*Skatteverket 1(2) Generaldirektören Dnr 2007-12-17 131 762423-07/113 Regeringen Finansdepartementet Erfarenheter av kontrollen av personalliggare samt hemställan om en utvidgning till byggbranschen Lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher, BKL, den s.k. personanliggarkontrollen trädde i kraft den 1 januari 2007. Erfarenheterna av arbetet ska redovisas i samband med årsredovisningen, men Skatteverket vill med denna skrivelse redan nu peka på de erfarenheter som finns av lagstiftningen. Erfarenheterna är sådana att Skatteverket redan nu hemställer att lagen utvidgas till att omfatta även byggbranschen. Syftet med lagstiftningen är att minska svart arbete inom berörda branscher, dvs. restaurang och hårvård. Skatteverket kan sammanfatta arbetet med oannonserade besök som en billig och effektiv kontrollform. Stora informativa inslag följer även av besöken. Genomförda kontroller pekar på tydliga effekter, bl.a. visar beräkningar att ca 4000 svarta jobb blivit vita. Störst genomslag har lagen haft bland de så kallade microföretagen, dvs. företag med omsättning mindre än två miljoner kronor/år. Om berörda näringsidkare inte följer lagstiftningen kan Skatteverket påföra kontrollavgift. Av det totala antalet kontroller har avgifter påförts i 12 procent av fallen. I dagsläget finns ett femtiotal domar från länsrätter i landet som berör frågan om kontrollavgifter. I stort samtliga domar följer Skatteverkets bedömningar där kontrollavgifter påförts. I bifogade delrapport finns en redovisning av hitintills vunna erfarenheter. Rapporten har upprättats av projektledningen för det kontrollprojekt i vilket kontroll av personalliggare ingår. www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171 94 Solna 0771-778 778 huvudkontoret@skatteverket.se
Skatteverket 2(2) Generaldirektören Dnr 2007-12-17 131 762423-07/113 Under senare tid har från byggbranschens sida framförs starka önskemål om att få omfattats av BKL:s bestämmelser. Skatteverket delar byggbranschens bedömningen av behovet av oanmälda besök inom branschen. Mot bakgrund av de hitintills vunna erfarenheterna finner Skatteverket det möjligt att snarast utvidga lagstiftningens tillämpningsområde till att omfatta även denna bransch. I beredningen av detta ärende har deltagit avdelningschefen Suzanne Lindblom, enhetscheferna Jan-Erik Bäckman och Marie Berg, projektbeställarna Bo Arvidsson och Bertil Strömberg samt som föredragande riksprojektledaren Conny Svensson. Mats Sjöstrand Bo Arvidsson
*Skatteverket 1(7) 031 743 6038/031-7435 001 2007-12-14 DELRAPPORT AV ARBETET MED PERSONALLIGGARE DECEMBER 2007 1 Sammanfattning Skatteverket har nu erfarenheter från över 30 000 kontrollbesök med stöd av lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher (BKL). Skatteverket kan sammanfatta arbetet med oannonserade besök som en billig och effektiv kontrollform. Stora informativa inslag följer även besöken. BKL pekar på tydliga effekter. Skatteverkets preliminära bedömning är att effekterna av den nya lagstiftningen är mycket goda, inte minst vad gäller redovisade löner och arbetsgivaravgifter inom restaurangbranschen. Den nya lagstiftningen om personalliggare kan uppskattas ha medfört att ca: 4 000 tidigare svarta arbetstillfällen blir vita under 2007. Störst effekt har noterats bland små företag (företag med en omsättning mindre än 2 mkr/år). Effekter syns även hos företag inom andra branscherna i övrigt där kontrollmöjligheten av exempelvis bemanningsföretag visat sig vara värdefull. Under 2007 har Skatteverket uppdraget att kontrollera 80 procent av näringsidkarna i de lagen förekommande branscherna restaurang och hårvård. Uppdraget har också genomförts i den omfattningen. Om berörda näringsidkare inte följer lagstiftningen kan Skatteverket påföra kontrollavgift. Av det totala antalet kontroller har avgifter påförts i 12 procent av fallen. Denna siffra ökar i takt med att Skatteverket vässar sitt urval. I dagsläget finns ett femtiotal domar från länsrätter i landet som berör frågan om kontrollavgifter. I stort samtliga domar följer Skatteverkets bedömningar där kontrollavgifter påförts. Vissa tillämpningsproblem finns med lagstiftningen t.ex. har Skatteverket ingen möjlighet att göra vissa undantag från lagen. Syftet med lagstiftningen är att minska förekomsten av svart arbete inom berörda branscher. Skatteverkets preliminära bedömning är att lagstiftningen har en positiv effekt i enlighet med syftet. www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress Box 2840 0771-778 778 goteborg@skatteverket.se 403 20 Göteborg
*Skatteverket 2(7) 2 Allmänt Skatteverket ska under 2007 genomföra kontrollbesök hos 80 procent av de näringsidkare som berörs av lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher (BKL). Detta motsvarar 30 000 kontroller. Vid mitten av december månad har ca 30 500 kontroller genomförts. Lagen innebär att restauranger, pizzabutiker, avhämtningsställe, gatukök, kafé, personalmatsalar, catering och centralkök samt hårvård från och med ingången av 2007 löpande ska föra personalliggare. Till detta följer att Skatteverket kan göra oannonserade besök med syfte att kontrollera att personalliggare förs enligt gällande krav. Syftet med lagen är att begränsa fusket med svart arbetskraft inom berörda branscher. Under 2007 genomförs kontroller inom ramen för Skatteverkets riksplansinsatser i form av ett Riksprojekt. Alla regioner inom landet deltar aktivt i projektet. Över 30 000 kontroller har genomfört i landet till en rimlig kostnad; ca 25 000 kontrolldagar har använts. Detta motsvarar ca 120-130 årsarbetskrafter. Ögonblickskontrollen vid kontrollbesöket dokumenteras och används vid en efterföljande skrivbordskontroll av arbetsgivaravgifter. Detta tillsammans gör att det är en billig kontroll med hänsyn till effekt och utfall. Inom Riksprojektet bedrivs även restaurangkontroll i övrigt. Inriktningen i denna del berör i huvudsak intäktskontroll med koppling till den problematik vilken följer i användningen av manipulerade kassaregister bland berörda näringsidkare. Alkohollagen föreskriver kassaregister. På detta sätt kan kostnadssidan (personalkostnader) kopplas mot intäktssidan i näringen. 3 Effekter Vår bedömning så här långt är att effekterna av den nya lagstiftningen är goda, inte minst vad gäller redovisade löner och arbetsgivaravgifter. Blotta förekomsten av lagstiftningen har lett till en ökad redovisning av arbetsgivare i båda branscherna. I samband med lagens införande registrerades ett stort antal restauranger och frisörer som arbetsgivare. I januari och februari registrerades 899 restauranger och 122 frisörer som arbetsgivare, vilket är 92 respektive 118 procent fler än motsvarande period föregående år. Den massiva kontrollen, där de flesta näringsidkarna fått besök, har dessutom lett till en ökning av inbetalda källskatter och avgifter. Skatteverkets bedömning, så här långt, är att effekterna av den nya lagstiftningen är goda, inte minst vad gäller redovisade löner och
*Skatteverket 3(7) arbetsgivaravgifter inom restaurangbranschen. Antal restauranger som faktiskt har redovisat löner har också ökat markant, mellan 600 och 800 fler än vanligt per månad för februari - september 2007. I restaurangbranschen ökade löneredovisningarna också beloppsmässigt mycket starkt kring årsskiftet. Höjningen har varit bestående under året. För redovisningsmånaderna januari - oktober har redovisat underlag för arbetsgivaravgifter inom branschen ökat med 14,5 % jämfört med motsvarande period 2006. Detta är ca 8 procentenheter mer än vad man hade kunnat förvänta sig utifrån utvecklingen i restaurangbranschen 2005-2006 och förändringen i den privata sektorn totalt sett 2006-2007. Vid beräkningarna har beaktats effekterna av nu föreliggande högkonjunktur och att hushållens ekonomi förbättrats under 2007 vilket troligen har medfört ett förändrat konsumtionsmönster. Differens ovan motsvarar ca: 470 miljoner kronor i skatt räknat (arbetsgivaravgifter och inkomstskatt) eller ca: 750 miljoner kronor i underlag för arbetsgivaravgifter och källskatter. Om årslönen för en restauranganställd antas vara 215.000 kronor motsvarar differensen i underlaget för källskatt och avgifter 750 miljoner kronor. Beloppet har fördelats på årets tio första månader vilket motsvarar knappt 4200 heltidsanställda. Ökningen förefaller vara som störst bland små företag (företag med en omsättning mindre än 2 mkr/år). Den nya lagstiftningen om personalliggare kan därför uppskattas ha medfört att ca: 4 000 tidigare svarta arbetstillfällen blir vita under 2007 Inom frisörbranschen har den största effekten varit att Skatteverket genom oanmälda besök, kunnat identifiera tidigare inte kända utövare. Skatteverket har uppfattat att frisörerna såg över sina registreringar som arbetsgivare och avtal om hyrstolar vid årsskiftet. Den höga nivån avseende betalningar kan bibehållas med fortsatt hög kontrollfrekvens och en vässad arbetsgivarkontroll. Enbart förekomsten av frågor om redovisningen av skatter och avgifter efter personalliggarbesöket leder till självrättelser. Skatteverket gör återkommande besök, där det ofta visar sig att arbetsgivaren rättat till felaktigheter i personalliggaren vid återbesöket. 4 Branschkontakter 4.1 Restaurang Skatteverket har regelbundet träffat Sveriges Hotell & Restaurangföretagare (SHR) och deltagit aktivt i krögarmöten i hela landet. Bl. a. har fullgörandekostnader diskuterats. Företrädare för branschen har uttalat att
*Skatteverket 4(7) kostnaden är acceptabel om lagstiftningen leder till en sundare konkurrens i branschen. Någon mätning har dock inte gjorts varse sig av bransch eller Skatteverk. Vidare säger man från branschhåll att priserna för dagens lunch överlag höjts på grund av personalliggarkontrollen. Dessutom lär ett större antal företag än tidigare vara till salu, vilket har bekräftats av SHR. Detta kan tyda på att det inom branschen utvecklats en bättre konkurrenssituation och en självsanering. 4.2 Frisörer Skatteverket har haft kontakt med Sveriges Frisörföretagare och olika lokala föreningar. Frisörerna har inte framfört några synpunkter på fullgörandekostnader. Detta har sin naturliga förklaring i att andelen anställda är låg i branschen. Förekomsten av hyrda stolar är stor. Däremot tycker de att kontrollavgifterna är för höga och avgiften borde vara omsättningsbaserad. 5 Personalens syn på arbetssättet Inslaget av oanmälda besök och en hög närvaro på fältet är delvis nytt för Skatteverkets personal. De flesta upplever uppgiften som omväxlande och rolig. Kontakten med näringsidkaren upplevs som positiv. Endast ett ringa antal incidenter har rapporterats, 17 på 30 500 besök. Incidenterna avser allt från irriterade näringsidkare, som när de fått beslutet om kontrollavgift ringt upp handläggaren, till ett med smärre handgemäng. Endast ett fåtal fall är kända, där näringsidkaren upplevt att Skatteverkets personal inte uppträtt korrekt. Projektet har vid sin utbildning av kontrollanter valt att lägga stor vikt vid bemötande och förståelse av andra kulturer vid sidan om traditionell säkerhetsutbildning 6 Lagstiftningens funktionalitet Lagstiftningen fungerar mycket väl i stort. Genom möjligheten till oannonserade besök ges Skatteverket befogenheter att exempelvis skaffa sig uppfattning kring det rimliga i en avlämnad skattedeklaration. Denna möjlighet bedöms som en viktig förutsättning för att göra en avstämning för vidare handläggning. En möjlighet till snabb och förhållandevis enkel kontroll har gjorts möjlig genom lagen. Kontrollen bedöms även som kostnadseffektiv i jämförelse med ordinär revision. Skatteverket vill ändå peka på några punkter i lagstiftningen där vissa problem har aktualiserats eller kan bli föremål för bedömningar. Detta bör ses i ljuset av att tillämpningen av lagen troligen kommer att te sig något annorlunda när Skatteverket tillämpar lagen mer med utgångspunkt från urval i termerna av risker
*Skatteverket 5(7) m.m. Under 2007 har mer eller mindre alla berörda näringsidkare fått ett besök. När Skatteverket framledes har ett vassare urval förväntas uppfinningsrikedomen att kringgå lagen öka. 6.1 2 BKL, begreppet huvudsakligen Av 2 2 st. BKL framgår att näringsverksamhet som huvudsakligen avser annan verksamhet än sådan som lagen tar sikte på inte ska omfattas av lagstiftningen. Såsom ett mått för huvudsaklig del tillämpas motsvarande mått på huvudsaklig del som tillämpas inom inkomstskattelagen. Regeln innebär således en fördelning enligt principen att 25 procent eller mer av omsättningen i en verksamhet måste omfattas av lagen för att det ska finnas ett krav om att föra personalliggare. Skatteverket har bevisbördan. Det vore värdefullt om lagstiftningen vid en blandad verksamhet kunde utformas efter samma kriterium som lag om kassaregister d.v.s. där obetydlig omfattning anses vara ett riktvärde på fyra prisbasbelopp enligt prop. 2006/07:105 s. 38. Ex. I dag går vägkrogen fri som säljer bensin men inte det lilla gatuköket som ligger granne med vägkrogen. Möjligheten att göra besök bör däremot inte undantas sådana företag som hamnar under en omsättningsgräns på fyra prisbasbelopp. 6.2 6 BKL, begreppet verksam Begreppet har föranlett diskussioner kring gränsdragningsproblem om vem/vilka som ska vara att betrakta som verksamma inom en näring. Flera aktörer inom branscherna har sökt ställa sig utanför kategorin verksamma enligt lagen. Exempelvis åberopar kretsen förordnade vakter att dessa inte ska vara med i liggaren mot bakgrund av dessa står under ledning av polisen. Skatteverket syn i är dessa sammanhang att alla vakter ska vara inskrivna oavsett kategori. Alla är att beteckna såsom verksamma och omfattas således enligt vår bedömning av kretsen verksamma. Flertalet fall där vakter har övergått till att benämna sig såsom entrévärdar finns. Detta görs i syfte att motivera undantag från begreppet vakt. I en restaurang finns kategorier av personer som är att beteckna såsom verksamma. Utöver kockar, serveringspersonal m.fl. finns personer som är verksamma exempelvis vakter, musiker, discjockeys och festfixare. Inom frisörbranschen har problemet aktualiserats genom att viss personal renodlats och arbetar med administrativa sysslor i sin helhet; exempelvis butiksförsäljning av hårvårdsprodukter eller rena kassörssysslor. I de domar som finns så här långt på tillämpningen av BKL så finns det ännu inget avgörande som berör nämnda frågeställning. De mest förekommande
*Skatteverket 6(7) frågeställningarna i domarna som finns berör frågor kring eventuella eftergiftgrunder med utgångspunkt från att personal inte varit inskrivna eller att liggare inte uppfyllt gällande krav. Genom åren har Skatteverket ofta kunna konstatera att oklarheter finns kring vakter, garderober, trubadurer m.fl. Delar av de intäkter som fallit utanför det som redovisats har gått till att avlöna exempelvis trubadurer. Skatteverket har under det innevarande året kunnat konstatera flertalet fall där trubadurer erhållit ersättning utan att trubaduren innehaft F-skattsedel eller i övrigt varit att anse såsom självständig näringsidkare. Ofta handlar detta om oregistrerad verksamhet. Från Skatteverkets sida har vi hävdat att självständigheten varit avgörande för om artister, discjockeys, ljussättare ska vara med i liggaren. Föreligger ett tydligare krav om vilka som ska vara med, i detta sammanhang alla inom restaurangen verksamma, innebär detta ett klargörande i sig som i sin tur inte medför en inskränkning i tillämpningen. Hittills har vi ett femtiotal domar i länsrätten. De flesta har initierats av näringsidkare som påförts avgift och som vill åberopa någon form av ursäkt för att slippa kontrollavgift. I takt med att Skatteverket blir vassare i urvalet kommer verksamhetskriteriet att ifrågasättas. Skulle en eventuell kommande praxis på området peka mot att ovan nämnda kategorier inte ska vara med så innebär detta en stark inskränkning i möjligheten till en helhetsbedömning. Förhållandet mellan fördelningen mellan intäkter och kostnader i en viss verksamhet kan då bli svårt att kontrollera. En lösning är att Skatteverket får utökad föreskriftsrätt. Allmännyttiga ideella föreningar skulle också kunna undantas i samband därmed. I dag har vi heller ingen möjlighet att undanta företag där tillförlitligt underlag för skattekontroll kan tillgodose på annat sätt. Det vore önskvärt att det fanns en sådan möjlighet och att undantagen förenades med villkor. Jämför den nyligen införda kassaregisterlagen. 6.3 9 BKL, kontrollbesöket I propositionen på sidan 46 talas det om begränsade revisioner. Detta har inte fått något direkt uttryck i BKL, däremot var det med i departementspromemorian (DS 2005:28 sid. 29). Det betyder att vanliga regler gäller, vilket tar bort hela effekten av att vid kontrollbesöket kunna genomföra en begränsad revision. I praktiken har inga begränsade revisioner gjorts. Alternativet är att reglera revisionsinstitutet särskilt i denna del eller en utvidgning av taxeringslagen 3 kap 11. 7 Återstående att rapportera
*Skatteverket 7(7) För Skatteverket återstår att utvärdera effekterna av kontrollen vad gäller mervärdeskatt och inkomstskatt samt den årliga redovisningen av lönekontrolluppgifter. Bertil Strömberg Conny Svensson