9 juni 2000 NR. 17/2000 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Redogörelse för Kyrkans avtal 2000 I detta FörbundsInfo lämnas en fyllig redogörelse för de avtal som träffats med berörda fackliga organisationer. Löneavtalen gäller i samtliga fall för tiden 1 januari 2000 till och med 31 mars 2001. Övergångsbestämmelserna ger en generell lönehöjning på en procent för samtliga anställda utom präster från 1 januari 2000. För de förmåner som präster inte får behålla när de byter arbetsgivare utgår en generell ersättning om 4,6 procent på den fasta överenskomna månadslönen. Handläggare: Samtliga avtalssekreterare. Svenska kyrkans Församlingsförbund S:t Eriksgatan 63, 112 34 Stockholm Tel. 08-737 70 00 Telefax 08-653 40 79 E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare Förbundsdirektör Torbjörn Zygmunt Serviceenheten Redaktör Lars Lidström Utsänds till arbetsgivare och församlingar i obligatorisk samfällighet
Redogörelse för Kyrkans avtal 2000 Löneavtalet bilaga 1 Kyrkans löneavtal gäller för samtliga anställda. Avtalet gäller för tiden 2000-01-01 2001-03-31. Liksom vid förra centrala förhandlingstillfället har det lokala lönepolitiska arbetet eller snarare bristen på lokalt lönepolitiskt arbete varit i fokus. Lönepolitiken är viktig, därför har det särskilt tagits upp i det nya Personalpolitiska utvecklingsavtalet i Kap 9 under punkten 3 Personalutveckling/ kompetensutveckling/lönebildning med tillhörande bilaga 9. Övergångsbestämmelserna, bilaga 5, ger en generell löneökning på 1 % för samtliga anställda utom präster per 2000-01-01. Förhandlingsutrymmet Löneavtalet innehåller löneökningsutrymme som ska fördelas i lokala förhandlingar per 2000-04-01. Beräkning av förhandlingsutrymmet för Kommunals medlemmar; 1,9 % dock lägst 375 kronor + 35 kronor ytterligare för arbetstagare som har lön understigande 15 000 kronor per månad. Förhandlingsutrymmet enligt ovan beräknas även för säsongsanställd arbetstagare på lönesumman vid utgången av september månad före förhandlingstillfället. Beräkning av förhandlingsutrymmet för övriga fackliga organisationers medlemmar; lägst 2,2 % av den överenskomna fasta kontanta lönen understigande 15 000 kronor och lägst 1,9 % av den överenskomna fasta kontanta lönen som är 15 000 kronor per månad eller högre. Löneförändringar som avräknas utrymmet ska gälla fr o m 2000-04-01, såvida inte annat överenskommes. De lokala förhandlingarna ska vara slutförda 2000-08-31 om inte annat överenskommes lokalt. Användning av utrymmet för andra åtgärder Efter överenskommelse mellan de lokala parterna kan del av utrymmet användas för andra åtgärder än löneåtgärder. Denna möjlighet finns enbart för det per arbetstagarorganisation angivna utrymmet. Andra åtgärder kan t ex avse försök med förkortad arbetstid, kompetensutveckling m m. Försöksverksamhet med arbetstidsförkortning I avtalet finns möjlighet att genom försöksverksamhet byta löneökning mot kortare ordinarie arbetstid under avtalsperioden. Syftet är att ge parterna möjligheter att fortlöpande analysera och i slutskedet utvärdera för- och nackdelar för att kunna genomföra eventuella nödvändiga förändringar. En fråga som behöver ut- 2
redas av de centrala parterna är bl a hur befintliga löneavdragsregler (1/165) fungerar i sammanhanget. Det är viktigt att tydligt ange vilka som omfattas av den lokala överenskommelsen oavsett om det gäller en hel arbetsplats eller enstaka arbetstagare och hur försöksverksamhetens utrymme ska hanteras efter avtalsperiodens slut. Lokala parterna bör också komma överens om hur konsekvenserna ska hanteras om försöket avbryts innan avtalsperiodens slut. Kostnadsberäkning Vid arbetstidsförkortning ska kostnaden avräknas från förhandlingsutrymmet. Följande beräkningssätt används med arbetstagarens fasta kontanta lön före förhandling som utgångspunkt: (Arbetstidsförkort.i tim./vecka x arbetstag.fasta kontanta lön): ordinarie arbetstid före aktuell arbetstidsförkortning Verksamhetsutrymme För Kommunal utgör utrymmet: lägst 0,2 % av summan av den överenskomna fast kontanta lönen understigande 14 520 kronor och 0,5 % av summan av den överenskomna fast kontanta lönen som är 14 520 kronor per månad eller högre. För övriga fackliga organisationer utom Lärarförbundet utgör utrymmet: lägst 0,5 % av summan av den överenskomna fasta kontanta lönen. Hantering av verksamhetsutrymmet Det totala verksamhetsutrymmet hos arbetsgivaren fastställs i enlighet med beskrivningen i Löneavtal 2000 3. 1. Arbetsgivaren ska kalla samtliga arbetstagarorganisationer till överläggningar. Krav på att överläggningarna ska ske vid ett och samma tillfälle finns inte. Inför överläggningarna ska arbetsgivaren ha utarbetat förslag till grovfördelning av verksamhetsutrymmet till verksamheter och/eller yrkesgrupper. Här redovisas de skäl som ligger till grund för arbetsgivarens strategi såsom lönepolitik, verksamhetens krav och behov samt arbetsrättslig lagstiftning och dess konsekvenser som t ex jämställdhetsaspekter. 2. Överläggningsresultatet samt arbetsgivarens beslut om fördelning till verksamheter och/eller yrkesgrupper ska dokumenteras i protokoll gemensamt för samtliga arbetstagarorganisationer. Uppnås inte enighet vid överläggningen gäller arbetsgivarens beslut om fördelningen av verksamhetsutrymmet. 3. Fördelningen på individnivå ska göras med utgångspunkt från punkt 1) ovan samt 2 i Löneavtalet och beslutas av arbetsgivaren. Den i överläggningarna fastställda grovfördelningen på verksamheter och/eller yrkesgrupper innebär ingen garanti för utfall för varje individ inom respektive verksamhet/yrkesgrupp. 4. Löneförändring sker från det datum som arbetsgivaren beslutar dock senast den 1 oktober 2000. 3
5. Utfallet av fördelningen av verksamhetsutrymmet ska för arbetstagarorganisationerna redovisas dels per organisation dels totalt snarast, dock senast den 28 februari 2001. Verksamhetsutrymme kopplat till utvecklingsarbetet med kyrkomusiken Uppgifter om hur detta utrymme ska hanteras framgår av Underbilaga A till Löneavtalet. Verksamhetsutrymmet för Lärarförbundet är kopplat till utvecklingsdokumentet och är därför enbart riktat till kyrkomusiker. Lägsta löner Från 2000-04-01 ska lönen uppgå till: lägst 9 800 kronor per månad för arbetstagare grupp 1 som fyllt 18 år och lägst 11 200 kronor per månad för arbetstagare grupp 1 som fyllt 19 år. Efter 12 månader provanställning erhåller arbetstagare grupp 1 som är tillsvidareanställd som: a) förskollärare 14 300 kronor per månad b) kantor 15 200 kronor per månad c) organist 16 700 kronor per månad. Rutiner vid löneöversynsförhandlingar I Löneavtalets 9 finns angivet att vid löneöversynsförhandlingarna för präster utgör stiftsförbundet av Svenska kyrkans Församlingsförbund lokal arbetsgivarpart. På detta sätt fullföljes intentionerna i den inomkyrkliga personalutredningen. Även vid nyanställning av präst utgör stiftsförbundet lokal arbetsgivarpart vid lönesättningen. För de kyrkliga arbetsgivare som valt att genomföra löneöversynsförhandlingarna för övrig personal som stiftsvisa förhandlingar ska de fackliga organisationerna skicka förhandlingsframställan till Församlingsförbundet i respektive stift. Allmänna bestämmelser Kyrkans AB 2000 bilaga 2 Alla anställda omfattas av dessa bestämmelser. För vissa befattningar finns undantag eller tillägg i särskilda bestämmelser, bilaga P. Dessutom kan undantag och tillägg finnas i centrala och lokala protokollsanteckningar, bilaga 3. Kyrkans AB 2000 skiljer sig i redaktionellt avseende från AB 98. Kyrkans AB 2000 bifogades Förbundsinfo nr 13/2000. Fler exemplar kan beställas från förbundet till en kostnad av 70 kr/ex. 4
Särskilda bestämmelser för PRÄST bilaga P Anställningsform Pastorsadjunkt är fr o m 2002-07-01 under sin praktiktjänstgöring tidsbegränsat anställd av stiftet. Efter praktiktiden skall pastorsadjunkt söka en befattning som komminister i en församling eller samfällighet. Biskopen utser kontraktsprost bland präster i stiftet. Uppdraget ska ses som ett förtroendeuppdrag. Uppdraget är tidsbegränsat. När uppdraget upphör har präst inte företrädesrätt till nytt kontraktsprostsuppdrag. Kollektivavtalsregleringen beträffande pastorsadjunkt och kontraktsprost bygger på kyrkoordningen och dess förarbeten. Allmänna åligganden samverkan Arbetsgivare kommer överens om samverkan. Präst har sin anställning hos en arbetsgivare och kan ha tjänstgöring förlagd hos annan arbetsgivare med vilken samverkan sker. Ersättning för de arbetsuppgifter som präst utför i samband med samverkan vägs in i lönen. Samverkan sker inom ramen för arbetstidsmåttet, i genomsnitt 40 timmar per vecka. För präst som har oreglerad arbetstid utgår för denna uppgift ett funktionsrelaterat tillägg som regleras vid löneöversynstillfället. Förhandlingsutrymmet för detta tillägg skapas stiftsvis genom att tidigare utbetalda tjänstedubbleringstillägg används. Om samverkan upphör förs tillägget tillbaka till fördelningsutrymmet. Samverkan ska skiljas från det fall då präst på sin lediga tid tar ett uppdrag i en annan församling. I detta fall erhåller präst överenskommen ersättning direkt från uppdragsgivaren. Samverkan i personalfrågor ska fastställas i församlingsinstruktion, med syfte att lösa vikariatsituationer. Enligt kyrkomötet skulle domkapitlet ha fastställt församlingsinstruktion i denna del senast 1999-12-31. Om det inte redan har skett ska det göras så snart som möjligt. Om samverkan ännu inte överenskommits sparas ovan nämnda förhandlingsutrymme till kommande löneöversynstillfälle. Arbetstid Komminister och pastorsadjunkt har om inte annat överenskommits reglerad arbetstid, men överenskommelse om oreglerad arbetstid kan träffas mellan arbetsgivare och komminister. För komminister som i dag har oreglerad arbetstid och som vill bibehålla nuvarande ordning har i övergångsbestämmelsen fastslagits att oreglerad arbetstid kan bibehållas om komminister och arbetsgivare är överens om detta. Denna fråga ska tas upp och regleras i samband med övergångsförhandlingen. Arbetsgivarna kommer att få en förfrågan av Församlingsförbundets stiftsförbund i respektive stift. Kyrkoherde och domprost har oreglerad arbetstid. 5
Den som har oreglerad arbetstid får inte ersättning för övertid, OB, jour och beredskap eller för förskjuten arbetstid. Arbetstidslagen gäller inte i detta fall, men den genomsnittliga arbetstiden bör utgöra 40 timmar per vecka. Präst med oreglerad arbetstid har i vissa fall kompenserats i lönen eller med ett särskilt tillägg för den oreglerade arbetstiden. Detta tillägg bibehålls om den oreglerade arbetstiden bibehålls, annars tas tillägget bort. Om ersättning för den oreglerade arbetstiden inkluderats i lönen eller utbetalats som ett fast tillägg utgår inte någon OB-ersättning enligt AB. För präst med reglerad arbetstid ska den ordinarie arbetstiden vara i genomsnitt 40 timmar per vecka. Förläggning av ordinarie arbetstid anges i arbetstidsschema eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen. Vid oenighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal förhandling. Begäran om sådan förhandling ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden, enligt AB 11 mom 7 anmärkning. När det finns ett arbetstidsschema och arbetsuppgift behöver fullgöras på annan tid kan arbetsgivaren ändra förskjuta arbetstiden. Tillsägelse om ändring av ordinarie arbetstid ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen. För att undvika särskilt lönetillägg måste tillsägelse göras 10 dagar före förändringen, enligt AB 24. OB-ersättning utgår till präst som arbetar enligt fastställt schema eller därmed jämförlig handling och som fullgjort sådant effektivt arbete på obekväm arbetstid. Präst erhåller i genomsnitt två fridagar per vecka (veckofridag) och har därutöver rätt till (10) extra fridagar per kalenderår. Veckofridagarna eller extra fridagarna bör förläggas till minst en sön- eller helgdag per månad. Vid dessa tillfällen ska arbetsgivaren eftersträva att arbetstagaren erhåller fridygn lördag och söndag s.k. dubbelfridygn. Det sammanlagda antalet fridagar i följd får vara högst fyra (4). De extra fridagarna ska planeras och förläggas jämnt över kalenderåret. Fridagarna kan endast tas ut som ledig tid. Om prästen har semester eller tjänstledighet på inplanerad fridag ska fridagen anses vara förbrukad genom semestern eller tjänstledigheten. Antalet semesterdagar reduceras då med det antal fridagar som är utlagda. Det är viktigt att präst följer den ordinarie arbetstiden samt att fridagarna tas ut jämt över året, för att få en bra arbetsmiljö och möjlighet till vila. Övertid ska i möjligaste mån undvikas och arbetsgivaren får inte planera för övertidsarbete utan övertidsarbete får endast förekomma i undantagsfall och ska då vara beordrad eller i efterhand godkänd, enligt AB 20. Kyrkliga handlingar för icke församlingsbo ingår i arbetstiden. Det innebär att något extra tillägg för denna arbetsuppgift inte utgår. Tjänstebostad Präst är skyldig att bo i tjänstebostad om arbetsgivaren anvisar sådan. Hyran för tjänstebostad ska motsvara hyran för bostad som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdig. Hyra för lägenhetsyta större än hundra (100) kvm beräknas inte. Det innebär att präst endast betalar hyra för hundra (100) kvm. 6
Präst svarar för skötsel av mindre trädgård, tusen (1 000) kvm, som hör till tjänstebostaden. Vid tjänstledighet mer än tolv (12) månader ska ny överenskommelse träffas mellan arbetsgivare och präst avseende bostadens storlek eller hyran för densamma, alternativt att prästen lämnar tjänstebostaden. Vid omplacering hos arbetsgivaren är präst skyldig att lämna tjänstebostaden. Skulle gällande skattelagstiftning, som innebär befrielse från förmånsbeskattning, ändras under avtalsperioden kan förhandling i frågan påkallas mellan de centrala parterna. Tjänstedräkt Arbetsgivaren tillhandahåller i erforderlig utsträckning tjänstedräkt om arbetsgivaren kräver att sådan används. Flyttningsersättning Flyttningsersättning utbetalas till präst som flyttar till tjänstebostad och/eller lämnar tjänstebostad vid omplacering eller pensionering. Arbetsgivaren svarar för upphandling av flytten. Kyrkoherdevikariat För komminister som vikarierar för kyrkoherde utgår ett tillägg. Åkningsanslag Åkningsanslaget bibehålls och är 375 kronor per månad. Anslaget bibehålls för att uppmuntra till kollektivt åkande och därmed beaktas också miljöaspekten. Övergångsbestämmelser För präst som 1999-12-31 har en anställning och som övergår i samma anställning i trossamfundet Svenska kyrkan bibehåller anställningsförmåner så länge anställningen består. Sålunda behålls rättsverkan av fullmakten. Den som är tjänstledig är berättigad till oförändrad ledighet under återstående del av beviljad ledighet. Den som är tjänstledig för barns födelse med rätt till föräldrapenningstillägg och den som är tjänstledig för studier med lön bibehåller respektive förmån under återstående tjänstledighet dock längst t.o.m. 2001-06-30. Den som är sjuk erhåller övergångsvis sjukvårdsförmåner t.o.m. 2001-12-31 för pågående sjukskrivning och behandling. Präst bibehåller också antalet semesterdagar enligt ALFA så länge vederbörande är kvar i den anställning som innehades vid övergången. Semesterdagstillägget beräknas enligt AB s bestämmelser. För de förmåner som präst inte får bibehålla i samband med övergången 1999/2000 utgår en generell ersättning om 4,6 % på den fasta överenskomna 7
månadslönen exklusive fasta lönetillägg. Denna ersättning ska utgå retroaktivt från 2000-01-01 och utgår även till, vid övergången, anställd vikarie och till oorganiserad präst. Präst bibehåller fasta lönetillägg. Med fasta lönetillägg avses tillägg som utgår med samma belopp varje månad t.ex. kallortstillägg, språktillägg och kontraktsprosttillägg. Dock inte tillägg för arbete på obekväm arbetstid. Övergångsförhandlingar: Under de närmaste månaderna påbörjas övergångsförhandlingar i respektive stift. Förhandling genomförs av Församlingsförbundets stiftsförbund i respektive stift och den arbetstagarorganisation där prästen är medlem. För komminister bildas ett förhandlingsutrymme av mellanskillnaden av tidigare utgående rörliga tillägg (färdtids,-läger- och beredskapsersättning) och motsvarade ersättningar enligt AB. Vid fördelning av förhandlingsutrymmet tas hänsyn till om arbetsuppgiften som ger rätt till ett tillägg bibehålls. I övrigt sker fördelningen enligt individuella och differentierade lönesättningskriterier. För kyrkoherde bildas ett fördelningsutrymme av ovan nämnda rörliga tillägg och tjänstedubbleringstillägg, ersättning för arbete på fridag samt fast tillägg för arbete på obekväm arbetstid och ersättning för kyrkliga handlingar inom pastoratet för icke församlingsbo. Vidare läggs till fördelningsutrymmet för kyrkoherdens arbetsuppgifter, ställning och ansvar utifrån kyrkoordningen för varje tillsvidareanställd som är medlem i arbetstagarorganisation 2 800 kronor. Vid fördelning av förhandlingsutrymmet tas hänsyn till om arbetsuppgiften som ger rätt till ett tillägg bibehålls som t.ex. samverkan. I övrigt sker fördelningen enligt individuella och differentierade lönesättningskriterier. Varje kyrkoherde är dock garanterad 1 000 kronor av detta fördelningsutrymme. Denna garanti utbetalas först när förhandlingen är slutförd. Om Församlingsförbundets stiftsförbund och den lokala arbetstagarorganisationen är överens kan denna övergångsförhandling sammanföras med löneöversynsförhandlingen. Det kan vara en fördel att genomföra båda förhandlingarna samtidigt för att få en samlad bild av lönefördelningen för prästerna i stiftet. Särskilda bestämmelser för kyrkomusiker med utvecklingsdokument bilaga P I dessa bestämmelser för kyrkomusiker har nästan endast redaktionella ändringar gjorts i förhållande till tidigare avtal. En punkt har tillkommit med innebörden att församlingens beslut om behörighet för sökande till organist- eller kantorsbefattning får överklagas hos domkapitlet. Utvecklingsdokumentet har likaså genomarbetats och uppdaterats för att stå i överensstämmelse med de ändrade förutsättningar som gäller för trossamfundet Svenska kyrkan. Den tidigare fristående gemensamma partskommentaren har också setts över samt lagts till utvecklingsdokumentet. 8
Noteras bör att verksamhetsutrymmet på 0,5 % för kyrkomusiker är helt kopplat till utvecklingsarbetet med kyrkomusiken i församlingen/samfälligheten och ska inte hanteras enligt anvisningarna för de övriga organisationerna. Det är viktigt att lönehöjning enligt CÖA 98, med garantilöner efter 12 månaders provanställning och fem års sammanhängande anställning har lagts ut innan den generella höjningen på 1 % fr o m 2000-01-01 beräknas och läggs ut. Församlingsförbundet kommer i fortsättningen inte att utfärda några nya rekommendationer avseende ersättning för korttidsvikarierande kyrkomusiker grupp 2. Det är upp till varje arbetsgivare att utfärda anställningsbevis samt komma överens om ersättningen per timme för grupp 2-anställd kyrkomusiker. Särskilda bestämmelser för kyrko-/kyrkogårdsvaktmästare m fl bilaga P I dessa bestämmelser för barntimmeledare, fritidsledare, kyrko-/kyrkogårdsvaktmästare m fl med fast tid eller löneformulär har endast gjorts redaktionella ändringar i förhållande till tidigare avtal. Tidlistan för löneformulärsvaktmästare har inte förändrats varför den kommer att finnas tillgänglig först i avtalstrycket. Centrala och lokala protokollsanteckningar bilaga 3 I centrala och lokala protokollsanteckningar finns anteckningar som även de lokala arbetsgivarna ska beakta, som t ex: syftet med 12 månaders provanställning för förskollärare bestämmelser om övertidsarbete för kanslichef, kyrkokamrer, kyrkogårdschef, kyrkogårdföreståndare och förste stiftsjägmästare*) bestämmelser om arbetskläder till kyrkogårdschef m fl säsongsanställda garanteras vid oförändrade villkor lägst lön motsvarande månadslönen vid föregående säsongs slut innebörden av konstruktionen med lägst utrymme lönesättning då arbetstagarorganisation har färre än 5 medlemmar tystnadsplikt meddelarrätt vid lokala förhandlingar med Lärarförbundet och Kyrkans Akademikerförbund ska inom utrymmet eftersträvas att nuvarande lönespännvidd ökar. *) Synpunkter på protokollsanteckningen beträffande undantag från övertidsersättning för kanslichef, kyrkokamrer m fl har framförts under förhandlingen. Frågan är om de som t ex benämns kyrkokamrer verkligen är rätt klassificerade enligt BSF (befattningssystem för församling). Arbetstagare som självständigt gör budget och bokslut, är föredragande i kyrkoråd/-nämnd samt är sekreterare i dessa organ med dess utskott samt i fullmäktige är kyrkokamrer enligt BSF. Arbetstagare som inte gör dessa uppgifter kan klassas som kamrer eller förvaltningsassistent och därmed gäller AB s bestämmelser om övertid 20. 9
Detta är något som parterna är överens om skall diskuteras vid översynsförhandlingen per 2000-04-01. Centrala protokollsanteckningar bilaga 4 I denna bilaga finns bestämmelser som gäller mellan de centrala parterna t ex att parterna ska se över klassificeringen enligt BSF, befattningssystem inom församling. Övergångsbestämmelser bilaga 5 De som 1999-12-31 innehar kyrkokommunal tillsvidareanställning, grupp 1, och som 2000-01-01 övergår till anställning i trossamfundet Svenska kyrkan erhåller en generell lönehöjning från samma datum med 1 % på den fasta kontanta lönen exklusive eventuella fasta lönetillägg. Den generella lönehöjningen gäller även säsongsanställda som innehade anställning säsongen 1999 och som erhåller återanställning säsongen 2000. I bilaga 5 finns övergångsbestämmelser för anställda hos SFRV exklusive utlandspersonal och för statligt anställda vid ärkebiskopens kansli och från Kammarkollegiet överförd personal. Oorganiserade arbetstagare Arbetsgivare som har en väldefinierad och genomdiskuterad lönepolitik tillämpar normalt den även på arbetstagare som inte tillhör någon facklig organisation. Den individuella lönen bestäms, även i dessa fall, med utgångspunkt från arbetsuppgifterna och hur den enskilde anställde klarar av att utföra dem, oberoende av facklig tillhörighet. Oorganiserade arbetstagare har rätt till avtalsenliga löneökningar av generell natur d v s 1 % per 2000-01-01 enligt övergångsbestämmelsen, bilaga 5. Sjuk- och föräldralediga Arbetstagare som är sjuk- eller föräldraledig ska erhålla retotroaktiv lön vid löneökning under ledighetsperioden. Arbetsgivaren täcker således upp skillnaden mellan nya månadslönen och ersättningsnivån som utbetalas från försäkringskassan. Personalutvecklingsavtalet PU-avtalet PU-avtalet har omförhandlats bl a till följd av ändringar i lagstiftning som t ex kapitel 4 om jämställdhet och kapitel 5 om diskriminering. Kapitel 8 om facklig verksamhet gäller även präster. Vidare har frågan om lönebildning behandlats i kapitel 9 med en ny bilaga 9 Modell för lokal lönebildning. Övriga avtal Nedan förtecknade avtal gäller även fortsättningsvis. BIL 91 Bilersättningsavtal, KB Kollektivavtal för krigs- och beredskapsfrågor, 10
KHA Huvudavtalet TRAKT 91 Traktamentsavtalet, Avtal om korrigering av preliminär lön mm, Överenskommelse rörande vissa frågor i samband med sommartid, Överenskommelse om veckovila enl. 12 ATL i vissa fall, samt Kollektivavtal för Kyrkokansliets utlandsanställda Överenskommelse för biskop Ett särskilt avtal har träffats om lön och allmänna anställningsvillkor för biskop. Pensions- och försäkringsavtal Separata förhandlingar förs om kyrkans pensions- och försäkringsavtal. Förhandlingarna är inne i ett slutskede. 11