RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET 2009.01.12 SR Dnr 2008-0453 SID 1 (7) RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET överlämnar härmed redogörelse för verksamhetsåret 2008 Skönhetsrådet består av tretton ledamöter, av vilka tolv utses av kommunfullmäktige efter nominering från olika institutioner och partier. Dessa utser i sin tur den trettonde ledamoten. Under året har skönhetsrådet haft följande sammansättning: Anders Bodin (Statens Fastighetsverk), Hans Henrik Brummer (Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademien), Görel Cavalli-Björkman (Kungliga Vetenskapsakademiens miljökommitté), Fredrik von Feilitzen (Samfundet S:t Eriks styrelse), Anders Jönsson (Sveriges Arkitekter), Bo Swenson (Kungliga Akademien för de fria konsterna), Kjell Strandqvist (Kungliga Akademien för de fria konsterna), Mia Torpe (Svenska Naturskyddsföreningens styrelse), Michael Storåkers (m), Rolf Lindell (s), Ingvar von Malmborg (mp), David Neuman (fp) samt Bo Grandien (utsedd av de övriga). Ordförande har varit Hans Henrik Brummer samt vice ordförande Bo Grandien. Ledamot M Eriksson avsade sig uppdraget i augusti 2007 och representantskapet från (m) var vakant fram till september 2008 då Michael Storåkers tillträdde sin post i rådet. Rådet har sammanträtt under 11 plenarsammanträden och 9 delegationsmöten. Till ordinarie sammanträden har, förutom rådets ledamöter, även de adjungerade kallats: stadsbyggnadsdirektören, stadsarkitekten, distriktschefer och bygglovschefer vid stadsbyggnadskontoret, stadsantikvarien, samt slottsfogden vid Kungl. Djurgårdens förvaltning. Rådet har under verksamhetsåret fått ta del av föredragningar i aktuella ärenden av särskilt inbjudna tjänstemän från kommunala eller statliga förvaltningar, representanter för arkitektkontor m.fl. Under årets första ordinarie sammanträde utsågs tre delegationsgrupper som haft i uppgift att närmare studera eller förbereda omfattande ärenden. Sammansättningen under 2008 har varit följande. För plan- och bygglovsdelegerade: ordförande, vice ordförande, sekreteraren samt ledamöterna A Bodin, F von Feilitzen, A Jönsson, I von Malmborg och R Lindell. Naturvårdsärenden: ordförande, vice ordförande, sekreteraren samt ledamöterna G Cavalli-Björkman och M Torpe. Kulturmiljöärenden: ordförande, vice ordförande, sekreteraren samt ledamöterna G Cavalli-Björkman, M Storåkers, D Neuman, K Strandqvist samt B Swenson. Martin Rörby har varit skönhetsrådets sekreterare och kanslichef. Sekreteraren har utöver sin roll i rådet en delegerad rätt till beslut. Sekreteraren representerar även rådet i olika referens- och samrådsgrupper, där ett exempel är samrådsgruppen för stadsmiljöfrågor som trafikkontoret leder. Vid rådets kansli har också två handläggare tjänstgjort, Monica Hector och Cecilia Skog, den senare även protokollförare under rådets sammanträden. 105 35 STOCKHOLM. Telefon 08-508 29 000. Fax 08-650 82 05 skonhetsradet@stadshuset.stockholm.se Besöksadress Hantverkargatan 3L www.stockholm.se/skonhetsradet
SID 2 (7) Skönhetsrådet har under året mottagit och diariefört 455 ärenden (jmf 2007:405) vilka kan indelas i frågor rörande planärenden: 51 och bygglov: 151 (motsvarande för 2007 är 66 respektive 125), samt i övrigt skrivelser från privatpersoner samt ärenden som initierats av rådet. I Stockholm diskuteras mer än tidigare frågor om märkesbyggnader och stadsutveckling. Höga hus och Järvalyftet har fått medialt utrymme under året och inom Stockholms stad har ärenden, som t.ex. nya Slussen och Stadsbibliotekets utbyggnad, hanterats så att allmänheten fått ta del av tidiga diskussioner och tävlingsförslag. Rådet har, utan att ärenden remitterats på formell väg, naturligtvis tagit del av ärendena. I frågan om Stadsbiblioteket deltog rådet i rundabordssamtal initierade av stadsbyggnadskontoret, och vad gäller Slussen deltog sekreteraren i en referensgrupp. I det senare ärendet avgav rådet också ett yttrande som bland annat tog upp behovet av att inte bara förnya slussar och vägbanor utan även tunnelbanestrukturen. Under 2008 har även fler ärenden av principiell karaktär behandlats av rådet: den nya Stockholmsarenan, frågorna om hur delar av Bromsten och Lövholmen ska omvandlas från industri- och arbetsområden till bra bostadsmiljöer samt påbyggnaden av kvarteren Björnen och Loen för regeringskansliet är några exempel. Rådet har också, huvudsakligen genom kansliet, deltagit i projektet Värdig entré som drivs av Stockholms stad i samarbete med Statens Fastighetsverk i syfte att skapa entrélösningar för funktionshindrade i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Vidare har Regeringskansliet remitterat frågan om författningsändringar avseende lagstiftningen för Nationalstadsparken. Under årets sista månad påbörjade rådet arbetet med översynen av översiktsplanen, beslutet fattas dock inte förrän under 2009. Sammanfattningsvis kan man säga att rådet remitteras fler ärenden av mer principiell karaktär än tidigare. ÄRENDEN INITIERADE AV RÅDET Skönhetsrådet har möjlighet att initiera ärenden samt, om rådet finner detta lämpligt, tillskriva ansvariga fackförvaltningar och/eller nämnder. Som exempel kan nämnas det ärende som initierades sedan rådet genom en artikel i lokalpressen fått kännedom om diskussioner angående möjligheten att förlägga en ny skola i Vanadislunden. Skälen som anförs för detta är behov av avlastning för Norra Stationsområdet där ca 8000 personer förväntas bo. Eftersom förslaget kan komma att väsentligt påverka stadsmiljön finner rådet det angeläget att följa ärendets fortsatta handläggning. Skönhetsrådet har i andra stadsutvecklingsområden varit kritiskt till att man från stadens sida redan från början planerat så bristfälligt att invånarnas behov av förskolor, skolor m.m. inte kunnat tillgodoses. I skrivelsen som ställdes till exploateringsnämnden uttryckte rådet en önskan om att man planerar så att antalet förskolor och skolor täcker den nya stadsdelens behov. Exploatering av mark i den redan tättbebyggda Vasastaden för att kompensera bristfällig planering av Norra Stationsområdet ansåg rådet inte vara en hållbar utveckling av staden. Förutom dessa aspekter på frågan ansåg rådet att skolor och förskolor är nödvändiga för att stadsdelen ska bli något mera än bara en sovstad i
SID 3 (7) Vasastadens utkant. Alla funktioner som en stadsdel behöver i form av skolor, kultur, service måste redan nu inplaneras för att Norra Stationsområdet ska en bli välfungerande och god stadsmiljö i alla bemärkelser. För andra året i rad anordnade skönhetsrådet ett större seminarium i en angelägen stadsbyggnadsfråga. Debatten om Höga hus i Stockholm har förts under en lång tid men inte i ett samlat forum. Att tanken på höga hus väcker många känslor är tydligt. Skönhetsrådet inbjöd till ett heldagsseminarium i november med temat Höga hus i Stockholm! Under dagen behandlades frågan ur ett flertal aspekter: genom att samla begreppen i ett idéhistoriskt samtal, höra företrädare för de höga husen och en redovisning av var höga hus i Stockholm kan ha sin plats rent topografiskt. Arkitekter som fått bygga högt i Stockholm och de som inte vill ha de höga husen hördes i anslutande föredragningar. Vidare diskuterades om de höga husen är ekologiskt och ekonomiskt försvarbara. Dagen avslutades med en paneldebatt och en öppen diskussion med samtliga närvarande. Seminariet riktade sig i första hand till politikerna i de tekniska nämnderna och tjänstemän i förvaltningar men även till arkitekter verksamma i Stockholm. DETALJPLANER Generellt kan man indela de detaljplaner som remitterats rådet i två kategorier: planering och nybyggnader i stadsutvecklingsområden respektive kompletteringar i äldre bostadsområden. Den senare typen har dominerat under året. I Blackeberg, liksom vid Blecktornsparken och Kampementsgatan har stadsbyggnadskontoret föreslagit nya bostadshus i redan befintliga bebyggelsestrukturer. Många gånger medför dessa detaljplaner starka protester från de kringboende ett sådant exempel är kv Martallen i Midsommarkransen då skönhetsrådet mottog 17 skrivelser i ärendet. Stadsbyggnadskontoret hade föreslagit en förtätning av kvarteret med ett nytt flerbostadshus med garage vid Svandammsvägen. Skönhetsrådet konstaterade i sitt remissvar till stadsbyggnadskontoret att Midsommarkransens attraktionskraft ökat under senare år, bl.a. som en följd av Konstfacks etablering. Satsningarna på förnyelse av gamla arbetsplatsområden till bostäder har naturligtvis också bidragit till stadsdelens ökade popularitet. Skönhetsrådet ansåg att det är positivt till att Midsommarkransen kan utvecklas som stadsdel och att nya bostäder och verksamheter tillkommer. Skönhetsrådet konstaterade att man lagt stor omsorg i planförslaget på husens placering i förhållande till den befintliga kvartersstrukturen och till närmiljön i form av gårdar och passagerna till dessa men konsekvensen för stadsmiljön blir ändå allvarlig. Exploateringsgraden innebär t.ex. att de nya bostadshusen blir 1-2 våningar högre än kringliggande bebyggelse, likaså skulle ingreppen i naturmarken bli omfattande. Rådets slutsats i remissvaret var att en förtätning kan vara möjlig men man bör söka en utformning som passar till omgivningen, bl.a. borde den byggnadsdel som vinklats in i naturmarken utgå samt att hushöjden borde anpassas efter den befintliga bebyggelsestrukturen.
SID 4 (7) Ett ärende som till sin art urskilt sig under året var detaljplanen för en Rumänsk ortodox kyrka vid Ålgrytevägen i Bredäng. Den enligt rumänsk tradition gestaltade kyrkobyggnaden byggs i trä och utformningen av församlingshemmet följer kyrkan så att de tillsammans bildar en tydlig ensemble. Under kyrkorummet planeras ett kapell vilket innebär att kyrkan placeras på en liten kulle. Skönhetsrådet ställde sig positivt till den planerade kyrkan och tillstyrkte planförslaget med mindre erinringar om anläggningens planerade trappor och ramper. Totalt diariefördes 51 detaljplaneärenden under 2008. Av dessa tillstyrktes 21, ibland med erinringar i vissa delar. I elva ärenden ansåg skönhetsrådet att ny bebyggelse var möjlig men att det liggande förslaget av olika skäl inte kunde accepteras i sin föreliggande form. I lika många fall, d.v.s. 11, avstyrkte rådet helt stadsbyggnadskontorets planförslag. Åtta var underrättelser om utställning och föranledde därför inte någon ytterligare behandling i rådet. BYGGLOVSÄRENDEN Skönhetsrådet hanterar bygglovsärenden genom remisser från stadsbyggnadskontoret. Efter det att stadsbyggnadskontoret under året omorganiserats har den geografiska uppdelningen ytter- och innerstad tagits bort för att istället ersättas av funktionsområden. Rådet har tidigare konstaterat att det är övervägande innerstadsärenden som remitterats rådet och förfarandet kvarstår även efter organisationsförändringen. Stadsbyggnadskontorets bygglovshantering oroar rådet varför rådet under året skrev till stadsbyggnadsnämnden. Skönhetsrådet kunde konstatera att det material stadsbyggnadskontoret godtar som grund för prövning av bygglov är alltför knapphändigt för att det egentligen ska gå att göra en seriös bedömning av det aktuella projektets arkitektoniska kvaliteter. En tendens rådet konstaterade är dessutom att problemet är större beträffande ytterstadsärenden än innerstadsärenden, vilket är allvarligt nog. Även om mycket av den arkitektoniska karaktären numer bestäms redan i planskedet och ibland dessutom konkretiseras närmare i särskilda kvalitets- eller gestaltningsprogram, är det väsentligt att bygglovprövningen också fortsättningsvis får utgöra ett instrument för ytterligare kvalitetshöjande bearbetningar. Om staden menar allvar med sin ambition att höja kvaliteten i den byggda miljön, måste man också våga ställa krav på relevanta redovisningar i samband med bygglovprövningen. Rådet är väl medvetet om behovet av att underlätta myndighetshanteringen för att därigenom korta ned tiderna i de olika skedena av byggprocessen. Att behandla bygglov utan att ha ett adekvat material att ta ställning till gagnar dock inte staden eller medborgarna. Däremot skulle höjda krav hos stadsbyggnadsnämnden/stadsbyggnadskontoret som tydligt kommunicerades till sökanden med klara anvisningar om vad som förväntas av de till bygglovansökan bifogade handlingarna innebära att onödiga omtag i projekten kunde undvikas med tidsvinster som resultat. Skönhetsrådet önskade att stadsbyggnadsnämnden skulle vidta lämpliga åtgärder för att komma tillrätta med den problematik som redovisats. Stadsbyggnadsnämnden avslog dock rådets begäran med hänvisning till att det inte är kvaliteten i projekten som ska granskas utan den juridiska möjligheten till genomförande.
SID 5 (7) I ärenden som till exempel kvarteret Krejaren 2, Östermalmstorg, och Brunnsläkaren 1, Vasastaden visade det sig dock vilken betydelse remissförfarandet och engagemang hos byggherren kan betyda. Skönhetsrådet hade tidigare under året avstyrkt ett förslag till gestaltning av Krejaren 2 med hänvisning till att den inte motsvarade de stadsbildsmässiga och arkitektoniska fordringar platsen ställer. Sökande gjorde därefter en genomgripande omarbetning av förslaget. Skönhetsrådet kunde konstatera att omarbetningsprocessen givit ett gott resultat. Den byggnad som föreslogs hade ett mer sammanhållet uttryck där principen hål i mur utvecklats så att byggnadens identitet stärks samtidigt som den inordnar sig i det större stadsbildssammanhanget. Särskilt uppskattade rådet att den övre butiksvåningen gjorts mer sluten och att sandsten används för hela fasaden. Likaså uppskattar rådet variationen i fönstersättningen och att vissa fönster går över hörn. Det fanns dock fortfarande delar i förslaget som kunde utvecklas vidare vilket rådet preciserade i remissyttrandet. Under december 2008 lät stadsbyggnadskontoret meddela att man inbjudit flera arkitektkontor att komma med förslag till byggnadens utformning och diskussionerna tillåts fortsätta för att garantera att Östermalmstorg pryds av en byggnad av god kvalitet. Bygglovsansökan avseende Brunnsläkaren 1 visar en byggnad med flera funktioner. Huset rymmer förutom ett museum även gallerier, café/restaurang samt 18 hyreslägenheter. Rådet kunde konstatera att Sabbatsbergsområdet genomgår en stor förändring då ett antal nya bostadshus tillkommer efter stenstadens kvartersmönster och grammatik. Museibyggnaden kan komma att tillföra området kvaliteter i flera aspekter. Café/restaurang samt musei- och utställningsverksamheter kommer att bidra till att fler besöker Sabbatsberg och Vasaparken samtidigt som husets arkitektoniska kvaliteter kommer att berika stadsmiljön. Skönhetsrådet ansåg således att byggnaden med sin arkitektoniska gestalt, fasadmaterial i mässing samt markbehandlingen har förutsättningar att bli en ny och intressant märkesbyggnad i Stockholm. För rådet står det klart att viljan att skapa arkitektur av god kvalitet ger ett resultat som är långsiktigt ekonomiskt och stadsbildsmässigt lönsamt. För att värna kvaliteten i stadsutvecklingsområdet Nordvästra Kungsholmen initierade rådet därför ett mindre seminarium angående bygglov och kvalitetsprogram. Till seminariet inbjöds byggherrar, arkitekter och representanter för stadsbyggnadskontoret. Av de 148 bygglovsärenden som remitterades rådet tillstyrkte rådet 50 och avstyrkte 84. ÄRENDEN INITIERADE AV PRIVATPERSONER Många privatpersoner tar kontakt med rådet i ärenden som rör markanvisningar. Skönhetsrådet får inte dessa ärenden på remiss från exploateringskontoret utan det är först i samband med att stadsbyggnadskontoret remitterar dem som rådet har möjlighet att redovisa sina ståndpunkter. Ganska ofta har dock rådet genom kontakterna med allmänheten möjlighet att bevaka att ärenden remitteras från stadsbyggnadskontoret. Under året har förutom frågan om exploatering i kv. Martallen även exploateringsnämndens planer på radhus Rålambshovsparken varit föremål för många
SID 6 (7) invånares intresse och oro. Genom en privatperson fick rådet kännedom om ett tillägg till en detaljplan för del av Kattrumpstullen 1. Förslaget, som således inte remitterats rådet, innebär att det q-märkta f.d. likhuset med kapell utgår ur detaljplanen på grund av att det är i dåligt skick men att ingen ny byggrätt ges som ersättning. Roslagstulls sjukhus, tidigare Roslagstulls epidemisjukhus, öppnade 1893 och verksamheten pågick fram till 1993. Sjukhusanläggningen anpassades efter behovet av att undvika smitta, d.v.s. vårdavdelningarna förlades i flera mindre byggnader. Förutom vårdavdelningar fanns inom sjukhusområdet även andra för verksamheten nödvändiga funktioner förlagda i separata byggnader däribland en för desinfektion, en för patientobservation samt det nu aktuella f.d. likhuset med kapell. Skönhetsrådet konstaterade i sitt yttrande att Roslagstulls gamla sjukhusområde, förutom att det ligger inom nationalstadsparken, även är klassat som riksintresse för kulturminnesvården. Därutöver bedömdes kapellet redan vid planläggningen av Fysikcentrum/Alba Nova ha så stora värden att byggnaden skyddades med q-märkning. Det finns således minst tre skäl till att fundera över om stadsbyggnadskontorets tilläggsplan, som syftar till att göra det möjligt att riva kapellet, är rimlig. Det som gör frågan än mer intressant är att fastighetsägaren har haft tretton år på sig sedan detaljplanen vann laga kraft att vårda och sköta om byggnaden. Så har inte skett, skyddsbestämmelserna till trots, utan i stället har man låtit huset förfalla. Enligt rådets uppfattning var ärendet principiellt viktigt eftersom det kan bli prejudicerande: ska en fastighetsägare få missköta en kulturhistoriskt/arkitektoniskt intressant byggnad i det här fallet dessutom belägen inom ett riksintresse till den grad att staden måste gå med på rivning? Rådet avstyrkte detaljplaneförslaget men eftersom remisstiden gått ut och handläggaren inte ansåg det möjligt att ta med rådets synpunkter i sitt tjänsteutlåtande beslöt rådet att även sända yttrandet direkt till nämnden. EKONOMI Utfall jämfört med budget tkr Budget 2008 Bokslut 2008 Över- / underskott Kostnader 2 500 2 369 131 Intäkter 0 0 0 Netto 2 500 2 369 131 Skönhetsrådet har under 2008 förbrukat 95 % av beviljade medel, att jämföra med samma siffra för 2007 som var 96 %. Anledningen till att resterande medel inte förbrukats är att en plats i rådet varit vakant en stor del av året samt att flera ledamöter har varit förhindrade närvara vid vissa av rådets sammanträden p.g.a. andra tvingande åtaganden eller sjukdom. Likaså har rådet iakttagit stor aktsamhet om de ekonomiska medlen.
SID 7 (7) Överskottet 2007 var också främst att hänföra till lägre personalkostnader som följd av vakanser och frånvaro bland ledamöterna. Skönhetsrådet har kunnat genomföra sitt uppdrag under 2008 i enlighet med reglementets föreskrifter, kommunfullmäktiges mål och den egna verksamhetsplanen. Rådets kansli har under 2008, liksom året innan, haft tre heltidsanställda kanslichefen/sekreteraren och två handläggare. Därutöver har rådet haft en extra anställd som på projektbasis ansvarat för digitaliseringen av det äldre diariet. Stockholm som ovan RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Hans Henrik Brummer Martin Rörby