Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Relevanta dokument
Sveakonferensen januari 2015

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Radhackning i robusta odlingssystem

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck 2

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Uddevallakonferensen 2015

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Frö- och Oljeväxtodlarna

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

EKOLOGISK VALLFRÖODLING

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling

Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Markens mineralisering medel jämfört med

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Kvävestrategier till höstraps

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Sista mätningen för den här säsongen

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

R E S U L T A T 2009 M LB L126

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Växtnäringsförsörjning ekologiskt vallfrö

Etableringstekniker i rörflen

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Lågt kväveupptag senaste veckan

Årets kvävemätningar har startat

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Transkript:

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C Rajsvingel Hykor 10 kg/ha D Rörsvingel Swaj 10 kg/ha E Eng rajgräs Birger 10 kg/ha Insådd är gjort i höstvete sått med normalt radavstånd. Insådden är gjord direkt efter sådden av höstvetet. Höstvetet gödslas som fältet. Under 2012 har två försök skördats. Ett på Klostergården i Östergötland och ett på Åkerby vid Örebro. Fyra insådder gjordes hösten 2011 och efter skörd av höstvetet beslutades att tre skulle behållas. Det försök som kasserades hade ett kraftigt uppslag av spillrödklöver efter en tidigare frövall. Kan de tre försöken skördas under 2013 kommer vi att ha sammanlagt sex skördade försök vilket var målet i projektet. Klostergården Insådden etablerades i höstvete hösten 13 september 2010. Det var en bra etablering av insådden. Hösten 2011 efter höstveteskörden var insådderna mycket kraftiga. De blev inte putsade på hösten vilket kan ha påverkat fröskörden 2012. Gödsling med vinass både höst och vår enligt plan: vinass enligt analys 35,9 kg N/ton, vi hade räknat med 40 kg N/ton vid gödslingen vilket ger 90 % av planerad gödselgiva. Höstgödslingen av timotej och eng rajgräs var 1 ton vinass/ha och svinglarna 1,75 ton vinass/ha. Vårgödsling med vinass var till eng rajgräs 3 ton/ha och resterande 2 ton/ha. Verklig gödsling med hänsyn taget till kväveinnehållet i vinassen blir enligt tabellen nedan. Led Höstgödsling kg N/ha Vårgödsling kg N/ha Total kvävegiva kg N/ha A Ängssvingel Minto 63 72 135 B Timotej Lischka 36 72 108 C Rajsvingel Hykor 63 72 135 D Rörsvingel Swaj 63 72 135 E Eng Rajgräs Berger 36 108 144 Skörden var 26 juli för alla led utom timotej vilken skördades 14 augusti.

Tabell: Skörd 2012 Klostergården Rent frö Rel Antal kg ha 13 % tal ax /m2 A. Ängsvingel Minto (12 kg/ha) 731 100 1016 B. Timotej Lischka (6 kg/ha) 748 102 325 C. Rajsvingel Hykor (10 kg/ha) 779 106 324 D. Rörsvingel Swaj (10 kg/ha) 1086 148 268 E. Eng Rajgräs Birger (10 kg/ha) 872 119 610 CV% 7.9 18.1 PROB F1.0001.0001 LSD F1 102 142 1200 Klostergården 2012 skörd kg/ha 1000 800 600 400 200 0 A. Ängsvingel Minto (12 kg/ha) B. Timotej Lischka (6 kg/ha) C. Rajsvingel Hykor (10 kg/ha) D. Rörsvingel Swaj (10 kg/ha) E. Eng Rajgräs Birger (10 kg/ha) Diagram 1: Skörd 2012 på Klostergården. Alla arterna avkastar bra. Swaj sticker ut med en mycket hög avkastning. Man kan fundera på om timotej och engelskt rajgräs har haft ett för kraftigt bestånd. Speciellt det engelska rajgräset har troligen påverkats negativt av att inte bli putsat på hösten 2011. Det fanns snömögelangrepp på våren 2012 och tillväxtstarten hämmades. Örebro Insådden etablerades i höstvete hösten 1 oktober 2010. Det var en svag etablering av insådden. Det var svagt etablerade plantor våren 2011. Timotej och engelskt rajgräs hade en acceptabel etablering men svinglarna var svaga. Hösten 2011 efter höstveteskörden var bestånden bättre och försöket behölls.

Gödsling med vinass både höst och vår enligt plan: Höstgödslingen av timotej och eng rajgräs var 1 ton vinass/ha och svinglarna 1,75 ton vinass/ha. Vårgödsling med vinass var till eng rajgräs 3 ton/ha och resterande 2 ton/ha. Skörd: Led A 26 juli, led C och D 2 augusti, led E 3 augusti och led B 15 augusti Tabell: Skörd Örbro 2012 Rent frö Rel Antal Bestånd vår kg ha 13 % tal ax /m2 0-100 A. Ängsvingel Minto (12 kg/ha) 711 100 838 43 B. Timotej Lischka (6 kg/ha) 878 123 984 68 C. Rajsvingel Hykor (10 kg/ha) 343 48 590 35 D. Rörsvingel Swaj (10 kg/ha) 550 77 416 35 E. Eng Rajgräs Birger (10 kg/ha) 1545 217 1455 68 CV% 10.5 38.0 18.3 OBS 20 20 20 LSD F1 131 502 14 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 A. Ängsvingel Minto (12 kg/ha) Skörd Örebro 2012 kg/ha B. Timotej Lischka (6 kg/ha) C. Rajsvingel D. Rörsvingel Swaj E. Eng Rajgräs Hykor (10 kg/ha) (10 kg/ha) Birger (10 kg/ha) Diagram 2: Skörd 2012 på Åkerby, Örebro. CV i försöket var 10,5 %. Engelskt rajgräs har avkastat mycket bra. Timotej har också haft en mycket hög skörd. Av svinglarna har ängssvingeln klarat sig bäst. på ca 700 kg/ha. Hykor och Swaj hade ett klart sämre bestånd inför fröåret.

1400 1200 1000 Skörd kg/ha 800 600 400 200 0 Ängssvingel Minto Timotej Lischka Hykor Swaj Eng rajgräs Birger Diagram 3: Medeltal för båda försöken 2012 kg/ha renast frö 13 % vh. Sammanställer man de båda försöken blir de genomsnittliga skördarna mycket höga för flera arter och klart acceptabla för alla arter. Analyser I analyserna efter rensning har alla arter mkt bra grobarheter. Timotej på Klostergården låg lägst med 84 %. Alla klarar certifieringsgränsen. Analysen för rent frö klarar också gränsen i alla led. Problem finns det i två analyser; annan art i båda försöken och skräppa på Klostergården. Inblandning av annan art visar sig i de flesta fall vara av en art som finns i försöket, vilket gör att man kan misstänka att det har blivit någon typ av inblandning mellan rutorna på grund av liggbildning före skörd. Rutorna har inte delats isär före skörd. Förutom dessa arter finns det vitklöver i Klostergårdsförsöket vilket kan härföras till en vitklöverfröodling för ca 4 år sedan på fältet. Vitklövern var lite av en markör på beståndens täthet. Tabeller för fröanalyser skörd 2012: He 1063 Örebro skördat 2012 Vh Tkv Grobarhet Renvaruhalt Rent frö Avfall Andra arter Enskild art beräknad % vikts-% % vikts-% vikts-% A Ängssvingel 10,7 2,2 94 88 98,4 0,3 1,3 0,6 Rörsvingel B Timotej 11,3 0,6 91 92 99,9 spår 0,1 0,1 C Hykor 10,7 3,0 93 84 97,6 0,3 2,1 0,6 Vitklöver, timotej D Swaj 10,9 2,4 99 88 96,2 0,3 3,5 2,5 Rajgräs E Eng rajgräs 11,1 3,4 97 93 99,2 0,4 0,4 0,1

He 1062 Klostergården skörd 2012 Vh Tkv Grob Renvaruhalt Rent frö Avfall Andra arter Enskild art beräknad % vikts-% % vikts-% vikts-% Dom. Art A Ängssvingel 10,8 2,0 89 87 99,1 0,4 0,5 0,2 B Timotej 10,0 0,5 84 89 99,4 0,1 0,5 0,4 C Hykor 10,6 2,8 94 90 98,6 0,4 1,0 0,7 Rajgräs D Swaj 10,7 2,2 97 92 99,5 0,2 0,3 0,3 E Eng rajgräs 10,6 3,2 95 87 95,3 0,3 4,4 3,8 Rörsvingel Insådder Två av insådderna som gjordes hösten 2011 ligger på Klostergården. Hösten 2011 var mycket mild vilket gjorde att insådderna utvecklades kraftigt. Timotej och engelskt rajgräs hade vid axgång vuxit över höstvetet. Timotej och engelskt rajgräs med ax som står över höstvetet 21 juni. I ett av försöken skördades parcellerna försöksmässigt för att se hur mycket insåden hade påverkat höstveteskörden. Tabell 1: Höstveteskörd kg/ha Skörd kg/ha Rel. Skördeskillnad kg/ha Avrens Ängsvingel Minto (12 kg/ha) 5392 100 0 0.4 Timotej Lischka (6 Kg/ha) 4303 80-1089 1.1 Rajsvingel Hykor (10 Kg/ha) 5604 104 212 0.3 Rörsvingel Swaj (10 Kg/ha) 5125 95-267 0.6 Eng Rajgräs Birger (10 Kg/ha) 4395 82-997 1.5 CV% 6.6 40.8 LSD F1 502 0.5

Påverkan av timotej och engelskt rajgräs på höstveteskörden var signifikant och ca 1000 kg/ha jämfört med ängssvingel. Insådderna gjordes vid normal tid i mitten av september. Även i det andra försöket med ny insådd växte insådderna över höstvetet. I försöket på Åkerby har insådderna också etablerat sig bra. Konkurrensen på höstvetet av insådderna var klart lägre än på Klostergården men man kunde se ax som stod i nivå med höstvetet. Inför 2013 Tre insådder är sparade för skörd 2013. Det gör att det kommer att finnas sex skördade försök i serien efter 2013 om alla blir skördade, vilket var målet från början. På grund av den sena hösten2012 har åtgärderna; gödsling och putsning blivit lite sena. Trots detta ser alla tre insådderna bra ut inför fröåret. Två insådder på Klostergården ligger på olika jordarter men båda är sådd i mitten på september och är kraftiga. Örebroförsöket var inte lika kraftigt men trots det ett bra bestånd. Per Ståhl