DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2005 Göran Törnblom
Innehållsförteckning Sammanfattning av resultat för Årskurs 8 2 Årskurs 9 3 Bakgrund 4 Enkäten 4 Syfte 4 Metod och genomförande 5 Bearbetning och analys 5 Statistisk säkerhet i materialet 5 Svarsfrekvens 6 Resultat och tabeller åk 8 Rökning 7 Snus 8 Alkoholkonsumtion 9 Berusningsvanor 10 Ålder vid första berusning 11 Vanligaste dryckesställen 11 Hur får elever tag i alkohol 11 Föräldrars kännedom om elevernas alkoholkonsumtion 12 Uppfattning om svårigheten om att få tag i alkohol 12 Läkemedel och alkohol 12 Narkotika 13 Möjlighet att pröva narkotika 14 Sniffning 15 Resultat och tabeller åk 9 Rökning 16 Snus 17 Alkoholkonsumtion 18 Berusningsvanor 19 Ålder vid första berusning 19 Vanligaste dryckesställen 20 Hur får elever tag i alkohol 20 Föräldrars kännedom om elevernas alkoholkonsumtion 21 Uppfattning om svårigheten om att få tag i alkohol 21 Läkemedel och alkohol 21 Narkotika 22 Möjlighet att pröva narkotika 23 Sniffning 24
Sammanfattning Åk 8 Rökning: 13 % (12 %)* av eleverna röker regelbundet. Bland pojkarna är det 10 % (7 %) rökare och bland flickorna 17 % (16 %). 41 % (38 %) anser att det är lätt att få tag i cigaretter. *Resultatet från åk 8-undersökning 2004 redovisas inom parantes. Snus: Andelen pojkar som snusar har minskat något, från 10 % 2004 till 8 %. Medan resultatet för flickorna visar på en liten ökning, från 3 % 2004 till 4 %. 43 % (32 %) av eleverna tycker det är lätt att få tag på snus. Alkohol: 34 % (37 %) av eleverna dricker alkohol regelbundet. Ingen skillnad förekommer mellan könen. Eleverna dricker vanligtvis alkohol hemma eller hos kompis när det inte finns vuxen närvarande. Vilket är samma mönster som i 2004-undersökningen. Andelen som uppgivit att de dricker alkohol tillsammans med sina föräldrar har dock sjunkit, från 12 % 2004 till 3 %. Merparten av eleverna får tag i alkohol genom någon de känner, vilket även var fallet i 2004- undersökningen. En betydligt mindre andel elever får alkohol av sina föräldrar, jämfört med 2004. 39 % (40 %) av elevernas föräldrar känner till att de dricker alkohol. 50 % (43 %) anser att det är lätt att få tag på alkohol. Berusningsvanor: 21 % (30 %) av de alkoholkonsumerande eleverna berusar sig nästan varje gång eller varje gång de dricker alkohol. Det är i synnerhet flickorna som berusar sig i denna omfattning. Berusningsdrickandet har generellt ökat något sedan 2004. Alkohol och läkemedel: 5 % (3,5 %) av eleverna har använt läkemedel i berusningssyfte. Större andel flickor, 9 % (5 %), än pojkar, 3 % (2 %), har berusat sig med läkemedel. Narkotika: 1 % (5 %) av eleverna har någon gång använt narkotika. Relativt stor förändring jämfört med 2004-undersökning. I synnerhet för flickorna, som i denna undersökning inte använt narkotika alls, 2004 var det 7 % som gjort det. 20 % (22 %) av eleverna har svarat att de någon gång haft möjlighet att pröva narkotika. Liten ökning för pojkarna jämfört med 2004, från 22 % till 25 %. Medan motsvarande jämförelse för flickorna visar en relativt stor minskning, från 23 % till 13 %. Sniffning: 6 % (10 %) av eleverna har sniffat. Den andelsmässiga minskningen jämfört med 2004-undersökningen gäller båda könen, men är mest tydlig bland flickorna; i denna undersökning har 2 % sniffat, 2004 var det 11 %. Resultatet tyder på att sniffning håller på att bli mindre vanligt i yngre tonåren. 2
Åk 9 Rökning: 13 % (18 %)* av eleverna röker regelbundet, varav 5 % (5 %) dagligen. Flickorna röker i större utsträckning, 19 % (22 %) röker regelbundet, 7 % (6 %) gör det dagligen. Bland pojkarna är det 8 % (16 %) som röker regelbundet, varav 4 % (4 %) dagligen. I CAN:s riksundersökning för 2005 var 9 % av flickorna och 4 % av pojkarna dagligrökare. *Resultaten från åk 9-undersökningen 2004 redovisas inom parantes. Snus: 7 % (12 %) av eleverna snusar, varav 3 % (7 %) dagligen. 8 % (18 %) av pojkarna snusar regelbundet, varav 6 % (12 %) dagligen. Bland flickorna är det 7 % (6 %) som snusar regelbundet, inga (1 %) gör det emellertid dagligen. Alkohol: 56 % (54 %) av eleverna dricker alkohol regelbundet. Flickorna står för hela ökningen, bland pojkarna har en mindre tillbakagång skett, jämfört med 2004- undersökningen. Eleverna dricker vanligtvis alkohol hemma eller hos kompis när det inte finns vuxna närvarande, vilket är samma mönster som 2004. Det vanligaste sättet att få tag på alkohol är fortfarande att fråga någon man känner kompis, bekant eller syskon. En mindre andel elever, jämfört med 2004-undersökningen, dricker alkohol tillsammans med sina föräldrar och får alkohol genom föräldrarna. Berusningsvanor: 41 % (54 %) av de alkoholkonsumerande eleverna känner sig berusade varje gång eller nästan varje gång de dricker alkohol. Pojkarna berusningsdricker i den omfattningen i större utsträckning än flickorna. 53 % (48 %) av samtliga elever har någon gång känt sig berusade av alkohol. Alkohol och läkemedel: 5 % (7 %) har av eleverna har använt läkemedel i berusningssyfte. Detta beteende vanligare bland flickorna, i denna undersökning har 10 % (11 %) uppgivit att de använt läkemedel i berusningssyfte. Bland pojkarna är det 2 % (6 %). Narkotika: 4 % har använt narkotika. En halvering sedan 2004-undersökningen. Uteslutande cannabis har använts. Materialet uppdelat på kön visar att narkotikaanvändande är vanligare bland flickorna. 7 % ( 6 %) av flickorna och 2 % (10 %) av pojkarna har använt narkotika. I CAN:s riksundersökning 2005 hade 7 % använt narkotika, ingen skillnad mellan könen. 26 % (32 %) har haft möjlighet att pröva narkotika, 24 % (36 %) av pojkarna och 29 % (28 %) av flickorna. I riksundersökningen var motsvarande resultat 21 % av pojkarna och 22 % av flickorna. Sniffning: 5 % har uppgivit att de sniffat i detta material jämfört med 10 % 2004. Bland pojkarna är det 8 % (12 %) och bland flickorna 2 % (9 %) som har sniffat. I riksundersökningen hade 7 % av pojkarna och 8 % av flickorna sniffat. 3
Bakgrund Mellan åren 1996 och 1999 genomförde Tyresö kommun (socialförvaltningen) årligen i egen regi alkoholvaneundersökningar av kommunens samtliga elever i årskurs 9. Därefter valde man av olika skäl att göra ett uppehåll med dessa undersökningar. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) gör sedan 1971 årliga riksrepresentativa undersökningar av skolungdomars, sedan 2004 även gymnasiets åk 2, alkohol-, narkotika-, tobaks-, och sniffningsvanor. Tyresö kommuns elever har varit representerade i dessa undersökningar. 2003 anställdes en samordnare för alkohol- och narkotikaprevention i Tyresö kommun. Det blev då angeläget att återuppta mätningar av ungdomars drogvanor, för att få mer kunskap på området samt ett instrument för utvärdering av de förebyggande åtgärder som pågick och som initierades. Våren 2004 genomfördes således en undersökning av samtliga elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings- och narkotikavanor i årskurs 6-9. På hösten 2004 gjordes en liknade undersökning av eleverna i årskurs 2 på Tyresö gymnasium. Resultaten från dessa undersökningar går att läsa i två rapporter som publicerades på kommunkansliet i oktober 2004 och februari 2005, samt på Tyresö kommuns hemsida www.tyreso.se. Denna undersökning bygger på ett mindre urval av elever i årskurs 6-9 (se nedan) och är en uppföljning av totalundersökningen från förra året. Den genomfördes i maj 2005. Enkäten De två enkäter som konstruerades för undersökningen av elever i årskurs 6-9 2004, har använts även i denna undersökning. I enkäten för åk 6 och 7 ställs frågor om rökning, snus, alkohol och sniffning. I enkäten för åk 8 och 9 omfattar även narkotika och läkemedel. Enkäternas frågor är hämtade från Centrum för alkohol- och drogpreventions (CADP) enkät Enkel Enkät och CAN:s riksundersökningar. CADP:s enkät kan hämtas på Internet och är konstruerad för att skolor eller kommuner egenhändigt ska kunna genomföra enklare undersökningar. CAN har gett sitt medgivande till att vi använder oss av frågor från deras formulär. Syfte Denna urvalsundersökning ska fungera som ett jämförelsematerial till den totalundersökning som genomfördes 2004. Även om det är ett litet antal elever som tillfrågats om sina drogvanor denna gång, är syftet att mätresultatet ska säga något om hur tendensen ser ut bland ungdomar i högstadiet när det jämförs med den tidigare undersökningen. Undersökningarna är också ett led i att dokumentera ungdomars drogvanor i Tyresö kommun över tid, varför dessa måste regelbundet följas upp. Vi vet numera lite mer om hur ungdomarnas drogvanor ser ut och det är angelägen kunskap i det fortsatta drogförebyggande arbete som utgår från kommunen. Därtill fungerar presentationen av resultaten från dessa undersökningar som ett bra sätt att mobilisera berörda grupper i det förebyggande arbetet samt hålla frågan vid liv på den kommunala och politiska agendan. 4
Metod och genomförande Urvalet skedde med hjälp av listor på samtliga elever i berörda årskurser, som personal på barn- och utbildningsförvaltningen tog fram. Eleverna listades skol- och årskursvis och ur materialet valdes var fjärde elev efter en slumpmässigt vald startposition. De utvalda eleverna på respektive skola samlades med skolpersonalens hjälp vid ett och samma tillfälle, åk 6, 7 och åk 8, 9 var för sig. Samordnaren presenterade enkäten och var tillgänglig under tiden som eleverna fyllde i dessa. På så sätt kunde frågor som eleverna hade och oklarheter, i synnerhet bland de yngre eleverna, redas ut omgående och eleverna fick samma information vid varje tillfälle och skola. Eleverna fyllde i enkäten anonymt och återlämnade den till samordnaren när de var klara. Mätperioden skedde under veckorna 18-20. Även om enkäten fylls i anonymt, kan det givetvis förekomma att eleverna inte svarar sanningsenligt på frågorna. Det finns alltid en risk att svaren som lämnas är tillrättalagda, av olika orsaker. Att samordnaren själv genomfört enkätpresentationen och varit tillgänglig under ifyllandet, har varit ett sätt att försöka öka säkerheten kring själva genomförandet och minimera risken för missförstånd. Samtliga utvalda elever har fått samma information om syfte, innehåll och annan praktisk information om enkäten. Samordnaren har även kunnat svara på frågor från eleverna under tiden som den fylldes i. Det går trots det inte att bortse ifrån att vissa elever rapporterar mindre, andra mer, än det verkliga förhållandet utan att det går att upptäcka i bearbetningen då svaren är rimliga. Ingen av de inlämnade enkäterna har dock sorterats bort denna gång, på grund av orimliga eller felaktiga svar. Bearbetning och analys Enkäterna har bearbetats i det Webbaserade statistikprogrammet ClassApps. Materialet presenteras årskursvis och uppdelat på kön och jämförs genomgående med resultaten från undersökningen 2004. Endast andelen elever redovisas då svaren ska representera samtliga elever i årskursen. Då detta material är relativt litet kan ingen nedbrytning ske på respektive skola. Det har inte heller varit syftet med denna undersökning, utan materialet är tänkt ge en fingervisning om hur tendensen ser ut bland ungdomarnas drogvanor och genom dessa två mätresultat få en statistiskt säkrare uppfattning om hur det förhåller sig. Statistisk säkerhet i materialet Statistisk säkerhet hänger samman dels med hur urvalsprocessen gått till, dels antalet individer som urvalet består av. I detta urval har samtliga elever haft samma chans att komma med, genom ett så kallat obundet slumpmässigt urval (OSU). Denna omständighet gör det möjligt att få en relativt hög statistisk tillförlitlighet även med små urval. Detta material bygger på ett relativt litet urval, i synnerhet när det delas upp årskursvis och uppdelat på kön. Statistisk säkerhet är också beroende av hur respondenterna svarat ju större variation på hur en fråga besvaras desto svårare och osäkrare blir det att uttala sig om giltigheten för populationen som helhet. Men det går däremot att skönja tendenser, åt vilket håll det pekar, jämfört med resultatet från 6-9-undersökning som gjordes 2004 och som bildar bakgrund i detta material. Även om det inte går med samma säkerhet att uttala sig om de faktiska förhållandena. 5
Stora skillnader i svar på samma fråga i de båda undersökningarna kan statistiskt säkerhetsställas som en faktisk förändring, liksom likartade svar kan förstärka säkerheten och vetskapen om ett visst beteende eller vana. Ytterligare resonemang om säkerheten i svaren kommer att föras vid presentationen av respektive fråga. Svarsfrekvens Andelen elever som besvarade enkäten låg sammantaget på ca. 80 %. Något högre svarsfrekvens i årskurs 6 och något lägre i årskurs 9. (Se tabell nedan). Vad bortfallet berodde på är inte närmare analyserat. Eventuellt kan den tydliga informationen om att det var frivilligt att delta medfört att elever i synnerhet i de högre årskurserna inte velat medverka. Totalt besvarade 454 elever enkäten av de 569 som ingick i urvalet (80 %). I tabellen nedan redovisas antal svar för respektive årskurs, samt fördelningen mellan pojkar och flickor. Årskurs Antal elever Antal svar Pojkar Flickor Procent 6 161 137 75 62 85% 7 142 113 56 57 80% 8 139 111 64 47 80% 9 127 93 52 41 73% Total 569 454 247 207 80% 6
RÖKNING ÅK 8 13 % (12 %)* av eleverna i 8:an röker regelbundet, vara 3 % (7 %) dagligen. Det är framför allt pojkarna som står för ökningen, jämfört med undersökningen 2004. I denna undersökning är det 10 % av pojkarna som röker regelbundet, medan 7 % gjorde det i 2004-undersökningen. Det kan tyda på att rökning bland pojkar i denna åldersgrupp är på väg att öka i kommunen. Det stämmer förvisso inte med tendensen i samhället för övrigt, där andelen rökare bland ungdomar minskar. Andelen rökare bland flickorna är ungefär detsamma i de båda undersökningarna. 41 % (38 %) anser att det är lätt att få tag i cigaretter. *Undersökningen av åk 8 kommer genomgående att jämföras med resultatet från åk 8-undersökningen 2004. I den löpande texten presenteras resultaten från 2004 inom parantes. Sammanlagt åk 8 Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 59% 59% Nej, jag har bara provat 23% 25% Nej, jag har rökt men slutat 5% 4% Ja, ibland men inte dagligen 10% 5% 1 Ja, dagligen 3% 7% Pojkar åk 8 Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 58% 62% Nej, jag har bara provat 27% 27% Nej, jag har rökt men slutat 6% 4% Ja, ibland men inte dagligen 8% 4% Ja, dagligen 2% 3% Flickor åk 8 Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 60% 55% Nej, jag har bara provat 19% 24% Nej, jag har rökt men slutat 4% 4% Ja, ibland men inte dagligen 13% 6% Ja, dagligen 4% 10% 1 I undersökningen 2004 var svarsalternativen fler för de som rökte men inte gjorde det dagligen. Andelarna från dessa svarsalternativ har adderats i denna svarskategori. 7
SNUS ÅK 8 7 % (6 %) av eleverna snusar regelbundet, varav 3 % (2 %) dagligen. Andel pojkar som snusar har minskat något sedan 2004, från 10 % till 8 %. Medan det bland flickorna har skett en liten ökning av andel snusare, från 3 % till 4 %. Inga flickor snusar emellertid dagligen. Förändringarna är dock för små för att kunna betraktas som statistiskt säkra. Men det torde vara säkerställt att andelen snusare i åk 8 ligger ungefär på den nivå som undersökningsresultatet visar. Vidare tycker 43 % (32 %) av eleverna att det är lätt att ta få tag på snus. Sammanlagt åk 8 Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat 72% 71% Nej, jag har bara provat 20% 21% Nej, jag har slutat 2% 2% Ja, ibland men inte dagligen 4% 4% 2 Ja, dagligen 3% 2% Pojkar åk 8 Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat 67% 65% Nej, jag har bara provat 23% 23% Nej, jag har slutat 2% 3% Ja, ibland men inte dagligen 3% 5% Ja, dagligen 5% 5% Flickor åk 8 Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat 79% 77% Nej, jag har bara provat 15% 19% Nej, jag har slutat 2% 0% Ja, ibland men inte dagligen 4% 3% Ja, dagligen 0% 0% 2 I undersökningen 2004 var svarsalternativen fler för de som snusade men inte gjorde det dagligen. Andelarna från dessa svarsalternativ har adderats i denna svarskategori. 8
ALKOHOLKONSUMTION ÅK 8 Definitionen av begreppet alkoholkonsument är densamma i denna undersökning som undersökningen 2004: Vi har inte utgått från en viss mängd alkohol skiljer bara smakat från druckit alkohol, utan eleven har själv fått definiera hur hon ser på sig själv ur alkoholkonsumtionssynpunkt. De som svarat att de bara smakat alkohol räknas således inte som alkoholkonsument i denna undersökning. Andelen alkoholkonsumenter i denna undersökning är ungefär lika stor som den var 2004. Eventuellt kan en liten minskning skönjas, men den kan ligga inom en statistisk felmarginal. 34 % har svarat att de dricker alkohol regelbundet. 2004 var motsvarande andel 37 %. Ingen skillnad förekommer mellan könen, vilket även var mönstret 2004. Det finns inte heller några större skillnader mellan de båda undersökningarna när det gäller hur ofta eleverna konsumerar alkohol. Sammanlagt åk 8 Har du druckit alkohol (folköl, starköl, starkcider, vin, sprit, m.m.) det senaste halvåret? Nej, jag dricker inte alkohol 24% 22% Nej, jag har bara smakat 41% 41% Ja, men mer sällan än en gång per månad 14% 19% Ja, minst en gång per månad men inte varje vecka 14% 12% Ja, en gång per vecka 5% 4% Ja, två gånger per vecka eller oftare 1% 2% Pojkar åk 8 Har du druckit alkohol (folköl, starköl, starkcider, vin, sprit, m.m.) det senaste halvåret? Nej, jag dricker inte alkohol 25% 25% Nej, jag har bara smakat 41% 41% Ja, men mer sällan än en gång per månad 17% 21% Ja, minst en gång per månad men inte varje vecka 12% 8% Ja, en gång per vecka 3% 3% Ja, två gånger per vecka eller oftare 2% 2% Flickor åk 8 Har du druckit alkohol (folköl, starköl, starkcider, vin, sprit, m.m.) det senaste halvåret? Nej, jag dricker inte alkohol 23% 20% Nej, jag har bara smakat 43% 42% Ja, men mer sällan än en gång per månad 11% 16% Ja, minst en gång per månad men inte varje vecka 17% 16% Ja, en gång per vecka 6% 5% Ja, två gånger per vecka eller oftare 0% 1% 9
BERUSNINGSVANOR ÅK 8 Denna undersökning, liksom den 2004, kan inte säga något om hur mycket alkohol eleven dricker över tid och vid varje specifikt tillfälle, vilket inte heller varit syftet. För att ta reda på det krävs en betydligt mer omfattande enkät. I denna undersökning har vi frågat hur ofta eleven känner sig berusad då hon dricker alkohol. Det är en självrapporterad subjektiv bedömning som inte vägs mot något objektivt mått på mängd alkohol. Berusningsdrickande är vanskligt i sig, oavsett mängd, och leder många gånger till oönskade konsekvenser. 21 % (30 %) av de alkoholkonsumerande eleverna berusar sig nästan varje gång eller varje gång de dricker alkohol. Materialet uppdelat på kön visar tydligt att det framför allt är flickorna som berusar sig i denna omfattning, vilket var mönstret även 2004. Sammantaget är det en mindre andel i denna undersökning som uppgivit att de aldrig berusar sig då de dricker alkohol. Det är pojkarna som står för den förändringen som i denna undersökning berusningsdricker i större omfattning. I flickornas fall har andelen som aldrig berusningsdricker ökat något jämfört med 2004. Sammanlagt åk 8 Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Aldrig 18% 26% Sällan 37% 22% Någon gång ibland 24% 22% Nästan varje gång 18% 20% Varje gång 3% 10% Pojkar åk 8 Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Aldrig 14% 35% Sällan 45% 27% Någon gång ibland 32% 15% Nästan varje gång 9% 14% Varje gång 0% 9% Flickor åk 8 Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Aldrig 25% 18% Sällan 25% 18% Någon gång ibland 12% 27% Nästan varje gång 31% 26% Varje gång 6% 11% 10
Ålder vid första berusningen Snittåldern för berusningsdebuten i materialet är 14,1 år. I undersökningen 2004 var motsvarande ålder var 13,1 år. Medelvärdet i detta fall är ett mycket osäkert mått då det dels är öppna svarskategorier i frågan, dels att flera svarat vet inte, en svarskategori som inte fanns med 2004. Dessutom är svarskategorierna hela år och tar inte hänsyn till månad och exakt ålder på eleven när alkoholdebuten skedde. Medelvärdet liksom åldersökningen i detta material bör därför endast betraktas som en enklare fingervisning. Sammanlagt åk 8 Hur gammal var du när du var berusad första gången? 10 år eller yngre 0% 5% 11 år 3% 3% 12 år 5% 12% 13 år 18% 22% 14 år 21% 25% 15 år eller äldre 3% 7% Har aldrig varit berusad 18% 27% Vet ej 32% - Vanligaste dryckesställen som eleverna uppgett Eleverna dricker vanligtvis alkohol hemma eller hos kompis när det inte finns vuxen närvarande; 53 % (50 %) har svarat så. Även i övrigt påminner svaren om varandra jämfört med undersökningen 2004. Värt att notera är att andelen som uppgivit att de dricker alkohol tillsammans med sina föräldrar minskat från 12 % 2004 till 3 % i denna undersökning. Sammanlagt åk 8 Var dricker du oftast alkohol? Hemma tillsammans med pappa och/eller mamma 3% 12% Hemma eller hos kompisar när det finns vuxna 8% 6% hemma Hemma eller hos kompisar när det inte finns 53% 50% vuxna hemma På restaurant/pub/diskotek 0% 1% Utomhus 26% 18% Annan plats 11% 13% Hur eleverna får tag i alkohol Även i detta material är det genom någon man känner bekant, kompis, syskon som man i huvudsak får tag i alkohol. 70 % (55 %) av eleverna har svarat det. För övrigt är det inga större skillnader mellan resultaten i de båda undersökningarna. En intressant skillnad är emellertid att en betydligt mindre andel uppgivit att de får alkohol genom att fråga sina föräldrar, jämfört med 2004. Vilket följer mönstret från föregående fråga som visade på en mindre andel elever som dricker alkohol tillsammans med sina föräldrar. 11
Sammanlagt åk 8 Hur kan du få tag på alkohol? Köper själv i livsmedelsaffär 0% 1% Genom att fråga bekanta/kompisar/syskon 70% 55% Genom en okänd 24% 15% Genom att fråga föräldrarna 5% 13% Tar hemma utan att föräldrarna vet om det 19% 17% På annat sätt 19% 20% Föräldrars kännedom om deras ungdomars alkoholkonsumtion 39 % (40 %) har svarat att deras föräldrar känner till att de dricker alkohol. En större andel elever har denna gång däremot uppgivit att deras föräldrar inte känner till deras alkoholdrickande. Sammanlagt åk 8 Vet någon av dina föräldrar att du dricker alkohol? Nej 32% 24% Vet inte 29% 36% Ja 39% 40% Elevernas uppfattning om svårigheten att få tag i alkohol Endast en mindre andel av eleverna anser att det inte är lätt att få tag på alkohol. Hälften tycker att de är lätt, 2004 var det 43 % som ansåg det, vilket är en så pass stor ökning att man helt säkert kan dra slutsatsen att alkoholtillgängligheten för ungdomar i denna ålder åtminstone inte minskat utan snarare är fortsatt hög och t.o.m. möjligen ökat något. Sammanlagt åk 8 Tycker du att det är lätt att få tag på alkohol? Nej 6% 9% Vet inte 44% 47% Ja 50% 43% LÄKEMEDEL OCH ALKOHOL ÅK 8 Andelen elever som uppgivit att de använt läkemedel i berusningssyfte är 5 % (3,5 %). Det är uteslutande olika former av värktabletter som använts, sömn- och lugnade medel förekommer inte alls i denna undersökning. Ökningen jämfört med 2004 är inte tillräckligt stor för att kunna statistiskt säkerhetsställas, men resultatet visar på en tendens att detta berusningssätt är relativt vanligt förekommande i denna åldergrupp. Materialet uppdelat på kön visar vidare att det är 3 % (2 %) bland pojkarna och 9 % (5 %) bland flickorna som svarat att de använt läkemedel i berusningssyfte. 12
Sammanlagt åk 8 Har du använt läkemedel tillsammans med eller utan alkohol i berusningssyfte? Nej 95% 96,5% Ja, värktabletter (Alvedon, Magnecyl eller 5% 3% liknande) Ja, sömn- eller lugnande tabletter. 0% 0,5% Pojkar åk 8 Har du använt läkemedel tillsammans med eller utan alkohol i berusningssyfte? Nej 97% 98% Ja, värktabletter (Alvedon, Magnecyl eller 3% 1% liknande) Ja, sömn- eller lugnande tabletter. 0% 1% Flickor åk 8 Har du använt läkemedel tillsammans med eller utan alkohol i berusningssyfte? Nej 91% 95% Ja, värktabletter (Alvedon, Magnecyl eller 9% 5% liknande) Ja, sömn- eller lugnande tabletter. 0% 0% NARKOTIKA ÅK 8 Endast 1 % av eleverna har uppgivit att de använt narkotika. Der är en relativt stor skillnad jämfört med 2004 då 5 % av eleverna uppgav det. Resultatet pekar på en tydlig neråtgående tendens. Materialet uppdelat på kön visar att den andelsmässiga minskningen främst gäller för flickorna; inga flickor har svarat att de använt narkotika denna undersökning, jämfört med 7 % 2004. Det är däremot för tidigt att dra några mer långtgående slutsatser av resultatet. När det gäller narkotika, liksom sniffning och illegal läkemedelsanvändning, kan det gå vissa trender i en åldersgrupp, skola eller endast en grupp av ungdomar som innebär att det ett år är relativt många som använt t.ex. narkotika, medan det ett annat år inte förekommer alls. Det krävs fler mätningar över tid för att få fram en mer stabil tendens som inte påverkas av enstaka fluktuationer. Sammanlagt åk 8 Har du någon gång använt narkotika? (med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB) Nej 99% 95% Ja 1% 5% 13
Pojkar åk 8 Har du någon gång använt narkotika? (med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB) Nej 98% 97% Ja 2% 3% Flickor åk 8 Har du någon gång använt narkotika? (med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB) Nej 100% 93% Ja 0% 7% Möjlighet att pröva narkotika Ett mått på hur vanligt förekommande narkotika är i ungdomars livsmiljö är om de haft möjlighet att pröva narkotika. Denna fråga ställs till samtliga elever, dvs. även de som inte använt narkotika själva. 20 % (22 %) av eleverna i denna undersökning har svarat att de haft möjlighet att pröva narkotika. Materialet uppdelat på kön visar att det bland pojkarna skett en andelsmässig ökning från 22 % 2004 till 25 %, medan motsvarande jämförelse bland flickorna visar en relativt stor minskning, från 23 % till 13 %. Flickornas resultat torde vara en följd av att inga flickor använt narkotika i denna undersökning. Sammanlagt åk 8 Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? Ja 20% 22% Nej 72% 71% Vet inte 8% 6% Pojkar åk 8 Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? Ja 25% 22% Nej 66% 72% Vet inte 9% 6% Flickor åk 8 Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? Ja 13% 23% Nej 81% 70% Vet inte 6% 7% 14
SNIFFNING ÅK 8 Andelen sniffare har minskat sedan 2004. I synnerhet bland flickorna är denna minskning mycket tydlig, endast 2 % har uppgivit att de sniffat jämfört med 11 % 2004. Sammantaget har 6 % (10 %) av eleverna sniffat. Lim, bensin och drivgas från sprayburkar är vanliga medel för sniffning. Sammanlagt åk 8 Har du sniffat någon gång? Nej, ingen gång 94% 90% Ja, en gång 3% 3% Ja, 2-4 gånger 3% 4% Ja, 5-10 gånger 0% 1% Ja, 11-20 gånger 0% 0% Ja, mer än 21 gånger 0% 2% Pojkar åk 8 Har du sniffat någon gång? Nej, ingen gång 92% 90% Ja, en gång 5% 4% Ja, 2-4 gånger 3% 3% Ja, 5-10 gånger 0% 1% Ja, 11-20 gånger 0% 0% Ja, mer än 21 gånger 0% 2% Flickor åk 8 Har du sniffat någon gång? Nej, ingen gång 98% 89% Ja, en gång 0% 2% Ja, 2-4 gånger 2% 6% Ja, 5-10 gånger 0% 1% Ja, 11-20 gånger 0% 0% Ja, mer än 21 gånger 0% 2% 15
RÖKNING ÅK 9 13 % (18 %)* av eleverna röker regelbundet, varav 5 % (5 %) dagligen. Det är en rejäl minskning sedan 2004-undersökningen, vilket tyder på att andelen rökare i denna åldersgrupp är på väg att minska. Enligt CAN:s riksundersökningar 3 för elever i åk 9 har andelen dagligrökare minskat stadigt under flera år. I den senaste riksmätningen var det ca 6 % som rökte dagligen. Materialet uppdelat på kön visar att rökning är betydligt vanligare bland flickor. I denna undersökning har 19 % (22 %) svarat att de röker regelbundet, varav 7 % (6 %) dagligen. På riksplanet röker 9 % av flickorna dagligen. Bland pojkarna har 8 % (16 %) svarat att de röker regelbundet, varav 4 % (4 %) dagligen. På riksplanet är 4 % av pojkarna dagligrökare. 41 % (55 %) av eleverna tycker det är lätt att få tag i cigaretter. 80 % av de rökande elevernas föräldrar känner till att de röker. Snittåldern för när det eleverna börja de röka är ungefär densamma som 2004, dvs. drygt 13 år. *Undersökningen av åk 9 kommer genomgående att jämföras med resultatet från åk 9-undersökningen. I den löpande texten presenteras resultaten från 2004 inom parantes. Sammanlagt åk 9 Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 53% 53% Nej, jag har bara provat 31% 25% Nej, jag har rökt men slutat 3% 3% Ja, ibland men inte dagligen 8% 13% 4 Ja, dagligen 5% 5% Pojkar åk 9 Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 58% 50% Nej, jag har bara provat 33% 29% Nej, jag har rökt men slutat 2% 5% Ja, ibland men inte dagligen 4% 12% Ja, dagligen 4% 4% Flickor åk 9 Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 46% 56% Nej, jag har bara provat 29% 21% Nej, jag har rökt men slutat 5% 1% Ja, ibland men inte dagligen 12% 16% Ja, dagligen 7% 6% 3 Det CAN-resultat som refereras i texten är hämtade från undersökningen 2005. 4 I undersökningen 2004 var svarsalternativen fler för de som rökte men inte gjorde det dagligen. Andelarna från dessa svarsalternativ har adderats i denna svarskategori. 16
SNUS ÅK 9 7 % (12 %) av eleverna snusar, varav 3 % (7 %) dagligen. På riksplanet är det ungefär 7 % som dagligsnusar. Materialet uppdelat på kön visar att det är betydligt mindre andel av pojkarna som snusar, jämfört med 2004, viket är en så pass stor skillnad att den kan betraktas som statistisk säker. Bland flickorna går det däremot att skönja en liten ökning av andelen som snusar regelbundet, men inte dagligen. Dessa förändringar följer mönstret för riket i övrigt, där är trenden att färre pojkar snusar, medan en större andel flickor börjar snusa. 43 % (42 %) av eleverna tycker det är lätt att få tag i snus. Snittåldern för när snusarna började snusa regelbundet är drygt 13 år, vilket den även var 2004. Sammanlagt åk 9 Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat 63% 65% Nej, jag har bara provat 25% 22% Nej, jag har slutat 4% 1% Ja, ibland men inte dagligen 4% 5% 5 Ja, dagligen 3% 7% Pojkar åk 9 Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat 62% 55% Nej, jag har bara provat 23% 25% Nej, jag har slutat 8% 2% Ja, ibland men inte dagligen 2% 6% Ja, dagligen 6% 12% Flickor åk 9 Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat 66% 74% Nej, jag har bara provat 27% 20% Nej, jag har slutat 0% 1% Ja, ibland men inte dagligen 7% 5% Ja, dagligen 0% 1% 5 I undersökningen 2004 var svarsalternativen fler för de som snusade men inte gjorde det dagligen. Andelarna från dessa svarsalternativ har adderats i denna svarskategori. 17
ALKOHOLKONSUMTION ÅK 9 Se sid. 9 för hur begreppet alkoholkonsument definieras i denna undersökning. CAN:s riksundersökningar har en annan definition av alkoholkonsument, vilket inte gör det möjligt att jämföra resultaten. 56 % (54 %) av eleverna är alkoholkonsumenter. Förändringen jämfört med 2004 är för liten för att kunna betraktas som en faktisk ökning. Det är flickorna som står för hela ökningen, bland pojkarna har en mindre tillbakagång skett, jämfört med 2004-undersökningen. I denna undersökning är 59 % av flickorna alkoholkonsumenter, 2004 var motsvarande resultat 54 %. Andelen pojkar som dricker alkohol regelbundet uppgår till 54 %, 2004 var det 56 %. Sammanlagt åk 9 Har du druckit alkohol (folköl, starköl, starkcider, vin, sprit, m.m.) det senaste halvåret? Nej, jag dricker inte alkohol 20% 14% Nej, jag har bara smakat 24% 31% Ja, men mer sällan än en gång per månad 17% 19% Ja, minst en gång per månad men inte varje vecka 29% 22% Ja, en gång per vecka 8% 10% Ja, två gånger per vecka eller oftare 2% 3% Pojkar åk 9 Har du druckit alkohol (folköl, starköl, starkcider, vin, sprit, m.m.) det senaste halvåret? Nej, jag dricker inte alkohol 23% 13% Nej, jag har bara smakat 23% 31% Ja, men mer sällan än en gång per månad 19% 15% Ja, minst en gång per månad men inte varje vecka 25% 23% Ja, en gång per vecka 6% 14% Ja, två gånger per vecka eller oftare 4% 4% Flickor åk 9 Har du druckit alkohol (folköl, starköl, starkcider, vin, sprit, m.m.) det senaste halvåret? Nej, jag dricker inte alkohol 17% 16% Nej, jag har bara smakat 24% 30% Ja, men mer sällan än en gång per månad 15% 22% Ja, minst en gång per månad men inte varje vecka 34% 22% Ja, en gång per vecka 10% 7% Ja, två gånger per vecka eller oftare 0% 3% 18
BERUSNINGSVANOR ÅK 9 Se sid. 10 för resonemang hur denna undersökning definierar alkoholberusning. 41 % (54 %) av de alkoholkonsumerande eleverna berusar sig nästan varje gång eller varje gång de dricker alkohol. Minskningen från 2004-undesökning är påtaglig och kan peka på en trend att berusningsdrickande håller på att bli en mindre vanlig företeelse i denna åldersgrupp. Men det är för tidigt att dra några säkra slutsatser att så är fallet. Det krävs flera mättillfällen över tid för att få bättre klarhet i hur det faktiskt förhåller sig. Resultatet visar även att andelen elever som aldrig berusningsdricker blivit mindre, från 12 % 2004 till 6 %. Det är pojkarna som står för hela denna förändring. Materialet uppdelat på kön visar att ett frekvent berusningsdrickande är mer vanligt bland pojkarna 43 % (54 %) berusar sig nästan varje gång eller varje gång de dricker alkohol, medan motsvarande andel bland flickorna är 37 % (53 %) Sammanlagt åk 9 Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Aldrig 6% 12% Sällan 25% 12% Någon gång ibland 29% 23% Nästan varje gång 29% 36% Varje gång 12% 18% Pojkar åk 9 Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Aldrig 11% 14% Sällan 21% 12% Någon gång ibland 25% 21% Nästan varje gång 32% 35% Varje gång 11% 18% Flickor åk 9 Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Aldrig 0% 10% Sällan 29% 13% Någon gång ibland 33% 24% Nästan varje gång 25% 36% Varje gång 12% 17% Ålder vid första berusning Av dem som varit berusade är medelåldern för när det hände första gången ca 14 år i detta material. 2004 var motsvarande ålder 13,7 år. Den uträknade snittåldern är ett trubbigt mått, då den dels inte tar hänsyn till när på året för eleven berusningstillfället skedde. Dels har frågan öppna svarskategorier och en vet ej -kategori, den senare fanns inte med 2004, vilket 19
gör måttet än osäkrare. Medelvärdet liksom jämförelsen med 2004-undersökningen och den åldersökningen som skett bör därför endast betraktas som en enklare fingervisning. Sammanlagt åk 9 Hur gammal var du när du var berusad första gången? 10 år eller yngre 2% 2% 11 år 0% 2% 12 år 2% 8% 13 år 13% 20% 14 år 23% 28% 15 år eller äldre 31% 27% Har aldrig varit berusad 6% 12% Vet ej 23% - Vanligaste dryckesställen som eleverna uppgett Det är framför allt hemma eller hos kompis när det inte finns vuxen närvarande som eleverna dricker alkohol, vilket även var fallet i 2004-undersökningen Även om det var en något större andel som uppgav det då. En intressant skillnad är att en mindre andel svarat att de dricker alkohol tillsammans med sina föräldrar. Det är samma mönster som kunde ses i åk 8- undersökningen och pekar eventuellt på att föräldrar blivit mer uppmärksammade på detta, bl. a genom kommunens informationsinsatser riktade till föräldrar. Sammanlagt åk 9 Var dricker du oftast alkohol? Hemma tillsammans med pappa och/eller mamma 2% 5% Hemma eller hos kompisar när det finns vuxna 8% 3% hemma Hemma eller hos kompisar när det inte finns 56% 63% vuxna hemma På restaurant/pub/diskotek 6% 1% Utomhus 15% 18% Annan plats 13% 10% Hur eleverna får tag i alkohol Även i denna fråga påminner svaren om varandra jämfört med 2004-undersökningen. Det är i huvudsak genom någon man känner bekant, kompis, syskon som man får tag på alkohol. I denna undersökning har det blivit än tydligare. En intressant skillnad, som också kunde ses i åk 8-undersökningen, är att en mindre andel får alkohol genom att fråga föräldrarna. Vilket troligtvis är en följd av att färre dricker alkohol tillsammans med sina föräldrar. En mindre andel skaffar alkohol genom någon okänd, jämfört med 2004. 20
Sammanlagt åk 9 Hur kan du få tag på alkohol? Köper själv i livsmedelsaffär 0% 2% Genom att fråga bekanta/kompisar/syskon 75% 63% Genom en okänd 12% 18% Genom att fråga föräldrarna 2% 8% Tar hemma utan att föräldrarna vet om det 10% 9% På annat sätt 19% 20% Föräldrars kännedom om deras ungdomars alkoholkonsumtion Hälften av eleverna har uppgivit att deras föräldrar känner till att de dricker alkohol. Det är en minskning med 6 % sedan 2004. 29 % (20 %) av elevernas föräldrar har inte kännedom om deras alkoholkonsumtion. Sammanlagt åk 9 Vet någon av dina föräldrar att du dricker alkohol? Nej 29% 20% Vet inte 21% 24% Ja 50% 56% Elevernas uppfattning om svårigheten att få tag i alkohol En något mindre andel av eleverna har denna gång svarat att de tycker det är lätt att få tag på alkohol; 54 % jämfört med 58 % 2004. Men endast 10 % av eleverna, i båda undersökningarna, har uppfattningen att det inte är lätt att få tag på alkohol. Sammanlagt åk 9 Tycker du att det är lätt att få tag på alkohol? Nej 10% 10% Vet inte 37% 33% Ja 54% 58% LÄKEMEDEL OCH ALKOHOL ÅK 9 Sammantaget har en minskning skett, jämfört med undersökningen 2004, av andelen elever som uppgivit att de använt läkemedel i berusningssyfte. I denna undersökning har 5 % gjort det, 2004 var det 7 %. Liksom var fallet i årets åk 8 undersökning förekommer inte heller någon användning av lugnande och sömnmedel i åk 9. Det är också i huvudsak flickorna som använder sig av läkemedel i berusningssyfte, i denna undersökning 10 % (11 %). Bland pojkarna är det endast 2 % (6 %) som uppgivit det. 21
Sammanlagt åk 9 Har du använt läkemedel tillsammans med eller utan alkohol i berusningssyfte? Nej 95% 91% Ja, värktabletter (Alvedon, Magnecyl eller 5% 7% liknande) Ja, sömn- eller lugnande tabletter. 0% 2% Pojkar åk 9 Har du använt läkemedel tillsammans med eller utan alkohol i berusningssyfte? Nej 98% 94% Ja, värktabletter (Alvedon, Magnecyl eller 2% 5% liknande) Ja, sömn- eller lugnande tabletter. 0% 1% Flickor åk 9 Har du använt läkemedel tillsammans med eller utan alkohol i berusningssyfte? Nej 90% 89% Ja, värktabletter (Alvedon, Magnecyl eller 10% 9% liknande) Ja, sömn- eller lugnande tabletter. 0% 2% NARKOTIKA ÅK 9 4 % av eleverna har använt narkotika någon gång. Det är en andelsmässig halvering jämfört med undersökningen 2004. Förändringen är så pass stor att det torde tyda på en faktisk minskning. Det krävs emellertid flera mätningar över tid för att säkerställa tendensen. Det är uteslutande cannabis som eleverna har använt och de har fått tag i den genom kompisar. Det är samma mönster som i 2004-undersökningen. Materialet uppdelat på kön visar att det är vanligare bland flickorna att använda narkotika. I denna undersökning har det t.o.m. skett en liten ökning jämfört med 2004; från 6 % till 7 %. Bland pojkarna är det 2 % som uppgivit att de använt narkotika, 2004 var det 10 %. I CAN:s riksundersökningar var det 7 %, ingen skillnad mellan könen, av eleverna i åk 9 som använt narkotika. Tendensen på riksplanet är att andelen narkotikaanvändare successivt minskat de senare åren, från att ha legat som högst -99-00. Sammanlagt åk 9 Har du någon gång använt narkotika? (med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB) Nej 96% 92% Ja 4% 8% 22
Pojkar åk 9 Har du någon gång använt narkotika? (med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB) Nej 98% 90% Ja 2% 10% Flickor åk 9 Har du någon gång använt narkotika? (med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB) Nej 93% 94% Ja 7% 6% Möjlighet att pröva narkotika Ett sätt att ta reda på hur vanligt det är med narkotika i ungdomarnas livsmiljö, är att fråga om eleverna haft möjlighet att pröva narkotika. Denna fråga är ställd till samtliga elever, dvs. även de som inte använt narkotika själva. Andelen elever som uppgivit att de haft möjlighet att pröva narkotika är fortfarande relativt hög, även om en minskning har skett sedan undersökningen 2004. 26 % av eleverna har uppgivit att de haft möjlighet att pröva narkotika, 2004 var det 32 %. Minskningen kan tyda på en tendens att tillgängligheten och förekomsten av narkotika är på väg att avta. Men som konstaterats tidigare krävs det fler mätningar över tid för att säkerställa hur det faktiskt förhåller sig. Materialet uppdelat på kön visar att det är en större andel flickor än pojkar som svarat att de har haft möjlighet att pröva narkotika; 29 % (28 %) respektive 24 % (36 %). Denna fråga ställs även i CAN:s riksundersökning. Trenden de senaste åren har varit att andelen ungdomar som uppgivit att de haft möjlighet att pröva narkotika successivt minskat. I 2005-undersökningen uppgav 21 % av pojkarna och 22 % av flickorna det. Sammanlagt åk 9 Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? Ja 26% 32% Nej 63% 59% Vet inte 11% 9% Pojkar åk 9 Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? Ja 24% 36% Nej 61% 56% Vet inte 16% 8% Flickor åk 9 23
Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? Ja 29% 28% Nej 66% 62% Vet inte 5% 10% SNIFFNING ÅK 9 5 % av eleverna har svarat att de sniffat. 2004 var det 10 %. Genomgående i denna undersökning av årskurserna 6, 7, 8 och 9, har en minskning av andelen som sniffat varit tydlig. Det tyder på att sniffning som företeelse är på väg att bli mindre vanlig. Detsamma har gällt på riksplanet, där andelen sniffare minskat successivt de senaste åren, bortsett i undersökningen 2005 där andelen flickor som sniffat ökat något. Detta material visar att flickornas sniffande minskat rejält, jämfört med 2004-undersökningen, från 9 % till endast 2 %. På riket är det 8 % av flickorna som sniffat. Andelen pojkar som sniffat har också minskat betydligt, från 12 % 2004 till 8 %. I riksundersökningen 7 %. Sammanlagt åk 9 Har du sniffat någon gång? Nej, ingen gång 95% 90% Ja, en gång 4% 4% Ja, 2-4 gånger 1% 2% Ja, 5-10 gånger 0% 2% Ja, 11-20 gånger 0% 1% Ja, mer än 21 gånger 0% 1% Pojkar åk 9 Har du sniffat någon gång? Nej, ingen gång 92% 88% Ja, en gång 8% 3% Ja, 2-4 gånger 0% 3% Ja, 5-10 gånger 0% 3% Ja, 11-20 gånger 0% 1% Ja, mer än 21 gånger 0% 2% Flickor åk 9 Har du sniffat någon gång? Nej, ingen gång 98% 91% Ja, en gång 0% 4% Ja, 2-4 gånger 2% 2% Ja, 5-10 gånger 0% 1% Ja, 11-20 gånger 0% 2% Ja, mer än 21 gånger 0% 0% 24
25