Landskapsplan, etapp 2: Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Landskapsstyrelsen 19.12.2011
INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Inledning 2 2. Planeringsområde 2 3. Landskapsplanens utgångspunkter 4 3.1 Avsikten med landskapsplanen 4 3.2 De riksomfattande målen för områdesanvändning 5 3.3 Landskapsplanens rättsverkningar 6 3.4 Befintligt kunskapsunderlag och nya utredningar 7 4. Avgränsning och preliminära mål för den andra etapplandskapsplanen 8 5. Deltagande och växelverkan 8 5.1 Tillvägagångssätt 8 5.2 Myndighetssamarbete 9 5.3 Information 9 6. Planeringsprocessen och växelverkan 9 6.1 Inlednings- och målfas 9 6.2 Beredningsfas 10 6.3 Förslagsfas 11 6.4 Godkännandefas 11 6.5 Fastställelsefas 11 6.6 Uppföljning 12 7. Bedömning av konsekvenser 12 7.1 Beskrivning av konsekvenser 12 8. Kontaktuppgifter 14 1
Enligt MBL 63 skall i ett tillräckligt tidigt stadium av planläggning ett program för deltagande och bedömning utarbetas. Syftet med programmet är att planera växelverkan med intressenterna, tidtabellen för planens behandlingsskeden samt bedömningen av planens konsekvenser. Planens anhängiggörande skall kungöras så att de berörda ges möjlighet att få information om planläggningens utgångspunkter och program för deltagande och bedömning. I PDB redogörs för varför planen uppgörs, hur planeringen framskrider och i vilka skeden man kan påverka. 1. Inledning Under uppgörandet av helhetslandskapsplanen har framkommit behov revidera landskapsplanen gällande energiförsörjningen i Österbotten. Landskapsfullmäktige godkände landskapsplanen 29.9.2008. I enlighet med den kläm fullmäktige gav den 29 september togs beslut om att påbörja uppgörandet en etapplandskapsplan, som berör hela landskapet men endast temat energi. Genom uppgörandet av etapplanen (etapplan 2) uppdaterar man helhetslandskapsplanen. Målåret för den andra etapplanen är 2030. 2. Planeringsområde I Österbottens andra etapplandskapsplan granskas energiförsörjningen i hela landskapet. Österbotten är beläget i Västra Finland mellan landskapet Mellersta Österbotten i norr, Södra Österbotten i öster och Satakunta i söder. Landskapet gränsar i väster till Kvarken i Bottniska viken. Landskapet bildar en långsmal kustremsa med en längd på 230 km och en fastlandsbredd på 20 50 km med en yta på drygt 7 740 km² och ca 178 000 invånare. Landskapet Österbotten består av 16 kommuner och fyra ekonomiska regioner: Kyroland, Jakobstadsregionen, Sydösterbotten och Vasaregionen. Landskapets två stadsregioner är Vasaregionen och Jakobstadsregionen. Naturgeografin på området är unik. Ungefär tio större älvar och åar mynnar ut vid kusten. Dessutom finns det ett flertal mindre älv- och ådalar samt en vidsträckt skärgård. Havet har under alla tider utgjort en förbindelselänk till omvärlden. Landhöjningen vid kusten är ett särskilt geologiskt fenomen, som ännu i dag påminner om istiden för tusentals år sedan. För närvarande stiger landet ur havet med en hastighet på 60 90 centimeter på 100 år. Landhöjningen har skapat området som nu har fått UNESCOs status som världsarv. Den totala ytan består till en tredjedel av vattenområde. I många kommuner utgör vattenområdet över hälften av ytan. Strandlinjen vid kusten är ca 2 200 km lång. Om man räknar med de över 10 000 holmarna, uppgår strandlinjens längd till drygt 5 500 km. Under tidens lopp har ett flertal hamnstäder grundats vid kusten, vilket framhäver betydelsen av fartygstrafiken. Den fasta bebyggelsen är tämligen jämnt fördelad längs kusten och i älv- och ådalarna. Byarna följer det omgivande landskapets former som bebyggelsegrupper eller bandbyar. Invånartätheten är 23 invånare per km². Vid kusten och i skärgården förekommer omfattande fritidsbebyggelse. 2
I slutet av 2008 hade ca 51,2 procent av landskapets befolkning svenska som modersmål, medan 45,5 procent var finskspråkiga. Invånare med annat modersmål utgjorde 3,3 procent av den totala befolkningsmängden i landskapet (Källa: Statistikcentralen 2009). Av invånarna över 15 år, hade i slutet av år 2008, drygt 38 procent utbildning på mellanstadienivå, medan över 25 procent hade avlagt examen inom högre utbildning (Källa: Statistikcentralen 2008) vilket i stort sett motsvarar nivån i hela landet. De mångsidiga utbildningsalternativen de vetenskapliga högskolorna, däribland det självständiga Vasa universitetet, yrkeshögskolorna och ett heltäckande utbud av andra stadiets yrkesutbildning samt den ständigt växande forskningsverksamheten garanterar möjligheter till utbildning, vidareutbildning, forskning och utveckling. Befolkningsutvecklingen har i Österbotten varit positivare än prognoserna. Islutet av år 2009 hade landskapet Österbotten 177 946 invånare, och befolkningsökningen jämfört med år 2008 var 1 019 personer. Enligt Statistikcentralens prognoser från år 2009 är befolkningsökningen alltjämt positiv, och år 2030 förväntas landskapet ha 193 073 invånare. Enligt Statistikcentralens prognoser för åren 2015 och 2030 är ökningen störst i Vasaregionen, 7 720 personer. Också Jakobstadsregionen (3 178 personer) och Kyrolandet (902 personer) växer, men ökningen är jämnare. I Sydösterbotten har befolkningsutvecklingen varit negativ och invånarantalet har minskat med 525 personer. Näringsstrukturen i landskapet är mångsidig och i landskapet finns en livskraftig företagartradition. Bland landskapets viktigaste starka sidor finns internationalisering, kompetens och specialisering inom näringarna. Landskapet Österbotten är en industriregion. Förädlingsverksamheten sysselsätter en knapp tredjedel av arbetskraften. De viktigaste branscherna inom industriproduktionen är pappers- och massaindustri samt tillverkning av maskiner och anläggningar, eltekniska anordningar och metallprodukter. I städerna finns stora internationellt konkurrenskraftiga företag inom kemi-, metall-, elektronik- och skogindustri. I samtliga kommuner finns små och medelstora industriföretag. Vasa energikluster är ett av de mest betydelsefulla energiklustren nationellt och internationellt med en verksamhet som innefattar såväl produktion och service som utveckling och forskning. Jord- och skogsbruk samt fiske sysselsätter 6,3% av arbetskraften. Spannmålsodlingen är koncentrerad till Kyrolandet och Närpes. Potatis odlas i omfattande skala i Lappfjärd och Nykarleby. Svinuppfödningen koncentreras till Kyrolandet, Vörå och Nykarleby. Växthusodlingen koncentreras i sin tur till Korsnäs och Närpes. Pälsdjursuppfödningen i Österbotten står för 70 % av pälsskinnsproduktionen i Finland. Servicenäringarna sysselsätter drygt 60% av arbetskraften. Vasa, landskapets huvudstad, är centralort för den statliga och kommunala regionförvaltningen och ett viktigt handels- och servicecentrum i västra Finland. Kultur- och fritidsutbudet är främst koncentrerat till de största städerna. Turismen som servicenäring stöder sig på fartygstrafiken över Kvarken, flygtrafiken, riksvägarna 8 och 3 samt småbåtstrafiken i skärgården. Österbotten har ett täckande trafiknät, med tillgänglighet till regionen via landsväg, järnväg och sjöväg. Huvudtrafiklederna som förenar landskapet med resten av landet och med Europa är E8 (rv 8) i nordsydlig riktning och E12 (rv 3) i västöstlig riktning. Finlands huvudbana, den österbottniska banan, går genom Nykarleby, Pedersöre och 3
Kronoby. Från Vasa finns tågförbindelse till Helsingfors via Seinäjoki. Bansträckan mellan Vasa och Seinäjoki kommer att elektrifieras före år 2011. Landskapets två flygstationer är lokaliserade i Vasa och Kronoby. I Österbotten finns fyra djuphamnar som är belägna i Kristinestad, Kaskö, Vasa och Jakobstad. Kvarkens farled är ur handelns synvinkel en viktig transportled. 3. Landskapsplanens utgångspunkter Österbottens landskapsplan fastställdes av miljöministeriet 21.12.2010.I helhetslandskapsplanen har man behandlat alla de viktigaste markanvändningsformerna. Planens målår är 2030. Eftersom helhetslandskapsplanen, gällande energiförsörjningen och speciellt vindkraft, redan håller på att förverkligas har det uppstått behov av att uppgöra nya utredningar. Ytterligare information om Österbottens helhetslandskapsplan finns på förbundets webbplats www.obotnia.fi Landskapsplanläggning Etapplan 1 gällande placering av kommersiell service i Österbotten är under beredning. 3.1 Avsikten med landskapsplanen I systemet för planering av områdesanvändning placerar sig planering på landskapsnivå mellan den riksomfattande och den kommunala nivån. Planeringen på landskapsnivå beaktar de riksomfattande målen genom att anpassa dem till de landskapsomfattande och de lokala målen för områdesanvändning. Planeringen på landskapsnivå omfattar enligt MBL en landskapsöversikt, en landskapsplan och ett landskapsprogram som förverkligar översikten. MBL 25 I landskapsplanen anges principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen och anges områden som är nödvändiga med tanke på landskapets utveckling. Områdesreserveringar anges endast i den mån och med den noggrannhet som behövs med tanke på de riksomfattande målen eller landskapets mål för områdesanvändningen eller för att samordna områdesanvändningen i flera kommuner än en. 4
Regionutvecklingslagen Riksomfattande mål för regionutveckling Statliga planer och program enligt förvaltningsområde EU-program Markanvändningsoch bygglagen Riksomfattande mål för områdesanvändning Statsrådets riktgivande beslut LANDSKAPSÖVERSIKT - vision utveckling som eftersträvas - riktlinjer för utvecklandet och strategi - regionstruktur som de strategiska målen kräver - omspänner 20 30 år LANDSKAPSPROGRAM utvecklingsåtgärder (omspänner 3 5 år) LANDSKAPSPLAN områdesanvändning (omspänner 10 20 år) GENOMFÖRANDEPLAN (omspänner 2 år) Kommunernas planläggning och myndighetsbeslut Bild 1: Landskapets planeringssystem 3.2 De riksomfattande målen för områdesanvändning De riksomfattande målen för områdesanvändning strävar till att styra planläggningen gällande frågor av riksintresse. De riksomfattande målen för områdesanvändning konkretiseras i landskapsplanläggningen. Landskapsplanen förverkligas i sin tur genom planläggningen på kommunnivå. De i statsrådet år 2000 fastställda riksomfattande målen för områdesanvändning indelas i följande helheter: 1. fungerande regionstruktur 2. enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. specialfrågor i Helsingforsregionen 6. helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljö 5
Statsrådet fattade i november 2008 beslut om revidering av de riksomfattande målen för områdesanvändning. De reviderade målen har trätt i kraft 1.3.2009. Huvudtema för revideringen är hur man kan svara på de utmaningar som klimatförändringen ställer oss inför. I planeringsarbetet beaktas de reviderade målen för områdesanvändning. Nedan redogörs i korthet för de reviderade riksomfattande mål som särskilt berör energiförsörjning: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I landskapsplanen skall anges och i den övriga planeringen av områdesanvändningen beaktas dragningen av de kraftlinjer som är av betydelse för den riksomfattande energiförsörjningen, så att genomförandemöjligheterna kvarstår. Vid planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. Vid områdesanvändningen skall man förbereda sig på områdesbehoven hos energiverk som använder förnybart och avfallsbaserat bränsle och dessa energiverks logistiska lösningar som en del av områdets energiförsörjning och avfallshantering. I landskapsplaneringen skall anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. Inom områdesanvändningen skall man fästa vikt vid de föreskrivna säkerhetszonerna kring kärnkraftverken samt göra reserveringar för slutdeponering av kärnavfallet. Inom landskapsplaneringen skall man ta i beaktande dragningar av ledningar som behövs för transporten av naturgas och olja på ett sådant sätt att dragningarna kan genomföras. 3.3 Landskapsplanens rättsverkningar Enligt Markanvändnings- och bygglagen 28 : När en landskapsplan utarbetas skall de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas på det sätt som bestäms ovan. När planen utarbetas skall vikt fästas vid de särskilda behov som förhållandena i landskapet betingar. Planen skall i mån av möjlighet samordnas med landskapsplanläggningen av områden som gränsar till landskapsplaneområdet. Naturskyddsprogram och naturskyddsbeslut som avses i 7 och 77 naturvårdslagen (1096/1996) samt beslut om att inrätta landskapsvårdsområden som avses i 32 i nämnda lag skall tjäna till ledning när planen utarbetas. När planen utarbetas skall särskild vikt fästas vid: 1. Att landskapets region- och samhällsstruktur blir ändamålsenlig, 2. Att områdesanvändningen är ekologiskt hållbar, 3. Att arrangemangen för trafik och teknisk service är hållbara med tanke på miljö och ekonomi, 4. Att vatten- och marksubstanstillgångarna används på ett hållbart sätt, 5. Att verksamhetsbetingelser för näringslivet i landskapet ordnas, 6. Att landskapet, naturvärdena och kulturarvet värnas, samt 7. Att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. När planen utarbetas skall avseende också fästas vid en ekonomisk områdesanvändning och att markägare eller andra rättsinnehavare inte orsakas 6
oskäliga olägenheter. När planen utarbetas skall det klarläggas vem som skall genomföra planen och vidta de åtgärder den förutsätter. De omständigheter som nämns i denna paragraf skall utredas och beaktas i den utsträckning landskapsplanen i egenskap av översiktlig plan förutsätter. De i landskapsplanen anvisade objektens rättsverkningar är beroende av planens mål och varierar bl.a. enligt typen av beteckning. Utvecklingszonerna illustrerar en eftersträvad utveckling på ett ungefärligt område, vilket ger kommunerna ett tillräckligt spelrum. T.ex. skyddsområdena är däremot noggrant avgränsade redan i landskapsplanen. I MBL 32 sägs att landskapsplanen skall tjäna till ledning när generalplaner och detaljplaner utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen. På ett område för en generalplan med rättsverkningar eller för en detaljplan gäller landskapsplanen inte, utom i fråga om verkan enligt 1 mom. när en plan ändras. När myndigheterna planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar om att vidta dessa åtgärder, skall de beakta landskapsplanen, försöka främja genomförandet av planen och se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av planen. I 33 i MBL sägs att på områden som i landskapsplanen anvisats som rekreationseller skyddsområde eller för nätverk eller områden för trafik eller teknisk service gäller inskränkning av byggandet. Ett område med bygginskränkning kan utvidgas eller inskränkas genom en särskild bestämmelse i planen. På ett område där bygginskränkning gäller får tillstånd att uppföra en byggnad inte beviljas så att genomförandet av landskapsplanen försvåras. Tillstånd skall dock beviljas, om förvägrande av tillstånd på grund av landskapsplanen skulle orsaka sökanden betydande olägenhet och kommunen eller, när området måste anses vara avsatt för något annat offentligt samfund, detta inte löser in området eller betalar skälig ersättning för olägenheten. 3.4 Befintligt kunskapsunderlag och nya utredningar Som stöd för uppgörandet av denna etapplandskapsplan finns sedan tidigare uppgjord utredning: Miljöministeriets publikation 666, Helsingfors 2004 Områden i Kvarken och Bottenviken som lämpar sig för vindkraftsproduktion (Miljöministeriet, Mellersta österbottens förbund, Österbottens förbund, Norra Österbottens förbund och Lapplands förbund). Utredningen är en kartläggning av förutsättningarna för vindkraftsbyggande i Kvarken och Bottenviken. En del uppgifter fås genom växelverkan med kommunerna, intressenterna och arbets- och projektgrupper som bildas för denna planläggning. Pågående projekt och MKB-utredningar i anslutning till dessa kan också fungera som bakgrundsmaterial. Hösten 2009 offentliggjordes en vindatlas över Finland. Denna baserar sig på vindmätningar samt beräkningar och modelleringar över vindförhållandena i Finland och fungerar som bakgrundsmaterial till denna plan. För denna etapplandskapsplan har uppgjorts en utredning över förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten. Finland uppgjorde en nationell energi- och klimatstrategi på lång sikt år 2008. I strategin fastställs de centrala målen för Finlands klimat- och energipolitik som en del av EU:s målsättningar. För att uppnå målen fordras betydande åtgärder bl.a. för att öka energieffektiviteten och öka användningen av förnybar energi. Strategin sträcker sig fram till år 2020 och innehåller dessutom visioner fram till år 2050. 7
4. Avgränsning och preliminära mål för den andra etapplandskapsplanen I etapplandskapsplanen förenar man landskapsplanläggningens lagstadgade mål och Österbottens allmänna mål. Avsikten är att utarbeta en etapplandskapsplan som granskar energiförsörjning i hela landskapet Österbotten. Etapplanens målår är 2030. I denna andra etapplandskapsplan kompletterar man den helhetslandskapsplan som godkändes av landskapsfullmäktige 29.9.2008. I inledningsskedet av den andra etapplandskapsplanen har man följande mål: - definiera den centrala utvecklingen av energiförsörjningen till 2030 - med tillräcklig noggrannhet beskriva den nuvarande energiförsörjningen, eldistributionsnätverk samt den infrastruktur som stödjer energiförsörjningen - utreda möjligheter till förnyelsebara energikällor, speciellt vindkraft - utreda anhängiga energiprojekt - presentera alternativa lokaliseringsmöjligheter och lösningar för energiförsörjningens funktioner till 2030 - utreda lämpligaste områdena för vindkraft - kartlägga energibehov och möjligheter - utreda konsekvenserna av vindkraft för områdes- och samhällsstrukturen, trafiken, miljön, kulturmiljön, landskapsbilden, bosättningen och samhällsekonomin 5. Deltagande och växelverkan 5.1 Tillvägagångssätt Etapplandskapsplanen bereds i växelverkan med kommuner, myndigheter och andra intressenter. Samarbetsparterna kommer att delta i planläggningsprocessen genom samarbetsgrupper (projekt- och arbetsgrupp). Tillsammans med kommunerna utreds på vilket sätt man beaktar utredningen av energiförsörjningen i etapplanen. För intressenter och intressegrupper ordnas informationsmöten och möjlighet att ta ställning till olika skeden av planläggningsprocessen via t.ex. förbundets webbplats. Intressenter: Markägarna - Markägarna och -innehavarna inom planläggningsområdet - Organisationer som representerar markägarna De vars boende, arbete eller andra - Invånarna i planens influensområde och de organisationer som representerar dem förhållanden kan påverkas - Markägarna och -innehavarna i planeringsområdets närmaste omgivning - Personer som arbetar eller går i skolan i området De myndigheter vars verksamhetsområde behandlas i planeringen - Företag och näringsidkare - Kommunerna i Österbotten - Österbottens grannlandskapsförbund - De statliga centralförvaltningsmyndigheterna, såsom arbets- och näringsministeriet, Forststyrelsen, Museiverket, Luftfartsförvaltningen, Banförvaltningscentralen, försvarsmakten och gränsbevakningen - De statliga regionförvaltningsmyndigheterna såsom Västra Finlands miljöcentral, Österbottens TE-central, 8
Sammanslutningar och företag vars verksamhetsområde behandlas i planeringen länsstyrelsen i Västra Finland, Vasa vägdistrikt - Riksomfattande intressebevakningsorganisationer - Sammanslutningar och organisationer som representerar invånare - Organisationer som representerar näringsidkarna - Organisationer och föreningar för miljö och naturresurser - Sammanslutningar och företag i anslutning till energi och teknisk service såsom energiverk och andra bolag som ansvarar för eldistribution 5.2 Myndighetssamarbete Under planeringsprocessens gång anordnas två lagstadgade myndighetssamråd. Det första samrådet anordnas i början av planläggningsprocessen, när utkastet till program för deltagande och bedömning är klart. Det andra myndighetssamrådet hålls när förslaget till etapplan 2 har varit framlagt till påseende. Dialogen mellan myndigheterna och kommunerna är fortlöpande under hela processens gång. Miljöministeriet fungerar vid planläggningen som styrande och övervakande myndighet. 5.3 Information Informationen om landskapsplanläggningen ges via massmedierna med hjälp av artiklar, meddelanden och kungörelser. Om framläggande av etapplandskapsplanen kungörs i Vasabladet, Pohjalainen, Österbottens Tidning, Pietarsaaren Sanomat, Pohjankyrö, Syd-Österbotten och Suupohjan Sanomat. På Österbottens förbunds webbplats www.obotnia.fi Landskapsplanläggning informeras fortgående om de olika skedena och beslut under planeprocessen. Informationen lever och preciseras under planläggningsprocessens gång. Enligt markanvändnings- och bygglagen skall deltagandet och växelverkan koncentreras till det skede då planläggningen inleds och då man utarbetar planen och uppgör förslag. 6. Planeringsprocessen och växelverkan 6.1 Inlednings- och målfas TIDPUNKT år 2009 November 2010 PLANERINGS SKEDET OMFATTAR VÄXEL- VERKAN INFORMA- TION - Planering av kommande deltagande och bedömning och planläggningen samt uppgörande av tidsschema - Uppställande av mål för planen i växelverkan med intressenterna samt justeringar av målen på basen av responsen på programmet för deltagande och bedömning - Preliminär bedömning av planens konsekvenser - Kartläggning av den information som finns och uppgörande av nya utredningar - Justering av PDB utgående från den respons man får - Första myndighetssamrådet 27.10.2009 - Möten och diskussioner i kommunerna samt med myndigheter, beslutsfattare och andra aktörer - Tillsättande av arbets- och projektgrupper - Landskapsfullmäktiges kläm 29.9.2008 - Programmet för deltagande och bedömning (PDB) är framlagt till påseende - 14.10 13.11.2009 9
6.2 Beredningsfas TIDPUNKT November 2010 Januari 2012 PLANE- RINGS- SKEDET OMFATTAR VÄXEL- VERKAN INFORMA- TION MÖJLIGHET ATT PÅVERKA DOKUMENT SOM BEREDS - Beredning av utkastet och bedömning av planens konsekvenser - Arbets- och projektgruppsmöten - Underhandlingar med kommunerna, myndigheterna, beslutsfattarna och andra aktörer - Uppgörande av alternativa planlösningar - Information om framläggandet av utkastet - Framläggande av utkastet till påseende Januari-februari 2012 - Informationstillfällen för allmänheten i kommunerna och möjlighet att diskutera med de personer som bereder planen - Intressenterna har möjlighet att framföra sin åsikt då utkastet till plan är framlagt till påseende - Berörda myndigheter och andra organisationer ges möjlighet att ge utlåtande - Utkast till etapplandskapsplan 2 för Österbotten samt beteckningar och bestämmelser - Utkast till beskrivning för etapplandskapsplan 2 för Österbotten - Ett uppdaterat PDB - Konsekvensbedömning utkast - Rapporter över utredningen av Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten 10
6.3 Förslagsfas TIDPUNKT Februari 2012 - Augusti 2012 PLANE- RINGS- SKEDET OMFATTAR VÄXEL- VERKAN INFORMA- TION MÖJLIGHET ATT PÅVERKA DOKUMENT SOM BEREDS - Genomgång av utlåtanden och kommentarer i planeutkastet, bemötanden - Dialog och samarbete med kommunerna (fortlöpande) - Dialog och samarbete med olika myndigheter (fortlöpande) - Samråd med intressegrupper och myndigheter - Beredning av förslag till etapplandskapsplan 2 - Konsekvensbedömningen fortsätter - Planeförslaget till landskapsstyrelsen - Planeförslaget till påseende - Genomgång av utlåtanden och kommentarer till planeförslaget, bemötande - Samråd med intressegrupper och myndigheter - Arbets- och projektgruppernas arbete - Förhandlingar med kommuner, myndigheter och beslutsfattare och andra aktörer - Information och kungörelse om framläggande av förslaget till påseende - Förslag till etapplandskapsplan framlagt till offentligt påseende - Informationsmöte för allmänheten i kommunerna och möjlighet att diskutera med de personer som bereder planen - Under tid förslaget är framlagt till påseende har intressenterna möjlighet att inlämna åsikter över det material som ingår i förslaget - De som fått begäran om utlåtande kan ge utlåtande - Förslag till etapplandskapsplan 2 för Österbotten samt beteckningar och bestämmelser - Förslag till beskrivning över etapplandskapsplan 2 för Österbotten - Konsekvensbedömning 6.4 Godkännandefas TIDPUNKT Januari 2013 PLANE- RINGS- SKEDET OMFATTAR INFORMA- TION MÖJLIGHET ATT PÅVERKA DOKUMENT SOM BEREDS - Myndighetssamråd hålls före planen godkänns - Uppgörande av skriftliga bemötanden till de anmärkningar och utlåtanden som inkommit angående planeförslaget - Landskapsfullmäktiges protokoll publiceras på förbundets hemsidor - Möjlighet att inlämna besvär till miljöministeriet över landskapsfullmäktiges beslut att godkänna etapplandskapsplanen (MBL 188, förvaltningsprocesslagen 7 ) - Etapplandskapsplan 2 för Österbotten - Beskrivning av etapplandskapsplan för Österbotten 6.5 Fastställelsefas TIDPUNKT Januari 2013-2014 PLANE- RINGS- SKEDET OMFATTAR - Det av landskapsfullmäktige godkända etapplandskapsplaneförslaget förs till miljöministeriet för fastställelse. Det finns möjlighet att inlämna fortsatt besvär till högsta förvaltningsdomstolen över miljöministeriets beslut gällande fastställande av landskapsplan - Den andra etapplandskapsplanen träder i kraft då man kungjort fastställelsebeslutet i de kommuner som hör till landskapsplanens område så som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i dem - MBL 200? 11
6.6 Uppföljning TIDPUNKT PLANE- RINGS- SKEDET OMFATTAR kontinuerligt - Diskussioner och feedback från samarbetspartner - Behov av uppföljning konstateras - Deltagande i den kommunala planläggningen genom rådplägning och givande av utlåtanden 7. Bedömning av konsekvenser Konsekvensbedömningen är en del av landskapsplanläggningsprocessen. Bedömningen påbörjas i inledningsfasen genom att man preliminärt försöker identifiera de viktigaste konsekvenserna och på basis av dem ange det sannolika influensområdet. Energiförsörjning och energidistribution har stora konsekvenser inom landskapet och även landskapsgränsöverskridande konsekvenser. Vid bedömningen av konsekvenserna granskas flera alternativa planlösningar, för att på bästa sätt minimera de skadliga konsekvenserna. Utredningarna och bedömningarna av etapplanens konsekvenser baserar sig på markanvändnings- och bygglagens allmänna mål. Utgångspunkten för etapplanens konsekvenser är 9 i markanvändnings- och bygglagen. När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna av planen utredas i nödvändig omfattning. Utredningen skall omfatta hela det område där planen kan bedömas ha väsentliga konsekvenser. MBL 9 En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna, av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. 7.1 Beskrivning av konsekvenser Som resultat av konsekvensbedömningen får man uppgifter om konsekvenserna, om hur betydande de är samt om möjligheterna att minska de skadliga konsekvenserna. Bedömningen av konsekvenserna görs så noggrant som landskapsplanen som är uppgjord i allmänna drag förutsätter och för de ärenden som behandlas i planen. Bedömningens uppgift är att stöda uppgörandet av alternativ och val av planlösningar. Vid bedömningen av landskapsplanens konsekvenser utreder man i nödvändig omfattning de direkta och indirekta konsekvenserna av genomförandet av planen med den indelning som nämns i 1 markanvändnings- och byggförordningen. Föremål för konsekvensbedömning blir dessutom planens konsekvenser för region- och samhällsstrukturen, trafiken, miljön, landskapsbilden, bosättning samt samhällsekonomin och planens förhållande till den landskapsplan som godkändes 29.9.2008. Utredningen av energiförsörjning och vindkraftsområden är en viktig del av arbetet, där man bl.a. granskar trafik, natur, landskap och bosättning. Planens konsekvenser bedöms i de faser då målen uppställs samt i utkast- och förslagsfaserna. Bedömningarna utförs i varje planläggningsskede enligt de metoder och i den omfattning som är lämplig för det skedet. Resultatet av bedömningarna som gjorts i de olika planläggningsskedena och det material som är avsett att utgöra 12
grunden för växelverkan presenteras i det material som publiceras då planutkastet och -förslaget framläggs till påseende. Bedömningen av konsekvenser sker genom att man använder sig av de uppgifter som finns för planläggningen samt information som man skaffat separat för bedömning av konsekvenser. Informationen inhämtas genom utredningar och planmaterial samt genom växelverkan. För varje fas samlar man ihop information för bedömning av konsekvenserna till intressenterna på följande sätt: - bedömning av konsekvenser i arbets- och projektgrupperna för planläggningen och MKB/SMB-samarbetsgruppen (MKB=miljökonsekvensbedömning, SMB=arbetsgruppen för bedömning av konsekvenserna av myndigheters planer och program) - den respons som erhålls om det bedömningsmaterial som framlagts till påseende i utkast- och förslagsfasen - genom bedömning som görs tillsammans med myndigheter och andra aktörer - landskapsstyrelsens respons MBF 1 Vid utredning av sådana konsekvenser av planer som avses i 9 markanvändningsoch bygglagen (132/1999) beaktas den aktuella planens uppgift och syfte, tidigare gjorda utredningar samt andra omständigheter som inverkar på behovet av utredningar. Utredningarna skall innehålla tillräckliga uppgifter för att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser som genomförandet av planen har för 1) människors levnadsförhållanden och livsmiljö, 2) jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Om sådana väsentliga konsekvenser av en generalplan eller detaljplan som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen utsträcker sig till en annan kommuns område, skall kontakt med denna kommun hållas i tillräcklig utsträckning vid utredningen av konsekvenserna av planen. Om de väsentliga konsekvenserna av planen utsträcker sig till området för ett annat förbund på landskapsnivå, skall kontakt på motsvarande sätt upprätthållas med detta förbund. 13
8. Kontaktuppgifter Alla intressenter kan framföra åsikter om programmet för deltagande och bedömning. Responsen på programmet samt åsikter om utkastet till landskapsplanen och anmärkningar mot förslaget till landskapsplan adresseras till Österbottens förbund. Österbottens förbund tfn: (06) 320 6500 PB 174 fax: (06) 320 6550 65101 Vasa e-post: fornamn.efternamn@obotnia.fi Uppgifter om i vilket skede planläggningen är och om planläggningsprocessen finns på Österbottens förbunds webbplats www.obotnia.fi. Kontaktuppgifter vid uppgörandet av etapplanen: Planläggningsdirektör Saini Heikkuri-Alborzi / processen i sin helhet tel. (06) 320 6538 Planeringsingenjör Jan Wikström / PDB, beredning av etapp 2 tel. (06) 320 6535 Planeringsingenjör Pirjo Niemi / miljökonsekvenser tfn (06) 320 6539 14