RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2016

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2016 Rapporten sammanställd av: Maria Ekelöf, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd Oktober 2016

Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning av de viktigaste resultaten från år 2016 inom myndighetsutövning LSS:... 3 Reflektion i samband med regionalt analysseminarium... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Datakällor... 4 Indelning och sortering... 5 Resultat för stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS.... 6 Tillgänglighet... 6 Helhetssyn och samordning... 8 Kunskapsbaserad verksamhet... 12 Självbestämmande och Integritet... 14 Trygghet och säkerhet... 15 Bakgrundsfaktor... 16 Bilaga - Så här kan resultaten tolkas och analyseras lokalt... 18 2

INLEDNING Sammanfattning av de viktigaste resultaten från år 2016 inom myndighetsutövning LSS: Fler personer med funktionsnedsättning i arbete jämfört med förra året. I nära en tredjedel av kommunerna har minst en person som haft biståndsbeslutad daglig verksamhet fått arbete på den reguljära arbetsmarknaden det senaste året, jämfört med en dryg femtedel 2015. Det är fortfarande få kommuner som arbetar med systematisk uppföljning. Det är 11 procent av kommunerna som följer upp individer, sammanställer på gruppnivå och använder resultaten för att utveckla verksamheten för de insatser som har getts enligt LSS. I kommunerna är det 14 procent som har en rutin för att pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer som deltar i daglig verksamhet. 31 procent anger att de har haft minst en person som har gått till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden och 21 procent anger att de har haft mins en person som har fått skyddat arbete. Reflektion i samband med regionalt analysseminarium I samband med årets regionala analysseminarium framkom tydligt att det finns behov av att göra ett lokalt grundarbete när det gäller öppna jämförelser och inmatning av data för att säkerställa att rätt data förs in. Det uttrycktes behov av lokala seminarier, både vid inmatning och i samband med analys. De kvalitetsområden som lyftes vid analysseminariet och framhölls som viktiga förbättringsområden är Kunskapsbaserad verksamhet samt Självbestämmande och Integritet. Det uttrycktes också önskemål om andra typer av och förbättrade indikatorer inför nästa års enkät utifrån Självbestämmande och Integritet. Bakgrund Öppna jämförelser är ett verktyg för att följa upp, analysera och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera till kunskapsutveckling och förbättringsarbete för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet på lika villkor. Det är viktigt att resultaten bedöms och analyseras utifrån lokal och regional kunskap för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. Målet är att de förbättringar i verksamheten som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn. Under 2014 gav länsnätverket förvaltningschefer inom hälsa och välfärd Region Dalarna i uppdrag att ge kommunerna stöd i sitt arbete med öppna jämförelser. För verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning inleddes arbetet med en regional träff den 11 november 2014 som syftade till att kvalitetssäkra data inför inrapportering. Vid denna träff deltog sex dalakommuner av femton. Vid den regionala träffen inför inrapportering 2016 deltog åtta av femton kommuner. Årets insamling har genomförts genom en samlad webbenkät för att göra insamlingen mer effektiv för kommunerna. En gemensam insamling, med 3

gemensamma frågor gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika verksamhetsområden för ett urval indikatorer. Årets resultat kan inte jämföras med tidigare år eftersom insamlingssättet, flera indikatorer och frågor har ändrats. Öppna jämförelser av socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning publiceras i år för sjunde gången sedan 2011. I likhet med tidigare års öppna jämförelser ligger tyngdpunkten på förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänstens olika verksamheter. Årets öppna jämförelser omfattar resultat för 41 indikatorer inom LSS, 39 indikatorer inom området för socialpsykiatri samt två sorteringsnycklar. Syfte Syftet med denna rapport är att sammanställa länets resultat på ett överskådligt sätt. Förhoppningen är att det ska underlätta för Dalarnas kommuner att använda resultaten för fortsatt lokal analys och för att identifiera eventuella utvecklingsoch förbättringsområden. Materialet i rapporten utgår från den guide som Socialstyrelsen tagit fram för att tolka och förstå resultaten i öppna jämförelser. Här kan ni läsa mer om varje indikator: http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/funktionsnedsattning Det finns även mer att läsa om hur man kan arbeta lokalt med öppna jämförelser i den handbok som SKL har tagit fram: http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/handbokoppnajamfo relsersocialtjanst.1154.html Rapporten och den analysdag som genomfördes den 12 september 2016 har också gjort det möjligt att identifiera gemensamma utvecklingsbehov för länet. Sammanställningen har kompletterats med! och?som bland annat refererar till utvecklingssatsningar på nationell nivå och som kan vara bra att ha koll på inför det fortsatta regionala och lokala utvecklingsarbetet. Datakällor Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning inom myndighetsutövning LSS baseras på den webbenkät som besvarats av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö; LSS ur ett myndighetsperspektiv. Alla länets kommuner har besvarat årets enkät. De övriga datakällor som använts som underlag för indikatorerna är: Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen Registret över totalbefolkningen (RTB), Statistiska centralbyrån Data om ordinarie licens för Barns behov i centrum (BBIC) har hämtats från Socialstyrelsens förteckning över vilka kommuner som har licens för BBIC 4

Indelning och sortering Som stöd för tolkningen av resultaten och för att underlätta jämförelser publiceras två sorteringsnycklar; kommungruppering utifrån antal invånare och SKL:s kommungruppsindelning 2011. Syftet med denna indelning är att den ska underlätta för kommunen att hitta jämförbara kommuner. När det gäller antal invånare tillhör Falun och Borlänge grupp tre, 30 000-69 900 invånare, övriga kommuner grupp ett och två. För SKL:s kommungruppsindelning har länet en spridning på sju av de tio olika kommungrupper som SKL har definierat. Läs mer om grupperna på SKL:s hemsida: http://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/komm ungruppsindelning.2051.html Kommun Kommungruppering Antal invånare SKL:s kommungruppsindelning Vansbro 1 8 Malung-Sälen 1 6 Gagnef 1 5 Leksand 2 9 Rättvik 1 6 Orsa 1 5 Älvdalen 1 6 Smedjebacken 1 5 Mora 2 10 Falun 3 3 Borlänge 3 9 Säter 1 5 Hedemora 2 9 Avesta 2 7 Ludvika 2 7 5

RESULTAT FÖR STÖD OCH SERVICE TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING ENLIGT LSS. Tillgänglighet Kvalitetsområdet tillgänglighet omfattas i år av två indikatorsområden; information på kommunens webbplats samt tillgänglighet utanför kontorstid. Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga.! Positivt att konstatera att vi har en tillgänglig socialjour i hela länet. Tillgänglighet avseende information på kommunens webbplats är ett förbättringsområde i länet vad gäller lättläst och talad info för barn. Flera kommuner har lättläst och talad info för barn på sina webbplatser och här skulle man kunna inspireras och ta hjälp av varandra. Flera dalakommuner har anlitat Funka för att tillgänglighetsanpassa sina webbplatser. Läs mer på Funkas hemsida: http://www.funka.com/design-for-alla/information-webb-och-it/ Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har på sin webbsida riktad information till barn och unga om deras rättigheter på ett LSS-boende. Läs vidare på IVO:s hemsida: http://www.ivo.se/for-privatpersoner/for-placerade-barn-och-unga/lss-boende/ Man kan också komplettera tillgänglighetsområdet med information från Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) där man har tittat på kommunernas hemsidor utifrån andra mått på kommunernas tillgänglighet: http://skl.se/demokratiledningstyrning/kvalitetstyrafoljaupputveckla/kommun enskvalitetikorthet/resultatnatverk/resultat2015kkik.8111.html http://skl.se/demokratiledningstyrning/kvalitetstyrafoljaupputveckla/kommun enskvalitetikorthet/kkik2016.7704.html På Myndigheten för delaktighets (MFD) hemsida kan man hitta en vägledning för webbutveckling samt checklista för att göra info tillgänglig. Länk till MFD - Tillgänglig information och kommunikation: http://www.mfd.se/tillganglighet/tillganglig-information-och-kommunikation/? Använder barn kommunernas webbplats och i så fall hur? 6

Kommun Information på kommunens webbplats Tillgänglighet utanför kontorstid Lättläst svenska LSS barn Talad information LSS barn Socialjour Avesta Nej Nej Ja Borlänge Nej Ja Ja Falun Nej Ja Ja Gagnef Nej Nej Ja Hedemora Nej Nej Ja Leksand Ja Ja Ja Ludvika Ja Ja Ja Malung-Sälen Nejj Ja Ja Mora Nej Nej Ja Orsa Nej Nej Ja Rättvik Ja Ja Ja Smedjebacken Ea Ea Ja Säter Ja Nej Ja Vansbro Nej Nej Ja Älvdalen Nej Nej Ja 7

Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Intern samordning i enskilda ärenden Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet och minskar risken för godtycke samt utgör ett stöd för handläggarna till nytta för den enskilde.! Den interna samordningen med socialpsykiatri och äldreomsorg ser bra ut i länet. I ett par kommuner har man också samordnat brett. Samordningen med de övriga verksamhetsområdena, bland annat rutin för samordning inom LSS barn/barn och unga samt LSS vuxen/barn och unga, saknas dock i stor utsträckning. Det är tydligt att behov av samordning är störst med de traditionella IFOområdena (barn- och familj/missbruk/försörjningsstöd) och det här är ett förbättringsområde i länet. I några kommuner har man strukturerade samverkansmöten mellan LSS-verksamhet och Individ- och familjeomsorg.? Behöver kommunerna organisera sig på annat sätt för att öka stabilitet, kontinuitet och delaktighet för den enskilde individen? Rutiner finns men finns följsamheten? Skriftliga rutiner kan finnas men det är inte säkert att de följs upp. Ett av de pågående gemensamma utvecklingsarbetena i länet inom funktionshinderområdet (LSS-verksamhet) och den sociala barn- och ungdomsvården handlar om att förbättra och stärka barns och ungas delaktighet i de insatser och beslut som rör dem. En fungerande samordning mellan de verksamhetsområden som arbetar med barn är en viktig del i arbetet med att möjliggöra för barn och unga att vara delaktiga i de insatser och beslut som rör dem själva. På sikt kanske detta gemensamma arbete kan bidra till att överbrygga klyftorna mellan de interna stuprören. 8

Kommun Intern samordning i enskilda ärenden Aktuell rutin f ör samordning med ekonomiskt bistånd Aktuell rutin f ör samordning med missbruk Aktuell rutin f ör samordning med socialpsy kiatri Aktuell rutin f ör samordning inom LSSbarn och v åld i nära relationer Aktuell rutin f ör samordning inom LSSv uxen och v åld i nära relationer Aktuell rutin f ör samordning inom LSSbarn och barn och unga Aktuell rutin för samordning inom LSSv uxen och barn och unga Aktuell rutin f ör samordning med hemlöshet Aktuell rutin f ör samordning med f amiljerätt Aktuell rutin f ör samordning med äldreomsorg Avesta Nej Ja Ja Ea Ea Nej Nej Nej Nej Nej Borlänge Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Falun Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ea Nej Nej Gagnef Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Hedemora Ea Ea Nej Nej Nej Ea Ea Ea Ea Ea Leksand Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ludv ika Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Malung- Sälen Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ea Nej Ja Mora Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Orsa Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Rättvik Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Smedjebacken Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Säter Nej Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Vansbro Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Älv dalen Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 9

Extern samverkan i enskilda ärenden Enskilda kan ha behov av insatser från flera myndigheter och organisationer. För att säkerställa att enskildas behov och möjlighet att få stöd och hjälp tillgodoses kan överenskommelse med olika externa aktörer som arbetar med personer i LSS-verksamhet upprättas. I Socialstyrelsens vägledning för samverkan inom funktionshinderområdet finns fyra starka motiv för samverkan: Det etiska motivet samverkan kan hindra att den enskilde faller mellan stolarna. Verksamhetsmotivet en enskild aktör kan inte ensamt svara mot den enskildes samlade behov. Effektivitetsmotivet med samverkan kan brukaren uppnå en högre livskvalitet till en lägre samhällskostnad. Kunskapsmotivet samverkan kan bredda och fördjupa kunskapen hos professionerna om varandras områden.! Det finns i Dalarnas län en rad regionala överenskommelser som tagits fram inom den regionala stödstrukturen, bland annat två länsövergripande samverkansöverenskommelser mellan kommuner och landsting; en utifrån barn och unga 0 tom 17 år med psykisk ohälsa och/eller psykisk funktionsnedsättning: http://www.regiondalarna.se/verksamhet/utveckling-halsa-och-valfard/barnoch-unga/ samt en utifrån vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar: http://www.regiondalarna.se/verksamhet/utveckling-halsa-ochvalfard/psykiatri/ Vid inmatningsseminariet för öppna jämförelser deltog nio kommuner, vilket också syns i årets resultat. Vid detta tillfälle bestämdes en gemensam tolkning i dialog med Socialstyrelsen om vilka överenskommelser som stämmer in för denna indikator. En spridningskonferens anordnades av Region Dalarna under våren 2016 med syfte att sprida överenskommelsen utifrån barn och unga 0-17 år samt inspirera till fortsatt lokal samverkan. En regional arbetsgrupp är tillsatt för revidering av överenskommelsen för barn och unga och här finns nu en representant från funktionshinderverksamhet med för se överenskommelsen ur ett barn och LSS perspektiv. Regional samverkan mellan kommunernas LSS-verksamhet/habilitering/ försäkringskassa/arbetsförmedling genom den regionala utvecklingsgruppen inom funktionshinderområdet (verksamhetschefer kommuner/landsting) har inletts under året med syfte att använda den regionala arenan för att lyfta och arbeta med gemensamma viktiga frågor.? Hur väl kända är de regionala överenskommelserna som finns? Implementering av antagna överenskommelser är ett ansvar och en utmaning för alla kommuner och samverkansparter. 10

Kommun Extern samverkan i enskilda ärenden: Aktuell öv erenskommelse om samv erkan med Arbetsf örmedlingen Aktuell öv erenskommelse om samv erkan med Försäkringskassan Aktuell öv erenskommelse om samv erkan med barn- och ungdomspsy kiatri Aktuell öv erenskommelse om samv erkan med barn- och ungdomsmedicin Aktuell öv erenskommelse om samv erkan med barn- och ungdomshabilitering Aktuell öv erenskommelse om samv erkan med v uxenpsy kiatri Aktuell öv erenskommelse om samv erkan med v uxenhabilitering Avesta Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Borlänge Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Falun Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Gagnef Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Hedemora Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Leksand Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ludv ika Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Malung- Sälen Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Mora Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Orsa Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Rättvik Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Smedjebacken Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Säter Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Vansbro Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Älv dalen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 11

Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet. En viktig uppgift för arbetsgivare är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. En samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling bör innehålla en planering för deras fortbildning eller vidareutbildning, som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens.!? Anknytning till arbetsmarknaden Aktuell rutin för att pröva möjlighet till arbete eller praktikplats saknas i hela länet. Hur gör verksamheterna i praktiken? Tittar man på bakgrundsfaktorerna som är kopplade till indikatorn anknytning till arbetsmarknaden så ser man att i några kommuner har personer som deltagit i daglig verksamhet fått arbete på reguljär arbetsmarknad/ skyddat arbete. Rutinen är en rutin som ska följas upp 1 gång/år och i praktiken prövar man förmodligen möjligheten till arbete. En kommentar till bakgrundsfaktorerna är att man frågar om någon överhuvudtaget har deltagit i daglig verksamhet och fått arbete, dvs det är låg tröskel. Indikatorn avslöjar inte de kommuner som arbetar systematiskt och har många individer som går vidare till arbete. Standardiserade bedömningsinstrument för att identifiera alkohol/narkotikamissbruk används inte inom LSS-verksamhet enligt de svar som 14 av länets 15 kommuner har lämnat. I en kommun använder man det delvis. Hur gör man när man möter individer som kan behöva stöd och hjälp utifrån ett missbruk? Aktuell rutin för intern samordning i enskilda ärenden med missbruksenhet finns i fyra av länets femton kommuner. Denna indikator har tillkommit för att det finns en uppfattning att instrumenten endast kan användas inom missbruksverksamhet men de kan även användas av andra verksamheter för att upptäcka riskbruk/missbruk. Systematisk uppföljning för verksamhetsutveckling är ett viktigt utvecklingsarbete i länet och även i landet. Socialstyrelsen har i år publicerat en webbutbildning Individbaserad systematisk uppföljning som riktar sig till alla som arbetar inom Socialtjänsten. Socialstyrelsen har också tagit fram ett datorbaserat verktyg (SU-pilot) som innehåller uppgifter för systematisk uppföljning inklusive en enkät för brukaruppföljning som dock är generell och ej specifikt riktad till funktionshinderområdet. Se vidare: http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/systematiskuppfoljning https://utbildning.socialstyrelsen.se/enrol/index.php?id=84 När det gäller systematisk uppföljning kommer förhoppningsvis IBIC (Individens behov i centrum), som lanserats av Socialstyrelsen under hösten, att bli ett stöd för verksamheterna att systematiskt kunna följa upp behov och mål. Strukturerade uppgifter kan också sammanställas på gruppnivå och utgöra underlag för verksamhetsutveckling. 12

Kommun Personalens kompetensutveckling Personalens agerande vid indikation på våld Anknytning till arbetsmarknaden Standardiserade bedömningsmetoder Systematisk uppföljning för verksamhetsutveckling Aktuell samlad plan inom LSS-barn Aktuell samlad plan inom LSS-v uxen Aktuell rutin inom LSS - barn v id indikation på att en v uxen utsatts för v åld Aktuell rutin inom LSS-v uxen v id indikation på att en v uxen utsatts för v åld Aktuell rutin att pröv a möjlighet till arbete eller praktikplats Anv änder audit och dudit f ör att identif iera alkohol- och narkotikaproblem Anv änt resultat till v erksamhetsutv eckling Genomf ört systematisk uppf öljning med ett könsperspektiv Anv änt resultat med ett könsperspektiv till v erksamhetsutv eckling Avesta Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Borlänge Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Falun Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Gagnef Ja Ja Ja Ja Nej Ea Nej Nej Nej Hedemora Ea Ja Ea Nej Nej Nej Nej Nej Nej Leksand Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ludv ika Ja Ja Nej Nej Nej Ea Nej Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Nej Nej Nej Ea Nej Nej Nej Mora Nej Nej Ja Ja Nej Ea Nej Nej Nej Orsa Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Rättvik Ja Ja Ja Ja Nej Delv is Nej Nej Nej Smedjebacken Nej Nej Nej Nej Nej Ea Ea Ea Ea Säter Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Vansbro Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Älv dalen Nej Nej Ea Ea Nej Nej Ja.. Ea 13

Självbestämmande och Integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val.! Det pågår sedan hösten 2013 ett regionalt utvecklingsarbete i länet, inom ramen för den nationella satsningen på evidensbaserad praktik (EBP 2013-2015) för att förstärka brukarmedverkan och inflytande för både barn, unga och vuxna. Brukarundersökning är borttagen som indikator från 2016 men kommer eventuellt att komma igen framöver när den nationella brukarundersökningen inom funktionshinderområdet har fått fäste och indikatorer kommer då att utvecklas av Socialstyrelsen. Målet är en generell brukarundersökning för att ta fram resultatindikatorer för jämförelse och förbättring. Brukarundersökningen omfattar vuxna personer inom boende, daglig verksamhet och sysselsättning enligt LSS och SOL. Tre kommuner i länet; Ludvika, Falun och Borlänge deltar i den nationella brukarundersökningen inom funktionshinderområdet som i år genomförs i en utvärderad och förbättrad form. Hösten 2015 genomfördes undersökningen som ett pilotprojekt där flera kommuner i länet också deltog. Tips på intressant läsning utifrån barns och ungas delaktighet, Respekt - Barn med funktionsnedsättningar om samhällets stöd, Barnombudsmannen 2016: https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/vartarbete/arsrapporteringar/respekt-2016/? Ersättning till personer med funktionsnedsättning vad ligger bakom resultaten? Kommun Ersättning till personer med funktionsnedsättning: Habiliteringsersättning Ersätter ledsagares omkostnader Avesta Ja Nej Borlänge Ja Ja Falun Ja Nej Gagnef Ja Ja Hedemora Ja Nej Leksand Nej Ja Ludvika Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Mora Nej Nej Orsa Nej Nej Rättvik Ja Ja Smedjebacken Ja Nej Säter Nej Ja Vansbro Nej Ja Älvdalen Nej Ja 14

Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet tillinsyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Det är viktigt att socialtjänsten har beredskap för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid genomförande av insatser. Tydliga och kända arbetsrutiner kan medverka till att säkerställa att skyddade uppgifter inte röjs av misstag.! Personalens hantering vid skyddade personuppgifter är ett förbättringsområde i hela länet.? Det är sällan man ställs inför dessa situationer men när det väl händer kan det handla om liv eller död, därför viktigt med en rutin. Utifrån att det är ett förbättringsområde i hela länet skulle man kunna anlita en utbildare till länet eller använda sig av goda exempel. Borlänge arbetar med att ta fram en rutin för att inte röja skyddade personuppgifter LSS vuxen som skulle kunna spridas och användas av flera kommuner i länet. Kommun Information till enskilda Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Rutin för information om samordnad individuell plan LSSbarn Rutin för information om kopia på journal/akt LSS-barn Rutin för information om samordnad individuell plan LSSvuxen Rutin för information om kopia på journal/akt LSS-vuxen Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter LSS-barn Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter LSS-vuxen Avesta Ja Nej Ja Nej Nej Nej Borlänge Ja Ja Ja Ja Nej Nej Falun Ja Nej Ja Nej Nej Nej Gagnef Ja Ja Ja Ja Nej Nej Hedemora Nej Nej Nej Nej Nej Nej Leksand Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ludvika Nej Nej Nej Nej Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Nej Nej Ea Ea Mora Ja Nej Ja Nej Nej Nej Orsa Nej Nej Nej Nej Nej Nej Rättvik Ja Nej Ja Nej Nej Nej Smedjebacken Ja Ja Ja Ja Nej Nej Säter Nej Nej Nej Nej Nej Nej Vansbro Ja Nej Ja Nej Nej Nej Älvdalen Ja Nej Ja Nej Nej Nej 15

Bakgrundsfaktorer Anknytning till arbetsmarknaden Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. Den dagliga verksamheten bör generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete för de, som antingen på kort eller på lång sikt, kan delta i arbetslivet.! Anknytning till arbetsmarknaden Aktuell rutin för att pröva möjlighet till arbete eller praktikplats saknas i hela länet. Hur gör verksamheterna i praktiken? Tittar man på bakgrundsfaktorerna som är kopplade till indikatorn anknytning till arbetsmarknaden så ser man att i några kommuner har personer som deltagit i daglig verksamhet fått arbete på reguljär arbetsmarknad/skyddat arbete. Rutinen är en rutin som ska följas upp 1 gång/år och i verkligheten prövar man förmodligen möjligheten till arbete. En kommentar till bakgrundsfaktorer är att man frågar om någon överhuvudtaget har deltagit i daglig verksamhet och fått arbete, dvs det är låg tröskel. Indikatorn avslöjar inte de kommuner som arbetar systematiskt och har många individer som går vidare till arbete.? Anknytningen till arbetsmarknaden för personer som deltar i dagligverksamhet är svag. I de flesta kommuner har personer som deltagit i daglig verksamhet inte fått arbete på reguljär arbetsmarknad eller fått skyddat arbete. Vad står detta för? Läs vidare - På tröskeln. Daglig verksamhet med inriktning på arbete. Socialstyrelsen 2010: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-4-1 Från sysselsättning till arbete. Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet 2014: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a757294&dswid=-4331 16

Kommun Anknytning till arbetsmarknaden Deltagit i daglig verksamhet och fått arbete på reguljära arbetsmarknaden Deltagit i daglig verksamhet och fått skyddat arbete Avesta Nej Nej Borlänge Nej Nej Falun Nej Ja Gagnef Ja Ja Hedemora Nej Nej Leksand Nej Nej Ludvika Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Mora Ja Nej Orsa Nej Nej Rättvik Ja Nej Smedjebacken Nej Nej Säter Nej Ja Vansbro Nej Nej Älvdalen Nej Nej 17

Så här kan resultaten tolkas och analyseras lokalt Socialstyrelsens indikatorbaserade öppna jämförelser kan användas som ett underlag i förbättringsarbetet. För att gå vidare i utvecklingsarbetet kan kommuner och verksamheter bearbeta och analysera resultaten utifrån sina lokala förutsättningar. Detta kan göras utifrån fyra steg. Dessa steg beskrivs kort nedan. Steg tre som handlar om att lära av utvecklingen över tid är dock inte helt tillämpbar för årets jämförelser eftersom insamlingssättet, flera indikatorer och frågor har ändrats. I de fall jämförelser görs måste eventuella likheter och skillnader i resultaten tolkas med en viss försiktighet. Guide i fyra steg 1. Identifiera förbättringsområden Genomgång av kommunens resultat i öppna jämförelser. Hur skiljer sig kommunens resultat för de olika indikatorerna från resultat för andra kommuner, kommungrupper, länet och riket? Sortera kommunerna med den sorteringsfunktion som finns i vänstermarginalen för att jämföra resultaten med likvärdiga kommuner storleksmässigt. Resultaten kan sorteras enligt följande: - Län - Kommungruppering utifrån antalet invånare (5 grupper) - Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning (10 grupper) Indikatorområden: Finns det ett eller flera områden som behöver utvecklas? T.ex. indikatorer inom indikatorområdet systematisk uppföljning. Resultat i Socialstyrelsens andra öppna jämförelser inom socialtjänsten: Finns det indikatorer inom flera av socialtjänstens verksamhetsområden som kan behöva utvecklas samtidigt? Exempelvis systematisk uppföljning. Välj område att arbeta vidare med. 2. Komplettera med annan information Ta fram annan relevant information för det område ni valt att arbeta vidare med för att få en mer nyanserad och heltäckande bild av förhållandena. Komplettera med uppgifter från exempelvis: Andra öppna jämförelser inom individ och familjeomsorgen (IFO). Nyckeltal, kostnader och statistik från andra källor som SCB. Kommunens egen statistik och uppföljningar som lokala brukarundersökningar. Resultat av tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 18

3. Vad kan man lära av utvecklingen över tid? Jämför årets resultat med tidigare års öppna jämförelser för indikatorer som är direkt jämförbara (den Excelfil som innehåller indikatorer med jämförelser över tid och som vanligtvis publiceras på Socialstyrelsens webbplats, utgår 2016) med utvecklingen över tid och med utvecklingen i andra kommuner, kommungrupper, länet och riket. Kartlägg vilka förändringar som kan ha påverkat utvecklingen Exempel på förändringar: Ändrade förutsättningar i kommunen, organisationsstruktur, personalförändringar, nya metoder, förändringar i samhället i stort (lagändringar, policy, m.m.). Vad har förändrats, när skedde förändringarna och hur? 4. Slutsatser, mål och genomförande Beskriv vad ni vill utveckla och förbättra i verksamheten Utgå från resultaten från öppna jämförelser och annan inhämtad information. Sätt upp mål. Vad kan/ska ni göra för att uppnå målet/målen? Vilka aktiviteter ska genomföras för att uppnå dessa mål? Vilka personer/aktörer ska göra vad och när? Finns det förväntade kostnadsförändringar? När ska målen vara uppnådda? Beskriv när och hur en uppföljning/avstämning av målen ska genomföras. 19

Region Dalarna Myntgatan 2 791 51 Falun 023-77 70 00 info@regiondalarna.se 20