Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Transkript

1 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1

2 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället 4 Behovsanalys 5 Folkbibliotek 5 Skolbibliotek 5 Utbildning 5 Vård och Omsorg 5 Näringsliv 5 Bibliotekets funktioner idag 6 Folkbibliotek 6 Skolbibliotek 7 Utbildning 7 Vård och Omsorg 7 Näringsliv 7 Samverkan 7 Biblioteksplan 8 Bibliotekets utbud 8 Biblioteket och utbildningen 8 Biblioteket i Vård och Omsorg 9 Biblioteket och Näringslivet 9 Bibliotekets tillgänglighet 9 Bibliotekets bemanning 10 Bibliotek Värmland 10 Uppföljning 10 2

3 Biblioteksplan för Säffle kommun Inledning Bibliotekslagen, (SFS 1996:1596) trädde i kraft Den 1 januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och att kommuner och landsting ska anta planer för biblioteksverksamheten. En biblioteksplan är ett politiskt förankrat styrdokument som ska antas av kommunfullmäktige. Biblioteksplanen utgör grunden för utveckling och kan förhoppningsvis stärka samarbetet mellan olika förvaltningar. Planen beskriver verksamheter inom kulturnämnden och barn- och utbildningsnämnden och har även beröringspunkter med socialnämnden och kommunstyrelsen (vad gäller näringslivet). För att kunna bedriva någon som helst verksamhet är det viktigt med kontinuerligt IT-stöd Styrdokument Bibliotekslagen SFS 1996:1596 Unescos folkbiblioteksmanifest (1994) samt Unescos skolbiblioteksmanifest (1999) Barnkonventionen Högskolelagen, SFS 1992:1434, 1 kap 9 Högskoleförordningen 3 kap 10 Skollagen Läroplan för förskolan (Lpfö 98) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf94) 3

4 Bibliotekets övergripande roll i samhället Bibliotek är viktiga för att skapa livskvalitet, bygga upp en bred kunskapsbas och bidra till den internationella utblicken. En långsiktig biblioteksutveckling gynnar det fria tänkandet, fantasin, livslångt lärande och människans språk- och läsutveckling samt ger individen kunskap att söka, värdera och använda information. Både svensk och internationell forskning visar hur viktiga skolbiblioteken är för att väcka elevers läslust. Skolbibliotek har en gynnsam inverkan på elevernas läskunnighet, särskilt på låg- och mellanstadiet. Studier pekar också på att skol- och lärarbibliotekariernas och bibliotekens kvalitet är betydelsefull för att nå skolans mål. Bemannade skolbibliotek, bra och varierade samlingar och ett utvecklat samarbete mellan bibliotekarierna och den pedagogiska personalen är exempel på faktorer som påverkar elevernas prestationer positivt. Bibliotek arbetar idag med mångfald och tillgänglighet för att nå så många människor som möjligt. För att Säffle ska vara ett attraktivt ställe att bo på och ett intressant besöksmål måste kulturlivet vara rikt och utvecklat. Säffle kommun är en del av Region Värmland och innefattas således i Länsbibliotekets regionala biblioteksplan. Ett nytt arbetssätt har vuxit fram under åren Bibliotek Värmland med brukaren i centrum. Målet är hög kvalitet på biblioteksservicen med högsta möjliga kompetens och effektiv samordning av resurserna för användarnas bästa. All verksamhet tar sin utgångspunkt i individens behov och alla tjänster ska vara tillgängliga på enklast möjliga vis för den enskilde. 4

5 Behovsanalys Folkbibliotek Biblioteket har sedan många år tillbaka ett väl utvecklat samarbete med skola och förskola som bottnar i ett behov av bibliotekets stöd för läsinlärning. Säffle kommun har en stor glesbygd. Där bor många människor som har svårt att ta sig till biblioteket men som har behov av bibliotekets service. De flesta asylsökande kommer snart efter sin ankomst till biblioteket för att använda datorer, låna språkkurser, lexikon och böcker på sina egna språk Skolbibliotek I Bibliotekslagen 5 står Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildning Med utgångspunkt i den texten har skolan gjort en inventering av sina skolbibliotek avseende lokal, bemanning, mediabestånd, tillgång till datorer etc. Resultatet visar på ett stort behov av biblioteksresurser och en åtgärdsplan är upprättad som visar respektive skolas uppskattade behov enligt de tumregler som finns inom skolvärlden. Lågt räknat skulle behovet vara drygt en heltidstjänst lärarbibliotekarie (fördelad på de olika skolorna) inom grundskolan med stöttning från folkbiblioteket med en hel tjänst. I regeringens förslag till ny skollag finns bestämmelse om att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska han tillgång till skolbibliotek. På alla skolor finns behov av talböcker för barn med läs- och skrivsvårigheter Utbildning Studerande kommer varje termin med litteraturlistor för att få hjälp med att hitta litteratur för sin utbildning. Vård och Omsorg Genom samverkan med vård och omsorg vet vi att personer med utvecklingsstörning har stort utbyte av att läsa, lyssna på musik se på film etc. Äldre och handikappade har ofta behov av specialanpassade medier. Personal inom vård och omsorg förmedlar kontakter med presumtiva låntagare. Näringsliv Biblioteket har frågat samtliga företag i kommunen om behov av biblioteksservice. Några svar kom inte in. Vi kan konstatera att vår kunskap om näringslivets behov av olika former av stöd från biblioteket idag är dålig. 5

6 Bibliotekets funktioner idag Folkbibliotek Biblioteksverksamheten bedrivs dels via huvudbiblioteket i stadens centrum och dels via bokbussen. Biblioteket har en stor verksamhet riktad mot barn, från Barnens första bok vid 2.5 års ålder, via 6-årskalas till bokprat för alla elever i klass tre. Sagostunder och egen skapande verksamhet får stort utrymme. Samverkan med förskolan som utvecklats ur projektet Leka Språka Lära lever kvar och har resulterat i en populär verksamhet med upplevelselådor som lånas av förskolor på biblioteket. Ett flerspråkighetsprojekt på förskolor har just startat i samarbete med förskollärare i Leka- Språka-Lära-gruppen. Bokbussen är en viktig del av folkbiblioteket. Den bedriver uppsökande verksamhet bland kommuninvånare som bor på landsbygden och vid skolor och förskolor. Bokbussen har för närvarande 150 hållplatser. Skolorna får även boklådor som komplement, antingen med bokbussen eller för avhämtning i biblioteket. Biblioteket har ett nära samarbete med personer med utvecklingsstörning. Dessa kommer regelbundet till biblioteket och inbjuds även till särskilda bokinformationsträffar. Bibliotekets inköp av skönlitteratur har förändrats i och med ny teknik. Numera talar man ofta om skönlitteratur i olika förpackningar. Förutom en vanlig bok kan biblioteket behöva köpa berättelsen i form av storstil, lättläst (för personer med utvecklingsstörning), ljudbok, daisybok (för läshandikappade) och dvd-film. Den digitala tekniken har inneburit att biblioteket kan tillhandahålla ett stort utbud av talböcker genom att Talboks- och Punktskriftsbiblioteket nu erbjuder direktnedladdning från sin katalog till biblioteken som bränner cd-skivor till låntagarna. Litteratur på andra språk än svenska köps och lånas in allt efter behov. Som ett led i tanken om folkbildning anordnas programverksamhet av olika slag där allmänheten kan möta författare, föreläsare etc. Ofta sker det i samarbete med föreningslivet. Släktforskarföreningen har regelbundna sammanträden i biblioteket där de också har tillgång till eget forskarrum med databaser och annat material. Hembygdsforskare har stor hjälp av bibliotekets samling av Värmlandslitteratur. För asylsökande och andra invandrare är biblioteket en självklar mötes- och nformationsplats. Från bibliotekets hemsida finns direktingång till bibliotekskatalogen med möjlighet att lämna inköpsförslag, begära lån från andra bibliotek mm. Via bibliotekets hemsida kan man som låntagare även ladda ner litteratur och musik, få lästips och information om programverksamhet. Biblioteket bedriver även, på uppdrag av kommunstyrelsen, omvärldsbevakning som alla kommunala förvaltningar erbjuds att ta del av till en viss kostnad. 6

7 Den snabba utvecklingen på teknikens område ställer stora krav på stöd från kommunens ITavdelning. Detta gäller såväl support som kunskapsöverföring. Skolbibliotek Ett skolbibliotek ska vara en pedagogisk resurs för att nå skolans mål. I Säffle finns en gymnasieskola med anpassade lokaler och utbildad personal. Det finns även 11 grundskolor, och en friskola varav de flesta är helt utan bemannade bibliotek. Några har en lokal och någon som ansvarar för den, men det är bara åk 7-9 som har lärarbibliotekarier med några timmars tid för uppdraget. Tack vare kommunens läsprojekt inom grundskolan har litteratur kunnat köpas in. Eleverna får bokprat i åk 4 och 5 som delvis finansieras av läsprojektet. Utbildning Många studerande kommer till biblioteket för att få hjälp med sin kurslitteratur. Dessutom ställer biblioteket datorer med Internetuppkoppling till allmänhetens förfogande där man kan söka information och få tillgång till databaser som biblioteket prenumererar på. Tidskrifter och tidskriftsartiklar i databasform kompletterar bokinköpen och ger en möjlighet till snabb och allsidig belysning av många samhällsfrågor. Vård och Omsorg Äldre och handikappade som inte kan ta sig till biblioteket får böcker hemsända via Boken Kommer oavsett boende. Alla äldreboenden får bokdepositioner som byts vid behov. Näringsliv Biblioteket bedriver idag ingen särskild verksamhet som vänder sig till näringslivet. Samverkan Biblioteken i Värmland har en lång tradition av samverkan. Sedan 2003 har samarbetat fördjupats genom projektet Bibliotek Värmland med brukaren i centrum, där samtliga 16 kommunbibliotek, sjukhusbiblioteken, Karlstads Universitetsbibliotek och den regionala Mediecentralen deltar. Samarbetet har numera permanentats och innebär bl a att en gemensam biblioteksportal har upprättats, medier lånas fritt mellan biblioteken, låntagarna kan återlämna medier oavsett bibliotek och med sitt lånekort kan man låna böcker på alla bibliotek i länet. Förutom det regionala bibliotekssamarbetet har svenska bibliotek sedan länge ett väl fungerande samarbete vid t ex beställningar av litteratur, för studerande eller allmänhet, där alla offentliga biblioteks medier står till förfogande. Även de nordiska länderna samarbetar genom att erbjuda låntagarna kostnadsfria lån inom Norden. 7

8 Biblioteksplan Bibliotekets verksamhet bör alltid ha en koppling till kommunens övergripande mål. Bibliotekets utbud Biblioteket ska verka för demokrati och yttrandefrihet genom att ge fri tillgång till information, litteratur och kultur. Därmed bidrar biblioteket till att skapa vägar för upplevelse, insikt och fantasi vilket i sin tur kan motarbeta fördomar och erbjuda deltagande och engagemang. Biblioteket ska även i framtiden bedriva verksamhet i såväl huvudbiblioteket som bokbussen med minst samma ambitionsnivå som idag. Biblioteket ska erbjuda medier anpassade efter efterfrågan, behov och förändringar i samhället. Invandrare och flyktingar såväl barn som vuxna ska kunna hitta litteratur på sitt eget språk på biblioteket. För att effektivisera mediehanteringen ska en medieplan utarbetas. Biblioteket ska även i samverkan med andra aktörer erbjuda ett brett utbud av kulturprogram och föreläsningar. Biblioteket och utbildningen Biblioteket ska tillsammans med föräldrar, barnhälsovård, förskola och skola lägga grunden till det livslånga lärandet och hjälpa barn och ungdomar att skapa sammanhang i tillvaron. Biblioteket ska vidareutveckla den uppsökande verksamheten vid barnavårdscentralerna för att nå personal och föräldrar med information om barns språkutveckling och behovet av rim, ramsor, sång och berättelser i tidig ålder. Skolbibliotek I regeringens förslag till ny skollag införs en bestämmelse med innebörden att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Regeringen anser att skolbiblioteken spelar en så viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen att det är motiverat med en egen bestämmelse i skollagen. Anordnandet av skolbibliotek ska kunna se olika ut utifrån varje skolas eller elevernas olika behov och förutsättningar. Skolbiblioteket ska vara en pedagogisk resurs i skolan och ett hjälpmedel för skolan att uppnå läroplanens mål. Varje skola ska ha en handlingsplan för skolbiblioteksverksamheten med en ambitionsnivå beskriver och som definierar 8

9 Ansvar och bemanning Behovet av en centralt belägen bibliotekslokal som är utformad för att kunna arbeta där samt Mediabestånd som är aktuellt och adekvat för de elever som finns på skolan, vilket medför rutiner för utrensning av föråldrat material och inköp av nytt Samarbete med folkbiblioteket På alla skolor ska finnas talböcker för barn med läs- och skrivsvårigheter. Då skolbiblioteken inte har den bemanning som krävs för att få tillstånd från regeringen att ladda ner talböcker direkt från Talboks- och Punktskriftsbiblioteket är man hänvisad till folkbiblioteket för att få den servicen. Målet är att varje skola i kommunen har resurser, som grundar sig på elevantalet, för en lärarbibliotekarie med ansvar för den skolans bibliotek. Folkbiblioteket bistår med stöd till lärarbibliotekarierna enligt de behov som finns. Biblioteket ska samverka med gymnasiebibliotek och Lärcenter för att tillgodose ungdomars och vuxnas behov av studielitteratur och digitala resurser. Biblioteket i Vård och Omsorg Biblioteket ska tillhandahålla medier anpassade efter de behov som finns hos äldre, sjuka och funktionshindrade. Biblioteket och Näringslivet Biblioteket ska under planperioden arbeta för att öka kunskaperna om näringslivets behov av stöd och service. Bibliotekets tillgänglighet Biblioteket ska arbeta med att förbättra den fysiska tillgängligheten men även tillgodose behovet av tyst läsning, studieplatser samt mötesplats kring litteratur och kulturutbud. Lokalernas utformning är av stor betydelse för medborgarnas trivsel. Biblioteket ska vara öppet under de tider som passar medborgarna. Biblioteket är ett viktigt redskap för integration. Nyss anlända flyktingar ska kunna gå till biblioteket och där läsa sitt hemlands tidningar och följa nyheterna via direktsändning på bibliotekets datorer. Språkkurser och litteratur för att utveckla det svenska språket ska finnas tillgängliga liksom sådan verksamhet som underlättar för flyktingar att integreras i det svenska samhället. Personalen ska arbeta aktivt med vägledning, sökhjälp, information och inspiration. Låntagaren ska vara i fokus för allt biblioteksarbete. Biblioteket ska också utveckla den virtuella tillgängligheten i samverkan med biblioteken i Värmland. 9

10 Bibliotekets bemanning Bibliotekets personal ska ha adekvat utbildning och erfarenhet så att de kan arbeta i takt med samhällets utveckling. Detta innebär kontinuerlig fortbildning. Årliga kompetensutvecklingsplaner ska göras. Bibliotekets personal ska även vara verksam utanför de egna lokalerna genom arbete i nätverk såväl inom kommunen och Bibliotek Värmland som utanför, t ex inom Svensk Biblioteksförening och andra länsövergripande grupperingar. Bibliotek Värmland Biblioteket fortsätter samarbetet med de värmländska biblioteken vilket ligger som grund för en fortsatt positiv utveckling för biblioteken i länet. Genomförande av en gemensam bibliotekskatalog som underlättar för invånarna att ta del av det samlade bokbeståndet i länet ska ske. Samordning av teknik och drift ska möjliggöra samordningsvinster. Fortsatt lånesamarbete med biblioteken i kommunen och med övriga Värmland ska ske. Möjligheten att effektivisera boktransporterna i länet ska ses över. Uppföljning Biblioteksplanen revideras vid behov och åtminstone en gång per mandatperiod. Bibliotekschefen ansvarar för detta. 10