. 1 kap 4 Riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning. 8 kap 1 Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kommuner. Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag eller förordning. 8 kap 2 Föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser 2. förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden,.. 8 kap 3 Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 första stycket 2 och 3. Föreskrifterna får dock inte avse 8 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
1. annan rättsverkan av brott än böter, 2. skatt, utom tull på införsel av varor, eller 3. konkurs eller utsökning.. 1 2.2.2 Lag (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer Regeringen får meddela föreskrifter som avses i 8 kap 3 eller 5 regeringsformen, om föreskrifterna gäller 8. trafik på väg eller i terräng,.. 2 Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter som avses i 1. Regeringen får vidare överlåta åt kommun att meddela föreskrifter som avses i 1 första stycket 8 och sådana föreskrifter om avgifter för trafikövervakningstjänster som avses i 1 andra stycket. 2.2.3 Lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor För kommunerna gäller Lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor av vilken det framgår att i den utsträckning som regeringen har överlåtit åt en kommun att meddela föreskrifter om trafik på väg eller i terräng, ska denna uppgift fullgöras av en eller flera nämnder. 1 I den utsträckning som regeringen med stöd av 2 lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer har överlåtit åt en kommun att meddela föreskrifter som avses i 1 första stycket 8 nämnda lag, skall denna uppgift inom kommunen fullgöras av en eller flera nämnder. För en sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). I den omfattning som regeringen har bemyndigat kommuner att pröva frågor om undantag från föreskrifter enligt första stycket eller om parkeringstillstånd på grund av sådana föreskrifter skall även denna uppgift fullgöras av nämnden. 6 En nämnds beslut enligt 1 får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Transportstyrelsen. Styrelsens beslut får inte överklagas. De statliga väghållningsmyndigheterna och polismyndigheterna får överklaga en nämnds eller länsstyrelsens beslut enligt 1.. 9 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
2.2.4 Kommunallagen (1991:900) För sådan nämnd som avses i Lag om nämnder för vissa trafikfrågor gäller Kommunallagen (1991:900). Av Kommunallagen framgår att delegering av beslutsrätten kan ske till olika nivåer inom organisationen från förvaltningschef till enskild tjänsteman. 2.3 Förordningar 2.3.1 Trafikförordningen (1998:1276), (TrF) Trafikförordningen utgör den mest centrala delen av trafikjuridiken och det är här mycket av de grundläggande förutsättningarna finns. Bashastighet och hastighet inom tättbebyggt område Hastighetssystemets formella uppbyggnad framgår av 3 kap 17 trafikförordningen (1998:1276). Enligt denna bestämmelse är högsta tillåtna hastighet 50 km/tim inom tättbebyggt område respektive 70 km/tim utanför sådant område (bashastigheten). Dessa hastighetsgränser är allmänna. 3 kap 17 TrF första och tredje stycket: Inom tättbebyggt område får fordon inte föras med högre hastighet än 50 kilometer i timmen. Utom tättbebyggt område får fordon inte föras med högre hastighet än 70 kilometer i timmen (bashastighet). Bemyndiganden Sedan 1 oktober 1999 har kommunerna möjlighet att föreskriva om 30 km/tim inom tättbebyggt område eller del av sådant område om det är motiverat med hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. Möjligheten att använda 40 km/tim på samma sätt tillkom 2008. Trafikverket får meddela föreskrifter om att den högsta tillåtna hastigheten på en väg ska vara 80, 90, 100 eller 110 km/tim. (3 kap 17 trafikförordningen) Trafikverket får också meddela föreskrifter om att den högsta tillåtna hastigheten på en motorväg ska vara 120 kilometer i timmen. (9 kap, 1 trafikförordningen) Avvikelser från den allmänna hastighetsbegränsningen inom tättbebyggt område och från föreskrifter om 30 eller 40 km/tim inom detta område beslutas av kommunen i form av lokala trafikföreskrifter. (10 kap. 1 och 3 trafikförordningen) Begränsning till lägre hastighet än bashastigheten, hastigheten för vissa motordrivna fordon eller fordonskombinationer, motorvägshastigheten eller föreskrifter om 80-110 km/tim beslutas av kommunen, länsstyrelsen eller polismyndigheten även det i form av lokala trafikföreskrifter. Länsstyrelsen beslutar utanför tättbebyggt område och 10 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
kommunen för samtliga vägar inom tättbebyggt område samt på vägar utom tättbebyggt område för vilka kommunen är väghållare. Polismyndigheten får meddela lokala trafikföreskrifter om ett beslut av kommunen eller länsstyrelsen inte kan avvaktas utan särskild olägenhet. (10 kap. 1 och 3 trafikförordningen) De lokala trafikföreskrifterna om hastighetsbegränsning får bara meddelas om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. (10 kap. 1 och 3 trafikförordningen) Kommunen beslutar även om vad som ska utgöra tättbebyggt område. Lokala trafikföreskrifter om att en viss väg eller vägsträcka ska vara motorväg beslutas av kommunen (på andra vägar inom tättbebyggt än allmänna vägar för vilka staten är väghållare och på vägar utom tättbebyggt område för vilka kommunen är väghållare) och av länsstyrelsen i övrigt. (10 kap. 1 och 3 trafikförordningen) 3 kap 17 TrF andra, fjärde, femte och sjätte stycket: Om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön får kommunen meddela föreskrifter om att den högsta tillåtna hastigheten inom ett tättbebyggt område eller del av ett sådant område ska vara 30 eller 40 kilometer i timmen. Trafikverket får meddela föreskrifter om att den högsta tillåtna hastigheten på en väg ska vara 80, 90, 100 eller 110 kilometer i timmen. Bestämmelser om hastighet på motorväg finns i 9 kap. 1. I terräng gäller bestämmelserna i första, andra och tredje styckena endast vid färd med motordrivet fordon. Förordning (2010:144). 9 kap 1 TrF: 1 På en motorväg gäller följande. 1. Endast trafik med motorfordon eller motorfordon med tillkopplat fordon som är konstruerade för och får framföras med en hastighet av minst 40 kilometer i timmen får förekomma. Mopeder klass I får dock inte framföras på en motorväg. ------ 6. Fordon får inte föras med högre hastighet än 110 kilometer i timmen. ------ Trafikverket får meddela föreskrifter om att den högsta tillåtna hastigheten på en motorväg ska vara 120 kilometer i timmen. Förordning (2010:144). 11 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap p or t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
10 kap 1 och 3 TrF: 1 Särskilda trafikregler får, utom i de fall som avses i 10 och 14, meddelas genom lokala trafikföreskrifter för en viss väg eller vägsträcka eller för samtliga vägar inom ett visst område eller för ett område eller en färdled i terräng. De särskilda trafikreglerna får gälla följande. 1. Att en viss väg eller vägsträcka ska vara huvudled, motorväg eller motortrafikled. 2. Att en viss väg eller vägsträcka eller samtliga vägar inom ett område ska vara gågata eller gångfartsområde. 3. Att ett visst område ska vara tättbebyggt område eller att ett särskilt miljökänsligt område inom tättbebyggt område ska vara miljözon. 14. Avvikelser från bestämmelserna om hastighet i 3 kap. 17 första stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 17 andra stycket, om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. 15. Begränsning till lägre hastighet än som följer av 3 kap. 17 tredje stycket, 4 kap. 20 eller 9 kap. 1 eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 17 fjärde stycket eller 9 kap. 1 tredje stycket, om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. 3 Lokala trafikföreskrifter meddelas av följande myndigheter. 1. Kommunen a) i fråga om vilket område som enligt 1 andra stycket 3 skall utgöra tättbebyggt område, c) för samtliga vägar inom tättbebyggt område om föreskrifterna rör färdhastighet, stannande eller parkering, d) för vägar utom tättbebyggt område för vilka kommunen är väghållare, samt e) för terräng. 2. Länsstyrelsen a) i andra fall än som avses i 1, Polismyndigheten får meddela föreskrifter om ett beslut av kommunen eller länsstyrelsen inte kan avvaktas utan särskild olägenhet. Förordning (2007:101). Polismyndigheten, Tullverket och den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen inom ett område har möjlighet att föreskriva bland annat om lägre hastighet än som annars gäller. Bemyndigandet gäller vissa specifika situationer eller förhållanden och regleringarna sker under begränsad tid. 12 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
10 kap 14 TrF: Föreskrifter med särskilda trafikregler för en väg eller en viss vägsträcka om ----- 7. lägre hastighet än som annars gäller, ----- får meddelas av a. polismyndigheten om det behövs i samband med trafikövervakning, kontroll av förare och fordon eller trafikolyckor, b. Tullverket om det behövs i samband med punktskattekontroll, eller c. den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen inom området om det behövs under kortare tid på grund av vägarbete eller liknande arbete, på grund av skador eller risk för skador på vägen eller om det behövs på särskild vinterväg över istäckt vatten. Vid vägarbete eller liknande arbete som berör vägsträckor inom två eller flera myndigheters väghållningsområden skall föreskrift enligt första stycket c meddelas av den myndighet som håller den väg som till största delen berörs av vägarbetet eller skadan. Polismyndigheten eller den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen inom området får meddela föreskrifter för en viss väg om tillfällig begränsning av den hastighet som annars är tillåten om det behövs för att förebygga trafikolyckor med klövvilt eller tamrenar. Förordning (1999:547). Transportstyrelsen har, utöver det som anges för Rikspolisstyrelsen, bemyndigande att med stöd av 13 kap. 7 TrF meddela föreskrifter i frågor som rör trafikförordningen. 13 kap 7 TrF: Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om trafikövervakning på motorvägar och motortrafikleder. Transportstyrelsen får meddela föreskrifter för övriga frågor i denna förordning. Styrelsen får därvid föreskriva 1. att viss utrustning ska vara av en typ som har godkänts av styrelsen eller någon annan myndighet, och 2. vilka värden som får användas i lokala trafikföreskrifter om högsta tillåtna hastighet och riktlinjer för hur olika värden bör användas. 13 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
Samråd/yttranden Innan myndigheterna beslutar lokala trafikföreskrifter skall berörda ges tillfälle att lämna synpunkter. Enligt 10 kap. 5 trafikförordningen skall kommunen innan beslut om föreskrifter om hastighetsbegränsning eller lokala trafikföreskrifter ge polismyndigheten och den statliga väghållningsmyndigheten som berörs tillfälle att yttra sig. Av 4 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning framgår att statlig myndighet, i detta fall länsstyrelsen, polismyndigheten och Trafikverket, skall innan beslut om bland annat föreskrifter ge statliga myndigheter, kommuner och landsting, organisationer och andra som på något betydande sätt berörs tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen. Vidare framgår av 10 kap. 6 första stycket trafikförordningen att om en enskild väg särskilt berörs i ett ärende om lokala trafikföreskrifter, skall vägens ägare ges tillfälle att yttra sig, liksom om ägare till mark som särskilt berörs. Överklagan (15 kap TrF) Kommunala beslut kan överklagas till länsstyrelse som i sin tur överklagas till Transportstyrelsen. Beslut där länsstyrelse är första instans överklagas till Transportstyrelsen. Trafikverkets beslut om högsta tillåtna hastighet överklagas till regeringen. Ordningen att Transportstyrelsen är sista instans för kommunala respektive länsstyrelsebeslut har gällt sedan 2009 (tidigare Trafiksäkerhetsverket och Vägverket). Fram till 1987 kunde besluten överklagas till regeringen. Nuvarande beslutsordning sammanfattas i figuren nedan: 14 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
FIGUR 2.2 Beslutsordningen: Inom tättbebyggt område är 50 km/tim generell hastighet, utanför tättbebyggt område gäller 70 km/tim generellt (bashastigheten). Kommuner beslutar om hastigheter i förhållande till 50 km/tim inom tättbebyggt område och vid kommunal väghållning utom tättbebyggt område. Kommunen beslutar dessutom själv om gränsen för tättbebyggt område. Trafikverket centralt beslutar om 80, 90, 100 och 110 km/tim utanför tättbebyggt område i förhållande till bashastigheten, 70 km/tim. Länsstyrelserna kan besluta om sänkningar på kortare sträckor. På motorväg gäller 110 km/tim som generell hastighetsgräns (att väg skall förklaras motorväg, av vilket följer 110 km/tim, är ett länsstyrelsebeslut, och kommunerna där man är väghållare) och Trafikverket har möjlighet att höja hastighetsgränsen till 120 km/tim. Kommunala beslut överklagas till länsstyrelse, som i sin tur överklagas till Transportstyrelsen. Beslut där länsstyrelse är första instans överklagas till Transportstyrelsen. Trafikverkets beslut som första instans kan överprövas av regeringen. Hastighetsbestämmelser för olika typer av vägar På gågator och i gångfartsområden får fordon inte föras med högre hastighet än gångfart, 8 kap. 1 TrF. På motorväg gäller en allmän hastighetsbegränsning om 110 km/tim, enligt 9 kap 1 samma förordning. Kommunen beslutar lokala trafikföreskrifter om vilka vägar som ska vara gågator eller gångfartområden samt motorväg på kommunalt vägnät och länsstyrelsen beslutar lokala trafikföreskrifter om vilka vägar som ska vara motorvägar. Hastighetsbestämmelser för olika fordon (personbil, lastbil och buss) För vissa fordon eller kombinationer av fordon finns det specifika hastighetsbestämmelser, 20 och 21 TrF. En sammanfattning av de viktigaste bestämmelserna finns i tabell 2.1 nedan. 15 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
Tabell 2.1 Hastighetsbestämmelser för olika fordon och fordonskombinationer Fordon Hastighetsbestämmelser Personbil, motorcykel, lätt lastbil samt lätt buss Tung buss Tung lastbil För vägen gällande hastighetsbestämmelser Max 90 km/tim Max 80 km/tim 90 km/tim på motorväg och motortrafikled Motorfordon med släpvagn 80 km/tim Bestämmelser kopplade till specifik hastighetsgräns Trafikförordningen (1998:1276) innehåller bestämmelser för trafik på väg och i terräng. Förordningen innehåller bland annat flera bestämmelser kopplade till vägens högsta tillåtna hastighet. 1 kap. 4 tredje stycket: Här anges att för den som i gångfart själv för en rullstol, eller annat eldrivet fordon, utan tramp- eller vevanordning, som är att anse som en cykel gäller bestämmelserna om gående. 3 kap. 7 fjärde stycket: Här finns bestämmelsen om att förare fritt får välja det körfält som är lämpligast för den fortsatta färden. Detta under förutsättning vägens högsta tillåtna hastigheten är 70 km/tim eller lägre och det finns minst två körfält för trafik i samma riktning som anges med vägmarkering. 3 kap. 9 tredje stycket: I fall som avses i 7 fjärde stycket får körfältsbyte bara ske för att stanna eller parkera fordon, vid omkörning eller för placering i lämpligt körfält före sväng i korsning. 3 kap. 31 första stycket: I fall som avses i 7 fjärde stycket gäller inte bestämmelsen om att omkörning ska ske till vänster. 3 kap. 37 fjärde stycket: På väg som avses i 7 fjärde stycket gäller inte bestämmelsen om att den som kör om till vänster ska hålla till höger så snart det kan ske. 3 kap. 45 andra stycket: Här finns bestämmelsen om att förare som närmar sig en buss vid busshållplats ska sakta ner och ge bussen möjlighet att lämna en busshållplats när den ger tecken för detta. Bestämmelsen gäller där den högsta tillåtna hastigheten är 50 km/tim eller lägre. 3 kap. 57 första stycket: Här anges när föraren av fordon som ska vara utrustade med varningstriangel ska sätta ut av varningstriangeln på vägar där den högsta tillåtna hastigheten är högre än 50 km/tim. 16 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
3 kap. 74 tredje stycket: I första stycket anges när ett fordons parkerings- och baklyktor ska vara tända. I tredje stycket anges att det för vissa fordon (högst 6 m långa och 2 m breda) är tillräckligt med tända parkerings- och baklyktor mot vägens mitt vid parkering längs kanten på en väg där den högsta tillåtna hastigheten är 50 km/tim eller lägre. 11 kap 1 första stycket: anges att ett fordon som används av polis- eller tullpersonal i tjänsteutövning får föras på gång- och cykelbanor samt på gågator, om särskild försiktighet iakttas. Fordonet får inte föras med högre hastighet än 30 km/tim. Utmärkning I Trafikförordningen (1998:1276) finns bestämmelser för trafik på väg och i terräng. Förordningen innehåller bl.a. bestämmelser om utmärkning av hastighetsbegränsningar och föreskrifter. I 10 kap. 13 finns bestämmelser om att hastighetsbegränsningar, föreskrifter om högsta tillåten hastighet, föreskrifter om bärighetsklass, särskilda trafikregler som meddelats genom lokala trafikföreskrifter och föreskrifter med särskilda trafikregler i samband med trafikövervakning, trafikolyckor, punktskattekontroll, vägarbete och liknande arbete med mera ska märkas ut. Utmärkningen ska ske enligt bestämmelserna i vägmärkesförordningen (2007:90) eller föreskrifter som meddelats med stöd av den förordningen. Vissa undantag från utmärkningsbestämmelserna i 13 finns i 13 a. Ytterligare bestämmelser kring utmärkning finns i vägmärkesförordningen samt i ett flertal föreskrifter och även i riktlinjer, se följande kapitel. 2.3.2 Vägmärkesförordningen (2007:90)VMF I vägmärkesförordningen (2007:90) finns bestämmelser om bland annat utmärkning på väg genom vägmärken och tilläggstavlor. Det finns ett antal grundläggande regler för hur vägmärken ska sättas upp och vem som ansvarar för sådana åtgärder i 1 kap och i inledningen av 2 kap 1-3. Speciella bestämmelser om hur anvisningar genom förbudsmärken gäller och om utmärkning av dessa finns i 2 kap 7. Närmare föreskrifter till förbudsmärkena finns i 2 kap 8. För märke C31, hastighetsbegränsning, gäller att Angivelsen gäller till den plats där en annan hastighetsbegränsning anges med märket, eller där märke C32, tillfällig hastighetsbegränsning upphör, E7, gågata, eller E9, gångfartsområde, satts upp. För märke C32, tillfällig hastighetsbegränsning upphör, gäller att Märket används endast på en väg eller vägsträcka där försöksverksamhet pågår enligt förordningen om försöksverksamhet med varierande högsta hastighet. 17 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
Speciella bestämmelser om hur anvisningar genom anvisningsmärken gäller och om utmärkning av dessa finns i 2 kap. 11. Närmare föreskrifter till anvisningsmärkena finns i 2 kap. 8. För märke E11, rekommenderad lägre hastighet, gäller att Märket anger en vägsträcka eller ett område där särskilda åtgärder vidtagits eller där förhållandena är sådana att det är lämpligt att färdas med lägre hastighet än den högsta tillåtna. Den rekommenderade lägre hastigheten anges på märket.. För märke E12, rekommenderad lägre hastighet upphör, gäller att Märket behöver inte vara uppsatt om det ändå tydligt framgår att sträckan upphör.. För märke E13, rekommenderad högsta hastighet, gäller att Märket används endast som omställbart vägmärke och anger att förhållandena tillfälligt är sådana att det inte är lämpligt att färdas med högre hastighet än den som anges på märket. Den angivna hastigheten är alltid lägre än den högsta tillåtna.. För märke E14, rekommenderad högsta hastighet upphör, gäller att Märket behöver inte vara uppsatt om det ändå tydligt framgår att de tillfälliga förhållandena upphört.. 2.3.3 Myndighetsförordningen, (2007:515) Beslutsfattande och delegering Av myndighetsförordningen (SFS 2007:515) framgår det i 4 5 punkten att myndighetens ledning skall avgöra ärenden som avser föreskrift. Myndighetens ledning är för Trafikverket styrelsen, enligt 2, samt 14 i instruktionen för Trafikverket (SFS 2010:185). Enligt 16 i instruktionen angående delegering får styrelsen överlåta till myndighetschefen att besluta Trafikverkets föreskrifter. Detta gäller inte föreskrifter som har principiell betydelse eller annars är av större vikt. Myndighetschef för Trafikverket är generaldirektören, framgår av 17. Föreskrifter utfärdade av Trafikverket ska alltså fattas av styrelsen men kan delegeras till generaldirektören. Någon ytterligare delegering är inte möjlig enligt instruktionen. Beslutsfattande och delegering inom Transportstyrelsen fungerar på samma sätt som för Trafikverket, se även förordning med instruktion för Transportstyrelsen (SFS 2008:1300). På samma sätt gäller myndighetsförordningen för länsstyrelser, alltså att den som ska avgöra ärenden som avser föreskrift ska vara myndighetens ledning. I förordning med länsstyrelseinstruktion (SFS 2007:825) framgår att länsstyrelsen leds av en myndighetschef (12 ) och att landshövdingen är myndighetschef (41 ). Enligt 14 får landshövdingen, om det finns synnerliga skäl för det, överlåta till en tjänsteman att avgöra ärenden som avser föreskrifter som inte är av principiellt slag eller annars av större vikt. Föreskrifter utfärdade av länsstyrelsen ska alltså fattas av landshövdingen men kan delegeras till en tjänsteman. 18 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
För kommuner styrs beslutsfattande och delegering av Lag om nämnder för vissa trafikfrågor samt Kommunallagen, se stycke 2.2. I figur 2.3 sammanfattas hur beslutsfattande och delegering ser ut för de olika myndigheterna. Det går att konstatera att styrningen av beslutsfattandet finns på olika nivåer, lag och förordning, för olika myndigheter, beslutsmandatet finns på olika nivåer samt att detta avspeglas i hur långt ner i organisationen delegering kan ske. Även myndigheternas olika uppbyggnad leder till att det praktiskt blir olika resultat av en annars likartad styrning. Till exempel gäller det för samtliga statliga myndigheter att ledningen fattar beslut men att ledningen på Trafikverket och Transportstyrelsen är styrelsen medan den på länsstyrelserna är landshövdingen. Detta får följdverkningar då delegeringsordningen enbart gäller ett steg ner i organisationen för Trafikverket och Transportstyrelsen. Myndighet Lag/förordning Beslut Delegering TV och TS Myndighetsförordningen Ledningen Instruktion för TV/TS Ledningen = Styrelsen Myndighetschefen = GD Lst Myndighetsförordningen Ledningen Länsstyrelseinstruktion Ledningen = Myndighetschef = Landshövding Tjänsteman Kommun Lag om nämnder för vissa trafikfrågor En eller flera nämnder Kommunallagen Förvaltningschef eller tjänsteman Figur 2.3 beslutsfattande och delegering på myndigheterna samt styrande lagstiftning eller förordning. 2.3.4 Förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning för förvaltningsmyndighet under regeringen Konsekvensutredning Enligt 6 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning för förvaltningsmyndighet under regeringen (Trafikverket, polismyndigheten och länsstyrelsen) ska en konsekvensutredning upprättas innan föreskriften beslutas. 2.3.5 Förordning (2002:713) om försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet Sedan 2002 har det funnits möjlighet att bedriva försök med varierande högsta tillåtna hastighet genom en försöksförordning (2002:713). Försöksverksamhet får bedrivas på 19 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
den väg eller vägsträcka som Trafikverket bestämmer. Enligt 3 får Trafikverket meddela föreskrifter om högsta tillåtna hastighet. Den högsta tillåtna hastigheten skall, beroende av förhållandena på eller vid vägen eller vägsträckan, variera över tiden och får bestämmas till mellan 30 och 120 kilometer i timmen med intervaller om 10 kilometer i timmen. Trafikverket får vidare meddela föreskrifter om högsta tillåtna hastighet som inte varierar över tiden på en vägsträcka som ansluter till en väg eller vägsträcka där en föreskrift enligt första stycket gäller. Innan Trafikverket meddelar föreskrifter ska Transportstyrelsen samt den polismyndighet, länsstyrelse och väghållare som berörs få tillfälle att yttra sig. Detta förfarande skiljer sig från förfarandet vid vanliga hastighetsföreskrifter då även Transportstyrelsen bereds möjlighet att yttra sig. Försöksförordningen förlängdes i december 2009 fram till och med den 1 januari 2012. 2.3.6 Förordning (2005:951) om försöksverksamhet med hastighetsbegränsning vid fordon som stannat för passagerares på - eller avstigning Förordningen innehåller bestämmelser om försök med hastighetsbegränsning till 30 km/tim vid passage av buss eller taxi i linjetrafik samt buss eller taxi som skolskjuts. Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om att fordon på en viss väg, vägsträcka eller på samtliga vägar inom ett visst område inte får föras med högre hastighet än 30 km/tim vid passage av någon eller några av de aktuella fordonskategorierna och som stannat för passagerares på- eller avstigning. Pågående försök finns i Örnsköldsvik och Linköping. Buss eller taxi som skall stannas där försöksverksamhet bedrivs skall vara försett med en skylt eller liknande som innehåller en upplysning om förbudet i föreskriften. Den skylt som används i försöken är en ljusskylt med 30 som tänds då fordonet står vid en hållplats för på- eller avstigning. Försöksförordningens giltighet förlängdes i november 2010 fram till och med den 31 december 2013 (enligt SFS 2010:1154). 2.4 Föreskrifter Utmärkning 2.4.1 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lokala trafikföreskrifter m.m., TSFS 2009:75 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2009:75) om lokala trafikföreskrifter m.m. gäller lokala trafikföreskrifter och föreskrifter som får beslutas med stöd av trafikförordningen samt tillkännagivandet av sådana föreskrifter. Föreskrifterna innehåller bland annat ytterligare bestämmelser, utöver vad som anges i trafikförordningen (1998:1276), om undantag från utmärkningsskyldigheten. 20 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
I 9 kap. 1 anges nio fall där de särskilda trafikreglerna inte behöver märkas ut. I 9 kap. 2 anges att vägmärkena i vissa fall får placeras på lämpligt avstånd från startoch slutpunkten med hänsyn till bland annat förhållandena på platsen. Avståndet får dock inte vara längre än 40 meter. 2.4.2 Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar, VVFS 2007:305 och VVFS 2008:267 samt Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS 2010:172 Vägverkets föreskrifter (2007:305) om vägmärken och andra anordningar och ändringsföreskrifterna, VVFS 2008:267 och TSFS 2010:172 till VVFS 2007:305 innehåller närmare föreskrifter om bland annat utmärkningen av vägmärken. Vad avser förbudsmärkena C31, hastighetsbegränsning, C32, tillfällig hastighetsbegränsning upphör, och anvisningsmärkena E11, rekommenderad lägre hastighet, E12, rekommenderad lägre hastighet upphör, E13, rekommenderad högsta hastighet, och E 14, rekommenderad högsta hastighet upphör, innehåller föreskrifterna bestämmelser om hur förbuds- och anvisningsmärken bör placeras i höjd- och sidled, 2 kap. 4-7 och i längsled, 2 kap. 9. 2 kap. innehåller också bestämmelser om placering över körbanan av märke C31, C32, E13 och E14, 12-13, samt allmänna råd om inbördes placering av förbudsmärken. För användningen av märke C31 finns bestämmelser om att märket ska sättas upp på båda sidor om vägen, när dubbeluppsättning inte behöver ske, om upprepning av märket och när upprepning inte behöver ske, 5 kap. 22-23 a-c. För märkena E11-E14 finns bestämmelser om användning, vilka hastigheter som får anges och att det inte behövs meddelas föreskrifter för att få använda märkena, 7 kap. 5-10 kap. Märke E24, automatisk trafikövervakning, får sättas upp tillsammans med märke C31, 7 kap. 24. 2.4.3 Vägverkets föreskrifter om storlek på vägmärken och andra anordningar, VVFS 2008:272 Vägverkets föreskrifter (2008:272) om storlekar på vägmärken och andra anordningar omfattar storlekar på vägmärken, tilläggstavlor och andra anordningar för anvisningar för trafiken. De innehåller inte bestämmelser om utmärkning. 2.4.4 Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar, TSFS 2010:171 Transportstyrelsens föreskrifter (2010:171) om vägmarkeringar gäller vägar som har en sådan beläggning att vägmarkeringar kan utföras. 21 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
Det finns en bestämmelse som gäller den markering som avser hastighet. Markering M29, hastighet, ska utföras med en texthöjd anpassad till förhållandena på platsen. Höjden ska dock vara minst 1,6 meter, 4 kap. 14. Regler kopplade till specifik hastighetsgräns 2.4.5 Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar, VVFS 2007:305 och VVFS 2008:267 samt Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS 2010:172 Vägverkets föreskrifter (2007:305) om vägmärken och andra anordningar och ändringsföreskrifterna, VVFS 2008:267 och TSFS 2010:172 till VVFS 2007:305 innehåller bland annat närmare föreskrifter och allmänna råd om användningen av vissa vägmärken och andra anordningar kopplade till olika hastighetsbegränsningar. Varningsmärken Varningsmärken ska vara uppsatta på ett visst avstånd före faran. Avståndet varierar beroende på den högsta tillåtna hastigheten på vägen. 3 kap. 2. Dessutom finns allmänna råd till 3 kap. 1 om att märkena A 5, varning för avsmalnande väg, och A9, varning för farthinder, bör sättas upp om avsmalningen eller farthindret inte är anpassat till den högsta tillåtna hastigheten på vägen. Inom tättbebyggt område bör märke A22, varning för flerfärgssignal, endast sättas upp där den högsta tillåtna hastigheten är högre än 50 km/tim, 3 kap. 8. Märkena A35, varning för järnvägskorsning med bommar, A 36, varning för järnvägskorsning utan bommar, och A 37, varning för korsning med spårväg, ska sättas upp inom tättbebyggt område där den högsta tillåtna hastigheten är högre än 50 km/tim, 3 kap 13-15. Väjningspliktsmärken När det gäller väjningspliktsmärken ska förberedande om väjningsplikt eller stopplikt märkas ut där huvudleder korsar varandra och den högsta tillåtna hastigheten är högre än 50 km/tim, 4 kap. 3 och 7. På en väg där högsta tillåtna hastigheten är 60 km/tim eller högre får märke B2, övergångsställe, endast sättas upp där trafiken regleras med flerfärgssignaler, 4 kap. 9. Lokaliseringsmärken för vägvisning På väg som inte är motorväg eller motortrafikled och med högsta tillåtna hastighet 70 km/tim eller lägre bör minst textstorleken Liten användas på lokaliseringsmärken, 8 kap. 4. Märke F4, avfartsorienteringstavla, bör sättas upp på två olika avstånd före avfarten på väg utanför tättbebyggt område där den högsta tillåtna hastigheten är 70 km/tim eller högre, 8 kap. 18. 22 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
Märke F17, minskning av antalet körfält, ska sättas upp både som huvudmärke och som förberedande upplysning på vägar där den högsta tillåtna hastigheten är 70 km/tim eller högre, 8 kap. 32-33. Bestämmelsen om förberedande upplysning gäller också märke F25, körfält upphör, och märke F26, körfält avstängt, 8 kap. 42 och 44. Andra anordningar för anvisningar för trafiken Avståndet mellan anordning X6, särskild varningsanordning, och den plats där framkomligheten är inskränkt bör där den högsta tillåtna hastigheten är 70 km/tim eller högre vara minst 150 meter, 16 kap. 4. 2.4.6 Vägverkets föreskrifter om storlek på vägmärken och andra anordningar, VVFS 2008:272 Vägverkets föreskrifter (2008:272) om storlekar på vägmärken och andra anordningar omfattar storlekar på vägmärken, tilläggstavlor och andra anordningar för anvisningar för trafiken. I flera fall är bestämmelser om minimistorlek på vägmärkena kopplade till den högsta tillåtna hastigheten. Märke E16, enkelriktad trafik, ska ha storlek Normal på väg där den högsta tillåtna hastigheten är 60 kilometer i timmen eller lägre, 2 kap. 5. Följande vägmärken ska ha minst storlek Normal på väg där den högsta tillåtna hastigheten är 60 kilometer i timmen eller lägre: Märke B3, övergångsställe, 2 kap. 2, samt Märke E7, gågata, E8, gågata upphör, E9, gångfartsområde, och E10, gångfartsområde upphör, 2 kap. 5. Följande vägmärken ska ha minst storlek Liten på väg som inte är motorväg eller motortrafikled där den högsta tillåtna hastigheten är 70 kilometer i timmen eller lägre: Märke E5, tättbebyggt område, och märke E6, tättbebyggt område upphör, 2 kap 5, Märke E27, nöduppställningsplats, E28, nödutgång, och E29, utrymmningsväg, 2 kap. 5, Lokaliseringsmärkena för vägvisning, F14-F21, 2 kap. 6, Märke F30, lokal slinga, 2 kap. 6 Märke F33, räddningsplats, 2 kap. 6 Lokaliseringsmärkena för upplysning om allmänna inrättningar m.m., G1-G9, 2 kap. 7, samt Lokaliseringsmärkena för upplysning om serviceanläggningar m.m., H1-H22 och H24, 2 kap. 8. 23 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
Märke F28, parkeringshus, och F29, infartsparkering, ska ha minst storlek Normal på väg där den högsta tillåtna hastigheten är 80 kilometer i timmen eller högre och minst storlek Liten på väg där den högsta tillåtna hastigheten är 70 kilometer i timmen eller lägre. 2 kap. 6. 2.4.7 Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar, TSFS 2010:171 Transportstyrelsens föreskrifter (2010:171) om vägmarkeringar gäller vägar som har en sådan beläggning att vägmarkeringar kan utföras. Föreskrifterna innehåller bland annat några bestämmelser om utförande av vägmarkeringar kopplade till olika hastighetsbegränsningar. Längsgående markeringar Markering M1, mittlinje, ska utföras på vägar där körbanans huvudsakliga bredd är mer än 6,0 meter och den högsta tillåtna hastigheten är 60 km/tim eller högre. Bestämmelsen gäller utom tättbebyggt område på vägar som inte är enskilda. 2 kap 1. Markering M8, heldragen linje, behöver inte utföras på vägar inom tättbebyggt område under vissa förhållanden i exempelvis backkrön eller kurva och den högsta tillåtna hastigheten är 50 km/tim eller lägre, 2 kap 14. Tvärgående markeringar Längden på markering M15, övergångsställe, Ska vara minst 2,5 meter där den högsta tillåtna hastigheten är 60 kilometer i timmen eller lägre. Annars ska den vara minst 4,0 meter lång. 3 kap. 9. Övriga markeringar Markering M18, förberedande upplysning om väjningsplikt eller stopplikt, ska utföras med 3,0 meters längd och basen ska vara 2,0 meter lång och 0,5 meter bred där den högsta tillåtna hastigheten är 60 kilometer i timmen eller lägre. Där den högsta tillåtna hastigheten är 60 kilometer i timmen eller högre ska motsvarande mått vara 6,0, 2,0 och 1,0 meter. 4 kap. 1. Markering M19, körfältspilar, och M20, körfältsbyte, ska utföras med 5,0 meters längd om den högsta tillåtna hastigheten är 60 kilometer i timmen eller lägre. Annars ska de vara minst 7,5 meter långa. 4 kap. 3. Markering M28, buss, M29, hastighet, M30, vägnummer, M31, ändamålsplats, M32, stopp och M34, information, ska utföras med en texthöjd på minst 2,5 meter om den högsta tillåtna hastigheten är 70 km/tim eller högre, 4 kap. 13-17 och 19. Trafiksignaler Trafiklagstiftningens bestämmelser har ingen tydlig koppling mellan var trafiksignaler får användas och hastighetsgräns. Däremot finns bestämmelser och anvisningar kring 24 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
utformning och användning av trafiksignalanläggningar i föreskrifter, råd och handböcker. För närvarande pågår en översyn av Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om trafiksignaler. För trafiksignaler är säkerhetstiden, tiden mellan grönt ljus för två på varandra följande trafikströmmar, en viktig faktor. Vid höjd hastighetsgräns kan säkerhetstiden behöva förlängas, detta bör beaktas i varje enskilt fall. Sänks hastigheten däremot finns det inga trafiksäkerhetsmässiga problem med säkerhetstiden. Den kan dock behöva ses över ur ett framkomlighets- och kapacitetsperspektiv. 2.4.8 Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om trafiksignaler, flerfärgssignaler; allmänna bestämmelser, TSVFS 1989:55 3.2.1: Här finns bestämmelser om vilka värden på fordonshastigheter i förhållande till vägens högsta tillåtna hastighet (50 resp. 70 km/tim) som ska användas vid beräkning av säkerhetstider. 4.2: Här anges vilka gultider som ska visas för signalbilden grönt + gult i förhållande till vägens högsta tillåtna hastighet (50 resp. högre än 70 km/tim). OBS: Denna signalbild används inte längre. 2.4.9 Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om trafiksignaler, flerfärgssignaler, TSVFS 1989:57 3.2: Här anges att huvudsignalen bör vara högt placerad, normalt 4,5 m om den tillåtna hastigheten för vägen är högre än 50 km/tim. 5.6: Här finns bestämmelsen om att vänstersvängande trafik inte får förekomma i signalreglerad korsning på väg med högsta tillåten hastighet över 50 km/tim om inte den trafiken är separatreglerad och har eget körfält. 2.4.10 Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om signalanläggning vid rörlig bro, TSVFS 1989:64 6.1: Vid högsta tillåten hastighet av 50 km/tim bör bom placeras mist 30 meter från brons närmaste rörliga del. Vid högre tillåten hastighet ska avståndet ökas. Hastighetsvärden 2.4.11 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lokala trafikföreskrifter m.m., TSFS 2009:75 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2009:75) om lokala trafikföreskrifter m.m. gäller lokala trafikföreskrifter och föreskrifter som får beslutas med stöd av trafikförordningen samt tillkännagivandet av sådana föreskrifter. Den innehåller bland annat bestämmelser om vilka värden som får användas i lokala trafikföreskrifter. 25 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
I 6 kap. 1 finns angivet att värdena 30, 40, 50, 60, 70, 80, 90, 100 och 110 km/tim får användas i lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet. 2.5 Riktlinjer och råd Som det framkommer i kapitel 2.3 är det flera olika myndigheter som kan besluta eller överpröva olika typer av hastighetsföreskrifter. Arbete och utgångspunkter skiljer sig idag till viss del åt mellan dessa myndigheter. Även de riktlinjer och råd som används som stöd för arbetet skiljer sig åt. 2.5.1 Trafikverket Trafikverket får meddela föreskrifter om att den högsta tillåtna hastigheten på en väg enligt trafikförordningen 3 kap 17. Trafikverket har övertagit de interna riktlinjer och råd som tidigare har upprättats på Vägverket för föreskriftsarbetet. Under de senaste åren har ett antal rapporter och stöddokument tagits fram för att kvalitetssäkra en likartad behandling av hastighetsgränsärenden. De viktigaste stöddokumenten är: Vägverkets publikation 2006:117 Gemensam metodik för översyn av hastighetsgränser (Vägverket 2006a) Vägverkets publikation 2008:135 Effekter hastighetsöversyn, användarhandledning samt excelprogram för beräkning av effekter (Vägverket, 2008a) Beslut TR 10A 2009:9819 Hastighetsbeslut på statliga vägar och gator - långsiktiga stödkriterier (Vägverket, 2009a) Vägverkets publikation 2009:58 Vägverkets interna råd för lokala trafikföreskrifter om hastighet utom tättbebyggt område (Vägverket, 2009b) Vägverkets publikation 2009:59 Interna råd för hastighetsöversyn på statliga genomfarter inom tättbebyggt område (Vägverket, 2009c) Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lokala trafikföreskrifter (TSFS 2009:75) Riktlinjer för utmärkning av högsta tillåten hastighet med märke C31, hastighetsbegränsning Riktlinjer för utmärkning med märke C31 varierande hastigheter i korsningar Vägverkets riktlinjer för utmärkning av hastighet och storlek på märke C31 för olika vägtyper Vägverket har beslutat har beslutat om riktlinjer för Riktlinjer för utmärkning av högsta tillåten hastighet med märke C31, hastighetsbegränsning. Riktlinjernas syfte är att få en enhetlig tillämpning av storleken på märke C31, hastighetsbegränsning, för olika vägtyper och för en enhetlig tillämpning för upprepning av märket. Riktlinjerna ska också leda till en 26 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap p or t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
enhetlig utmärkning av hastighetsbegränsning, där märke C31 sätts upp tillsammans med märke E1, motorväg, och där märket sätts upp tillsammans med märke E5, tättbebyggt område, när en gräns för tättbebyggt område är utmärkt. Riktlinjerna ska också leda till en enhetlig utmärkning av varierande hastigheter i korsningar. Vägverkets riktlinjer för utmärkning av varierande hastigheter i korsningar Trafikverket har beslutat om riktlinjer för utmärkning med märke C31 av varierande hastigheter i korsningar. Syftet riktlinjerna är att få en enhetlig tillämpning av utmärkning av varierande hastigheter i korsningar vad gäller placering och antal märken där varierande hastigheter märks ut med omställbart lysande vägmärke. Utöver dessa dokument finns det andra som har beröringspunkter med hastighetsgränssättning. Bland annat är handboken Vägar och gators utformning (VGU) styrande för Trafikverkets arbete med utformning av vägar. VGU behandlar inte hastighetsgränser specifikt men däremot den viktiga kopplingen mellan referenshastighet och utformning. Bland annat VGU information nr 10 från december 2007 behandlar just detta. Det pågår ett arbeta med att ta fram VGU-kapitel om varierande hastighet i korsningar. Beräknas vara klart någon gång under 2011. 2.5.2 Kommuner Kommunerna får besluta föreskrifter och lokala trafikföreskrifter om hasighet utifrån trafikförordningens 3 kapitel 17 respektive 10 kapitel 1 om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerhet, framkomlighet eller miljö. Någon ytterligare formell styrning finns inte. Däremot finns handboken Rätt fart i staden som SKL och Vägverket gemensamt står bakom (SKL och Vägverket, 2008). Rätt fart i staden ska ge kommunerna ett stöd i såväl process som underlag för själva besluten. Till handboken finns det en excelmatris som hjälpmedel för att välja lämplig hastighetsgräns. Trafikverket tillsammans med SKL har även gett ut en PM med information och råd om vad en motivering vid beslut om lokala hastighetsföreskrifter och hastighetsföreskrifter kan innehålla (Trafikverket, 2010). Detta för att förtydliga behov och innehåll av underlag för besluten samt innehåll i konsekvensutredning (för statliga myndigheter). 2.5.3 Länsstyrelsen Länsstyrelserna får besluta lokala trafikföreskrifter om hastighet utifrån trafikförordningens 10 kapitel 1 om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerhet, framkomlighet eller miljö. Någon ytterligare formell styrning finns inte. Det finns inte heller några handböcker eller råd till stöd för länsstyrelsernas handläggning av hastighetsärenden. 27 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
2.5.4 Polismyndigheten Polismyndigheten får besluta lokala trafikföreskrifter om hastighet utifrån trafikförordningens 10 kapitel 1 om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerhet, framkomlighet eller miljö och om ett beslut av kommunen eller länsstyrelsen inte kan avvaktas utan särskild olägenhet. Någon ytterligare formell styrning finns inte. Det finns inte heller några handböcker eller råd till stöd för polismyndighetens handläggning av hastighetsärenden. 2.5.5 Beslut enligt 10 kap.14 TrF, Polismyndigheten, Tullverket och den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen Polismyndigheten, Tullverket och den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen inom ett område har möjlighet att föreskriva bland annat om lägre hastighet än som annars gäller utifrån trafikförordningens 10 kapitel 14 exempelvis vid trafikövervakning, punktskattekontroll, vägarbete med mera. Någon ytterligare formell styrning finns inte. Det finns inte heller några handböcker eller råd till stöd för dessa myndigheters handläggning av denna reglering av högsta tillåten hastighet. 2.6 Sammanfattning av kapitel 2 Det kan konstateras att det finns en stor omfattning av olika bestämmelser och riktlinjer med koppling till hastighetsgränser. Bestämmelserna finns på olika nivåer inom regelsystemet och regler som rör samma område kan återfinnas på olika ställen och på olika nivåer. Det finns flera olika aktörer som bedriver myndighetsutövning inom samma område men med olika avgränsningar. Dessa avgränsningar är inte alltid lätt kommunicerbara eller kongruenta mellan olika områden. 28 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
3 Liggande förslag, aktuella frågeställningar och idéer 3.1 Övergripande styrning Specifika förslag enligt styckena nedan innebär att den övergripande styrningen måste ändras, till exempel påverkar förslaget om enbart föreskrifter (stycke 3.3) trafikförordningen. Respektive förslag beskrivs nedan. 3.2 Bashastighet, generell tätortshastighet och andra generella hastighetsbegränsningar Vägverket fick 2004 ett regeringsuppdrag att (Näringsdepartementet, 2004) redovisa en strategi för successiv anpassning av hastighetsgränserna på vägarna till nollvisionen samt kraven på tillgänglighet, god miljö, positiv regional utveckling och ett jämställt transportsystem. Inom ramen för denna strategi föreslås ett nytt hastighetssystem eller förändringar i nuvarande system med balanserad måluppfyllelse. Uppdraget redovisades 2005 (Vägverket, 2005) där förslaget till nytt system inte innehöll några förändringar i nuvarande beslutsordning och system med generella hastighetsbegränsningar. Promemoria Nya hastighetsgränser Med anledning av riksdagens beslut om nya hastighetsgränser upprättade Näringsdepartementet 2007-06-19 en promemoria Nya hastighetsgränser (Regeringskansliet, Näringsdepartementet, 2007). I den redogörs bl.a. för frågeställningen beträffande bashastigheten och andra generella hastighetsbegränsningar på följande sätt: Bashastighet m.m. Bedömning: Det bör även fortsättningsvis anges i trafikförordningen att högsta tillåtna hastigheten är 50 kilometer i timmen inom, 70 kilometer i timmen utom tättbebyggt område och 110 kilometer i timmen på motorväg. Skäl för bedömningen: En fråga som uppkommer när det nu införs nya hastighetsgränser är om det finns skäl att behålla bashastigheten och de andra generella hastighetsbegränsningarna i trafikförordningen eller om beslutsmyndigheterna bör få fatta beslut om högsta tillåtna hastighet fritt. En klar fördel med att ha en generell hastighetsbegränsning reglerad i trafikförordningen är att det sparar arbete för beslutsmyndigheterna. Det minskar också riskerna för alltför skiftande lokala tillämpningar, vilket skulle kunna leda till en för trafikanterna svårförståelig och oöverblickbar reglering. Att tvinga beslutsmyndigheterna att meddela lokala trafikföreskrifter på varenda väg framstår inte heller som ändamålsenligt utan vore snarare slöseri med myndigheternas resurser. Därför bör det även fortsättningsvis finnas generella hastighetsbegränsningar i trafikförordningen. 29 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
Det finns ingenting som tyder på att de nya hastighetsgränserna kommer att få ett sådant genomslag att det i dagsläget är motiverat att ändra de generella hastighetsgränserna till någonting annat än 50, 70 respektive 110 kilometer i timmen. 3.3 Enbart föreskrifter vid beslut om högsta tillåtna hastighet Transportstyrelsen har på uppdrag av regeringen utrett hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/96/EG av den 19 november 2008 om förvaltning av vägars säkerhet på lämpligt sätt kan genomföras i svensk rätt. Uppdraget redovisades 2009-10-13 (Transportstyrelsen, 2009). Utredningen föreslår att direktivet genomförs genom en ny lag som reglerar väghållarens ansvar för trafiksäkerheten (ansvarslagen). Utredningen anser att för att väghållaren ska kunna leva upp till det utökade och tydligare ansvar som blir följden av kraven i förslagen lagstiftning om åtgärder för säkra vägar så krävs det att väghållaren har de verktyg som är nödvändiga. Det finns därför enligt utredningens bedömning anledning till justering av roller och ansvar när det gäller beslut om trafikreglerande åtgärder i form av trafikföreskrifter. Utgångspunkten är att den som ansvarar för väghållningen har de verktyg som behövs för att fullgöra ansvaret. En reglering av hastigheten anses som det mest betydelsefulla verktyget. Utredningen föreslår därför att bemyndigandet att besluta om högsta tillåtna hastighet flyttas från länsstyrelserna och Vägverket (numera Trafikverket) till de statliga väghållningsmyndigheterna. Förslaget innebär vidare att besluten om högsta tillåten hastighet enbart meddelas genom föreskrifter och inte som nu genom antingen föreskrifter eller lokala trafikföreskrifter. Bland övriga föreslagna ändringar kan nämnas: Borttagandet att det särskilda bemyndigande för en kommun att meddela föreskrifter om att den högsta tillåtna hastigheten inom ett tättbebyggt område ska vara 30 eller 40 kilometer i timmen. Att bestämmelserna i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2008:184) om vilka värden som får användas i lokala trafikföreskrifter om högsta tillåtna hastighet flyttas till trafikförordningen. Föreskrifterna finns numera i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:75). Att den statliga väghållningsmyndighetens beslut får överklagas hos Transportstyrelsen istället för hos länsstyrelsen. 3.4 Varierande högsta tillåtna hastighet Regeringen beslöt den 6 februari 2003, N2003/731/TP, om uppdrag till dåvarande Vägverket att utvärdera försöksverksamhet med varierande hastighetsgränser. Försöksverksamhet har bedrivits enligt förordning (2002:713) om försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet. Resultatrapport överlämnades till departementet den 1 juli 2008. I slutrapporten konstaterade Vägverket en betydlig bättre efterlevnad av hastighetsgräns på platser som märks ut med omställbara märken jämfört med utmärkning med traditionella plåtmärken. Resultatet avrapporterades också till dåvarande Vägverkets ledning, som ställer sig bakom fortsatt användning av befintliga anläggningar och även för fortsatt utbyggnad av 30 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
varierande hastigheter där åtgärden anses lämplig och lönsam. I verksamhetsplaneringen anges en inriktning om ytterligare ett 20-tal sträckor eller platser under perioden 2009-2011. Den fortsatta användningen av varierande hastigheter ingår som ändamålsenlig åtgärd i Trafikverkets ordinarie verksamhet. Dåvarande Vägverket framställde en begäran, TR10A 2003:7784, om ändring i 10 kap. 14 trafikförordningen (1998:1276) så att väghållningsmyndigheten ska kunna besluta om varierande hastighetsgränser. Begäran om ändring i trafikförordningen lämnades till näringsdepartementet juni 2008. 3.5 Hastighetsbestämmelser för olika fordon 3.5.1 Bussar Det har genom åren kommit förslag vid olika tillfällen på att den begränsning i högsta tillåtna hastighet som gäller fordonstypen buss (90 km/tim) ska höjas. Det har bland annat förekommit dispens för flygbusstrafiken på sträckan Arlanda Stockholm. Senast så är det Skånetrafiken som sökte dispens för sin busstrafik. Anledningen till att bussbranschen vill ha möjlighet att köra fortare är att minska restiderna för sina passagerare och därigenom bli mer attraktiva. Restidskvoterna mellan personbil och busstrafik är generellt sett till stor nackdel för kollektivtrafiken. Det finns även en övergripande viljeinriktning och tanke på att förbättra möjligheterna för kollektivtrafiken för att om möjligt flytta över resandeandelar till detta transportmedel. Dispensansökan från Skånetrafiken fick avslag men utifrån de behov och tankegångar som ligger bakom ansökan har en dialog mellan Trafikverket, Transportstyrelsen och bussbranschen påbörjats. En idé som har diskuterats är att ansöka om en försöksverksamhet som tillåter en högre hastighet (100 km/tim) för busstrafiken. För att tillåta en sådan höjning skulle en koppling till att vissa kvalitetskriterier uppfylls kunna göras. Dessa skulle gälla både vägen och fordonet. För väg så skulle det kunna vara kopplat till ett visst vägnät som har hastighetsgräns 100 km/tim eller högre och där vägarna är motorvägar eller försedda med mitträcke. För fordonen skulle kvalitetskriterierna kunna vara krav på hastighetsregulatorer, antisladdsystem, trepunktsbälten och sittande passagerare. Det finns idag en rekommendation från bussbranschen att sänka hastigheten (från 90 till 70 km/tim) vid kraftig vind eller när det färdas stående passagerare i bussen. Denna rekommendation är frivillig men följs av ett antal bolag i bussbranschen. Ursprunget är ett projekt drivet av Vägverket i samarbete med bland annat representanter för bussbranschen och operatörer (Vägverket, 2006b). 3.5.2 Hastighetsgränser för cykel och moped på cykelbanor Den hastighetsbegränsning som gäller för trafikanter på en cykelbana är beroende av var banan är belägen. Inom tättbebyggt område är grundhastigheten 50 km/tim men kan 31 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
även vara 30 eller 40km/tim i hela eller delar av detta. Utanför tättbebyggt område är förhållandet liknande. Bashastigheten är 70 km/tim och gäller även för trafikanter på cykelbanor. Beslut om avvikande eller begränsande hastighetsbestämmelser enligt TrF 10:1:14,15 för viss väg (gata) innebär att även den tillåtna hastigheten på cykelbanan ändras i motsvarande mån. Den enda hastighetsbegränsning som finns specifikt för trafikanter på en cykelbana (även på gångbana och gågator men inte gångfartsområden) gäller fordon som används av polisen i tjänsteutövning, som får framföras i högst 30 km/tim (TrF 11 kap 1 1st). Enligt ett förslag från SKL finns det skäl att generellt införa en hastighetsbegränsning till 30 km/tim - för trafikanter på cykelbana så att samma begränsning gäller oavsett var cykelbanan är belägen. Visserligen är de flesta cyklister inte i närheten av den tänkta gränsen, men många mopeder klass II går att lagligt framföra över denna hastighetsgräns. Enligt definitionen ska mopeder klass II inte kunna framföras med högre hastighet än 25 km/tim, men fabriksnya fordon går inte sällan fortare. En fast hastighetsbegränsning ger tydligt stöd för den uppfattning lagstiftaren har om mopeder klass II på cykelbana. Att mopeder klass II tillåts på en cykelbana beror på att det bedömts vara säkrare där och att mopederna som det är tänkt - inte ska kunna framföras med någon större differens i hastigheten jämfört med cyklister på en cykelbana. Polisens övervakning av mopeder underlättas också av en fast begränsning av hastigheten. Ytterligare skäl till en generell begränsning, enligt SKL:s förslag, är ett liggande förslag om att mopeder klass I genom LTF ska kunna tillåtas på cykelbanor. Rimligen kan sådana mopeder inte tillåtas framföras i 45 km/tim på en cykelbana i blandtrafik med cyklister och mopeder klass II (och eventuellt också gående), detta skulle kunna skapa trafikfarliga situationer. Istället för att i varje enskilt sådant fall besluta om hastighetsbegränsning för den aktuella cykelbanan, fyller en generell hastighetsbegränsning även här en funktion. Införande av en generell hastighetsbegränsning anser SKL är enkel åtgärd som inte kräver någon förändring av vare sig lokala trafikföreskrifter (eftersom det inte krävs för en cykelbana) eller av utmärkningen. Inte heller definitionen för cykelbana behöver ändras utan gällande formulering täcker även ett förhållande enligt förslag. 3.6 Riktlinjer och råd I regeringens proposition 2007 om nya hastighetsgränser föreslås att Vägverket ska ta fram dels nya riktlinjer för sina egna beslut om högsta tillåtna hastigheter, dels föreskrifter med riktlinjer till de beslutande lokala myndigheterna om när olika hastighetsgränser bör användas (Regeringskansliet, 2007). I Trafikutskottets betänkande i frågan återfinns samma önskan om att Vägverket ska upprätta föreskrifter (Riksdagen, 2007). Utskottet delar också regeringens bedömning att det är väsentligt att Vägverket utarbetar dels riktlinjer om sina egna beslut om högsta 32 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc
tillåtna hastighet, dels föreskrifter med klara och tydliga riktlinjer till de beslutande lokala myndigheterna för hur de olika hastighetsgränserna bör användas. Även i förslaget till förordningsförändringar finns lydelsen med om att Vägverket ska upprätta föreskrifter med riktlinjer till de beslutande lokala myndigheterna (Regeringskansliet, 2007). Föreskrift med riktlinjer till beslutande lokala myndigheter frångår den tradition som finns på området. Detta påpekade Vägverket (och ytterligare ett antal andra organisationer) i sitt svar på förslaget till förordningsförändringar. I beslutet Förordning om ändring i trafikförordningen (SFS 2008:46) är dock lydelsen mildrad till att Vägverket får föreskriva vilka värden som får användas i lokala trafikföreskrifter om högsta tillåtna hastighet och riktlinjer för hur olika värden bör användas. Detta bemyndigande har sedermera övergått från Vägverket till Transportstyrelsen. Inga föreskrifter med riktlinjer har upprättats utan det mer normala förfarandet med författande av vägledande handbok. Vägverket och SKL har gemensamt tagit fram handboken Rätt fart i staden som stöd för kommunernas arbete med de nya hastighetsgränserna (se även stycke 2.6.2). Kopplat till handboken har en större utbildningsinsats genomförts. För närvarande pågår en fallstudie av genomförda hastighetsförändringar vilken bland annat innefattar en analys av arbetet baserat på Rätt fart i staden. 3.7 Utmärkningsbestämmelser Sveriges kommuner och landsting har föreslagit en ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar beträffande bestämmelserna om dubbelsidig utmärkning med märke C31, hastighetsbegränsning. Förslaget innebär att bestämmelsen om när märket inte behöver sättas upp på vänster sida utvidgas något. Arbetet med ändring av föreskrifterna pågår. Det finns även ett förslag från Trafikverket som i samarbete med Borlänge kommun har studerat olika alternativa utmärkningsprinciper. Följande är ett sammanfattande utdrag ur trafikverkets PM. Den största enskilda förbättringen med både större tydlighet och mindre kostnader som resultat avser korsningar på huvudnätsgator och uppsamlingsgator med 40 och ibland 50 km/tim med korta korsningsavstånd till anslutande gator med lägre hastighetsgräns, 40 eller 30 km/tim. Kommunal praxis är att utmärkningen sker på lokalgatan enligt nedanstående bild, figur 3.1, med enkelsidig 30 (eller 40) in mot lokalgatan och dubbelsidig ut från lokalgatan. Motiven för utmärkning på lokalgatan (i stället för upprepningsskyltar på huvudgatan) är att huvudgatans trafikmiljö blir tydligare och också att hastighetsgränserna uppfattas 33 (39) 2 01 2-09- 27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09- 27.doc
tydligare. Den enkla utmärkningen in på lokalgatan bedöms kunna ske utan trafiksäkerhetsproblem. Figur 3.1 Utmärkning av hastighetsgräns på anslutande gata, förekommer frekvent på kommunala gator. Nuvarande regler i förordning och föreskrift gör gällande att utmärkningen av hastighetsbegränsningen enligt vägmärkesförordningen: ska vara utformade och placerade så att de kan upptäckas i tid och förstås av trafikanterna ska vara uppsatta på höger sida samt enligt Transportstyrelsen föreskrifter: hastighetsskylt ska sättas upp på båda sidor om vägen där en hastighetsgräns börjar. Om det finns särskilda skäl och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten behöver märket inte sättas upp på vänster sida väjningspliktskylt bör endast vara uppsatt tillsammans med övergångsställe, förbud mot vänstersväng, påbjuden höger- eller vänstersväng, påbjuden körbana till höger, cirkulationsplats samt motorväg respektive motortrafikled upphör Utifrån de regler som finns och de möjligheter till effektiviseringar som finns har ett förslag med enkelsidig utmärkning av den högre hastighetsgränsen kombinerad med väjningsmärket på lokalgatan framförts. 34 (39) 2 01 2-09-27 Sl u tr ap por t p:\2211\2211030\000\19 original\doc\juridikanalys\rapport - relevant juridik hast 2012-09-27.doc