Internbudget 2012 Utbildningsnämnden
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Målen... 5 2.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska... 5 2.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande... 7 2.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö... 8 2.4 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan... 9 2.5 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande... 11 2.6 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola... 12 2.7 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete... 13 2.8 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet... 14 2.9 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid... 14 2.10 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen... 15 2.11 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad... 15 2.12 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar... 15 2.13 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad 15 2.14 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier... 16 3 Verksamheten... 17 3.1 Viktiga förändringar... 17 Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 2(29)
3.2 Ekonomiska konsekvenser... 26 4 Ekonomin... 27 4.1 Resultaträkning... 27 4.2 Resultaträkning... 27 4.3 Investeringsram... 28 5 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö... 29 Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 3(29)
1 Sammanfattning Kunskap och lärande i vår stad Malmö är en av de absolut viktigaste frågorna för en hållbar utveckling, där ett framgångsrikt lärande bland elever inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen kan bryta alla former av utanförskap och ekonomiskt beroende. Utmaningen är att både utmana och stärka eleverna i sitt lärande. Förutsättningen för lärandet och möjligheten att klara sin skola är ett av de viktigaste områden att utveckla och prioritera de kommande åren. Malmö, som är en av landets yngsta städer, satsar mycket på att bli en hållbar stad, där fokus är på att skapa välfärd genom tillväxt och arbete. Vår stads näringsliv präglas av små och medelstora företag, som är den viktiga motorn i stadens tillväxt. Utbildningsnämnden har under flera år avsatt stora investeringar för att höja den fysiska kvaliteten, inte minst inom våra nationella yrkesprogram. Alla är överens om hur viktiga våra yrkesutbildningar är. Som ett led i detta kommer Malmö arrangera Yrkes-SM 2012 på den nya Malmömässan i Hyllie. Närmare 300 yrkesskickliga ungdomar kommer att tävla mot varandra i dessa mästerskap. Nuvarande prognos visar att Malmö stads skatteintäkter kommer att vara 260 miljoner kronor mindre än först beräknat. När Malmö stads budget togs fram i våras baserades den på att den uppgående konjunkturen skulle förstärkas ytterligare under hösten och vintern. Men utvecklingen har gått i motsatt riktning. De 260 miljoner som saknas löser Malmö stad centralt genom så kallad finansiering ur eget kapital. Det betyder att kostnaden bärs centralt i Malmö stad och förvaltningarnas budgetar för 2012 är oförändrade. Det här gör det möjligt för förvaltningarna att identifiera och ta fram långsiktiga anpassningar inför de lägre intäktsnivåerna under 2013. År 2012 blir under rådande omständigheter ett omställningsår där åtgärder måste vidtas för att möta förutsättningarna 2013. Gymnasieskolan är inne i en historiskt genomgripande förändring, minskad demografi samt en ökad konkurrens från fristående gymnasieskolor. I detta sammanhanget ska det även noteras att ungdomarna väljer i allt större utsträckning studieförberedande program framför yrkesprogram, vilket också får konsekvenser för skolor med dessa program. Det riktade statsbidraget för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning minskar kraftigt då denna satsning upphör vid årsskiftet 2011/12. I november lämnade Skolinspektionen sin rapport avseende tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Malmö. Ett mycket viktigt dokument där likvärdigheten och elevers rätt till utbildning inom den frivilliga skolformen har granskats. Skolinspektionen anser att gymnasieskolan och vuxenutbildningen förbättrat sig på ett flertal punkter sedan den senaste statliga tillsynen 2005. Samtidigt som man kan glädjas över delar av tillsynen så finns det fler områden som kraftfullt måste tas tag i och förbättras. Det är av stor vikt att vår utbildningsverksamhet utvecklas för en utökad likvärdighet för våra elever inom den frivilliga skolformen. Insatserna måste vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, allt enligt intensionen i den nya skollagen. Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 4(29)
2 Målen 2.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Yrkesprogram Utbildningsförvaltningen erbjuder samtliga nationella yrkesprogram både inom den egna organisationen och i samtliga gymnasiekommuner inom Skåne, via samverkansavtalet Fritt sök i Skåne. Detta avtal utökas inför höstterminen 2012 att även omfatta gymnasiekommuner i Blekinge. För att även elever som är obehöriga till nationellt program ska kunna få en ingång till yrkesutbildning erbjuds Programinriktat individuellt val och Yrkesintroduktion kopplat till varje nationellt yrkesprogram. En förutsättning för att dessa elever ska få en bra grund inför vidare studier inom det nationella programmet eller i arbete är en väl fungerande studie- och yrkesvägledning som kan hjälpa till med en planering för ett eller flera år. Kopplingen till näringslivet är viktig för Yrkesprogrammen. Det finns programråd till varje program där företrädare för näringslivet är med. Inför hösten 2012 förstärks denna näringslivskoppling för Fordonsprogrammet på Agnesfrids gymnasium. Ett samarbete med Motorbranschen Riksförbund är inlett vilket ger eleverna möjlighet fördjupad kunskap i ny teknik och modern utrustning samt bättre förutsättningar för Arbetsplatsförlagt lärande. Yrkes-SM Allt färre ungdomar väljer yrkesinriktade program i gymnasieskolan. Samtidigt ökar ungdomsarbetslösheten i landet såväl som i Malmö. Stadens näringsliv präglas av små och medelstora företag, som är den viktiga motorn i stadens tillväxt. Det är här de nya jobben skapas. Här har gymnasieskolan och vuxenutbildningen ett mycket viktigt uppdrag, att i nära samarbete med branscher och företag utveckla och göra yrkesutbildningarna mer attraktiva. I maj 2012 står Malmö stad som värd för ett av de viktigaste arrangemangen inom yrkesutbildningarna, Yrkes-SM. På Yrkes-SM deltar cirka 300 ungdomar i ett 30- tal yrken. Under tre dagar tävlar yrkesskickliga ungdomar upp till 22 år, i en mängd olika yrkeskategorier inom teknik, design, bygg, it, hantverk, industri och service. Samtidigt får besökarna möjlighet att prova en mängd yrken på plats. Antal besökare under Yrkes SM förväntas uppgå till 20 000. Alla skolungdomar i Skåne som vill besöka mästerskapet blir bjudna på gratis resa av Region Skåne. I samband med Yrkes-SM kommer en nationell konferens att arrangeras för studieoch yrkesvägledare. Entreprenöriellt lärande Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 5(29)
Utbildningsförvaltningen har under hösten 2011 startat ett omfattande utvecklingsarbete kring det entreprenöriella lärandet i gymnasieskolan. Projektet, som bedrivs med stöd av Skolverket, består av inspirationsföreläsningar samt fördjupad utbildning/inspiration i entreprenöriellt lärande. Varje skola erbjuds möjligheten att utbilda 2-3 inspiratörer som får ta del av en tydligt konkretiserad utbildning gällande det entreprenöriella lärandet. Dessa personer kommer att få fördjupad kunskap och förväntas i sin tur sprida dessa kunskaper som processtödjare inom den egna skolan. (Vidare kan dessa personer fungera som motorer i arbetet med det entreprenöriella lärandet inom respektive skola.) Utbildningsförvaltningens förväntan är att genom inspiration kommer fler lärare att arbeta utifrån det entreprenöriella förhållningssättet. En första inspirationsföreläsning hölls i november 2011. Christer Westlund, VD för Me University och medförfattare till boken Så tänds eldsjälar, föreläste kring entreprenöriellt lärande i praktiken. Utbildningen för inspiratörer genomförs under vårterminen 2012. Malmö latinskola och Mediegymnasiet ingår i ett samarbete med lärarutbildningarna i Köpenhamn och Malmö, samt skolor i Danmark för att stimulera ett kreativt arbete, där eleverna ska uppleva att deras arbete är meningsfullt och på riktigt. Projektet går under namnet INDEX och har motsvarande målsättningar som det entreprenöriella lärandet ska eftersträva. Projektet kommer att utmynna i en kurs för lärare på lärarutbildningarna både i Malmö och Danmark. Malmö latinskola ingår därutöver i ett skånskt nätverk av c:a 50 skolor som kommunförbundet driver som EU-projekt (ENTRIS 2.0). Syftet är att utveckla kompetensen hos all personal, inte enbart lärare. Exempel på utbildningar som erbjuds är: - Samverkan skola/arbetsliv - Coachning i en entreprenöriell skola - Entreprenöriellt lärande och kvalitet - Att leda entreprenöriell utveckling på din skola. Vuxenutbildningen - Utbildningsnivån är av avgörande betydelse för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden, varför ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning ska ges möjlighet att komplettera sin utbildning så att vidaregång till högre utbildning eller arbete möjliggörs. - Ungdomar ska erbjudas målgruppsanpassad utbildning. European Second Chance, E2C, är ett exempel på sådan utbildning men en strävan är att utveckling ska ske så att fler utbildningar tar särskild hänsyn till målgruppens förutsättningar och önskemål. Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 6(29)
- Samverkan mellan ungdomsuppföljningen och vuxenutbildningen ska stärkas. På så sätt kan ungdomars utbildningsbehov och efterfrågan tydliggöras och större hänsyn till detta tas vid planeringen av vuxenutbildningen. - Genom att förstärka arbetet med studieplaneringar och att formulera tydliga, individuella syften och mål, ska ungdomars motivation för studier öka. - Uppföljningen av yrkesvux visar att en stor andel av deltagarna är unga. Detta markerar att intresset för relativt korta utbildningsinsatser med tydlig koppling till arbetsmarknaden lockar ungdomar, som vill skaffa sig en yrkesidentitet, varför denna typ av utbildningar även fortsättningsvis ska prioriteras. - En ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna har gjorts och yrkesutbildningar, som till stor del är arbetsplatsförlagda och därmed ger viktiga arbetslivskontakter. Uppföljning sker i delårsrapporter, årsanalys samt i kvalitetsuppföljningen. 2.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Vuxenutbildningen - Olika former av synliggörande av kompetens och möjligheten att få sina tidigare förvärvade kunskaper dokumenterade samt att genom kompletterande utbildning bygga på sin kompetens är av stor betydelse för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, varför satsningar på validering och kompletterande utbildning ska fortsätta under 2012. - Samtidigt som arbetslösheten är hög finns det en efterfrågan på utbildad personal på arbetsmarknaden som inte alltid kan mötas. Vuxenutbildningsinsatser kan på ett effektivt sätt bidra till att minska denna miss-matchning. För att utbildningarna på bästa sätt ska matcha arbetsmarknadens behov och efterfrågan ska samverkan med Arbetsförmedling och aktuella branscher utvecklas ytterligare. - En ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna har gjorts och yrkesutbildningar, som till stor del är arbetsplatsförlagda och därmed ger personer med en svag koppling till arbetsmarknaden goda möjligheter att etablera viktiga arbetslivskontakter, ska utvecklas och genomföras. - Under 2011 har kombinationer av yrkesutbildning i kombination med SFI utvecklats och genomförts framgångsrikt inom ett mindre antal yrkesområden. Parallelliteten i arbetssättet kan på ett effektivt sätt korta vägen mot arbete och självförsörjning och under 2012 ska ytterligare kombinationer mellan yrkesutbildning och sfi eller andra språkstödjande insatser utvecklas. - Vuxenutbildningen ska tillsammans med JobbMalmö och Arbetsförmedlingen utveckla arbetet med förberedande utbildningsinsatser och rekryteringsutbildningar. - Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. För att underlätta detta ska arbete med att anpassa yrkesutbildningar så att man kan möta målgruppens behov genomföras. Samtidigt Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 7(29)
behövs ofta också stöd på arbetsplatsen, både för arbetstagaren med funktionsnedsättningen och arbetsgivaren, för en fungerande arbetssituation. Vuxenutbildningen ska verka för att JobbMalmö och vuxenutbildningen gemensamt kan arbeta med denna fråga. - För många personer behövs insatser från flera olika aktörer för att etableringen på arbetsmarknaden ska underlättas. Vuxenutbildningen ska ta initiativ till att tillsammans med JobbMalmö utveckla gemensamma modeller och arbetssätt för att möta individens samlade behov av utbildning, arbetsmarknadsinsatser etc. I detta arbete ska områdesprogrammen involveras. Uppföljning sker i delårsrapporter, årsanalys samt kvalitetsuppföljning. 2.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Utbildningsnämnden har genom organisationsförändringar skapat starka profilskolor med goda förutsättningar att tillgodose kraven i den nya gymnasieskolan och möta konkurrensen från de fristående skolorna. Skolornas yrkesprogram har sedan tidigare väletablerade samarbeten med företag och branscher i Öresundsregionen. Som ett led i implementeringen av gymnasiereformen GY11 har skolorna arbetat intensivt för ytterligare stärka samverkan mellan skola och arbetsliv och säkerställa en hög kvalitet i utbildningen. De lokala programområdena bidrar till en organiserad och nära samverkan mellan huvudmän och avnämare i frågor som rör exempelvis arbetsplatsförlagd lärande samt utformning och bedömning av gymnasiearbeten. Exempel att nämna är: Norra Sorgenfri gymnasium blir certfierade inom sina nationella program Agnesfrids gymnasium utvecklar en branschgemensam fordonskola Rönnens gymnasium utbildar/kompetenshöjer personal inom vården Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium har med olika restautörer utvecklingsprojektet Regional matkultur Gymnasieskolorna är aktiva i Transfer, ett nätverk med näringslivet Allt färre ungdomar väljer yrkesinriktade program i gymnasieskolan, ett problem i Sverige och inte minst i Skåne. Samtidigt ökar ungdomsarbetslösheten i såväl landet som i Malmö, vilket är en pardox då efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen har ett mycket viktigt uppdrag att i nära samarbete med branscher och företag utveckla och göra yrkesutbildningarna mer attraktiva. Malmö stads värdskap för Yrkes SM 2012 är ytterligare ett led i att lyfta fram svensk yrkesutbildning. Den yrkesinriktade vuxenutbildningen har integrerats med gymnasieskolan. Flera gymnasieskolor har idag både yrkesutbildningar för ungdomar och vuxna. Tre av Malmö stads gymnasieskolor bedriver med stor framgång även yrkeshögskola, en Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 8(29)
eftergymnasial utbildningsform som utformas i nära samverkan med arbetslivet efter arbetsmarknadens behov. Skolorna arbetar vidare för att tillgodose de kompetensbehov som finns. Uppföljning sker i delårsrapporter, årsanalys samt kvalitetsuppföljningen. 2.4 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Introduktionsprogram För elever som inte uppnått målen i grundskolan och därmed inte är behöriga till nationella program ska varje kommun erbjuda introduktionsprogram. Utbildningsföraltningen erbjuder ett brett utbud av introduktionsprogram med målsättning att eleverna ska uppnå behörighet till nationellt program eller förberedas för arbetslivet. Programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion finns kopplat till samtliga nationella yrkesprogram. Inom det förstnämnda finns fastställda behörighetskrav och eleverna följer det nationella programmet. De läser det/de ämne de saknar behörighet i på grundskolenivå med målsättningen att bli behöriga och kunna skrivas över till det nationella programmet. Inom yrkesintroduktionen kan målsättningen vara både att bli behörig till nationellt program och att få en grund för en framtida yrkesverksamhet. Elevernas förutsättningar och behov skiljer sig åt och ställer stora krav på att utbildningen kan innehålla både grundskoleämnen, yrkeskurser och praktik i olika omfattning. Preparandutbildningen har ett tydligt mål att elverna ska vara nära behörighet till nationellt program och får enbart gå ett år inom preparandutbildningen. Utbildningen ska helt utformas efter elevens behov vilket ställer stora krav på flexibilitet. Individuellt alternativ ska utformas utefter elevens individuella behov och kan variera från att följa ett nationellt program i stora delar till att ha en helt egen studieplan. Inom detta program erbjuds även studier för olika målsgrupper, t ex elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Studie- och yrkesvägledningen på elevens skola har en stor betydelse inför val av utbildning inom introduktionsprogrammen. Eleverna behöver vägledning för att göra en tänkt studieplanering både under introduktionsprogrammet och för vilka vidare studier eller arbete som eleven tänkt sig. Arbetet kring övergång till gymnasieskola är viktigt för alla elever, men särskilt för denna målgrupp om eleverna ska kunna nå sin målsättning på så kort tid som möjligt. Ett utökat arbete kring övergång kommer därför att inledas mellan utbildningsförvaltningen och stadsdelarna med start i januari 2012. Gymnasieskolan Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 9(29)
Under 2012 och framåt kommer utbildningsförvaltningen att ta aktiv dela av en långsiktig kommuncentral språksatsning, som har tydligt fokus på språkutveckling, flerspråkighet och formativ bedömning, i syfte att öka måluppfyllelsen. I skolornas kvalitetsredovisningar finns en mångfald av insatser för att utveckla stödet till eleverna. Heleneholms gymnasium har genomfört försök med lovskola på sport- och påsklov samt kompletteringsdag i juni, där eleverna kan komplettera för betyget Godkänt i två kurser. Båda satsningarna har varit framgångsrika och permanentas 2012. Man kommer även att utöka mattestugan. Malmö Borgarskola förbättrar stödet för elever som riskerar att inte bli godkända. Särskilt stöd ska ges i fler ämnen. Skolan kommer också att förbättra sina rutiner för att upptäcka elever som riskerar att inte bli godkända i något eller några ämnen. Malmö latinskola satsar på språkutveckling i alla kurser. Skolans specialpedagog handleder processtödjare och rektor stöttar dessa i arbetet i arbetslagen. Pedagogerna har genom diskussioner om metoder och lektionsplaneringar fått insyn i varandras undervisning. Två grupper har jobbat med att auskultera på varandras lektioner. Efteråt utvärderades undervisningen i arbetslaget. Detta arbete fortsätter under 2012. På Mediegymnasiet får eleverna som läser SVA (svenska som andraspråk) även svenska med klassen i de ämnesintegrerade projekten, varför de får dubbel tid i svenska till sitt förfogande. Mediegymnasiet har gett de mer ambitiösa eleverna möjlighet att läsa högre stegval inom till exempel matematik, språk. Skolan rekommenderar även eleverna att inom det individuella valet spänna sin båge och läsa kurser på högre nivå, vilket eleverna gör i allt högre grad. Bellevue gymnasium arbetar vidare för att så tidigt som möjligt klartlägga elevernas kunskaper, vilket är en förutsättning för att elev, vårdnadshavare och personal gemensamt ska kunna formulera elevens mål. Dokumentationen om de elever som börjar på skolan är ofta bristfällig. Många elever har fått bättre anpassade kunskapsmål tack vare screeningen. Parkskolans yrkesträningselever inom gymnasiesärskolan får möjlighet att välja inriktningar på sitt program. Estetik, idrott, mat och boende samt natur och miljö. Fredagsvalen har varit ytterligare en möjlighet att fördjupa sig i ämnen kopplade till elevernas intressen. Som ett led implementeringen av den nya gymnasieskolan arbetar skolorna intensivt med bedömningsfrågor. På Bellevue gymnasium har ämnesgrupperna fått ett allt större ansvar för planering och utvärdering av undervisningen. Ämnesgrupperna ska fortsätt sitt arbete med att konkretisera betygskriterierna och påbörja arbetet med processer kring formativ bedömning. Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium kommer ytterligare att arbeta med åtgärdsprogram och med dialogen mellan lärare och elev. Utveckla åtgärdsprogrammen och den formativa bedömningen av eleverna är andra viktiga utvecklingsområden. Mediegymnasiet tillsätter en kvalitetsgrupp som ska arbeta fram en organisation och process för ett systematiskt kvalitetsarbete. Resultat och arbetssätt ska analyseras för att ge underlag för förbättringar av elevernas måluppfyllelse. Skolan planerar också att vidareutveckla arbetet med formativ bedömning. Pauli Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 10(29)
gymnasium kräver att alla lärare ska skapa betygsmatriser i alla kurser, för att på så vis tydliggöra kopplingen mellan krav och mål och olika betyg. S:t Petri skola fortsätter sitt arbete med betyg och bedömning med målet att upprätta bedömningsmatriser i samtliga kurser. Skolan kommer dessutom att hålla tre forskningscirklar kring betyg och bedömning. Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium gör ändringar i ansvarsfördelningen så rektorerna enbart ska vara arbetsledare för lärare, för att ge mer tidsutrymme för det pedagogiska ledarskapet. Utbildningsdirektör, vuxenutbildnings- och gymnasiechefer och internationell samordnare har under hösten 2011 genomfört en studieresa till England och bland annat besökt Alperton Community School, en skola belägen i ett av Londons mest socioekonomiskt utsatta områden. Skolan har gjort en fantastisk resa från tillfredsställande resultat till att idag vara enastående. All personal har positiva förväntningar på lärarna. Skolan arbetar systematiskt med uppföljning av elevernas kunskapsresultat och attitydundersökningar kring trivsel och delaktighet. Nu pågår inom utbildningsförvaltningen ett arbete för att starta ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte med Alperton Community School kring förvaltningens värdeord relationer, kvalitet och kompetens. Kommunala uppföljningsansvaret För de ungdomar mellan 16 och 20 år som inte finns i skolverksamhet ska erbjudas annan lämplig planering utifrån individens förutsättningar, vilket kan innebära studier inom gymnasieskolan. Gymnasieantagningen arbetar tillsammans med Vägledningscentrum med registrering, brev- eller personlig kontakt och vägledningssamtal för ungdomar inom uppföljningsansvaret. Varje månad kontaktas nytillkomna ungdomar inom uppföljningsansvaret, t ex inflyttade elever eller avhopp från gymnasieskolan. Två gånger per år kontaktas samtliga ungdomar för uppföljning av tidigare kontakter. Antal elever inom uppföljningen avrapporteras i samband med delårsbokslut och årsanalys. Uppföljningsarbetet har förenklats genom den gemensamma skånedatabasen med elever, uppgifter från VHS samt införandet av ett nytt elevadministrativt system i Malmö. Fortfarande kvarstår problem med uppgifter från andra myndigheter och under 2012 kommer arbetet med att försöka få uppgifter även från CSN att intensifieras. Detta arbete har sedan ett par år bedrivits från Kommunförbundet Skåne, Göteborgsregionen och Stolkholms län dock utan resultat. Uppföljning sker i kvalitetsuppföljningen samt årsanalys. 2.5 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Flera av gymnasieskolorna arbetar tematiskt med samarbete mellan lärare i olika ämnen. Bellevue gymnasium har startat ett stort matematikprojekt. Lärarna Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 11(29)
arbetar med metodutveckling inom Lesson Studies, som går ut på att lärarna gemensamt planerar och utvärderar sin undervisning och lär av varandra. Nya grupper med praktisk och laborativ matematik har startats. Mer fokus läggs på det matematiska språket. Arbetet fortsätter under 2012. Heleneholms gymnasium har utarbetat en framgångsrik modell för samarbete mellan lärarna inom den internationella profilen på Samhällsvetenskapsprogrammet, HIP. Skolan går nu vidare i arbetet och integrerar fler ämneskompetenser inom HIP (filosofi och religion). Arbetssättet kommer också med start läsåret 2011/12 att implementeras på Barn- och fritidsprogrammet. Samarbetet mellan kollegorna på alla program ska öka genom olika pedagogiska och schematekniska lösningar. På Malmö latinskola samarbetar lärare kring temastudier, som ger eleven träning i de gemensamma kompetenser som eleven ska utveckla inom ramen för sina kurser. Det är ett sätt att förbereda för högskolestudier samt att ge elever verktyg för bättre måluppfyllelse. Arbetet underlättas av modulscheman med längre pass och färre kurser per dag. Temastudier fortsätter under 2012 och fler arbetslag ska involveras i arbetet. Pauli gymnasium har inom Samhällsvetenskapsprogrammet utvecklat en stödform som kallas arbetslagsundervisning. Det innebär att alla lärare i ett arbetslag och alla eleverna i klasserna har en längre gemensamt tillgänglig tid i schemat, för undervisning enskilt eller i små grupper. Arbetslagsundervisningen ska nu utvärderas och eventuellt implementeras på hela skolan. Arbetslagen på S:t Petri skola fortsätter sitt arbete med så kallade ledmotiv. Ledmotivet speglar den profil/inriktning som undervisningen ska utgå ifrån. Syftet med samarbetet är dels att ge eleverna en större helhet i sitt lärande och dels för att minska elevernas arbetsbörda. Tanken är att läroplan och examensmål tydligare ska styra undervisningen. Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium kommer att arbeta på att skapa en gemensam samsyn och värdegrund för hela huset. Tydlighet och öppenhet är ledord för detta. Elevernas engagemang och närvaro ska ökas genom elevinflytande och större delaktighet. Relationerna ska stärkas. Mediegymnasiets lärare har en bunden arbetstid kl 9.00-16.30 för att finnas på skolan när eleverna är där. Eleven ska vara i centrum. Uppföljning sker i delårsrapporter, årsanalys samt kvalitetsuppföljning. 2.6 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Mycket av arbetet på skolorna 2012 är inriktat mot att utveckla relationen med elever och vårdnadshavare. På Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium har mentorerna som stående punkt trygghet, säkerhet och hälsa på mentorstid och klassråd. Engagemang i elevrådet ska uppmuntras. Eleverna ska känna ett positivt mentorskap genom positiva och stabila förebilder. Malmö Borgarskola arbeta vidare för att förbättra kvaliteten på utvecklingssamtalen. Från och med våren 2012 kommer elever och vårdnadshavare att erbjudas möjlighet att tala med elevens alla undervisande lärare. Mediegymnasiets elever tillhör ett arbetslag under sin studietid. Eleverna möter därigenom färre lärare och dessa lär känna Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 12(29)
eleverna bättre. De arbetar inom arbetslaget med livskunskap under elevernas tre år på skolan. S:t Petri skola fortsätter att förstärka mentorskapet. Parkskolan, gymnasiesärskolan, vinnlägger sig om att genom mottagandesamtal med familjen presentera sin vision för skolan så familjen ska känna sig trygg med valet. Den organisationsförändring Parkskolan genomför med utflyttning av verksamhet till nya skolor, förenas med stor medvetenhet om att det goda samarbetet med föräldrarna ska följa med verksamheterna ut i deras nya miljö. Detta görs genom forskningscirkel och kompetensutveckling. Skolan använder som verktyg Marte Meo för att underlätta övergången till Daglig verksamhet. Elever filmas i olika arbetssituationer. Personalen inom Daglig verksamhet kan då lära känna eleven inför mottagandet, samtidigt som skolans personal kan se och förbättra sitt elevbemötande. Problemet i klasserna med utåtagerande elever har lösts genom resursskolan. Alla elevers rätt till en trygg och positiv skolmiljö har varit ledstjärna. Resursskolan erbjuder en individuellt anpassad studiegång med hög personaltäthet. Målet är att eleverna ska kunna integreras i ordinarie undervisning och på sikt kunna återgå till utbildning inom något program inom gymnasiesärskolan. Studiero och ordning har fortsatt hög prioritet på skolorna. Bellevue gymnasium, Heleneholms gymnasium och S:t Petri skola intensifierar arbetet med att minska frånvaron. Malmö Borgarskola kommer att fokusera ännu mer på att skapa arbetsro på lektionerna. Skolan kommer att minska antalet tillfällen då elever kommer för sent till lektionen. Rektorerna kommer i större utsträckning att göra lektionsbesök. Malmö latinskola arbetar med Monroemodellen med icke förhandlingsbara regler och ökad rektorsnärvaro i verksamheten. Varierade arbetssätt och externa kontakter ska utveckla elevens motivation. Inför varje läsår ska skolornas likabehandlingsplanser revideras. I dessa ska en plan mot kränkande behandling ingå, i enlighet med den nya skollagen. Under året kommer utbildningsförvaltningen att få i uppdrag att utreda hur arbetet med elevinflytande kan stärkas och utvecklas och hur goda exempel kan spridas. Uppföljning sker i delårsrapporter, årsanalys samt kvalitetsuppföljning. 2.7 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Utbildningsförvaltningen har hösten 2011 startat ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete inom gymnasieskolan. Det består av informationsinsatser samt en kompetensutvecklingsinsats i genuspedagogik. Arbetet utgår från slutbetänkandet från Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA. En utvecklingssamordnare möter personal på samtliga skolor och presenterar rapporten. Förvaltningens genuspedagoger presenterar kompetensutvecklingsinsatsen. Detta påbörjades under hösten 2011 och fortsätter under 2012. Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 13(29)
Kompetensutvecklingsinsatsen, Det komplexa genuspusslet, utformas och genomförs under läsåret 2011/2012 av förvaltningens två genuspedagoger. Samtliga kommunala gymnasieskolor ges möjlighet att skicka 1-3 deltagare till utbildningen som omfattar sex halvdagar och ett internat. Kompetensutvecklingsinsatsen samordnas centralt via en av förvaltningens utvecklingssamordnare. Syftet med informationen och kompetensutvecklingsinsatsen är att utveckla förutsättningarna för elevernas måluppfyllelse. Uppföljning sker i delårsrapporter, årsanalys samt kvalitetsuppföljning. 2.8 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Med treårsplanen (2009-2011) i utbildningsförvaltningens jämställdhetsplan har arbetet varit inriktat på att skapa en gemensam förståelse och bild över hur och varför medarbetare och chefers har ansvar för att arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Enheterna och förvaltningen är aktiva i arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågor och under 2012 ska metoderna och stödet för chefer konkretiseras så att utbildningsförvaltningen som helhet kan sträva mot den måluppfyllelse som anges i de styrande dokumenten. I nuläget har två områden, rekrytering och lön, identifierats som möjliga att utveckla metodiken kring ytterligare. I förslaget till jämställdhetsplan för 2012 kommer dessa områden att presenteras mer ingående. Avsikten är också att ansöka om resurser från de medel till utvecklingsarbete inom jämställdhetsintegrering som avsatts, för de utbildningsinsatser som föreslås vara en del av utbildningsförvaltningens jämställdhetsplan 2012 i arbetet med jämställdhetsintegrering. Utbildningsförvaltningen kommer också att arbeta med jämställdhetsanalyser i arbetet med delårsrapporter och årsanalysen. 2.9 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Utbildningsförvaltningen har inga mötesplatser som uppfyller definitionen, "En målinriktad, icke-kommersiell och bemannad verksamhet öppen för alla mer än en gång per vecka. Den har de ungas behov och önskemål i fokus och riktar sig till ungdomar, inom åldersspannet 12-25 år, på deras fritid och är helt eller delvis finansierad av kommunen". Skolor inom utbildningsförvaltningen upplåter sina lokaler till olika typer av elevföreningar, dessa är dock inte bemannade och riktar sig oftast till skolans egna elever. Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 14(29)
Nya Malmö latinskola kommer år 2013 att vara en mötesplats för ungdomar efter skoltid. 2.10 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Arbetet med att nå upp till målen i 2.10 sammanfaller till stora delar med målsättning och åtgärder under 2.8. Detta kommer att koncentreras som stöd och utbildning till ledarna inom organisation för att arbeta med löne- och rekryteringsfrågor. Gällande rekrytering kommer dessutom alla chefer att utbildas under 2012 i den nya kommungemensamma rekryteringsprocessen som systematiserar viktiga delar i rekryteringen, såsom annonsformulering, kravprofiler, intervjuteknik och referenstagning. Särskilt viktigt ur ett mångfaldsperspektiv är formulering av annonser och kravprofiler. Uppföljning sker i delårsrapporter, årsanalys samt kvalitetsuppföljning. 2.11 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad För de medarbetare inom utbildningsförvaltningen som önskar förändrad tjänstgöringsgrad är utgångspunkten att försöka tillmötesgå önskningarna. I samband med att tjänster återbesätts eller vid organisationsförändringar övervägs alltid möjligheterna att skapa nya heltidsbefattningar eller anpassa tjänstgöringsgraden där det är möjligt. Strukturen kring hur medarbetare anmäler att man önskar förändrad tjänstgöringsgrad har systematiserats under 2011. Uppföljning sker i delårsrapporter samt årsanalys. 2.12 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Arbetet med att minska antalet timanställningar inom utbildningsförvaltningen bygger på en ökad grundbemanning inom enheterna och att man till vissa delar tar ett utökat ansvar inom grupper/arbetslag vi kortare frånvarotillfällen. Antalet timanställningar inom utbildningsförvaltningen kommer att kontinuerligt beaktas under 2012. Uppföljning sker i delårsrapporter samt årsanalys. 2.13 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Arbetet med att kartlägga och åtgärda eventuella osakliga löneskillnader kommer att till stora delar göras inom ramen för arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågor i enlighet med 2.8 och 2.10. Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 15(29)
Ett annat viktigt instrument i arbetet för att motverka osakliga löneskillnader är den förvaltnings- och kommunövergripande arbetsvärderingsprocessen. Resultatet av denna kommer att vara klar under första halvan av 2012 och utifrån denna kommer det att göras satsningar för att utjämna strukturella osakliga löneskillnader inom organisationen. Uppföljning sker i delårsrapporter och årsanalys. 2.14 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Utbildningsförvaltningens miljösamordnare kommer under 2012 arbeta vidare med att informera verksamheterna om att ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp. Miljösamordnaren kommer även att kartlägga verksamheternas inköp för att kunna arbeta mer riktat. Utbildningsförvaltningen strävar efter att nå Malmö stads genomsnittliga andel gällande inköp av ekologiska produkter. När det gäller andelen certifierade varor inom varugrupperna kaffe, te, bananer och profiltröjor vill vi sträva efter en högre andel etiskt certifierade varor. Uppföljning sker i delårsrapporter och årsanalys. Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 16(29)
3 Verksamheten 3.1 Viktiga förändringar Skolinspektion Skolinspektionen har med start våren 2010 genomfört regelbunden tillsyn i förskolor, fritidshem och grundskolor i Malmö kommuns tio stadsdelar samt i gymnasieskolor, vuxenutbildning och SFI inom utbildningsnämndens ansvarsområde. Skolinspektionen pekar i beslutet för utbildningsnämnden på ett antal brister. I utbildningsförvaltningens verksamheter är en del brister åtgärdade och ett utvecklingsarbete för att komma till rätta med övriga har påbörjats. Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att i delårsrapporter, årsanalys samt kvalitetsuppföljning följa upp inspektionens beslut. Gymnasieskolan Hösten 2011 började de första eleverna i den nya gymnasieskolan - GY11. De tidigare programmen har ersatts av 6 Högskoleförberedande program, 12 Yrkesprogram och 5 Introduktionsprogram. för elever som inte är behöriga till de två förstnämnda programformerna. Detta innebär att skolorna nu parallellt arbetar med elever i två olika programstrukturer med olika kurser, kursmål och betygssystem. Den kommunala platsorganisationen är inför hösten 2012 fortsatt väldigt svår att förutspå. Anpassningar måste som tidigare göras med vissa neddragningar kopplat till det ökade antalet Malmöelever i fristående gymnasieskolor. Demografin påverkar också organisationen då elevantalet som lämnar åk 9 minskar gentemot 2011. Till detta kommer anpassningar efter hur eleverna söker program i den nya gymnasiereformen. Första årets resulterade i att allt fler sökte sig till Högskoleförberedande program på Yrkesprogrammens bekostnad. Att yrkesprogrammen inte automatiskt ger behörighet till högskolestudier kan vara en anledning. Elever på yrkesprogram har rätt att välja till kurser för att få högskolebehörighet men huvuvida detta varit tydligt är tveksamt. Resultatet är lika inom riket och Skolverket publicerar statistik som visar en minsking av Yrkesprogrammen med hela 4%. Information kring Yrkesprogrammen har intesifierats och vilken inverkan det har på valen till gymnasiet inför hösten 2012 finns en fösta indikation på först i mitten av februari 2012. Inom Introduktionsprogrammen krävs kontinuerlig utveckling av nya alternativ för eleverna då en individualisering av studierna ligger som grund. Detta innebär att organisationen och utbud av alternativ kan förändras under hela läsåret. Stora variationer under året vad gäller nyanlända elever som ska beredas plats inom Språkintroduktionen ställer fortsatt stora krav på verksamheten. Att organisationen inte dras ner fullt ut enligt demografi och val till andra skolor beror på att andelen obehöriga elever från grundskolan är stor. Den kan inte mätas Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 17(29)
på samma sätt som tidigare då behörighetskraven i den nya gymnasiereformen är olika för olika program. Elevernas rörelse under studietiden är fotsatt stor, vilket leder till att eleverna fortsätter studera på en fristående skola eller söker om till nytt program efter ett år. Fritt sök i Skåne och Bleking Sedan höstterminen 2009 har ett avtal träffats mellan samtliga skånska kommuner om Fritt sök. Avtalet som uppdaterats inför den nya gymnasiereformen ger alla elever i Skåne rätt att söka nationella program och Programinriktat individuellt val på samma villkor oavsett hemkommun. Eleverna blir mottagna i första hand vilket innebär att de konkurrerar om plats med sitt meritvärde från årskurs 9. Inför 2012 omfattar samverkansavtalet även Blekinge. Fritt sök har lett till en ökning med ca 150 förstahandssökande per läsår från övriga Skåne till Malmö gentemot före avtalet. Idrottsgymnasier I den nya gymnasiereformen ändras strukturen för idrott inom gymnasieskolan. Riksidrottsgymnasierna finns kvar och har fått sökas om. Malmö har två riksidrotter badminton och friidrott. Utöver riksidrott kan varje huvudman ansöka om att anordna Nationellt godkända idrottsutbildningar. Beslut om tillstånd fattas av respektive idrottsförbund och av Skolinspektionen. Malmö stad har fått två nya idrotter inför 2012 - Boxning och Gymnasitk. De 13 idrotter som tidigare godkänts är Basket, Fotboll, Fäktning, Golf, Handboll, Innebandy, Ishockey, Konståkning, Segling, Skridsko, Squash, Taekwondo och Tennis. Fristående gymnasieskolor Antalet fristående gymnasieskolor som startar utbildning i Malmö hösten 2012 är 24, lika många som hösten 2011. Då en del skolor fått tillstånd till nya program och inriktningar kommer platsutbudet i år 1 fortsätta öka inför hösten. Fristående gymnasieskolor får i den nya gymnasiereformen bedriva Introduktionsprogram. Elever får till skillnad mot tidigare fritt söka 3 introduktionsprogram i fristående skola medan för de 2 andra måste avtalas med hemkommunen. Andelen elever i de nya introduktionsprogrammet Programinriktat individuellt val hos fristående skolor har ökat till 89 jämfört med de 36 elever som beviljades plats inom motsvarande program 2011. Antalet elever inom på fristående skolor kan antas öka även inom introduktionsprogrammen under 2012. Gymnasieantagning Sedan 2009 görs hela Skånes antagning till gymnasieskolan gemensamt i ett antagningssystem upphandlat av Kommunförbundet Skåne. Detta har skapat möjligheter för att bättre planera en hållbar organisation förutsatt att alla såväl kommunala och fristående skolor deltar i den gemensamma antagningen. Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 18(29)
Inför 2012 kommer även vissa kommuner i Blekinge att delta i den gemensamma antagningen och ny upphandling av administrativt system har påbörjats och ska vara klar under våren 2012. En utredning pågår även om antagningsorganisationen i Skåne. Antalet kanslier diskuteras. Malmös antagningskansli föreslås finnas kvar men kan eventuellt få utökat uppdrag. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan planerar för att hösten 2012 utöka antalet platser för elever med diagnosen autism. I dag finns verksamhet på Sege Park och Fosie Farm (Villan) för elever med diagnosen autism på låg utvecklingsnivå. Dessutom finns två klasser, för elever med diagnosen autism på högre utvecklingsnivå, på Parkskolan på Tuborg. Planen är att satsa på ytterligare en klass på Parkskolan på Tuborg. Gymnasiesärskolan kan därmed minska upphandlingen av platser från Stiftelsen Vindrosen i Vollsjö. Gymnasiesärskolan har från och med halvårsskiftet 2011 en ny ledningsorganisation med en central gymnasiesamordnare och sju rektorer på totalt åtta enheter. Organisationsförändringen gör det möjligt att arbeta mer fokuserat med utvecklingsfrågor på ett övergripande plan. Fokusområden under 2012 är bland annat omvärldsbevakning och elevinflytande. Våren 2011 startade ett centralt elevråd för gymnasiesärskolan. Elevrådet fyller en viktig funktion då eleverna har ett stort behov av att träffa likasinnade. Gymnasiesärskolesamordnare kommer under 2012 att arbeta vidare för att stärka elevrådet. Gymnasiesärskoleteamet, GST, med representanter för samtliga enheter, planerar att bilda en arbetsgrupp för frågor som rör den nya gymnasieskolan, som införs 2013. Gruppen ska bland annat undersöka hur man kan anpassa det nuvarande utbildningsutbudet till den nya programstrukturen och finna samarbetsmöjligheter mellan programmen. Gymnasiesärskolan ser fram emot att under 2012 få ut fler ungdomar i jobb. Gymnasiesärskolans målgrupp ingår i Malmö stads satsning på trygghetsanställningar. Det inrättas ytterligare 100 kommunala trygghetsanställningar för funktionshindrade. Minst en promille av jobben i Malmö ska reserveras för intellektuellt funktionshindrade. Man räknar med att cirka 20 ungdomar från gymnasiesärskolan kommer att kunna beredas anställning i olika kommunala verksamheter, till exempel äldreomsorgen och förskolan. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen i Malmö, såväl verksamhet förlagd till kommunens egenregi som verksamhet förlagd till externa utbildningsanordnare, bedöms i huvudsak hålla god kvalitet, vilket också framkom i Skolinspektionens granskning. För ett ytterligare bättre resursutnyttjande, vilket är viktigt inte minst då resurserna till vuxenutbildningen beräknas minska kraftigt 2012 jämfört med 2011 till följd av minskade riktade statsbidrag till vuxenutbildningen, för en fortsatt god tillgänglighet och flexibilitet i vuxenutbildningen och för att i så hög grad som Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 19(29)
möjligt kunna möta individuella utbildningsbehov bör dock samverkan mellan olika enheter och utbildningsanordnare samt vuxenutbildningen och andra aktörer öka ytterligare. Fokus bör också sättas på ökad individanpassning, som i sin tur bör kunna leda till ökad måluppfyllelse, vilket i sig är ett viktigt mål att arbeta mot. För ökad måluppfyllelse måste man i utbildningssituationen, i högre grad än tidigare, ta hänsyn till varje individs studieförutsättningar och aktivt arbeta för att den enskilde ges det stöd för lärandet som hon eller han behöver. Studieplaneringen ska stärkas och den individuella studieplanen ska vidareutvecklas i en, för varje kurs i den enskildes studieplan, fördjupad individuell studieplan, som på ett konkret och tydligt sätt beskriver hur studierna ska läggas upp och planeras. Olika studerande lär på olika sätt och befinner sig i olika situationer som skapar skilda förutsättningar för studier. Det är därför, sett till att så många som möjligt ska fullfölja studierna med så goda resultat som möjligt, viktigt att vuxenutbildning möjliggör olika studieformer och att man kan studera i olika takt. En fortsatt utveckling av kombinationsmöjligheter mellan olika utbildningsinriktningar och nivåer, liksom mellan utbildning och andra insatser till exempel inom arbetsmarknadsområdet, är också angelägen för att underlätta den enskildes väg mot sitt mål. För att möta malmöbornas varierande behov ska utbildning bedrivas i en mängd olika former. Det handlar om ordinarie utbildning inom sfi, särvux och komvux samt utbildning i enlighet med de statliga satsningarna yrkesvux och lärlingsutbildning för vuxna, och kombinationer mellan dessa olika utbildningsinsatser, men också om särskilda insatser såsom förberedande utbildningsinsatser och European Second Chance, E2C. Efter beställning från JobbMalmö ska enheter inom utbildningsförvaltningen också kunna genomföra rekryteringsutbildningar. För planering av förberedanden utbildningsinsatser och rekryteringsutbildningar är samverkan mellan JobbMalmö och vuxenutbildningen av stor vikt. Vidare ska en fortsatt satsning inom området validering och kompletterande utbildning ske och med anledning av Vux12 behöver nya valideringsinstrument utvecklas. Vägledningscentrum och Lärcentrum har angelägna funktioner gällande vuxenutbildningens infrastruktur och utgör ett viktigt stöd för de vuxenstuderande. Utbildningsuppdrag till externa utbildningsanordnare regleras genom tecknade avtal och avrop grundade på genomförda upphandlingar. Utbildningsuppdrag till kommunala anordnare av vuxenutbildning läggs genom direkt beställning och regleras i överenskommelser. Arbetsmarknadsläget och konjunkturutvecklingen kan komma att påverka efterfrågan och behovet av vuxenutbildning. Utifrån detta kan verksamhetsfördelningen behöva justeras i förhållande till gjord planering. Utveckling inom specifika utbildningsformer Under 2012 ska arbetet kring kombinationer av yrkesutbildning och sfi eller andra språkstödjande insatser fortsätta och en strävan ska vara att verksamheten utvecklas inom fler yrkesområden än hittills. Det är angeläget att även personer Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 20(29)
med begränsade svenskkunskaper ges möjlighet att delta i utbildningsinsatser som direkt förbereder för ett visst yrkesområde så att deras möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden ökar. Språkstöd ska också kunna ges till deltagare i olika former av arbetsmarknadsinsatser. I detta sammanhang är samverkan med JobbMalmö viktig. Personer som på grund av funktionsnedsättning är i behov av kognitivt stöd för att kunna delta i yrkesutbildningar eller arbetsmarknadsinsatser ska kunna erbjudas detta. Utvecklingsarbete ska ske för att anpassa yrkesutbildningar så att man kan möta behov hos personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning och särvux målgrupp. I detta sammanhang bedöms lärlingsutbildning för vuxna vara en för många lämplig utbildningsform. Inom sfi och grundläggande vuxenutbildning erbjuds sedan länge kontinuerligt mottagande och kursstart medan delar av den gymnasiala vuxenutbildningen har haft fastare strukturer och erbjudit begränsade möjligheter att påbörja studier vid olika tidpunkter under året. Även om minskade resurser till gymnasial vuxenutbildning försvårar detta, ska strävan under 2012 vara att erbjuda fler möjligheter till att kunna påbörja studier, såväl teoretiska som yrkesinriktade, vid olika tidpunkter under året. Den flexibla utbildningen ska utvecklas och utformas på ett sätt som skapar förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Distansutbildning ska erbjudas inom såväl sfi som grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Det är dock viktigt att det för personer, som på grund av arbete eller annan sysselsättning måste studera under flexibla former, inte enbart erbjuds studier helt på distans utan att det också erbjuds andra former av flexibla lösningar med varierande grad av läraroch gruppstöd. Liksom de senaste åren har ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) gjorts, denna gång också särskilt för yrkesförarutbildning. Dessutom har en ansökan gjorts om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna. Utvecklingsarbete har påbörjats för att kunna anordna lärlingsutbildning inom ett flertal yrkesområde och om statsbidrag beviljas måste arbetet med att planera, organisera och genomföra lärlingsutbildning intensifieras under 2012. Även om statsbidrag inte erhålls, eller om tilldelningen blir begränsad, bör nya former utvecklas inom yrkesinriktad utbildning där en större del av utbildningen arbetsplatsförläggs. Olika personer lär sig på olika sätt och därför är det viktigt att också kunna erbjuda olika utbildningsformer. Nya utbildningsformer bedöms också kunna locka nya grupper av studerande till vuxenutbildningen. Kompetenshöjande insatser i kombination med arbete Mångas inträde i vuxenutbildningen sker när man står utan arbete eller annan sysselsättning. Inte sällan aktualiseras tankarna på vuxenutbildningen först i samband med att man förlorar sitt arbete och då kan det ofta bli uppenbart att man saknar viktiga kompetenser, som krävs för att vara på nytt anställningsbar. I dagens samhälle, med en arbetsmarknad i ständig förändring, handlar det inte bara om att ha en anställning utan också om att kunna hålla sig fortsatt anställningsbar. Utbildningsnämnden, Internbudget 2012 21(29)