kvarn och såg - en förstudie

Ålgårds kvarn och såg - en förstudie 1

INNEHÅLL I FÖRSTUDIEN Inledning Bakgrund Nulägesanalys Visionen om besöksmål och mötesplats En gemensam profil Samhällsnytta Besöksunderlag, målgrupper och turismen på Orust Skick, skötsel och användningsmöjligheter för kvarn och såg Övriga byggnader, nybyggnation och tänkbara verksamheter Naturvärden, skötselrekommendation och trädgårdsplaner Fastighetsskötsel, vem gör vad? Kulturhistoriska värden gynnar Ålgård som besöksmål Pedagogiska värden och storytelling Café i mjölnarens gamla bostad eller över vattnet mellan kvarn och såg Övernattning i ekologiska stugor Verkstäder och ateljéer Möjligheter för rehabilitering Organisation och finansiering Lärdomar från Not Quite och Sundsby säteri Resultat av enkäter och möten med allmänheten Nätverk runt Ålgård Handlingsplan 2

BILAGOR Bilaga 1 Beslut i kommunfullmäktige Bilaga 2 Ansökan och projektplan till LEADER Bilaga 3 - Slutrapport till LEADER Bilaga 4 Föreningen Ålgårds ursprungliga vision Bilaga 5 Karta idéskiss 2020 Bilaga 6 - En studie av Ålgårds kulturhistoriska värden och möjligheterna att utveckla platsen till ett besöksmål, av Disa Angbratt Bilaga 7 - Rådgivning, turism på landsbygden, Lena Kello Bilaga 8 Ålgårds historia, en sammanställning, Lina Edberg Bilaga 9 - Folke Abrahamsson Bilaga 10 - Folke Almegius Bilaga 11 - Skiss för naturslingor, Olle Molander Bilaga 12 - Naturskyddsföreingens deltagande, Olle Molander Bilaga 13 - Bohusläns ByggnadsCultur, slutrapport 2014-02-28 Bilaga 14 Bohusläns ByggnadsCultur Uppmätning av kvarn Bilaga 15 - Bohusläns ByggnadsCultur Uppmätning av såg Bilaga 16 Bengt Spade och Ida Dicksson Skadebesiktning och kulturhistorisk värdering av byggnader och maskineri i Ålgårds såg och kvarn Bilaga 17 Offert från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bilaga 18 Rådgivningsbrev från Bohusläns museum/västarvet Bilaga 19 - Skötselplan, Åsa Sahlin Bilaga 20 - Skötselplankarta, Åsa Sahlin Bilaga 21 - Visionskarta, Åsa Sahlin Bilaga 22 - Branschlinjer för utomhusmatlagning Bilaga 23 - Rådgivningsmöte Matlandet, 2013-11-14 och exempel från Kalmar kommun Bilaga 24 Caféskiss, boningshuset, med förklaringar Bilaga 25 Starta café-broschyr, Livsmedelsverket Bilaga 26 Bohusläns ByggnadsCultur, Visionsritningar på café och slutrapport Bilaga 27 - Enkät-sammanställning Bilaga 28 - Workshop, anteckningar Bilaga 29 - Skadeanalys och åtgärdsförslag, Conny Jerer och Linda Pettersson Länk: www.vestregionen.no/resources/ikon/samhallsekonomin_kring_na-6.pdf-2 3

INLEDNING Under drygt ett års tid har Orust Kommun och Föreningen Ålgård arbetat med Ålgårds kvarn och såg En förstudie, finansierat av LEADER, med hjälp av Naturskyddsföreningen, Friluftsfrämjandet, tre konsulter och många intresserade och kunniga entusiaster. Det har varit roligt, spännande och lärorikt. Intresset från allmänheten har varit stort och viljan att komma med idéer och ge råd har överraskat positivt. Vi vill passa på att tacka för allt engagemang! En plats där behov kan tillgodoses Förstudien har haft två huvudsakliga utgångspunkter. Den ena är Ålgård som plats, en pärla med stor potential, ägd av Orust kommun. Kvarnen är vackert belägen mellan två sjöar med badplats och rika möjligheter till friluftsliv. Det är en bit kulturhistoria som ger god grund för storytelling, väcker intresse och engagemang. Kommunen har nyligen gjort stora renoveringsinsatser samt deltagit i Interreg-projektet Tillgängligt friluftsliv, vilket resulterade i parkering, grillbord, handikappsanpassad toalett och brygga. Ålgård bara väntar på att fyllas med liv. Den andra utgångspunkten är behov i området av en utvecklad besöksnäring, fler arbetstillfällen lokalt samt av en mötesplats med kultur och aktiviteter som bidrar till en attraktiv boendemiljö. Stor potential Arbetet med förstudien har bekräftat att fastigheten Ålgård 1:4 har stor potential som besöksmål. I förstudematerialet ingår konsultarbeten, rådgivningsbrev och slutsatser från studiebesök och samtal med personer som är kunniga inom olika områden. De allra flesta som har besökt Ålgård under året ser stora möjligheter. Att utveckla Ålgård kan bli en värdefull del i att stärka turismen på östra Orust. Det finns underlag för att Ålgård på sikt ska kunna fungera som en arbetsplats och en uppskattad samlingspunkt större delen av året för människor som bor i området. Många värnar om platsen och personer såväl inom föreningslivet som utanför har visat sig villiga till ett fortsatt engagemang och kunskapsutbyte. 4

Brett utbud behövs Samtidigt är en viktig slutsats i förstudien att ett besöksmål och en mötesplats på Ålgård behöver flera ben att stå på. Ska Ålgård överleva som besöksmål krävs satsningar på byggnader, café, trädgård, informationstavlor, evenemang och marknadsföring. De olika byggstenarna behöver varandra för att bli lönsamma och välfungerande. För att det ska vara befogat och genomförbart att på ett bra sätt bevara och förvalta kvarn och såg med tillhörande maskineri krävs ett levande sammanhang runtomkring. Ett café vill besökarna ha. Aktiviteter och en profil som lockar är nödvändigt för att ett café ska gå runt. Boende för turister är förmodligen den verksamhet som kan ge lönsamhet på relativt kort sikt och skulle få besökare att uppehålla sig längre området. Verksamma hantverkare och kulturidkare skulle både gynna och gynnas av ett besöksmål. I förstudien har vi tittat närmare på förutsättningarna för att etablera dessa olika verksamheter på Ålgård. En viktig frågeställning är var det är bäst att börja. Hur kan man utifrån det som finns där idag ta de första stegen mot en långsiktigt hållbar verksamhet. Liknande exempel har gett både hopp om att det går och tips om hur man kan gå tillväga. En tydlig och långsiktig organisation som ger kommun, företag och/eller en ekonomisk förening trygghet att investera är viktig. Att bygga upp ett besöksantal och marknadsföring av Ålgård är ytterligare en nödvändig faktor för att människor ska våga satsa. Föreningslivet är viktigt med sitt ideella engagemang och som motor för att dra människor till platsen. En process påbörjas Att utveckla något som kräver bredd och där flera parter är inblandade tar tid och innebär en process i flera steg. Det är svårt att säga exakt var det landar. Man kan tänka sig olika målsättningar eller nivåer. Det går att nöja sig med verksamhet i en liten skala där de ideella krafterna fortsätter att vara bärande till stor del eller så siktar man högt och låter entreprenörer bygga upp en stor vinstdrivande verksamhet. Orust kommun kan även använda platsen för projekt, undervisning och rehabilitering. Det gynnar inte processen att låsa fast sig vid ett scenario i ett så här tidigt skede. Vilka som väljer och får möjlighet att satsa är avgörande för vad som växer fram. Vår förhoppning är att förstudien ska fungera som ett bra underlag för kloka beslut om hur platsen ska förvaltas och utvecklas. Den innehåller underlag, skisser och förslag för olika verksamheter, organisation och finansiering. Varsågod att ta del av sammanfattning och bilagor. Arbetet med förstudien har även lett fram till en handlingsplan där steg ett är ett planerat fortsatt projekt med Föreningen Ålgård som projektägare, Orust kommun och tre föreningar som medfinansiärer. Projektet syftar till att öka besöksantalet att och börja sätta Ålgård på kartan som besöksmål och mötesplats. Ett antal publika evenemang och aktiviteter är tänkta att genomföras, följas upp och utvärderas. På så sätt hoppas man bidra till att bygga upp en god grund för fler arbetstillfällen, stärkt entreprenörskap och en kulturell mötesplats. Samtidigt ges personer som redan nu verkar i området tillfälle att mötas, synas och nå ut med sina produkter. Lina Edberg, projektledare för Ålgårds kvarn och såg en förstudie 5

BAKGRUND Kort om Ålgårds kvarn och såg Ålgårds kvarn och såg ligger på nordöstra Orust mellan Grindsbyvattnet och Assmunderödsvattnet. Det går att komma dit med bil, buss, via cykelled och pilgrimsled. Där finns badplatser, rika möjligheter till friluftsliv och ett tilltalande kulturellt och socialt sammanhang. Ålgårds dokumenterade historia sträcker sig tillbaka till tidigt 1500-tal då Moghens på Aalgaard betalade tunnor med mjöl och ål i skatt. Både kvarn och såg nämns 1594 i den norska biskopen Jens Nilssöns visitatsböcker och reiseoptegnelser. 1689 övergick Ålgård från att vara kronogård till privat ägo. Därefter har många ägare avlöst varandra. Oftast har de arrenderat ut till mjölnare och jordbrukare. Troligtvis har kvarnverksamheten varit i gång hela tiden medan såg har funnits på platsen i perioder. Fram till 1827 låg en fot- eller skvaltkvarn vid Grindsbyvattnets naturliga utlopp. Då grävdes och stensattes en vattenkanal och kvarnen fick sin nuvarande plats. Därefter har verksamheten moderniserats i omgångar. En hjulkvarn byggdes för att bättre ta till vara vattnets kraft. I och med att den nuvarande sågen byggdes 1921 användes för första gången turbiner på Ålgård och 1938 gick man över till turbindrift även i kvarnen. Fastigheten köptes av Orust kommun 1968 och arrenderades ut till en mjölnare in på 2000-talet. Kvarn och såg var i drift till 2003. Det maskineri som finns kvar idag visar en salig blandning av gammalt och nytt. Orust kommuns insatser Under 1990-talet bildades projektgruppen Ålgårds kvarn bestående av personer från Tekniska kontoret, Kultur- och Fritidskontoret, Stadsarkitektkontoret och VuxEnheten inom kommunen samt från Bohusläns museum och Arbetsföremedlingen på Orust. Förhoppningen var att renovera och restaurera byggnader och broar, fortsätta den då pågående driften av kvarn och såg, inventera och ta hand om naturvärdena på fastigheten och bilda en intresseförening. Man ville använda Ålgård som ett levande läromedel och vissa renoveringsinsatser gjordes av gymnasieskolans trä- och byggutbildning. Ett förslag som dök upp var att förvandla Ålgård till en kretslopps- och hantverksby med miljötänk. Dessa planer rann dock ut i sanden och idéerna blev lagda på vänt. Friluftsfrämjandet fick tillgång till en nybyggd timmerstuga vid Grindsbyvattnet. De har fortfarande aktiviteter där samt kanoter och kajaker i Ålgårds lada. 2011 beslutade Kommunfullmäktige om investeringar i de tämligen eftersatta kvarn- och sågbyggnaderna. Omfattande renoveringar sattes igång för att få vattenvägarna under kontroll och ersätta delar av det bärande bjälklaget. Renoveringarna delfinansierades av byggnadsvårdsbidrag från Länsstyrelsen. En förhållandevis sent byggd turbinbyggnad som belastade övriga byggnader togs ner och fasaderna reparerades. Ytterligare reparationer blev nödvändiga. De kraftiga vattenmassorna underminerade de gamla murarna i vattenrännan. Stora investeringar gjordes. Kanalen mellan kvarn och såg fick gjutas in och nya utskovsluckor monterades. De större arbetena avslutades hösten 2012. Därmed fanns det inte längre risk att vattnet skulle åsamka nya skador på byggnaderna. Under 2013 genomfördes kompletterande insatser så som en vacker stenmur för att leda vattenmassorna mot Assmunderödvattnet. Orust kommun kommer under hösten 2014 att gå in med en ansökan hos Mark- och miljödomstolen om tillstånd (miljödom) för att reglera sjön och producera elkraft. I samband med renoveringarna forslades även stora mängder skrot bort både inifrån kvarnen och från utomhusmiljön. Runt kvarn och såg togs träd och sly ner för ett öppnare och mer välskött intryck. Dessa arbeten genomfördes till stor del av kommunens arbetslag. Tillgängligt frilutsliv, ett EU-finansierat Interreg-projekt, har givit Ålgård parkeringsplatser, toalett, grillplatser, en informationsskylt samt gångväg och brygga i Grindsbyvattnet. Allt är tillgänglighetsanpassat så att man ska kunna ta sig fram med rullstol. Förstudien och Föreningen Ålgård I samband med renoveringarna av Ålgårds kvarn och såg blev det på nytt aktuellt att ta upp frågan om hur 6

platsen ska användas och bäst komma till sin rätt. Tankarna från 90-talet hade plockats fram i kommunhuset. Redan 2010 planerades ett projekt med syfte att åstadkomma ett nytt ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt natur- och kulturhistoriskt besöksmål. En ansökan gjordes till Terra Et Mare och LEADER men den avslogs. Samma år bildades Föreningen Ålgård. Föreningen ville verka för bevarande, utveckling och tillgängliggörande gentemot allmänheten av Ålgårds kvarn och såg. Förutom tanken på ett besöksmål fanns en blid av en mötes- och arbetsplats för föreningar och småföretag. När Orust kommun sökte pengar inleddes en kontakt mellan dem och föreningen. Även Friluftsfrämjandet, Naturskyddsföreningen och Hembygdsföreingen kontaktades. Föreningen Ålgård fick snabbt fler medlemmar och utarbetade en vision. Man beslutade sig för att göra en ny projektplan och ansökan. I Kommunfullmäktige 2012-10-25 presenterade de sin vision och idé. Fullmäktige beslutade om att uttrycka en viljeriktning för fortsatt utveckling av Ålgårds kvarn och såg, mot tillgängliggörande för allmänheten och turism i samverkan med ideella krafter och entreprenörer. Se exakt formulering i Bilaga 1 Beslut i kommunfullmäktige Föreningen Ålgård skrev ansökan och projektplan, Naturskyddsföreningen och Friluftsfrämjandet bestämde sig för att delta, Orust kommun stod som huvudman för projektet och LEADER beviljade pengar i december 2012. Därmed var snart arbetet med den här förstudien igång. Kort kan sägas att avsikten med förstudien var att undersöka förutsättningarna för att utveckla Ålgård. Den skulle utreda vilka verksamheter som kan anses lämpliga och i vilken skala samt vilken efterfrågan och publikt underlag som finns. Den skulle även bygga upp ett nätverk kring platsen, stärka relationen mellan kommun, föreningar och företag och ta reda på hur framtida verksamheter skulle kunna organiseras, finansieras och så småningom drivas med lönsamhet. Fokus låg på besöksnäring, café, trädgård, natur, kulturhistoria, kultur och hantverk och inte minst på att ta reda på hur kvarnen och sågen kan tas omhand och användas. Bilaga 2 Ansökan och projektplan till LEADER Bilaga 3 - Slutrapport till LEADER Mer information om Föreningen Ålgård finns på hemsidan www.algardskvarn.se. 7

NULÄGESANALYS Det här finns på Ålgård idag: Utvändigt renoverad kvarn och såg Vacker och kulturhistoriskt intressant. Byggnaderna behöver rengöras och förstärkas för att öppnas för allmänhet. Kvarn- och sågutrustning som delvis kan tas omhand. Lada med nylagt golv, stallar Används nu till förvaring av kanoter och ved, användes under slöjdvandring och skördefest Boningshus Övervåning uthyrd för boende till och med 31 maj, nedervåning ska användas för fortsatt projekt under perioden 2014-07-01 till 2015-09-30 om medel beviljas. Timmerstuga med 6 bäddar och kamin Används av Friluftsfrämjandet och stundtals för uthyrning och övernattning. Friluftsfrämjandets uthyrning av kanoter Parkering Toalett Grillbord Handikappsanpassad brygga Badklippor med sittbänk Informationstavlor En tavla om Ålgårds stallar och en tillfällig tavla om Ålgårds kvar och såg, renovering och förstudie Utmärkt på Skepp O hoj cykelkarta I första upplagan finns flaggor på Ålgård för sevärdhet och kanotuthyrning. Pilgrimsleden passerar mycket nära med anvisning mot Ålgård Trafikverket har satt upp ÅLGÅRD-skylt Engagemang i området: Föreningen Ålgård, har lagt ner stort engagemang i arbetet med den här förstudien och under projektets gång bland annat hållit i publika aktiviteter under Slöjdvandring och skördefest och Orust kulturvecka. Föreningen planerar fortsatta projekt för att tillgängliggöra Ålgårds kvarn och såg med tillhörande mark för allmänheten, utveckla ett besöksmål och en kreativ, kulturell mötesplats med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som grund med mål att skapa arbetstillfällen, utveckla nätverk och främja samarbeten. Enskilda företagare eller privatpersoner har visat intresse av att i ett senare skede driva verksamhet vid Ålgårds kvarn och såg ifall förutsättningarna är gynnsamma och organisation och hyres- eller arrendeavtal gör det tryggt att investera. Några av dem har blivit medlemmar i Föreningen Ålgård. Friluftsfrämjandet Orust har sedan mitten av 1990-talet haft stuga, kanoter, kajaker och aktiviteter vid Ålgård. De har varit delaktiga i förstudie samt vid Slöjdvandring och skördefest. De vill fortsätta ha aktiviteter på platsen. Naturskyddsföreningen på Orust känner platsen väl, har haft träffar där och vill medverka till naturslingor med informationsskyltar, naturskola. De är intresserade av möteslokal för styrelsemöten. Hembygdsföreningen har medlemmar som kan ge info om platsen och har uttryckt intresse för visst samarbete kring aktiviteter. Orust Mat. De medverkade på Slöjdvandring och skördefest och är positiva till fortsatt samarbete med Föreningen Ålgård. Intresserade av att mala mjöl lokalt ifall det skulle bli aktuellt samt eventuellt av 8

möteslokal. Utsikten Ekoby Ekonomisk förening. Intresserade av samarbete kring exempelvis ekologisk hållbarhet och närproducerat. Enskilda medlemmar deltog på Slöjdvandring och skördefest samt Kulturvecka. Vill arrangera aktivitet tillsammans med Föreningen Ålgård i kommande projekt. Medlemmar ur Orust Slöjd har haft viss kontakt med Föreningen Ålgård. Detsamma gäller Orust släktforskarförening. De var positiva till det som händer med Ålgård och föreningarna ska höras framöver. 9

VISIONEN om besöksmål och mötesplats Ett besöksmål med kultur, ekologi och friluftsliv i fokus som skapar arbetstillfällen och nätverk samtidigt som kulturhistoriska värden lyfts fram Visionen om Ålgård kan självklart se ut på olika sätt. Förstudiearbetet har delvis utgått ifrån den vision som Föreningen Ålgård presenterade för Kommunfullmäktige 2012-10-25. Det mesta i den lever kvar men har fördjupats eller förändrats något när ny kunskap och fler idéer har tillkommit. Se Bilaga 4 Föreningen Ålgårds ursprungliga vision Vad som verkligen blir beror på vem eller vilka som bestämmer sig för att investera och förverkliga något. Ett så här stort projekt poppar inte upp över en natt. Idéerna behöver prövas i praktiken och besöksantalet växa succesivt. Det här är ett förslag på vad som skulle kunna växa fram utifrån de förutsättningar som finns, den kunskap som samlats in under förstudiearbetet och det engagemang som finns bland annat hos Föreningen Ålgård, Friluftsfrämjandet, Naturskyddsföreningen, andra föreningar och företagare i området. Turism och förbättrad boendemiljö Ålgårds kvarn och såg med tillhörande fastighet har stor potential att bli ett omtyckt besöksmål med många gäster. Det kan även fungera som arbetsplats och knutpunkt året runt för människor som bor i området. Projekt som bygger upp Ålgård kan främja entreprenörskapet i området. Ålgård skulle kunna bli en viktig del i att utveckla turismen och boendemiljön på östra sidan av Orust. 10

Tillsammans med Slussens pensionat, Slussens skafferi, cykelled, pilgrimled, båtturer vid Stillingsön, musselfiske och kameler målas bilden upp av en annan form av upplevelseturism än västsidans fiskesamhällen och segling. En turism med, kultur, friluftsliv och närvaro i det lilla i fokus. Det går hand i hand med en tilltalande boendemiljö. Utsikten ekoby lockar tillsammans med den vackert belägna Waldorfskolan redan idag till nyinflyttning och besökare som är intresserade av de värden de förmedlar. Visionsbild Tänk er en färd i häst och vagn eller på cykel från Slussen till Ålgård med guidning om fem kvarnar, krog, affärer och folkliv i en tidigare mycket levande bygd. På Ålgård väntar fika i en berså eller lunch i ett café över vattnet mellan kvarn och såg, allt lagat av närproducerade varor. Brödet är bakat i mjölnarens upprustade bakugn i boningshusets källare av mjöl som malts i kvarnen med liten, modern utrustning. En del grönsaker är odlade i den egna parkliknande trädgården ner mot Assmunderödvattnet och i växthuset i slänten vid sågen Den som vill veta mer om Ålgårds historia kan fördjupa sig i informationstavlor, se hur arbetet i kvarn och såg gick till och kanske till och med se ramsågen i drift. Den naturintresserade hittar en vandringsslinga med skyltar om flora och biotoper. Vissa dagar anordnas bäversafari. Vattenkraften är i drift och pedagogiskt förevisad. Möjlighet till bad, fiske, kanot- och kajakpaddling finns, även för den rörelsehindrade. Bredvid bostadshuset ligger en ny byggnad som smälter väl in i miljön. Hantverk, grödor och förädlade livsmedel från trakten säljs i en butik. Vissa dagar är hantverkarnas verkstäder öppna för besökare. En del av kvarnen har förvandlats till ateljé. Det märks att det är en plats där mycket händer och många möten sker. Flera föreningar har varit med och präglat platsen utifrån sina intressen. Både i caféet och i den större lokalen i ladan på andra sidan vägen är det program året om, om än tätare på sommaren. Kultur, kreativitet och ekologi står i fokus. Övernattning sker i små stugor på sluttningen med utsikt över Grindsbyvattnet. Varje stuga har sitt eget uttryck. De är byggda i olika ekologiska material som även är presenterade i en utställning i stallbyggnaden. Nattgästen kan välja mellan att bo i till exempel halmbalshus, passivhus eller timmerstuga med sedumtak. Stugan med modern ekoteknik är handikapsanpassad och ligger nära parkering, toalett och brygga. Se Bilaga 5 Karta idéskiss 2020 11

EN GEMENSAM PROFIL En tydlig profil och något speciellt som utmärker ett besöksmål bland andra är avgörande för att locka besökare. Givetvis kan en sådan profil grunda sig på olika värden och presenteras på olika sätt. Det är viktigt att det finns en frihet för de aktörer som beslutar sig för att förverkliga något på Ålgård. Samtidigt är det viktigt att besöksmålet som helhet inte får en för spretig karaktär. Förstudien föreslår en profil som utgår ifrån flera faktorer. En faktor är förstås intressen hos dem som har genomfört förstudien. Föreningen Ålgårds vision var en av utgångspunkterna när förstudien påbörjades. Man kan även iaktta att en plats som Ålgård drar till sig personer med vissa intressen. Fler har kommit till under arbetets gång. En andra faktor är just de värden som Ålgård förmedlar: kulturhistoria, småskalig och lokal produktion, naturvärden, och friluftsliv. En tredje faktor är sammanhanget runt Ålgård. Vi har tittat på vad som redan nu lockar boende och besökare i området samt på den besöksnäring som är etablerad här. En fjärde faktor är hur ovanstående kan relateras till något som ligger i tiden. Vi har försökt nosa reda på vad som är gångbart nu och framöver. Naturnära, ekologiskt och kulturellt Kort kan sägas att ett besöksmål som utstrålar genuinitet och gedigen kvalitet är önskvärt. Här finns industrihistoria i liten, lantlig skala och sanna historier att berätta. Ålgård har en pedagogisk potential. Kan besökaren lära sig något nytt på semestern blir den ofta nöjd. Här finns även långsamhet och tystnad. Det finns en poäng med att Ålgård ligger avskilt. Många söker en kombination av lugn och aktivitet på sin semester. Cykelled och pilgrimsled för besökare hit och möjligheterna för friluftsliv är stora. Ekologisk hållbarhet är viktig både för dem som visat intresse för Ålgård, för etablerade turistaktörer i närheten och för den målgrupp som vi förväntar oss ska hitta hit. Ekoturism ligger i tiden. Ett behov av en mötesplats, kulturella aktiviteter, arbetsplatser och ett sätt att nå ut med hantverk, konst och livsmedelsproduktion går hand i hand med ovanstående profil. De här tankarna och slutsatserna präglar andra avsnitt i förstudien. 12

SAMHÄLLSNYTTA Förverkligandet av ett besöksmål och en mötesplats vid Ålgårds kvarn och såg skulle ge mycket tillbaka på flera nivåer till regionen och Orust kommun, dess invånare och besökare. Besöksmål som lockar människor till östra Orust Arbetstillfällen Uppmuntran och hjälp för personer som vill etablera verksamhet i området, främst inom kultur, turism, lokal livsmedelsproduktion och näring som främjar ekologisk hållbarhet Bidrar till underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och maskiner genom ideella krafter, större möjlighet att söka stöd Pedagogiska möjligheter, naturskola och kultur-/industrihistoria Mötesplats Kulturell utvekling i kommunen Nya nätverk Lokalt engagemang Främjar föreningssamarbete Skapar aktivitet för alla åldrar och möten mellan olika generationer På sikt kan platsen med trädgård/naturvård och kulturhistoriska värden ge rekreation och tillfällen till arbetsträning Det finns undersökningar som visar hur besöksmål gynnar området där det är beläget. Förutom att de verksamheter som finns på platsen blir lönsamma och ger arbetstillfällen sprider det ringar på vattnet till andra företag i området. Besökare bor, äter, handlar, tankar och gör ytterligare utflykter i närheten. Någon som annars inte besökt området kanske hittar ett hus för sommarvistelse eller permanentboende. En studie av samhällsekonomin kring Nordiska Akvarellmuseet av John Armbrecht och Tommy Andersson vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet, är intressant. Länk: www.vestregionen.no/resources/ikon/samhallsekonomin_kring_na-6.pdf-2 13

MÅLGRUPPER OCH TURISMEN PÅ ORUST Bebyggelseantikvarie Disa Angbratt har som del i arbetet med förstudien gått kursen Turism på landsbygden. Lena Kello, Länsstyrelsens kompetensutveckling, har i samband med kursen besökt Ålgård och gett oss rådgivning. Vi har även varit i kontakt med Turistbyrån i Henån, verksamma inom turistnäringen i området, näringslivsutvecklare på Orust kommun och Södra Bohuslän Turism. Här följer en kort sammanfattning. Mer utförlig information och tydligare källhänvisningar finns i Bilaga 6 - En studie av Ålgårds kulturhistoriska värden och möjligheterna att utveckla platsen till ett besöksmål, del 2, av Disa Angbratt Bilaga 7 - Rådgivning, turism på landsbygden, Lena Kello Besöksunderlag Ett besöksmål vid Ålgårds kvarn och såg skulle kunna bli en viktig del i att utveckla turismen på östra Orust. Västra Götalandsregionen tillhör Skandinaviens näst största turistregion enligt statistik från Västsvenska turistrådet. Närheten till Göteborg, Uddevalla och Trollhättan och ger många potentiella besökare för dags- eller helgutflykter. Genom Bohuslän på export lanseras Bohuskusten just nu extra mycket mot en internationell marknad. För att med säkerhet säga hur stort besöksunderlag just Ålgård har behövs praktisk erfarenhet. Därför planeras ett projekt där evenemang ska anordnas med god marknadsföring, dokumentation och uppföljning. När Ålgård deltog i Slöjdvandring och skördefest kom ca 300 besökare under en helg vilket kändes som en god fingervisning. Samtal med bland annat Södra Bohuslän turism och Turistbyrån i Henån har bekräftat vår bild av att besöksnäringen på östra Orust är utvecklingsbar, att det finns bra förutsättningar för ett samarbete med andra aktörer och att Ålgård skulle kunna bidra till en positiv utveckling. Outnyttjad potential på östra Orust Orust är ett etablerat besöksmål men mycket kan göras för att locka fler besökare och ge dem nya upplevelser. Turismen är framförallt koncentrerad till västra sidan av Orust men det finns aktörer även på östra Orust. De skulle gynnas av fler och större besöksmål i området och är intresserade av samarbete. Några satsningar är gjorda som kan främja turismen på östra Orust så som Pilgrimsleden, cykelleden Skepp O hoj och cykelpaket. Här finns vacker landsbygd med skogar och sjöar vilket ger möjlighet att bredda besöksnäringen på ön. En långsam upplevelseturism för besökare som söker både aktivitet och naturskönt lugn samt ekologiskt hållbara lösningar håller på att växa fram. Slussens pensionat och Slussens skafferi har båda ekologisk profil och Myckleby Nedergård med kameler och andra djur tar emot många besökare. Villiga samarbetspartners finns i området som ser möjlighet till samarbetsvinster gällande till exempel marknadsföring och aktiviteter. De som besöker området idag frågar ofta efter mer att se och göra. 14

Målgrupper En av de störst växande grupperna inom turistnäringen i Sverige är den medvetne resenären eller den globala resenären som Visit Sweden kallar gruppen. De värderar natur samt ekologisk och social hållbarhet högt och är aktiva under sin semester. Ofta efterfrågar de en helhetsupplevelse med boende, mat, aktivitet och ett sammanhang kring platsen de besöker. Det är en grupp som troligtvis tilltalas av ett besöksmål som liksom Ålgård kan erbjuda både kulturhistoria, friluftsliv och på sikt kulturutbud, genuint hantverk och lokalproducerat. De som redan nu besöker Orust och rör sig i området är viktiga att fånga upp. Skyltning vid väg 160, samarbeten med exempelvis Slussens pensionat samt Myckleby Nedergård och marknadsföring av verksamheter och evenemang är några sätt att nå dem. Skepp O hoj visar Ålgård som sevärdhet. Pilgrimsleden gör en avstickare dit. Projektet Tillgängligt Friluftsliv gör att många förbipasserande stannar till vid Ålgård för att fiska, bada, fika eller använda grillborden. Lokalbefolkningen har en stark relation till Ålgård och många uttrycker både glädje över att det tas omhand och föreslår verksamheter. Det finns ett behov av en mötesplats med café, av kulturevenemang och av saker att göra i området, inte minst för ungdomar och äldre. Tillmötesgår man dessa behov blir det lättare att få kontinuitet i en verksamhet och förlänga säsongen. Göra, uppleva och lära Inkomsterna från turismen ligger främst inom de tre områdena bo & äta, resande och handlande. De står vardera för ungefär 30 % av inkomsterna. Det är dock ofta möjligheterna att göra, uppleva och lära som blir avgörande för vilket besöksmål turisterna väljer. Den delen tar in 7 % av inkomsterna men är mycket viktig i uppbyggandet av ett besöksmål. Ett brett utbud där man täcker in så många inkomstområden som möjligt underlättar för att få ekonomisk bärkraft i verksamheten. En lång säsong är en annan framgångsfaktor. På Ålgård kan café/restaurang och övernattning ge inkomster förutsatt att man tar till vara på och utvecklar den potential som finns för att lära, uppleva och göra. Genom att utveckla aktiviteter och en tydlig profil kan fler målgrupper nås och säsongen förlängas. Ekoturism, naturturism och kulturarvsturism I samhället finns en trötthet på konsumtion och färdigpackade upplevelser där allt är serverat. Landsbygdens enkelhet och genuinitet blir en välbehövlig kontrast till heltidsarbete i en storstad och till informationssamhäl- 15

lets brus. Ett ökat miljöfokus har blivit en trend inom turismen och ekologi, hållbarhet, äkthet, slow travel, holistisk hälsa och wellbeeing är några av den nya turismens nyckelord. Utomlands är bilden av Sverige främst präglad av vår rena och tillgängliga natur. Den inhemska turisten är ofta miljömedveten och söker aktivt upp platser som har något extra. Ekoturismen bygger på att tillgodose önskemål om att enkelt kunna göra medvetna val för att inte belasta naturen och samtidigt få tilltalande upplevelser. Begreppen ovan visar vad ekoturisten söker. Att flyga till ett resmål långt bort känns för många inte längre försvarbart. Istället blir det värdefullt att hitta ekologisk/lokalproducerad mat, ett boende och aktiviteter som inte belastar naturens resurser samtidigt som man erbjuds en välbehövlig, rolig och rofylld paus från vardagen. En småskalig turism som bygger på hållbara principer är ett utmärkt sätt att lyfta landsbygdsområden där fler arbetstillfällen behövs. Ekoturism kan med fördel integreras med mindre jordbruk, hantverk och små bruksmiljöer och kan skapa en ny marknad för lokalt tillverkade produkter. Naturturismen är ekoturismens främsta tillgång. För den naturintresserade finns mycket att hämta på Orust. Lena Kello, Länsstyrelsens kompetensutveckling, konstaterar att ute är det nya inne. Vid Ålgård rekommenderar hon en satsning på friluftsturism med bäversafari, fiske och matlagning utomhus. Ett enkelt, naturanpassat men bekvämt boende skulle ligga i tiden. Även kulturturismen går hand i hand med ekoturismen. Kultur och historieberättande ger upplevelserna en extra dimension. Kulturarvsturism är en gren inom kulturturismen. Den levandegör vårt kulturarv, lyfter in det i besöksnäringen och tillgodoser besökarens vilja att lära. Västra Götalandsregionen har pekat ut kulturarvsturismen som en viktig komponent i den regionala utvecklingen. Enligt Tillväxtverkets statistik över besök till kulturminnen är det kulturhistoriska miljöer som får flest besökare (66%), därefter industriminnen (15%). Under 2000-talet syns en tydlig trend att det är för industriminnen som intresset ökar mest. Det är inom alla dessa områden Ålgård och östra Orust har en styrka och konkurrenskraftighet. 16

KULTURHISTORISKA VÄRDEN - GYNNAR ÅLGÅRD SOM BESÖKSMÅL De kulturhistoriska värdena är tillsammans med naturen det som gör Ålgård speciellt. Besökaren får lätt en känsla av hur platsen brukats och förändrats genom tiderna. Här finns mycket att förmedla till den nyfikne. Ålgård berättar teknikhistoria, samhällshistoria och inte minst mer personliga historier som kan åskådliggöra hur livet tett sig och kittla fantasin. Äldre personer känner igen sig och minns medan en yngre generation får ta del av något som är överraskande avlägset trots att det tillhörde livsnödvändigheterna någon generation bort. Disa Angbratt, byggnadsantikvarie, betonar att det i förvaltandet av Ålgård är viktigt att se till platsen som helhet och gå varsamt fram för att bevara dess värden utifrån olika aspekter. Här följer en sammanfattning av hennes antikvariska värdering, rekommendationerna kring ett hållbart förvaltande och riktlinjer för utvecklandet av ett besöksmål. Mer finns att läsa. Se Bilaga 6 - En studie av Ålgårds kulturhistoriska värden och möjligheterna att utveckla platsen till ett besöksmål, del 1, av Disa Angbratt Samordning och varsamhet i insatser Byggnaderna har idag inget lagskydd men i synnerhet kvarnen betraktas som särskilt värdefull. Vid renoveringen har en kontrollant från Bohusläns museum varit delaktig. Det är inte bara kvarn och såg som berättar platsens historia. Boningshus, lada, stallar och smedja har också haft viktiga funktioner. Det finns en brokighet som visar ett lapptäcke av många händers verk. Små detaljer som färgnyanser på byggnader, antekningar som någon i hast gjort på trappen, nötning av händer eller verktyg som lämnats där de användes bidrar till stämningen och bör behandlas med varsamhet. Därför är det viktigt att de som förvaltar platsen har en god inblick. Önskvärt är att en eller ett fåtal personer med kunskap om Ålgård sätter sig in i platsens värden och fungerar som kontaktpersoner för löpande arbeten och är delaktiga i hur de praktiska lösningarna ska utformas. Insatser på byggnaderna bör överensstämma med deras nuvarande karaktär. Viktigt är att traditionella material används, som Falu rödfärg, linoljefärger och öppna material som andas, hellre kalkbruk än cement där möten mellan trä och putsade ytor sker. Nybyggnation bör integreras i miljön genom utformning, materialval och färgsättning så att platsens atmosfär bevaras. Kulturhistoriska värden Det finns olika aspekter av det som är kulturhistoriskt värdefullt och flera olika värden förmedlas på Ålgård. Byggnadshistoriskt värde: Bruksbyggnader, som kvarn och såg, kan te sig anspråkslösa och sticker inte ut arkitektoniskt men är en viktig del av kulturarvet. De lär oss om svunna tiders sätt att lösa byggnadstekniska detaljer och att arbeta med de förutsättningar som platsen gav. Conny Jerer, Bohusläns ByggnadsCultur, har gett en rekommendation att kvarnen bör skyddas enligt PBL, kapitel 8. Teknikhistoriskt värde: Intressantast på Ålgård är att det funnits kvarn- och sågverksamhet där så länge. Av det förindustriella finns bara spår medan den industriella interiören har mer att förmedla. Tyvärr är mycket i dåligt skick och svårt att ta i bruk för att visa hur det använts. Bättre bevarade exempel finns. Men Ålgård är spännande just för att man hade verksamhet där ända in på 2000-talet. Hemmagjorda lösningar visar prov på hur mjölnarens kreativitet fick ta vid när utrustningen inte riktigt räckte till. Samhällshistoriskt värde: Kvarnar var betydelsefulla både för mat och som mötesplatser. En kvarn medförde makt eftersom bönder var beroende av dess tjänster och man där hade kontroll över vattenflöden. Under Ålgårds historia har både olika former för samverkan och konflikter passerat. Länge var det en kronogård och de som verkade där betalade skatt i form av mjöl och ål. I perioder har enskilda individer, konstellationer av bönder eller verksamma mjölnare ägt kvarnen. Vattenflödena och hur sjöarna dämts upp har varit en återkommande konfliktkälla. Ålgårds historia speglar det omkringliggande samhällets historia. 17

Personhistoriskt värde: I och med att kvarnen och sågen var i bruk så länge är dess historia fortfarande aktuell för många i bygden. Orustbor som har besökt kvarnen och släktingar till tidigare ägare och mjölnare har gott om minnen och historier att berätta. Lite av det har förstudien tagit vara på men en mer omfattande dokumentation skulle gynna ett besöksmål och vara värdefull för framtiden. Miljöskapande värde: Det man möts av på Ålgård är en levande gårdsbild med flera byggnader som tillsammans talar om hur livet tedde sig i generationer för mjölnare, arbetare, jordbruksarrendatorer, deras familjer och boende i bygden. Läget vid forsen mellan sjöarna med fantastiska naturomgivningar och rikt växt- och djurliv är en del av detta. Finns inte resurser och tid att tillvarata de teknikhistoriska värdena kan de yttre miljöerna räcka långt för ett besöksmål med hjälp av skyltar och guidningar. Ett ekomuseum som även visar det historiska sammanhanget runt Ålgård är tänkbart. Kontinuitetsvärde: Från 1500-talet går det att följa utvecklingen på Ålgård, från mycket småskalig kvarndrift i skvaltkvarn vid Grindsbyvattnets naturliga utlopp, via större hjulkvarn i ny kanal till turbindrift. Gammalt har gett plats för nytt och delvis samexisterat. Idag när en än mer storskalig produktion har tagit över står maskineriet på Ålgård stilla och förfaller. Kanske kommer åter tider när småskalig produktion vid energigivande vattendrag får betydelse och gammal kunskap blir värdefull. Symbolvärde: Det utsatta livet på landet där man var beroende av sin skörd är avlägset för oss idag där vi mäter välstånd i pengar snarare än i ett välfyllt vinterskafferi. Kvarnarna var viktiga i jordbrukssamhället, vilket inte minst syns i alla de lagar och regleringar som finns för kvarndrift och byggandet av kvarnar. Med sin flerhundraåriga historia berättar Ålgård om vad vårt samhälle idag är sprunget ur och om hur annorlunda levnadsförhållende tidigare generationer har haft. Ett område som nu känns väldigt lugnt och lite bortglömt har tidigare varit ett industriellt och kommersiellt centrum med flera kvarnar, garveri, karduansmakeri, färgeri, bränneri, gästgiveri och en handelsrörelse. I Slussen där vattnet mynnar ut i havet fanns en viktig ångbåtsbrygga. 18

STORYTELLING - OCH PEDAGOGISKA VÄRDEN Industri- och kulturhistoria med personliga inslag samt en rik natur ger uppslag till skyltning såväl som guidade turer och skolbesök eller naturskola. Då ålfisket varit en betydande inkomstkälla på Ålgård ligger det även nära till hands att ha information om ålens situation idag. Blir det vattenkraft kan den förevisas pedagogiskt. Därutöver finns en idé om övernattningsstugor med en informativ och lärande funktion, där ekologiskt byggande och traditionella material lyfts fram. En historia värd att berätta Ålgård har en historia som är värd att berätta. Livsöden, händelser och förlopp bildar en väv som förmedlar kunskap om hur samhället har utvecklats och livet har tett sig genom århundraden. Det är viktig kunskap för nutidsmänniskan och kommande generationer. Samtidigt är det underhållande och spännande för den enskilde besökaren. Storytelling är ett begrepp som blivit allt mer populärt inom besöksnäring och näringsliv. Kan information förpackas på ett tilltalande sätt är mycket vunnet. Den information som finns samlad räcker gott för skyltar med text, foton och illustrationer. Guidade turer kan hållas på Ålgård eller utgå från Ålgård för att sedan berätta mer om trakten runtomkring. Under förstudien har vi letat upp material om Ålgårds historia och pratat med personer med anknytning till platsen. Därutöver har vi fått tips om hur det arbetet kan gå vidare. Det finns många människor med mycket att berätta om Ålgård. Att prata med dem skulle kunna bli ett givande projekt i sig. Flera av dem vi har varit i kontakt med har visat intresse för att delta i träffar där de delar minnen, visar foton och hjälps åt att dokumentera Ålgårds historia. Under kommande projekt planerar Föreingen Ålgård att initiera ett sådant samarbete genom att bjuda in till en eller flera historieträffar på Ålgård. I följande bilagor kan du läsa om Ålgårds historia: Bilaga 8 Ålgårds historia, en sammanställning, Edberg Bilaga 9 - Folke Abrahamsson Bilaga 10 - Folke Almegius 19

Naturslingor och naturskola Naturskyddsföreningen på Orust har under lång tid visat intresse för Ålgård. Det är en fin plats för naturslingor och naturskola. Där finns olika biotoper och artrikedom. Olle Molander är den som främst har deltagit i arbetet med förstudien. Han har bland annat rekognoserat och gjort en skiss för hur intressanta naturslingor kan läggas. En av slingorna provgicks under en träff där både Naturskyddsföreningen och Föreningen Ålgård deltog. En slinga går att dra nästan enbart på fastigheten Ålgård 1:4. I övrigt bör markägare tillfrågas innan fortsatt planering görs. Naturskyddsföreingen på Orust vill vara delaktiga i fortsatt projekt och kan tänka sig att bidra med följande: Planera vandringsslingor i terrängen kring Ålgård Inventera naturvärden mm. kring aktuella vandringsslingor Ge förslag på text och bilder till informationstavlor kring vandringsslingor Tillverka/ sätta upp holkar i terrängen kring vandringsslingor Ge förslag på hur Ålgård skulle kunna utnyttjas som naturskola Arrangera årliga utåtriktade aktiviteter Anordna aktiviteter riktade till barn, handikappade och utrikes födda Använda Ålgård för styrelsemöten Fungera som resurspersoner för naturskola och andra organisationer Bilaga 11 - Skiss för naturslingor, Olle Molander Bilaga 12 - Naturskyddsföreingens deltagande, Olle Molander 20

KVARN OCH SÅG - SKICK, SKÖTSEL OCH ANVÄNDNINGSMÖJLIGHETER Bohusläns ByggnadsCultur, byggingenjör och arkitekt, anlitades i förstudien för att ta reda på byggnadernas skick, vad som krävs för att ta dem i bruk och för att ge förslag på användningsområden i utvecklandet av ett besöksmål. Uppmätning av kvarn och såg har gjorts och ritningar som kan ligga till grund för planering av kommande verksamhet. Ida Dicksson, industriantikvarie, och Bengs Spade, teknikhistoriker, har anlitats för att undersöka kvarn- och sågmaskineri. Därutöver har bland andra Disa Angbratt, byggnadsantikvarie, Stefan Westerberg, bebyggelseantikvarie, Per-Olof Larsson från Lögens kvarn och Lars-Erik Hammar och Lars Rydbom från Bohusläns museum/västarvet besökt Ålgård och gett synpunkter och rekommendationer. Nedan följer en sammanfattning. Se även följande bilagor: Bilaga 13 - Bohusläns ByggnadsCultur, slutrapport 2014-02-28 Bilaga 14 Bohusläns ByggnadsCultur Uppmätning av kvarn Bilaga 15 - Bohusläns ByggnadsCultur Uppmätning av såg Bilaga 16 Bengt Spade och Ida Dicksson Skadebesiktning och kulturhistorisk värdering av byggnader och maskineri i Ålgårds såg och kvarn Bilaga 17 Offert från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bilaga 18 Rådgivningsbrev från Bohusläns museum/västarvet Byggnadernas skick Stora insatser är gjorda. Byggnaderna är i betydligt bättre skick än för några år sedan. En mellanbyggnad som belastade övriga byggnader är nedmonterad. I kvarnen har bärande balkar och stolpar bytts ut och förstärkts och öppningen på östra gaveln har stöttats något. Skadad panel är utbytt och väggarna målade. Vattenvägarna är restaurerade. Även vid stor nederbörd är vattenflödena hanterbara och påverkar inte, som tidigare, byggnaderna negativt. Vattennivåerna i Grindsbyvattnet och Assmunersödvattnet kan regleras. Döda samt oönskade träd och sly har tagits ned. Några åtgärder rekommenderas av byggingenjör/arkitekt, industriantikvarie, teknikhistoriker och byggnadsantikvarie för att kunna använda byggnaderna och låta allmänheten gå in i dem. Därutöver krävs olika insatser beroende på vilket användningsområde man beslutar sig för. Detaljerade förslag för fortsatt användning är meningsfullt att göra först när en särskild verksamhet planeras. Städning av kvarn och såg Det första som måste göras är en omfattande städning och sanering av kvarn och såg. I delar av byggnaderna är det svårt att göra en bra bedömning av deras och maskineriets skick eftersom det finns föremål, säd eller spån som skymmer. Skräpet håller dessutom fukt och belastar byggnader och maskineri. Det finns kvar behållare och andra spår av betningsmedel med kvicksilverinnehåll i kvarnen. Framförallt i kvarnen finns gott om skadedjur. Städningen bör göras med varsamhet och med hjälp av kvarn- och sågkunnig person då det även finns gott om utspridda föremål som hör till produktionen och har ett värde i sammanhanget. Förstärkningar och säkerhetskrav På kvarnen har stora förstärkningsarbeten gjorts. Det finns dock fortfaranade en instabilitet i sidled som måste åtgärdas. Gavelportarna mot öster bör sättas igen med snedstag för att för att motverka byggnadens lutning mot sågen. Ska kvarnen öppnas för allmänheten måste lokalerna uppfylla Plan- och Bygglagens krav på säker- 21

het, t ex brandsäkerhet/utrymning och barnsäkerhet när det gäller trappor, räcken och så vidare. I samtliga golv ovan källarplan finns farliga hål och luckor som måste byggas igen. Sågbyggnaden är invändigt i sämre skick än kvarnen. Mellanbjälklaget har fått skador av fukt och överbelastning som ännu inte är åtgärdade. Golvet är punktvis ruttet och farligt för genomtrampning. Det måste bytas snarast. I källarplanet finns bärande, svårt rötskadade trästolpar som också måste åtgärdas. Ramsågens bärande konstruktion är förstörd. Här finns även en sättning i grunden. Även här ska brandsäkerhet och utrymning uppfyllas enligt Plan- och Bygglagen. Bohusläns ByggnadCultur har tillsammans med hantverkare som genomförde delar av renoveringsarbetet tagit fram en kostnadsuppskattning för ovan nämnda renoveringar och säkerhetsåtgärder. Kostnaden för insatserna på kvarnen uppskattas till 100 000 kronor inklusive moms. Och för sågen är uppskattningen 50 000 kronor inklusive moms. Det bör även nämnas att vi under förstudien haft besök av och tagit in en offert från Ylva Sandin, SP Trä, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Hon iakttog i stort sett detsamma som övriga experter men lämnade även en offert på drygt 120 000 kronor för att utföra en noggrann utredning av stabilitet och bärförmåga hos kvarn- och sågbyggnader. En sådan genomgång rymdes inte inom förstudiens ram. Användningsområden Förstudiearbetet har inte lett fram till en bestämd slutsats kring hur kvarn och såg ska användas. Det finns en samstämmighet mellan rådgivarna men därmed inte en given väg att gå. Återigen är besluten och slutmålet avhängigt vad allmänhet och politiker vill samt vilka som engagerar sig och vill investera i tid eller pengar. Platsens historia och det lokala engagemang som finns kan i sig berättiga ett varsamt omhändertagande av kvarn- och sågmaskineri. Kvarn och såg är att betrakta som särskillt bevarandvärd. Renoveringarna är genomförda med antikvarisk kontrollant fråb Bohuslänsmuseum efter en inventering av arkitekt CTH/KKH Conny Jerer och byggnadsoch trädgårdsantikvarie Linda Pettersson. I sin skadeanalys och åtgärdsförslag skrev de följande: KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kulturhistorisk miljö Ålgårds boningshus med kvarn- och sågbyggnaderna och fd. stallbyggnader utgör tillsammans med vattenfallet och omgivningen uppströms och nedströms fallet en mycket värdefull kulturhistorisk helhetsmiljö enligt PBL 8:6, som måste skyddsklassas genom Detaljplan eller ges utökad bygglovsplikt genom Områdesbestämmelser. Kulturhistoriska objekt Kvarn- och sågbyggnaderna skall idag ses som en helhet även om kvarnbyggnaden är drygt 100 år äldre än sågbyggnaden och Orust äldsta, kända kvarn. Byggnaderna måste få ett juridiskt rivningsskydd genom t ex Områdesbestämmelser. Kulturhistorisk värdering: Klass II Särskilt värdefulla kulturhistoriska byggnader, som enligt PBL 3:12 inte får förvanskas. Motivering: Kvarn- & sågbyggnaderna är unika inom såväl Orust kommun som i Bohuslän med sin vattenkraftsdrift och sin storlek. Kvarnlägets långa historia ända från 1500-talet och nuvarande kvarnbyggnads rötter från 1800-talets mitt och aktiv verksamhet ända in i våra dagar speglar den vattendrivna kvarnnäringen mycket väl. Bilaga 29 - Skadeanalys och åtgärdsförslag, Conny Jerer och Linda Pettersson I sin kulturhistoriska värdering lyfter Disa Angbratt fram platsen som helhet. Den har mycket att förmedla om ett område som under en period varit en centralbygd, ett industriellt och kommersiellt centrum i Torps socken. Ålgård kan rätt åskådliggjort visa landsbyggdens teknikhistoriska utveckling, från fotkvarn via vattenhjul till turbindrift. På Ålgård har en påhittighet och vilja att ta tillvara haft betydelse för att få tekniken att fungera. Hemmagjorda lösningar och lagningar med lager från olika tider har sin charm. Där finns även mer personliga berättelser att förmedla. Det är i egenskap av ett möjligt besöksmål och ur ett pedagogiskt perspektiv som Ålgård har sitt främsta värde. I ett sådant sammanhang kan ett tillvaratagande och framlyftande av den tekniska utrustningen vara berättigad. 22

Kunde delar av maskinerna tas i bruk skulle de ha ett större kulturhistoriskt värde, enligt Dicksson och Spade. Bedömningen är dock att ett iordningställande av kvarnutrustningen till körbart skick är tämligen orealistiskt. Ramsågen kräver eventuellt också större insatser för att tas i bruk än dess kulturhistoriska värde kan motivera. För att tydliggöra möjligheterna kan man tänka sig tre alternativ. Det är viktigt att det som görs utgår ifrån de behov som finns. Mest önskvärt och realistiskt är förmodligen en mellanväg mellan dessa tre. Olika delar av byggnaderna kan fylla olika funktion. För många som intresserat sig för Ålgård är bevarandet av kvarn och såg viktigt. Det finns en önskan om att de ska tas i bruk igen eller åtminstone kunna visas stillastående med information. Alternativ ett: Att få i gång så mycket som möjligt av det gamla maskineriet för produktion och för att visa hur det fungerar. Det kräver stora insatser i såväl pengar som tid. Både kvarn och såg har använts, lappats och lagats utan större investeringar de sista åren de var i bruk. Därefter har de lämnats åt sitt öde i en fuktig miljö. Kvarn- och sågverksamhet innebär mycket rörelse vilket även kräver större förstärkningar på byggnaderna. Ida Dicksson och Bengt Spade var vid sitt första besök, tillsammans med Stefan Westerberg, mycket entusiastiska. De såg framför sig ramsågat trä, nymalet mjöl, maskiner i rörelse och många nyfikna besökare. Efter en mer grundlig genomgång av kvarn och såg lade sig dock entusiasmen betydligt. De kunde konstatera att det mesta är kraftigt nedgånget. De flesta maskiner skulle behöva monteras ner och isär för att ens uppnå en pålitlig bedömning av deras bruksvärde. För att få igång delar av maskinerna behövs mycket tid och envishet av ideellt engagerade personer. Ungefär detsamma sade Per-Olof Larsson som driver Lögens kvarn i Lyse. Han menade att en riktig eldsjäl skulle behöva flera år på sig. Kunniga personer har visat intresse av att ge sig i kast med både kvarn och såg men engagemanget har ännu inte hittat sin form eller nivå. Alternativ två: Att bevara delar av maskineriet för besökare och ha ett industrimuseum i liten skala där man visar det som finns kvar från olika tidsepoker och hur kvarn och såg använts de sist åren. Kontor, dass mot vattnet och detaljer som rör genom trappstegen bör i så fall om möjligt bevaras vid renovering. Informationstavlor som med text och bild visar hur kvarn- och sågverksamhet fungerat och om just Ålgårds specifika historia, jämte guidade turer och pedagogisk verksamhet. Det är något som många anser önskvärt. Intressantast blir det om man sätter in Ålgård i sitt historiska sammanhang. Sågen kan till exempel visa skogens historia på Orust. En renovering motsvarande den BohuslänsByggnadsCultur föreslår blir nödvändig. Varsamhet vid städning och renovering är viktig så att berättelsebärande föremål och detaljer bevaras. Med utgångspunkt i det som gjorts i förstudien bör man även gå vidare med undersökningar av Ålgårds historia. Alternativ tre: Man behåller byggnaderna intakta utvändigt. De skapar miljön och ger en inramning till nya aktiviteter. På så sätt öppnas stora möjligheter för andra verksamheter. Här är några förslag: samlingslokal, verkstäder, ateljé på övervåningen, utställningslokal, kulturaktiviteter, butik. Kanske kan en utställning berätta om natur och kultur i bygden. Småskalig, modern produktion Att på nytt mala mjöl eller såga i byggnaderna behöver inte vara uteslutet för att de gamla maskinerna är obrukbara. Modern utrustning kan införskaffas. Det finns exempel på utrustning för småskalig produktion av mjöl. Då blir det betydligt lättare att klara kraven på hygien vid livsmedelshantering. Mjölet skulle kunna användas i caféet och finnas till försäljning på plats. Ett samarbete med Föreningen Orustmat och Lars-Gunnar Berntsson skulle kunna ge tillgång till gamla sorters säd. Ekomuseum Kulturmiljön som helhet kan lyftas fram oavsett hur byggnaderna brukas. Ekomuseum är ett intressant begrepp i sammanhanget. Det ska visa sambanden mellan landskapet och ett äldre samhälles arbetsliv och arbetsmiljö. Här blir även omkringliggande kvarnar och hela Assmunderöds, Klevas och Slussens historia värdefull. 23