Företagens omsättning växte minst i storstan

ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS VIDGA dina VYER FÖRETAGSFLYTT ETABLERINGSHJÄLP KARRIÄRSMÖJLIGHETER BOENDE GUIDEN TILL EN LYCKAD NYETABLERING FÖR DITT FÖRETAG NOVEMBER 2004 Kommunerna vässar samarbetet mellan näringsliv och högskola Allt fler kommuner ser värdet av lokalt förankrad högskoleutbildning. För att få bättre utdelning integrerar kommunerna nu sina högskoleutbildningar med näringslivet lokalt såväl som nationellt. SIDAN 4 FOTO: KURT KALLA Köpte en ö och fick drömjobb i Gällivare I över tio års tid hade Andreas Hinzer från Berlin besökt Gällivare för att fjällvandra och fiska. Han trivdes så bra att han köpte en ö med en sommarstuga. Idag bor han i Gällivare året runt och är vd för ett framgångsrikt företag i solenergibranschen. SIDAN 14 KOSTNADSJÄMFÖRELSE sid. 7 Företagens omsättning växte minst i storstan FOTO: OCKELBO KOMMUN Efter år av stark tillväxt i Stockholmsregionen har favoritbranscher som finans och IT drabbats av uppsägningar, kommunerna höjer skatterna och regionens ekonomi krymper. När Svenskt Näringsliv och Företagarna nyligen rankade kommuner efter deras attraktionskraft och näringslivsvänlighet hamnade Stockholm först på 113:e plats. Det var istället de befolkningsmässigt mindre kommunerna med Ockelbo och Kiruna i spetsen som var de stora vinnarna. SIDORNA 6-7 Dyrast att leva i Stockholm Fagersta är billigast att bo i, det visar en undersökning som Institutet för privatekonomi på Föreningssparbanken har gjort. Dyrast i landet att leva i är Lidingö. ANNONS SIDAN 10 Den lilla staden blev det stora lyftet Erik och Maria Magnusson flyttade med sitt företag till Askersund för två år sedan. De togs emot med öppna armar i Askersund och belöningen kom i form av att företaget har växt så det knakar. SIDAN 12 Låt kommunen hjälpa till med företagsflytten Om du driver ett företag i Stockholmsområdet och bestämmer dig för att flytta verksamheten till en ny kommun hur går du tillväga? Vart vänder du dig med dina frågor och kan man få någon typ av etableringshjälp? SIDAN 10 ANNONS MEDFÖLJER SOM OBEROENDE TEMATIDNING I DAGENS INDUSTRI, NOVEMBER 2004

2 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS LEDARE Sverige är fantastiskt Storstaden erbjuder ofta flera fördelar för företagen inget snack om den saken. Samtidigt har många mindre kommuner och orter landet runt mycket att erbjuda som en storstad inte förmår. En flytt till en mindre ort eller kommun kan mycket väl bli en fullträff för de företag som inte tvunget måste vara baserade i Stockholmsområdet. VARFÖR LIGGER ETT FÖRETAG där det ligger? Självklart för att det behöver ligga där det ligger, svarar nog de flesta. Troligtvis stämmer det påståendet också i många fall men i dagens moderna samhälle är det inte hela sanningen. VILKEN TYP AV VERKSAMHET det handlar om dikterar i många fall var företaget slår ner sina pålar men även en rad andra faktorer som kostnader, tillgång på kompetens med mera spelar in. Med andra ord är det geografiska läget avgörande för många stockholmsföretags verksamheter men det finns också allt fler företag som inte längre är bundna till en storstad för att kunna verka. En flytt till en mindre kommun i landet kan för dessa företag (bortsett från ett allmänt lägre kostnadsläge) innebära en rad fördelar, bland annat ett gynnsammare konkurrensläge och därmed förbättrad konkurrenskraft. DÅ HAR VI INTE ENS NÄMNT de rent livskvalitetsmässiga fördelarna som ofta finns med att bo i ett mindre samhälle; bättre privatekonomi, lugnare tempo, närmare till jobb och servicefunktioner, närheten till naturen för att inte tala om de rent praktiska med bättre kvalitet på vård och omsorg. I VIDGA DINA VYER ger vi dig som läsare några smakprov på vilka fördelar som finns med att flytta till en annan kommun och förhoppningsvis ska tidningen kunna svara många andra frågor kring företagsetablering i en ny kommun. På de kommande sidorna samsas artiklar om allt från kostnadsläget i storstäder jämfört med mindre orter och hur mindre högskoleorter samarbetar med näringslivet till exempel på både företag och privatpersoner som tog steget och flyttade från storstaden. VI HOPPAS ATT DETTA nummer av Vidga dina vyer kan komma att fungera som något av en inspirations- och informationskälla för dig som överväger att etablera företag på en annan ort eller som De rent livskvalitetsmässiga fördelarna som ofta finns med att bo i ett mindre samhälle kan vara bättre privatekonomi, lugnare tempo, närmare till jobb och servicefunktioner, närheten till naturen för att inte tala om de rent praktiska med bättre kvalitet på vård och omsorg. skulle kunna tänka dig att börja leva och verka i en ny stad. Med vänliga hälsningar, Petter Renhuldt Mediaplanet INNEHÅLL Värdet av högskola - kommunerna vässar samarbetet mellan näringsliv och högskola..............................sid 4 Större möjligheter på små orter - företagens omsättning växte minst i storstan................sid 6 Kostnadsjämförelse storstad vs småstad: så mycket skiljer det!........................................sid 7 Utflyttning till landet låt kommunen hjälpa till med företagsflytten................sid 10 Dyrast att leva i Stockholm.................................sid 10 Den lilla staden blev det stora lyftet.........................sid 12 Köpte en ö och fick drömjobb i Gällivare.....................sid 14 IdRelay underlättar regelbunden kommunikation............sid 14 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus www.mediaplanet.se VIDGA DINA VYER EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Projektledare: Andreas Hall, 08-545 95 308 Redaktion: Petter Renhuldt och Helena Schiller, 08-545 95 306 Grafisk form: Fredrika Pontén, Mediaplanet Repro: Ordbild, 08-545 412 90 Tryck: Svenska Tryckcentralen För info. om bilagor i dags- och kvällspress: Daniel Pasztor, Mediaplanet, 08-545 95 302 Distribueras med Dagens Industri, november 2004 Vi har det du behöver för en framgångsrik etablering Vi har vilja och engagemang. Vi har mark och lokaler. Vi har rätt kontakter. Det är vi som är Sundsvalls näringsliv. Självklart har vi även goda referenser. Vår affärside är att ge dig optimala förutsättningar för att etablera din affärsverksamhet i Sundsvall. När du blir framgångsrik med hjälp av vårt nätverk har vi lyckats. Investera i Sundsvall AB Storgatan 16, 852 30 Sundsvall Tel 060-61 51 50 Fax 060-61 51 35 www.investinsundsvall.se EUROPEISKA UNIONEN Projektet delfinansieras av europeiska regionala utvecklingsfonden. Tyck till om våra tidningar: synpunkter@mediaplanet.se Kontakta oss idag.

4 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS VÄRDET AV HÖGSKOLA Kommunerna vässar samarbetet mellan näringsliv och högskola Allt fler kommuner ser värdet av lokalt förankrad högskoleutbildning. Många kommuner får inga egna högskolor men kan få filialer eller vissa utbildningar lokaliserade till sina orter. För att få bättre utdelning integrerar kommunerna nu sina högskoleutbildningar med näringslivet såväl lokalt som nationellt. TEXT: CARSTEN LARSEN LIDKÖPINGS KOMMUN har skapat ett växthus där uppfinnare och entreprenörer kan förädla sina idéer till företag. Planen är att det ska bli en smältdegel där idéer, entreprenörer och uppfinningar möts ett nytänkande som föder produkter och företag. Syftet är att göra Lidköping känt för att få igång nya verksamheter. Naturligtvis hoppas man att det ska bli en magnet för entreprenörer från hela landet. I slutänden hoppas man på att några tycker om Lidköping och stannar där med sina företag, säger Nicke Salén. Han ansvarar för Entreprenörskapsprogrammet i samarbete med Linköpings Universitet. Chalmers har lokaliserat sin entreprenörsskola till Lidköping och där finns även Ideum, en kvalificerad innovationsutbildning för uppfinnare i samarbete med Svenska Uppfinnareföreningen. Exportrådet har förlagt sin Exportakademi till orten och det skapar mervärde åt de andra utbildningarna genom att entreprenörerna får kunskaper om och tillgång till den internationella marknaden. LIDKÖPING ÄR EN VÄLMÅENDE och rik kommun med god ekonomi, men man vill ändå vitalisera ortens näringsliv genom att tillföra ny akademisk kunskap. Kommunen har många mindre och medelstora företag. Det har skett en viss utflyttning av huvudkontor när mindre företag har köpts upp av större, på andra orter. På sikt hoppas kommunen få nya företag att etablera sig på orten genom att bli Sveriges entreprenörscentrum. Det är ett långsiktigt arbete att få tillväxt genom att skapa förutsättningar för att få igång nya verksamheter. CHALMERS ENTREPRENÖRSSKOLA letar nu idéer som företagen inte själva hinner utveckla och kommersialisera. De ska tas om hand av eleverna i Lidköping. I utbildningen får studenterna lära sig att hitta affärsframgång och bildar bolag tillsammans med idégivaren. Tanken är att eleverna sedan kan bli kvar i de bolagen. På det sättet blir idéer till produkter och studenterna får jobb. De högskoleutbildningar vi startar i Ljungby ska ha bärkraft i näringslivet. Vi utbildar direkt för företagen, säger Jan Svensson, projektledare för Campus Ljungby. ÄVEN I LJUNGBY har man sett värdet av samarbete mellan högskola, näringsliv och kommun. Deras lösning heter Campus Ljungby och målet är satt till 1 000 högskoleelever om fem år. De högskoleutbildningar vi startar i Ljungby ska ha bärkraft i näringslivet. Vi utbildar direkt för företagen, säger Jan Svensson, projektledare för Campus Ljungby. Först och främst lokalt, men i förlängningen också regionalt och nationellt. Han menar att Ljungby kommun ska fortsätta på sin inslagna väg, att lyssna på företagens behov av personer med rätt utbildning och driva utbildning på hög nivå i starka allianser med näringslivet. Ett samarbete med Växjö universitet och högskolorna i Jönköping och Halmstad är etablerat sedan flera år. Samtidigt vill han utveckla möjligheterna att följa reguljära högskoleutbildningar på distans. CAMPUS LJUNGBY BYGGER på insikten att företagen i Ljungby, men också i omvärlden, står inför en förändring i sättet att tänka och arbeta, en förändring som enligt Jan Svensson kan bli ganska dramatisk lokalt. Entrepreneering [entreprenörskap och ingenjörskap i förening] Din framgångssaga kan börja i Lidköping! Ett av Sveriges främsta entreprenörskapsprogram vänder sig till dig som vill förverkliga din affärsidé inom kunskaps- och teknikbaserad verksamhet. Har du en god idé, ett starkt engagemang och en självklar drivkraft att vilja starta ett företag eller projekt? Då är Entrepreneering någonting för dig! Kontakta programledare Nicke Salén på 0708-14 85 00 eller nicke.salen@eki.liu.se. Nyfiken? www.entrepreneering.se NYTT PROGRAM STARTAR 31 JANUARI 2005 CIEL, CENTRUM FÖR INNOVATION OCH ENTREPRENÖRSKAP I LIDKÖPING, FINANSIERAS AV SPARBANKS-STIFTELSEN I LIDKÖPING, VÄSTRA GÖTALANDS- REGIONEN, LIDKÖPINGS KOMMUN, REGIONALA NÄRINGSLIVET

6 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Korta nyheter: Kommunerna bäst på kvinnliga ledare Kommunerna är de arbetsgivare som har flest kvinnliga chefer. Men ju högre chefsnivå desto färre kvinnor. Längst upp i toppen, bland kommuncheferna, är bara 17 procent kvinnor, skriver Dagens Nyheter. Den kommunala sektorn är också den som har flest anställda kvinnor. I boken Ledarskap i kommuner från Kommunförbundet konstaterar man att 80 procent av de anställda är kvinnor och bland första linjens chefer och mellanchefer är kvinnorna i majoritet. Men bland de högre cheferna är 36 procent kvinnor och knappt hälften av den andelen är kommunchefer. I rapporten beskrivs den svenska arbetsmarknaden som en av världens mest jämställda, men också en av de mest könsuppdelade. Det gäller inte bara att män oftare är chefer än kvinnor. Kvinnor och män jobbar sällan sida vid sida och det är männen som utför de arbetsuppgifter som anses mer kvalificerade och har en högre teknisk utvecklingsnivå, medan kvinnorna har jobb med lägre lön men högre arbetstempo. En utredning som presenterades för regeringen år 2003 tittar närmare på hur det ser ut för kvinnliga chefer i det privata näringslivet. Där är det stora skillnader på kvinnotätheten bland cheferna i olika branscher. Minst andel kvinnliga chefer hittar man i byggsektorn. Där är bara fyra procent av cheferna kvinnor. Men också i flera grenar av industrin och transportsektorn är det långt mellan de kvinnliga cheferna. Inom den privata vården däremot är 68 procent av cheferna kvinnor. Kommunal teknik får högt betyg av allmänheten En färsk undersökning som genomförts i Svenska Kommunförbundets regi visar att kommunerna får ett högt betyg för sitt sätt att sköta gator och parker, vattenförsörjning och avfallshantering. Det finns dock stora skillnader både mellan kommuner och olika verksamheter. Undersökningen har omfattat 30 000 personer i 80 kommuner runt hela Sverige, från Boden i norr till Ystad i söder. Både stora och små kommuner ingår i undersökningen. Genomgående högst betyg ger medborgarna till det kommunala kranvattnet. I de flesta kommuner tycker över 80 procent av invånarna att vattenkvaliteten är bra. I topp ligger Kungsbacka, Bollnäs och Borlänge, där 97-98 procent tycker att vattnet håller hög kvalitet. Att vattnet i nästan alla kommuner är gott visar sig också genom att 86 procent av samtliga tillfrågade dricker kranvatten flera gånger per dag. Det är glädjande att kommunerna i de flesta fall får så bra betyg på sin tekniska verksamhet, säger Jan Söderström, chef för Svenska Kommunförbundets Gatu- och fastighetssektion. STÖRRE MÖJLIGHETER PÅ SMÅ ORTER Företagens omsättning växte minst i storstan Växtvärken har givit Stockholm krämpor. Efter år av stark tillväxt har favoritbranscher som finans och IT drabbats av uppsägningar. Kommunerna höjer skatterna och regionens ekonomi krymper. TEXT: CARSTEN LARSEN FÖR FÖRETAGEN INNEBÄR kraftig tillväxt höjda löner, hårdare konkurrens om arbetskraften och ökade lokalhyror. För de anställda innebär tillväxten dyrare boende, längre köer på vägen, till dagiset och till vården. Den tidigare befolkningsmagneten Stockholm har tappat en del av sin forna dragningskraft och lockar inte längre lika många som förut. Under första halvåret 2004 var det 800 fler som lämnade Stockholm än som flyttade hit. Det är inte heller Stockholm och de närmaste kranskommunerna som hamnar i topp när Svenskt Näringsliv och Företagarna rankar kommuner efter deras attraktionskraft och näringslivsvänlighet. Stockholms kommun på 113:e plats Nylien korade företagarna lilla gästrikeorten Ockelbo med 6 000 invånare till Årets Företagarkommun. I Ockelbo utvecklades företagandet bäst under det gångna året, medianomsättningen i kommunens företag ökade med 17 procent. På andra plats kom gruv- och rymdforskningsmetropolen Kiruna i Lappland, sedan Askersund vid Vättern, Nora och Bollebygd. Först på sjätteplats kom en storstadskommun, Sundbyberg, ett undantag eftersom de flesta Stockholmskommunerna hamnade långt ned på listan. Stockholms kommun kom på 113:e plats exakt 100 placeringar sämre än glesbygdskommunen Ragunda i Jämtland. - Jag tror att pendeln har svängt nu, säger Henrik Olofsson, näringslivschef i Askersund kommun. Hans kommun pekades redan 1995 ut av framtidsforskaren Erik Fransson som en av Sveriges 40 orter med bäst förutsättningar för tillväxt. - Det är färre som söker sig till storstäderna överhuvudtaget och förra året ökade Askersunds befolkning för första gången på länge. FOTO: STADSBYGGNADSKONTORET Kommunens tomma lägenheter fylldes och det är tryck på villamarknaden. Kommunen planerar nya tomter med sjöläge. 107 familjer har redan skrivit upp sig på en intresselista. Boendemiljön är en av flera faktorer som talar för de mindre kommunerna, anser Henrik Olofsson. Vi har hög utpendling, folk vill bo här även om man måste åka en bit till jobbet. Kan vi bara erbjuda boende som ligger nära Vättern, då kommer folk och menar att Askersund i detta avseende ligger helt rätt - inom 25 mils radie från Askersund bor 71 procent av Sveriges befolkning. Örebro flygplats ligger en halvtimmes bilresa bort Henrik Olofssons lista över det som talar till Askersunds och andra små orters fördel är lång: När företagarna tittar på personalens lojalitet, risk för inbrott och lokalhyra så ligger vi bra till.

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 7 Inom 25 mils radie från Askersund bor 71 procent av Sveriges befolkning.säger Henrik Olofsson, näringslivschef i Askersund kommun. Det är också ett plus att vara utpendlingskommun. Går vi in i en tid av arbetskraftsbrist finns det boende här som skulle kunna tänka sig att jobba närmare. Vi är så små att vi kan bli personliga, vi hjälper företag som är intresserade av att flytta hit med allt från boende och arbetskraft till lokaler och logistiklösningar. Nu i höst har det varit väldigt mycket förfrågningar, jämfört med i fjol, från företag som är intresserade av lokalisering här. Vi har flera förfrågningar även från större företag. Det känns att vi är på rätt väg, sammanfattar Henrik Olofsson. Kommunen har också klättrat på Svenskt Näringslivs rankning över de näringslivsvänligaste kommunerna även de fortfarande ligger långt ned på den listan. Det som utmärker kommunerna där företagen gått bra är att några företag gått mycket bra och dragit med de andra företagen på orten. Det omvända gäller också, Stockholms många konsulter drabbas extra hårt när det går knackigt för IT- och finansbranschen. Vid en länsvis rankning kommer Stockholms län sist av alla län i Sverige, trots Sundbybergs kommuns sjätteplats. Bästa företagarlänen är Kronoberg, Örebro, Dalarna och Norrbotten. Inte heller när Svenskt Näringsliv rankar kommunernas näringslivsvänlighet når storstäderna någon topplacering: Malmö kommer på 62:a plats, Göteborg (86) och Stockholm (113). Alla tre storstäder backar dessutom sedan förra året i Svenskt Näringslivs rankning. Pendeln har således svängt De mindre kommunerna verkar ha insett värdet av ett positivt näringslivsklimat och det är där framtiden ligger. Kristinehamn steg med 195 placeringar på Svenskt Näringslivs rankning, Borgholm med 114 och Arvika med 108. Det som gör de mindre kommunerna attraktiva för inflyttare är bra arbetsmarknad, god boendemiljö samt geografisk närhet och goda kommunikationer till en större kommun. En annan fördel är också att det finns möjligheter till eftergymnasiala studier. Kostnadsjämförelse mellan storstad och småstad: Så mycket skiljer det! Hur stora är skillnaderna när det gäller verksamhets- och levnadskostnader i en storstad jämfört med en mindre ort? Vidga dina Vyer har gjort en kortfattad jämförelse mellan Stockholm och Askersund. PRIVAT Askersund Stockholm Villapris: 515 000 kr 2804 000 kr Kommunalskatt: 32,10 29,70 (Källa: SCB) Tid till jobbet: 5-10 min, inga köer, nära till allt 30+ min, köer, kö till allt Boendemöjligheter: Villa med sjönära tomt Villa med sjönära tomt kan är verklighet du drömma om FÖRETAGET Askersund Stockholm Kontorshyra: 700 kr/kvm 3 700 kr/kvm (Källa: Hyresanalysverktyget Datscha.com) Löneutveckling 1991-2000 + 2,7 % mer än rikssnittet + 12,7 % mer än rikssnittet (Källa: SCB) Att flytta inom närområdet: Lättare Svårare Jobbutbud: Begränsat jobbutbud Stort jobbutbud gör ger lojal personal personalen rörligare Näringsliv i Eskilstuna Välkommen till Eskilstuna var med och bygg framtiden med oss! Bra företagsklimat Rätt geografiskt läge Tillgång på planlagd mark Lägre kostnader Bra tillgång till arbetskraft Bra infrastruktur, nära till Stockholm Positivt samarbetsklimat kommun-näringsliv-högskola Gemensam marknadsföring och försäljning för positiv utveckling av Eskilstuna Utveckling av Munktellstaden En stark tillväxtkommun Ett av Sveriges främsta logistiklägen En stark framtidstro! Tillväxt Etablering Eskilstuna Eskilstuna Marknadsföring AB Suzan Östman-Lundgren Tel 070-489 37 35 E-post: suzan@marknadsforing.eskilstuna.se www.eskilstuna.se

10 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS UTFLYTTNING TILL LANDET Låt kommunen hjälpa till med företagsflytten Om du driver ett företag i Stockholmsområdet och bestämmer dig för att flytta verksamheten till en ny kommun hur går du tillväga? Vart vänder du dig med dina frågor och kan man få någon typ av etableringshjälp av kommunen man flyttar till? Svaret är givet: Självklart kan du få det! DET GENERELLT BÄSTA TIPSET är att ta kontakt med det lokala näringslivskontoret i kommunen man vill flytta till. De näringslivsansvariga i en kommun har som uppgift att kunna svara på frågor och ge rådgivning kring allt som rör en företagsetablering i den aktuella kommunen. Det gäller allt från bygglov, miljöfrågor, lediga lokaler och finansiering till att sätta företagaren i kontakt med det lokala näringslivet och dess kontaktnätverk. EXAKT VAR I KOMMUNEN man hittar hjälpen varierar från kommun till kommun men att hjälpa företag med etableringsfrågor är något som alla kommuner jobbar aktivt med i någon utsträckning, menar Sven Eriksson, näringslivsutvecklare i Falu kommun. Det säger sig självt att det ska vara lätt att komma i kontakt med folk i kommunen som kan hjälpa till med företagsetableringen. Bästa tipset är att bara ha en kontaktperson hos kommunen som kan sköta och ansvara för alla frågor och eventuella ärenden när det gäller företagsetableringen. Då slipper man lägga tid på att bearbeta flera personer för något som en kontaktperson kan hjälpa till med. SVEN ERIKSSON HAR ROLLEN som samordnare när det gäller etableringsfrågor för näringslivet i Falun. Därmed driver han aktivt frågor för företag som befinner sig i en etableringsfas. I praktiken fungerar han som mellanhand vilket bland annat innebär att ta kontakt med de ansvariga tjänstemännen för diverse frågor, se till att driva igenom beslut i ärenden och samtidigt försöka undvika att ärendena hamnar i byråkratins kvarnar. Givetvis finns det som alltid en demokratisk process som måste ha sin gång men genom att vi näringslivsansvariga har goda kontakter med tjänstemännen på orten kan vi göra det vi kan för att ärendena ska behandlas så snabbt som det går. FOTO: FALU KOMMUN Att hjälpa företag med etableringsfrågor är något som alla kommuner jobbar aktivt med i någon utsträckning, menar Sven Eriksson, näringslivsutvecklare i Falu kommun. EN ANNAN VIKTIG FUNKTION är att tipsa om olika kontakter och fungera som kontaktförmedlare mellan företaget och för denne viktiga lokala representanter. Finansiering måste ju till, entreprenörer behöver anlitas och arbetskraft hittas. Dessutom gäller det ju att bredda sitt kontaktnät inom det lokala näringslivet och med andra företagare, men även med högskolan om det finns en sådan på orten, avslutar Sven Eriksson. PETTER RENHULDT Dyrast att leva i Stockholm Fagersta är billigast att bo i, det visar en undersökning som Institutet för privatekonomi på Föreningssparbanken har gjort. Dyrast i landet är Lidingö. Det är inte oväntat att det är boendet som driver upp kostnaderna för att leva i Stockholm. Var du bor avgör hur långt pengarna räcker. Den slutsatsen drar Föreningssparbankens Institutet för privatekonomi i rapporten Det spelar roll var vi bor. Banken har undersökt hur mycket pengar familjer med medianinkomst i 38 olika svenska kommuner får över varje månad när alla nödvändiga utgifter är betalda. Undersökningen konstaterar att det framför allt villapriserna som påverkar familjens ekonomi. Slutsatsen är att det inte hjälper att lönerna är högre i storstäderna. De skyhöga huspriserna gör att det blir mindre kvar när alla utgifter är betalda för familjer som lever i storstäder, jämfört med familjer som bor i mindre orter. Högre inkomstläge leder inte automatiskt till högre standard, skriver banken i rapporten. Högst standard har de som bor i Fagersta och Kiruna, slår Institutet för privatekonomi fast. Minst pengar över per månad har de som bor i Uppsala. I åtta kommuner får man i exemplet 7 000 kronor eller mer över i månaden. Det är alla mindre kommuner: Fagersta, Kiruna, Skövde, Töreboda, Trollhättan, Luleå, Värnamo och Borlänge. Institutet pekar särskild ut fem kommuner för att de har rimliga nivåer på alla jämförelsetal: Fagersta, Kiruna, Skövde, Trollhättan och Luleå. Kommunerna där man får minst pengar över - Uppsala, Gotland, Södertälje, Strömstad, Lidingö, Helsingborg, Norrtälje, Lund och Jönköping - är antingen större städer eller kommuner vars huspriser trissats upp av närheten till en storstad (enda undantaget är Gotland som lider av låg medelinkomst). Rapporten varnar också för att hushållen i Lidingö, Uppsala, Lund, Strömstad, Södertälje och Helsingborg har boendekostnader som utgör mer än 40 procent av inkomsterna. Det gör ekonomin känslig för räntehöjningar när man har stora bolån. Hela rapporten finns under Privat på: www.foreningssparbanken.se CARSTEN LARSEN

Näringslivet bubblar Visste du att Svenska Spel har sitt huvudkontor på Gotland? Nordens största faktoringföretag ligger i Visby och heter Faktab Finans och är också ett av Europas snabbast växande. Världens första professur i underhållningsspel finns på Högskolan på Gotland? Allt fler långfilmer och TV produktioner spelas in i Kustparken i Fårösund. Ett känt exempel senaste Lilla Jönssonligan. Nimbus har båttillverkning i Visby. Slite stenhuggeri levererar material till Svenska ambassaden i Berlin. Cardigans spelade in delar av sin senaste skiva i Visby och tillhörande film på Gotland. Har du hela Stockholm, Sverige eller hela världen som marknad? Då kan du lika gärna lägga företaget på Gotland. Gotland har så goda kommunikationer med fastlandet att varken avståndet, tiden eller priset är ett problem. Tre flyglinjer och konkurrens ser till att det finns gott om avgångar till vettiga priser. Snabbgående färjor hjälper till med resten. Goda och säkra digitala förbindelser för det företag som behöver sådant. Det är ett 50 tal företagare per år som inser detta. Vi har jobb till dig Gotlands kommun har 7 000 anställda fördelade på 400 yrken. Vi behöver nyanställa 4 000 personer fram till år 2009 främst till verksamhetsområdena vård och omsorg, akutsjukvård, primärvård och tandvård. Vi behöver även tekniker, gymnasielärare och förskollärare/ fritidspedagoger och många andra yrken. Läs mer på www.gotland.se/ ledigajobb där du även kan göra en intresseanmälan om framtida jobb. Mer info om Gotland www.gotland.se www.flyttatillgotland.nu www.hgo.se Bo på Gotland året runt Vi har jobb till dig Läs mer på vår hemsida www.gotland.se/ledigajobb intressebanken sommarjobbsbanken Flytta med ditt företag till Gotland Vi hjälper dig hitta rätt kontaktvägar. Tfn 0498-20 41 50 eller e-posta etablering@gotland.se www.gotland.se/ foretagsservice

12 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Korta nyheter: Näringslivet blomstrar i hett Leksand Samarbete, hjälpa varandra, hockeyandan. Det är tre fraser som återkommer när politiker och företagare ska beskriva varför näringslivet verkar blomstra i Leksand. Orten har fått rykte om sig att vara bra för entreprenörer. Kommunen med drygt 15 000 invånare invid Siljans södra strand har ett sällsynt gott företagsklimat. Det anser i alla fall organisationen Svenskt Näringsliv som rankar Leksand högt upp på sin lista i detta avseende. Arbetslösheten är låg, småföretagandet sjuder och de många turisterna hjälper till att hålla uppe kulturlivet, butikerna och annan service. Vi har till och med haft Gnosjö här på studiebesök, konstaterar kommunalrådet Bo Pettersson (c), nöjt. Samarbetet mellan företrädare för näringslivet och kommunen är formaliserat i en samverkansgrupp som möts ungefär åtta gånger om året. I gruppen sitter delar av kommunledningen och representanter för företagen, totalt cirka tio personer, och där diskuterar de konkreta saker som rör regionen. Det kan handla om tillgängligheten för detaljhandeln eller om att det saknas platser i barnomsorgen vilket ställer till problem för de anställda i företagen. Därför gör inte chefer som de säger Tidsbrist och stressande vinstkrav är en förklaring till att chefer inte lever upp till sina ledningsprinciper. Det framgår av en attitydundersökning bland chefer och anställda i elva olika branscher. Studien ingår i projektet Framgång för Sverige som syftar till att utveckla svenskt näringsliv, kommunala förvaltningar och myndigheter. Av undersökningen framgår att det är ett stort gap mellan det som anses som viktiga principer, till exempel ledarskap och medarbetarnas engagemang, och det som faktiskt görs i företagen. En förklaring, enligt ledningen, till varför man inte lever upp till principerna är att cheferna känner sig bundna och stressade av kortsiktiga krav på lönsamhet. En annan är att chefen ofta är en expert och inte en ledare. Sveriges Kommuner och Landsting ett kraftcentrum i svenskt samhällsliv Sveriges Kommuner och Landsting är namnet på det nya förbundet som samlar landets kommuner, landsting och regioner. Under Landstingsförbundets och Svenska Kommunförbundets kongresser förra året togs beslutet att bilda ett nytt gemensamt förbund för kommuner, landsting och regioner. Från och med den 1 januari 2005 finns ett nytt gemensamt förbundskansli. Styrelsen för det nya förbundet väljs i februari 2007. Det nya förbundet ska ha den lokala och regionala demokratin som utgångspunkt. En huvuduppgift är att utveckla kommunal självstyrelse med stort handlingsutrymme och stark medborgerlig förankring. Många frågor och intressen är gemensamma för kommuner, landsting och regioner. Bland förbundets viktigaste uppgifter ingår att främja och utveckla lokal och regional samverkan, säger Lars Isaksson, ordförande i Landstingsförbundet och Ilmar Reepalu, ordförande i Svenska Kommunförbundet. Den lilla staden blev det stora lyftet Erik och Maria Magnusson flyttade med sitt företag Bild & Kultur till Askersund för två år sedan. Det var ett stort steg att bryta upp med familj och företag och flytta till en liten ort. De togs emot med öppna armar i Askersund och belöningen kom i form av att företaget har växt så det knakar. Snart flyttar de till fem gånger så stora lokaler och nyanställer två personer. För oss har flytten blivit ett lyft, vi har ett superbra lokalt kontaktnät. Det är snabbt och enkelt att jobba här, vi parkerar rakt utanför dörren. Det vi behöver när vi bedriver företag har vi väldigt nära, säger Erik Magnusson. FÖR OSS HAR FLYTTEN blivit ett lyft, vi har ett superbra lokalt kontaktnät. Det är snabbt och enkelt att jobba här, vi parkerar rakt utanför dörren. Det vi behöver när vi bedriver företag har vi väldigt nära, säger Erik Magnusson. Erik och Maria trodde att de skulle förlora en del av sina kunder när de flyttade till Askersund. Därför hade de bokat in att de skulle besöka ett nytt företag i veckan och försöka hitta nya kunder. Men vi har inte gjort ett enda besök ännu. Vi har fått mer jobb från våra gamla kunder sen vi flyttade. Nu har vi höjt ribban. Den första januari flyttar vi till lokaler som är nästan fem gångar så stora och vi satsar på att bli fyra personer, från att bara ha varit jag och min fru. Vi anställer en person i januari och ytterligare en senare under året, berättar Erik. - FÖR MIG SOM FÖRETAGARE är det viktigt att vara effektiv, vi har så många personliga kontakter här att vi kan få saker gjorda snabbt, här är nära till allt. Erik och Maria hade hamnat i en situation de delar med många unga familjer. I Stockholm och stockholmsnära orter har bostadspriserna skjutit i höjden. De letade hus i Uppsala och gick på otaliga visningar. Till sist deltog de i budgivningen på ett litet hus på 110 kvadratmeter. Utgångspriset var drygt två miljoner, slutpriset hamnade på 2,5 miljoner. Då hade Erik och Maria dragit sig ur. Källaren var fuktskadad och taket behövde läggas om, minns Erik. - Till sist insåg vi att det är inte värt att betala hur mycket som helst för att få bo precis där alla andra bor. - Vi drev företag och hade de flesta av våra kunder i Uppsala och Stockholm, men även en del kunder runt om i Sverige. Så jag tänkte att det kanske skulle gå att flytta med oss alltihop. I DAG HYR DE ETT 300 kvadratmeter stort hus från 1918 i en liten bruksort utanför Askersund. De bor ändå billigare än om de köpt ett litet hus i Uppsala. - Vi ville hitta en lokal centralt i Askersund för att snabbt få ett lokalt Det fungerar kanonbra. Vi tycker vi har gjort helt rätt. Vi tycker att fler borde fundera på att flytta ut kontaktnät. Lokalerna i centrala Askersund är attraktiva, men det är inte storstadspriser. Askersund tog emot entreprenörerna med öppna armar. De slussades snabbt in i Askersunds företagarvärld via ortens befintliga nätverk. BILD & KULTUR ÄR ETT av många företag som med dagens kommunikationsmöjligheter via bredband kan sitta lite varstans och jobba. En av företagets formgivare sitter i Skillinge, en sitter i Uppsala. Tryckerierna finns i Askersund och i Malmö. Det fungerar kanonbra. Vi tycker vi har gjort helt rätt. Vi tycker att fler borde fundera på att flytta ut, säger Erik Magnusson. CARSTEN LARSEN

14 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Köpte en ö och fick drömjobb i Gällivare I över tio års tid hade Andreas Hinzer besökt Gällivare för att fjällvandra och fiska. Han trivdes så bra att han köpte en ö med en sommarstuga som reträttplats från det stressiga vardagslivet som egen företagare i Berlin. Idag bor han här året runt och är vd för ett framgångsrikt företag i solenergibranschen. ANDREAS SOM HAR EN utbildning inom elektromekanik och mikroelektronik hade ett eget företag inom It-branschen i Berlin. Natur- och fiskeintresset gjorde att han ofta tillbringade sin ledighet i norra Sverige. Ett intresse som ledde till att Andreas i slutet av 90-talet beslutade sig för att bli fastighetsägare i Gällivare. Vid samma tid behövde det tyskägda solcellsföretaget GPV, Gällivare Photo- Voltaic AB, förstärka ledningsfunktionen i företaget. Mest på skoj skickade Andreas in sin jobbansökan. Min första ansökan slängde de i papperskorgen. De trodde inte riktigt på den. Kanske eftersom den förmedlades genom arbetsförmedlingen och jag hade Berlinadress, berättar Andreas Hinzer. Från stressen i Berlin till lugnet i Lappland, Andreas Hinzer hittade både en egen ö och därefter ett toppjobb i Gällivare. ANDRA GÅNGEN GICK det dock bättre och Andreas började som ansvarig för produktionen vid GPV. Därefter har de tyska ägarna, SolarWorld-gruppen, tillsammans med personalen i Gällivarefabriken och Andreas Hinzer, utvecklat företaget till en av Europas ledande producenter av solcellmoduler. Vi har duktiga välutbildade medarbetare, de är motiverade och har stor del i vår framgång, berättar han. VERKSAMHETEN HAR tredubblats under de senaste tre åren och under detta år kommer företaget att producera runt 70 000 solcellmoduler vilket motsvarar ca 11,5 Megawatt. Vi har redan sålt all vår produktion för nästa år. Då räknar vi med att tillverka 120 000 moduler genom att vi kommer att investera i ytterligare en automatlinje och anställa fler medarbetare. Den nya maskinen är beställd och kommer att installeras under våren, berättar Andreas. IDAG JOBBAR 45 personer vid fabriken. Sju av dessa kommer från Tyskland. De är dock här därför att huvuddelen av produktionen, 94 procent, går till Tyskland samt att det mesta av maskinutrustningen kommer därifrån. Enligt Andreas innebär det att den övervägande delen av kommunikationen sker på tyska, både med kunder och med leverantörer. I Tyskland är man inte lika bra på engelska som man är i Sverige. Därför TEXT OCH BILD: KURT KALLA Vill jag känna storstadspuls behöver jag bara sätta mig på planet till Stockholm eller Berlin, säger Andreas Hintzer. har vi ett behov av tysktalande personal, inte minst för underhåll och drift av våra maskiner. NÅGRA PLANER PÅ ATT lämna Gällivare har inte Andreas som knappast saknar storstadslivet och stressen i Berlin. Idag finns det ju fina flygförbindelser. Vill jag känna storstadspuls behöver jag bara sätta mig på planet till Stockholm eller Berlin, säger Andreas avslutningsvis. IdRelay underlättar regelbunden kommunikation IdRelay är ett verktyg som gör att du på ett snabbt och smidigt sätt kan distribuera elektroniska nyhetsbrev, kampanjer, tävlingar, inbjudningar, enkäter och annan information till kunder och medlemmar. Allt man behöver är en dator uppkopplad mot Internet. IDRELAY HANTERAR ALLT från prenumerationer, studsade e-mail, skapande av riktade utskick och undersökningar, samt uppföljning och resultatmätning efter utskicken. Med detta verktyg blir det smidigare att kommunicera med kunder och medlemmar, vilket i sin tur stärker ens varumärke och bygger kundlojalitet. Dessutom innebär det stora kostnadsbesparingar - att realisera ett utskick går på nolltid och användaren erhåller dessutom en detaljerad statistik på mottagarnas bemötande. IDRELAY ANVÄNDS IDAG AV kunder som skickar flera 100,000 nyhetsbrev i månaden men även av mindre, riktade företag med några hundra mottagare i sina kundregister. Verktyget utvecklas kontinuerligt med nya funktioner där fokus ändå ligger på att bibehålla den aktuella användarvänligheten för slutkunden. För mer information om IdRelay: www.idrelay.com