1 Folkbibliotekens digitala service och e-tjänster - en kartläggning av bibliotekens hemsidor i Sydost Birgitta Hellman Magnusson, april 5 Slutversion 551 Innehåll: Inledning, sid. Förslag till basnivå för det digitala biblioteket, sid. Tillgänglighet till hemsidan och anpassningar, sid. Tillgänglighet och integrering av bibliotekskatalogen, sid.7 Regionala och nationella resurser på hemsidan, sid. Bibliotekets egna tjänster på hemsidan, sid. Kontakt och information på hemsidan, sid. Hemsidans funktion & tekniska förutsättningar, sid.11 Bilagor
Inledning Undertecknad har fått i uppdrag av Länsbibliotek Sydost att genomföra en kartläggning av folkbibliotekens hemsidor i Sydost (Blekinge och Kronobergs län). Vilken service erbjuder de digitala biblioteken? Vilka e-tjänster har folkbiblioteken på sina hemsidor? Är bibliotekens webbplatser lätta att använda och tillgängliga för synskadade och andra med läshandikapp? Hur används bibliotekens hemsidor på biblioteken? Fungerar hemsidan som ett pedagogiskt stöd för att hjälpa låntagarna att hitta till bibliotekets osynliga e-resurser? Kartläggningen, som genomfördes i april 5, bygger på studier av bibliotekens hemsidor samt intervjuer med webbansvariga. Kartläggningen har omfattat följande kommunbibliotek: Alvesta ( inv.), Karlshamn (3 7), Karlskrona ( 7), Lessebo (), Ljungby ( ), Markaryd (5), Olofström (13 ), Ronneby ( 3), Sölvesborg (1 5), Tingsryd (1 5), Uppvidinge (5), Växjö (75 ), Älmhult (15 ). Som utgångspunkt för kartläggningen har jag använt mig av det förslag till basnivå för det digitala biblioteket, som arbetades fram i det kulturrådsstödda projektet IT-utveckling av bibliotek i Östergötland, -3. Projektet drevs av Länsbibliotek Östergötland, med undertecknad som projektledare. Ett syfte med projektet var att skapa en modellwebb - en lokalt anpassad, interaktiv webbplats för folkbibliotek i små kommuner. Efter projektets slut utarbetades en handledning - Handledning i att skapa användbara hemsidor för bibliotek - som bygger på erfarenheterna från projektet. Handledningen finns utlagd på Länsbibliotek Östergötlands hemsida. I handledningen beskrivs ett förslag till basnivå för det digitala biblioteket; som ligger till grund för utformningen av modellwebben (Boxholms bibliotek 5 3 inv.), och som delvis är utgångspunkt för denna kartläggning. Vad menas då med användbara hemsidor för bibliotek? Som jag ser det handlar det om användbarhet utifrån tre aspekter: En användbar hemsida för alla (tillgänglighet för läshandikappade) En användbar hemsida på biblioteket (pedagogiskt verktyg) En användbar hemsida för dem som inte befinner sig på biblioteket (- timmarswebben) Jag har studerat bibliotekens hemsidor i Sydost utifrån sex huvudkategorier. Varje kategori innehåller cirka variabler, som alla utgår från det ovannämnda förslaget till basnivå för det digitala biblioteket. De sex huvudkategorierna som har studerats är: Tillgänglighet till hemsidan och anpassningar Tillgänglighet och integrering av katalogen Regionala och nationella biblioteksresurser på hemsidan Bibliotekens egna e-tjänster på hemsidan Kontakt och information på hemsidan Hemsidans funktion och tekniska förutsättningar
3 I början av denna rapport finns också en sammanfattning på förslaget till basnivå för det digitala biblioteket utifrån de sex huvudkategorier som har använts i denna kartläggning. Bland variablerna har jag listat det som kan räknas till basnivån, och det som kan ses som önskvärt. Det ska inte uppfattas pekpinnar till biblioteken, utan mer som ett försök att vara tydlig och visa på ett förslag att förhålla sig till. Det digitala biblioteket utvecklas ständigt, därtill kommer de lokala anpassningar som varje bibliotek arbetar med, så det går inte att säga vad som är rätt och fel när det gäller bibliotekens hemsidor. Förhoppningsvis kan den modell som använts för denna kartläggning vara ett stöd för biblioteken som håller på att utveckla sina hemsidor. Man kan också ta hjälp av varandra, och se hur man har löst det på andra bibliotek. Vissa saker är enkla att åtgärda, medan annat får läggas upp i en mer långsiktig plan. Ett resultat av kartläggningen är sex tabeller i html-format, med klickbara exempel, där alla bibliotek listas, och där man direkt kan se hur respektive bibliotek ligger till i de olika variablerna. Dessa tabeller utgör ett arbetsmaterial som kan beställas av de bibliotek som ingår i kartläggningen. Beställningen sker till Länsbibliotek Sydost. I denna rapport har dock materialet sammanställts i form av diagram, med kommentarer, där man inte ser hur enskilda bibliotek ligger till, utan istället får en bild av hur stor andel av biblioteken som lever upp till de olika variablerna som ryms under respektive huvudkategori, och som sammantaget kan utgöra en slags basnivå för det digitala biblioteket. Välkommen med synpunkter på rapporten till Länsbibliotek Sydost eller till undertecknad. Birgitta Hellman Magnusson E-post: birgittahellman@bredband.net Mobil: 73 7 3 1 Länkar Handledning i att skapa användbara hemsidor för bibliotek http://www.lansbibliotek.ostsam.se/projekt/mal++projekt/handledning.htm Handledningen har utarbetats i hemsidesprojektet "IT-utveckling av bibliotek i Östergötland", - 3. Projektledare: Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland WebbIT Bibliotek http://www.lb.stockholm.se/webbit/index.htm WebbIT Bibliotek vill förmedla IT-lösningar, som används på de svenska folk- och skolbiblioteken. Syftet är också att vara ett hjälpmedel vid bibliotekens webbutveckling. Bakom WebbIT Bibliotek står nätverket för IT-konsulenter, som arbetar på olika länsbibliotek runtom i Sverige. Tillgängliga webbsidor - Att göra webbsidor så att man inte försvårar för funktionshindrade http://www.spiralum.se/tillgangligt/webbsidor/index.htm Mona Quick, som tidigare arbetat med webb och tillgänglighet hos bl.a. TPB, har skrivit en introduktion till hur man gör tillgängliga hemsidor.
Förslag till basnivå för det digitala biblioteket = basnivå o = önskvärt Tillgänglighet till hemsidan och handikappanpassningar Alternativtext till bild och bildlänkar Texten går att förstora i webbläsaren Biblioteket syns på kommunens förstasida URL som går att länka till URL som går att marknadsföra o Lättläst version o Info på andra språk o Innehållsförteckning (sajtkarta) eller A-Ö till bibliotekets sidor Tillgänglighet till bibliotekskatalogen Integrera bibliotekskatalogen på hemsidan Länk från katalogen till bibliotekets hemsida Info på hemsidan om aktiva opac-tjänster o Info hur man hittar olika medier (sökhjälp) o Dynamiska litteraturlistor (nycklar till katalogen) Regionala och nationella biblioteksresurser Regionala bibliotek och bibliotekskataloger Nationella bibliotekskataloger (Libris, bibliotek.se, Tpb-katalogen, Handikat) Nationella bibliotek (TPB, Barnens TPB, IB, Barnens bibliotek) Resurser för läshandikappade (TPB, Lättläst) Resurser för flyktingar och invandrare (IB, Kiosken, Finfo) Resurser för barn (Barnens bibliotek, Barnens TPB) Fråga biblioteket Jourhavande bibliotekarie Fråga på andra språk Fråga barnens bibliotek Länkar till några av de bästa länkkatalogerna (Mölndal, Nils) Länkar till några sökmotorer Länkar till tidningar & tidskrifter på nätet (t.ex. Sunet, Kiosken) o Bästa länkarna till boktips, recensioner, om författare o Länkar till digitala referensverktyg (lexikon, uppslagsverk, ordböcker) o Offentlig myndighetsinformation (sverige.se etc.)
5 Bibliotekets egna e-tjänster Lista med länkar till databaser som biblioteket prenumererar på Info om åtkomst till olika databaser, och vilka man kan nå hemifrån Olika länkar till databaser som nås på olika sätt (hemifrån alt. biblioteket) Info om innehåll i databaserna o Handledning i hur man söker i olika databaser (länk till sökhjälp) Info om aktiva opac-tjänster Info om övriga e-tjänster som biblioteket prenumererar på (e-böcker, e-musik etc) Kontakta/fråga biblioteket via formulär (se under kontaktinfo) Kontakt och information Grundfakta; öppettider, adress, tel etc. Namn, tel och e-postadress till personal med olika ansvarsområden Hur man skaffar lånekort Formulär för att kontakta/fråga biblioteket o Foto på personalen o Info om tillgänglighet för handikappade o Info om webbplatsen o Info om lokalsamlingen o Info till olika målgrupper o Nyheter på hemsidan Hemsidans funktion och tekniska förutsättningar Startsida på bibliotekets publika datorer Pedagogiskt verktyg för både personal och låntagare Hemsidan används för åtkomst till publika databaser Biblioteket äger sin sida och uppdaterar själv Finns någon ansvarig för hemsidan på biblioteket Finns arbetstid för hemsidan Bra support från IT-avdelningen o Visningar av hemsidan på storskärm för olika målgrupper
Tillgänglighet till hemsidan och anpassningar Det fysiska biblioteket är en välbesökt kommunal institution. Det virtuella biblioteket kompletterar det fysiska med många nyttiga tjänster på nätet. Därför är det också viktigt att kommuninvånarna lätt hittar till det virtuella biblioteket från kommunens webbplats. Det är ett argument för att biblioteket bör synas som en egen kategori från kommunens startsida. Oftast visar det sig att nätbiblioteket är bland de mest besökta sidorna på kommunwebben. Åtta av 13 bibliotek syns idag på kommunwebbens startsida; bland dem Karlshamns och Ronnebys bibliotek som just syns under rubriken Välbesökt. Det är bra om biblioteket har en webbadress som det går att länka till; det har 11 av 13 bibliotek. Det möjliggör för andra aktörer såsom lärcentrum, skolor, skolbibliotek, komvux, andra bibliotek, föreningar etc. att länka till bibliotekets webbplats. Orsaken till att det inte går att länka till två av biblioteken, beror på att man då tappar navigeringsstrukturen. (Det blir också resultatet om man söker efter dessa bibliotek på en sökmotor.) De flesta bibliotek kommer man till direkt när man klickar på Jag har tur på Google - ett bra test, då många söker officiella webbplatser på detta vis. Helst bör biblioteket ha en enkel webbadress som går att marknadsföra t ex www.kommun.se/bibliotek, vilket drygt hälften av biblioteken har. Den kan då användas i annonser, affischer, broschyrer, bokmärken etc. Även om biblioteket har en krånglig, oftast databasstyrd webbadress, så brukar det gå att få en annan webbadress som kan peka mot den krångliga adressen. Det virtuella biblioteket är till för alla, så bibliotekets webbplats ska vara anpassad för läshandikappade och andra med funktionshinder. Minimikravet på sådan anpassning är att det finns alternativtext till bilder och bildlänkar samt att texten går att förstora i webbläsaren. Knappt hälften av biblioteken klarar det kravet idag. Det är också bra om det finns en sajtkarta eller sökfunktion A-Ö till bibliotekets sidor, vilket bara Sölvesborgs bibliotek har i dag. En del kommunwebbar har sökfunktionen A-Ö, och där listas oftast bibliotek, men inga av bibliotekets undersidor. Sölvesborg och Ljungby är också de enda bibliotek som har en lättläst version på webben, vilket visar att biblioteken har en genomtänkt syn på tillgänglighet. Tillgänglighet och anpassningar 1 13 1 11 11 7 1 Kommuner Träff på "Jag har tur" på Google URL som går att länka till URL som går att markn.föra Bibl. syns på kommunens startsida Info på andra språk Lättläst version Alt.text till bild och bildlänk Texten går att för-stora Sajkarta eller A-Ö till bibl. Sidor
7 Tillgänglighet och integrering av bibliotekskatalogen på hemsidan Den nätbaserade bibliotekskatalogen är förstås bibliotekets viktigaste digitala resurs. Man bör tänka på att integrera webbkatalogen med bibliotekets hemsida; alltför ofta ser man att webbkatalogen lever sitt eget liv på så sätt att det saknas koppling mellan katalogen och hemsidan. Det borde t ex. vara självklart att det finns en länk till bibliotekets hemsida från katalogen, men det finns bara på 5 av 13 biblioteks-kataloger. Loggan längst upp till vänster leder inte hem till biblioteket som sig bör, utan hem till kommunen eller i något fall till Btj. Det innebär att den besökare som surfar in direkt till biblioteks-katalogen inte kan ta sig vidare till bibliotekets hemsida Biblioteksdatabasen är ju nyckeln till bibliotekets samlingar. Genom att katalogen finns på nätet har den blivit tillgänglig även utanför biblioteket, men det är svårt för låntagaren att hitta rätt i katalogen. Hur hittar man t ex. dvd-filmer? Cd-böcker? Språkkurser? Daisyböcker? Lättläst? Storstil? Här kan hemsidan användas för att ge hjälpnycklar till katalogen, så att bibliotekets samlingar öppnar sig och blir synliga för låntagarna, t ex. genom tydliga sökanvisningar hur man hittar olika medier i katalogen (sökhjälp), samt med hjälp av dynamiska länkar till katalogen, dvs. ständigt aktuella litteraturlistor, pedagogiskt utplacerade på hemsidan. Några bibliotek har satsat på att lägga ut dynamiska länkar till katalogen, däribland Uppvidinge bibliotek. Under rubriken Inte bara böcker har biblioteket på sin hemsida lagt direktlänkar till alla cdböcker på biblioteket, lista på bibliotekets DVD-filmer etc. Klickar man där får man upp en aktuell lista direkt ur katalogen. Litteraturlistor i Bookit har däremot de flesta bibliotek lagt upp. Nackdelen med dem är att de är statiska, och alltså inte uppdateras automatiskt. De ligger också lite dolda i webbkatalogen. Ett tips är att länka till litteraturlistorna från hemsidan. Några få bibliotek har information på hemsidan om att det finns litteraturlistor i opacen. Det är också viktigt att informera på hemsidan om övriga tjänster som är kopplade till webbkatalogen. av 13 bibliotek skriver på sin hemsida att man kan låna om och reservera böcker i katalogen, men inte alla talar om att det behövs en pinkod. Endast fem bibliotek informerar om övriga opactjänster, t ex lämna inköpsförslag, fjärrlån och nyhetsservice. Markaryds sida Biblioteket på Internet är ett bra exempel på hur man kan informera om alla opac-tjänster. Tillgänglighet till bibliotekskatalogen Totalt 13 kommuner 1 1 13 11 5 1 5 Katalog på nätet Info hur man får pinkod Info om omlån via pinkod Info om beställa via pinkod Info om övr. tjänster via pinkod Barnopac Länk till hemsidan från katalogen Dyn. länkar till katalogen på hemsida Litt.listor i bookit Sökhjälp på hemsidan
Regionala och nationella biblioteksresurser på hemsidan Alla bibliotek kan inte bygga upp bra portaler och tjänster på nätet, men alla bibliotek kan via sin egen hemsida länka till gemensamma biblioteksresurser på regional och nationell nivå. Nationella biblioteksresurser på nätet är speciellt viktiga för små bibliotek. Genom att länka till dessa resurser blir även det lilla biblioteket stort. Det är också en demokratisk fråga att alla människor, oavsett var man bor, ska ha tillgång till dessa biblioteksresurser på nätet. Regionala biblioteksresurser kan t ex. vara biblioteken i länet, och respektive bibliotekskatalog. Här kan man lista dem som är relevanta för kommunens invånare. Många människor pendlar till jobb och skola, och lånar också på flera olika bibliotek. av 13 kommuner länkar till bibliotek i länet, men endast fyra har t ex. en länk till Talboksbibliotek Sydost, som ju är en resurs för alla bibliotek i regionen. Regionala specialdatabaser med lokalsamlingar och lokala författare hör självklart hemma på bibliotekens hemsidor, och många länkar också till dessa resurser, men bara Växjö länkar till länsbibliotekets författardatabas. Nationella biblioteksresurser, som är tillgängliga för alla, t ex. Libris, bibliotek.se, TPB, Tpb-katalogen, Handikat, Barnens TPB, Internationella biblioteket (IB) och Barnens bibliotek, bör finnas på alla bibliotekshemsidor, men så är det inte idag. Endast sex bibliotek länkar t ex. till Tpb-katalogen, och bara ett länkar till IB, där man numera kan söka i katalogen på olika språk. Åtta av 13 bibliotek länkar till den nationella frågetjänsten Fråga biblioteket, som också är till för alla. Några (5 av 13) länkar också till Jourhavande bibliotekarie, men endast ett bibliotek länkar till Fråga barnens bibliotek, och inget bibliotek länkar till Fråga biblioteket på andra språk. Nils och Mölndals länkkatalog är resurser som byggts upp för folkbibliotekens behov, men finns bara på av 13 hemsidor. TT-beståndet kan enkelt utökas med en länk till Sunets TT-onlinekatalog Varför inte tipsa om hur man hittar recensioner och boktips på nätet? Under Månadens boktips har Uppvidinge bibliotek lagt ut några länkar till boktips och recensioner på nätet samt en länk till Mölndals ämnesordreg. för skönlitteratur. Utmärkt i sin enkelhet! Reg. och nationella biblioteksresurser på hemsidan 1 13 1 11 5 5 3 Kommuner Lokal litt.databas Databas Blek. Förf. Blek. & Krono 1 Reg. Bibl. & bibl.kat Talboksbibl. Sydost Libris bibliotek.se Tpb.kat Handikat Barnens tpb Tpb 1 1 IB Barnens bibl. Fråga Jour.hav.bibl. Fråga Barnens bibl. Fråga bibl. på andra språk Boktips på nätet Rec. på nätet Om förf. på nätet 1 Mölndal Nils Tidn. & tidskr. på nätet
Bibliotekets egna e-tjänster på hemsidan Det är viktigt att biblioteket försöker synliggöra, och på så sätt marknadsföra, sina osynliga e-tjänster på hemsidan, såsom elektroniska uppslagsverk, fackdatabaser, e-böcker och artikeldatabaser. Man bör också fundera på hur dessa osynliga resurser kan göras synliga och sökbara i katalogen. Alla bibliotek bör informera, och länka till, de databaser man prenumererar på, och hur man som låntagare kommer åt dessa databaser (t ex att det är gratis att söka i dem på biblioteket). Detta är nya medier som behöver lyftas fram på hemsidan. Försök att informera om innehållet, t ex att man kan läsa artiklar och recensioner av böcker, filmer och musik i fulltext i artikeldatabaser. Länka gärna också till den handledning som brukar finnas till databasen. Tänk på att påminna om databaserna i olika sammanhang på hemsidan, t ex om artikeldatabaserna där man samtidigt informerar om bibliotekets tidningar & tidskrifter. Speciellt viktigt är det att informera på hemsidan om de databaser och e-tjänster som kan nås hemifrån, t ex. Ebsco, vilket inte alla bibliotek gör. Sådana nyheter ska inte gömmas undan, utan läggas ut på nyhetsplats! Här behövs också tydlig information om hur man kommer åt dessa databaser via sitt lånekort, och några exempel på vad databaserna innehåller. Det gäller ju att väcka folks nyfikenhet så de vill pröva tjänsterna! Karlskrona bibliotek har en bra och informativ sida om e-böcker och e-musik på nyhetsplats. Viktigt att tänka på i sammanhanget är att det måste finnas skilda länkar till de databaser som nås på olika sätt, t ex Ebsco, där det behövs en länk för åtkomst via lånekort, och en länk för åtkomst på biblioteket. Alla bibliotek i regionen har tillgång till samma opac-tjänster, men långt ifrån alla har aktiverat alla dessa tjänster. Ofta saknas information på hemsidorna om vilka opac-tjänster biblioteken erbjuder. Nio bibliotek erbjuder möjligheten att lämna inköpsförslag, men det är bara två bibliotek som informerar om det på sin hemsida. 7 av 13 bibliotek har valt att inte lyfta fram tjänsten Beställa fjärrlån, kanske är man rädd för missbruk, men aktiva låntagare som själva kan fylla i beställningar på nätet är en tillgång för biblio-teken, som också på sikt avlastar personalen från en del jobb! Endast två bibliotek informerar på hemsidan om möjligheten att prenumerera på nyhetsservice (nya medier) via e-post, men ytterligare åtta bibliotek har en länk till nyhetsservice i opacen. Någon kan tro att tjänsten existerar, och då fylla i sina önskemål på bevakning, men i de flesta fall blir man nog besviken, då det visar sig att tjänsten inte är aktiverad Bibliotekets "egna" e-tjänster på hemsidan exkl omlån och reservera 1 1 13 1 1 7 3 1 Kommuner Databaser som bibl. pren.på Info om åtkomst till databaser Ebsco via lånekort Fler databaser via lånekort e-bok via lånekort e-musik via lånekort e-ljudbok via lånekort Boka dator via hemsidan Inköpsförslag Fjärrlån via opac Nyhetsservice via opac Nyhetsbrev
Kontakt och information på hemsidan Personalen är en viktig resurs på biblioteket. Biblioteket har många samarbetspartners, och det kan vara viktigt för folk utifrån att få tag i rätt person på biblioteket. Läraren, som vill beställa bokprat, vill förstås ha tag i barnbibliotekarien. En anhörig till en sjuk kanske har en fråga om bibliotekets särskilda tjänster. Lärcentra vill komma i kontakt med den som har ansvar för vuxnas lärande. Hembygdsforskaren vill prata med den som har hand om bibliotekets lokalsamling etc. En viktig information på hemsidan är alltså att informera om personalen; namn, e-post, telefon och vilka ansvarsområden olika personer har, vilket också ger en bild av bibliotekets verksamhet. av 13 bibliotek har lagt ut namn på personalen, och e-postadress, men bara sju bibliotek informerar om personalens olika ansvarsområden. Tre bibliotek har ingen information alls om personalen på sina respektive hemsidor. Fem bibliotek har lagt ut bilder på personalen, det ser trevligt ut, och skapar ett personligt tilltal på hemsidan. Ljungby bibliotek, som nyligen fått en ny webb, har gjort en snygg sida med kontakt-information och bilder på all personal. Vi har fått mycket positiv respons på den sidan, berättar Sara Larsson, webbansvarig på biblioteket. Det ska vara lätt att ta kontakt med det egna biblioteket. Endast två bibliotek har lagt ut ett formulär på hemsidan, som gör det möjligt att skicka ett meddelande till biblioteket även från en dator utan e- postprogram. av 13 bibliotek informerar om hur man skaffar lånekort, vilket är en viktig information eftersom ca hälften av kommunens invånare står utanför biblioteket. I nya versionen av bookit är det också möjligt för den blivande låntagaren att beställa lånekort på nätet; då kan man på hemsidan informera om hur man skaffar lånekort, och också länka direkt till formuläret i opacen. Det varierar i hur hög grad biblioteken lägger ut målgruppsanpassad information på hemsidan, kanske bör man anpassa information till bibliotekens prioriterade grupper; barn, handikappade, äldre, invandrare, vuxenstuderande etc. Varje bibliotek har en unik lokalsamling, och det bör man informera om på sin hemsida. Helst också upplysa om hur man hittar det lokalhistoriska materialet i katalogen. Passa också på att informera om nyheter på biblioteket (nya medier, aktuellt program etc) på hemsidan, helst på förstasidan, så att folk ser att det händer något där. Det ökar chansen till att besökaren återvänder dit! Kontakt och information via hemsidan 1 13 1 7 7 7 5 5 3 Kommuner Namn på pers e-post till pers Tel till pers Ansvarsomr. för pers Foto på pers Formulär för kontakt Info läshandikapp Info tillgänglighet Info vux.stud Info inva Info barn Info lokalsaml. Info om lånekort Nyh. på hemsidan
11 Hemsidans funktion och tekniska förutsättningar Ibland ses bibliotekets hemsida som något som enbart finns utanför bibliotekets väggar. Men då tänker man inte på att biblioteket kan ha stor nytta av sin hemsida även på biblioteket. En av hemsidans viktigaste funktioner kan vara att ge "hjälp till självhjälp", så att besökarna själva kan lära sig söka och använda sig av bibliotekets elektroniska resurser; allt från den egna e-katalogen till databaser och övriga e-tjänster. Om personalen, med stöd av hemsidan, visar låntagaren hur man använder sig av bibliotekets resurser på nätet, så är det ju enkelt för låntagaren att själv hitta tillbaka till dessa e-tjänster vid ett annat tillfälle. Om personalen också använder hemsidan i sitt dagliga arbete t ex i informationsdisken, så blir den ett naturligt arbetsverktyg och man upptäcker lätt när det är något som måste uppdateras. Även ute på filialerna är det viktigt att hemsidan används av personalen, så att de blir väl förtrogna med bibliotekets e-resurser. Utbildning av personal Det är bra om all bibliotekspersonal som möter låntagare utbildas på hemsidan. Alla ska kunna använda sig av de resurser som finns på där. Först då kan den fungera som ett stöd i det dagliga arbetet på biblioteket. Några personer på biblioteket bör också utbildas i webbverktyget, så att biblioteket kan sköta och underhålla sin hemsida själv, utan mellanhänder. Utbildningen av personalen bör ske med hemsidan som pedagogiskt stöd. I utbildningssituationen visas hemsidan på storskärm med hjälp av dataprojektor. Det är en fördel om personalen har möjlighet att följa med i undervisningen på egna datorer. Ett närbeläget lärcentrum med datautrustning kan vara ett alternativ, om inte biblioteket har egen utrustning. Det är också viktigt att biblioteket inte försvårar tillgängligheten för låntagarna till de IT-baserade resurserna som finns i datorerna. Man bör t ex. sträva efter att ge åtkomst till bibliotekets databaser via IP-nummer, så man slipper inloggning med lösenord. Internetdatorerna bör ses som en naturlig del av bibliotekets medier, och som alla ska kunna använda sig av! Lösningen heter bra uppskyltning och ett bra bokningssystem! Strul med IP-nummer Drygt hälften av biblioteken verkar använda sig av hemsidan som ett pedagogiskt verktyg på biblioteket, på så sätt att man visar låntagarna dit, och att den används för att komma åt databaserna på biblioteket. Men bara knappt hälften har bibliotekets hemsida som startsida i bibliotekets publika datorer. Endast på tre bibliotek tycks personalen använda sig av hemsidan i sitt dagliga arbete i informationsdisken. På övriga bibliotek använder man sig av favoriter som lagts upp i datorn, eller i vissa fall av resurser som finns på intranätet, som ej är för publikt bruk. De bibliotek som inte använder sig av hemsidan för åtkomst till databaserna, har lagt upp ikoner till databaserna på de publika datorerna. I Sölvesborg har man tvingats göra så, på grund av strul med IP-nummer. Biblioteket har inget eget IP-nr, utan måste använda sig av kommunens IP-nr, vilket gör att man inte kan länka till databaserna från hemsidan. Samma problem har för övrigt flera bibliotek, dvs. att de inte har ett eget IP-nr. till biblioteket, vilket på många sätt försvårar åtkomsten och användandet av databaserna på biblioteket. Visning på storskärm Några få bibliotek har satsat på att visa hemsidan på storskärm för olika målgrupper. På Karlshamns bibliotek är det en medveten satsning för att få olika målgrupper att använda sig av de tjänster som finns på hemsidan. Biblioteket äger en dataprojektor, och den används ofta, även på
1 personalmöten då man går igenom nyheter på hemsidan. Personalen är också ofta ute och pratar om biblioteket på nätet, och då visas den också på storskärm. Fem bibliotek står i begrepp att göra om sina hemsidor, och några hoppas att den då ska bli ett pedagogiskt verktyg på biblioteket. Nio bibliotek har egen behörighet till hemsidan, och uppdaterar alltså själva, utan mellanhänder. Det framhålls som nödvändigt för att man ska kunna arbeta med sin hemsida, och hålla den uppdaterad. Hemsidans funktion och tekniska förutsättningar 1 1 13 1 11 3 Antal kommuner Startsida på bibl. publ.datorer Pers. anv. hemsidan i sitt dagl. Arbete Ped. verktyg på bibl. Visning av hemsidan på storskärm Hemsidan används för åtkomst till databaser Bibl. är behörig uppdat. själv Finns ngn ansv. för hemsidan Finns arb.tid för hemsidan Bibl. kan påverka struktur & design Bibl. har bra support från IT-avd.