Bevarade miljöer viktiga för framtiden Rätt fart i staden MAKT

Information från Sjöbo kommun #3 2011 I detta nummer: Bevarade miljöer viktiga för framtiden Rätt fart i staden MAKT Sjöbo - en plats för tillväxt.

Varsågod! Sjöbomagasinet delas ut till alla hushåll i Sjöbo kommun. Här hittar du information om aktuella händelser i kommune n, öppettider, sevärdheter med mera. Trevlig läsning! Redaktionen, Sjöbo kommun 2 SJÖBOMAGASINET

Ledare Sjöbo i förändring Roger Larsson är kommundirektör i Sjöbo kommun. Här skriver han om Sjöbo kommuns väg mot framtiden. Vad är Sjöbo? Det vill planarkitekt Jesper Nordström veta av Sjöboborna när han leder projektet med att förändra det nästan hundra år gamla spårområdet i Sjöbo till ett spännande framtida utvecklingsområde för bostäder, verksamhet och kollektivtrafik. Frågan är berättigad på många sätt och inte så enkel att svara på som man först tror eftersom Sjöbo kommun är stadd i förändring. Från en ganska sluten kommun till en allt mer öppen kommun, från en lite passiv kommun till en aktiv kommun, från en östlig orientering till en västlig, från traditionell landsbygd till en modern landsbygd. I takt med att Sjöbo närmar sig Malmö/Lund-området rent fysiskt med bättre kommunikationer blir våra värden i kommunen alltmer påtagliga. Vi är unika som den första kommun utanför storstadsområdena man möter som har toppklass på natur- och kulturvärden, mångfald i upplevelser och boendemiljöer i kombination med ny teknik som till exempel bredband. Den moderna, storstadsnära landsbygden med en tydlig hållbarhetsprofil som Sjöbo kommun är, tror jag verkligen har framtiden för sig. Ta del av allt det som pågår i kommunen i detta numret av Sjöbomagasinet och följ med på resan mot det framtida Sjöbo! God jul och gott nytt år önskar alla Sjöbo kommuns medarbetare. Roger Larsson Kommundirektör Läs om planeringen av Spårområdet på nästa uppslag. SJÖBOMAGASINET 3

PÅ OMSLAGET: Bilden av skridskoåkarna på Vombsjön är tagen av Mikael Billred. Bilden vann 2010 års fototävling som arangeras av Sjöbo Photoclub. I detta nummer: #3 2011 Bevarade miljöer viktiga för framtiden...6-7 Lifescape främjar samarbete...8-9 Sjöboklasser tävlade i fotokonst...10 MAKT... 11 Rätt fart i staden... 12-13 6 Utvecklad syn på barnen...14-15 Swevet... 16-17 Information och nyheter...18-19 Föreningsliv: Sjöbo scoutkår...20 11 Annika brinner för kulturen... 21 Kultur... 22-23 14 17 4 SJÖBOMAGASINET

Planeringsarbete tar tid. Ibland så lång tid som 30-40 år. Det är tidsperspektivet som Jesper Nordström, planarkitekt, arbetar med när det gäller projekt Spårområdet. Vi står inför en möjlighet som formger Sjöbo tätort under en väldigt lång tid, säger Jesper Nordström, projektledare för arbetet med Spårområdet. Hållbar planering av Spårområdet Simrishamnsbanan kommer till Sjöbo någon gång på 2030-talet. Tills dess ligger spårområdet där det ligger och marken kan användas på andra sätt. Vi kan inte enbart prata om slutmålet i det här projektet. Platsen där bangården ska ligga kan användas som ett reservat att förändras och anpassas efter behov samtidigt som det är redo att användas när tågen ska börja gå, säger Jesper Nordström. Den blivande bangården kan vara allt från en trädgårdsutställning till en yta för att placera stadsmöbler i innovativa material och integrerade aktiviteter i form av exempelvis en skatearena. Jesper Nordströms uppdrag är, att tillsammans med sina medarbetare och arbetsgrupper där även medborgarna ingår, skapa en vision för platsen. Vi ska arbeta med förtätning och öka bostadsunderlaget i kollektivtrafiknära lägen, i processen att öka attraktiviteten i tätorten, säger Jesper Nordström. Vad är Sjöbo? Men hur vet vi vad som ska finnas på bangården och i spårområdet till dess? För att ta reda på det tar Jesper Nordström hjälp av kollegor, politiker och medborgare. Under vintern och våren pågår arbetet med dialogen med medborgarna. Även skolorna ska besökas och ungdomsrådet tas med i arbetet. Vi arbetar tillsammans på temat vad är Sjöbo? Det är viktigt att ha en dialog och fånga upp varandras kunskaper och idéer tidigt. Det gör också projektet transparent och skapar en hållbarhet i frågorna, säger Jesper Nordström. Livsstilen är viktig här, tror han. Alla platser har sina villkor och behov. Jag tror att det är viktigt att Sjöbos invånare för en dialog och att det skapas en delaktighet från medborgarna som har möjligheten att bidra med idéer och utöka perspektivet på de mjuka värdena. I arbetet med att skapa ett attraktivt område är livsstilen viktig och de mjuka värdena bör få stor plats i det sammanhanget. Vill du veta mer? Kontakta planarkitekt Jesper Nordström. Jesper.nordstrom@sjobo.se eller 0416-270 91. Besök även facebooksidan www.facebook.com/projekt. sparomradet som skapats för projekt Spårområdet. Information publiceras också på www.sjobo.se. SJÖBOMAGASINET Illustrationen är gjord för Malmö Stad av Jesper Nordström 5

Bevarade miljöer viktiga för framtiden Sjöbo kommun har fått två nya naturreservat: Lövestads åsar och Ekskiftet - Linneskogen. Skåneleden går genom Lövestads åsar. Bild: Martin Stoltze -Det är viktigt att bevara värdefulla naturmiljöer med hjälp av långsiktiga skötselplaner för att stärka den biologiska mångfalden, säger Eva Osterman, Sjöbo kommuns hållbarhetsstrateg. Det kan finnas restriktioner i hur man får använda området men det innebär inte att man inte får lov att röra sig i området. - Man får inte försämra i området och inte exploatera det. I vissa fall kan det vara den enda livsmiljön för en art. Då vill vi öka förutsättningen för att den ska klara sig i fortsättningen, eftersom ett naturreservat ska vara en Ett naturreservat ska vara en spridningskorridor. spridningskorridor, alltså en plats som ger möjlighet att arten ska kunna etablera sig även utanför reservatet, säger Eva Osterman. Naturreservaten har också en annan funktion: - Det finns starka kopplingar till en förbättrad folkhälsa. Att vistas i naturen är bra för kropp och själ, och att vandra är den bästa formen av motion, menar Eva Osterman som gärna ser fler reservat i Sjöbo kommun. -Heinge strövområde står på tur att bli ett kommunalt naturreservat. Heinge strövområde är en av få tysta platser som finns kvar i Skåne och har en mängd arter som bör bevaras. Jag ser fram emot att området tas upp till diskussion. Fakta Skåne har en rik natur- och kulturmiljö med unika naturtyper och många hotade arter. Länsstyrelsen och regionens kommuner samarbetar för att upprätta naturreservat i områden som anses behöva särskilt skydd eller stöd. I Skåne finns idag över 220 naturreservat. Flera av dem ligger i Sjöbo kommun: Borstbäcken (2009), Froenahejdan (2003), Humlarödshus fälad (1964), Klingaväl åns dalgång (1923), Navröd (1972), Ramnakullabackarna (1973), Riddarhagen - Simontorp (1992), Vitabäckshällorna (2001), Verkeåreservatet - Agusa - Hallamölla (2009), Lindskiftet - Linneskogen (2011). Beslutade som inte vunnit laga kraft är Lövestads åsar och Ekskiftet - Linneskogen. På förslag finns även Frihult. Läs mer på www.lansstyrelse.se/skane 6 SJÖBOMAGASINET

Naturreservat Geovetenskapligt värde i Lövestads åsar Lövestads åsar är välkänt för många som promenerar och upplever naturen där. Som namnet säger är det ett åskomplex med stora variationer i topografin. Åsarna utgör rullstensåsar och har ett stort geovetenskapligt värde. Skåneleden löper genom området. Länsstyrelsen har i samarbete med Sjöbo kommun tagit beslut om att Lövestads åsar ska vara ett naturreservat eftersom där finns många naturvärden som ska bevaras för framtiden. Här finns både geologiska och hydrologiska aspekter att ta hänsyn till och en stor biologisk mångfald. Skogen består av bok, alm, sykomorlönn, hassel, rönn med flera. Syftet med att bilda naturreservatet är: bevara och utveckla natur-, geologiska- och rekreationsvärdena långsiktigt. gynna friluftslivet och göra området tillgängligt. bidra till att gynnsam bevarandestatus nås och upprätthålls för de arter och livsmiljöer som omfattas av EUs art- och habitatdirektiv. långsiktigt bevara och utveckla den biologiska mångfalden i området, samt bevara och skydda rödlistade och hotade arter. bevara och utveckla lövskogen med avseende på ålders- och artmässig variation Lövestas åsar är det perfekta stället att uppleva våren på. Bild: Sophia Callmer och förekomst av död och döende ved av olika arter, stadier och grovlekar. En bevarande- och skötselplan för området ska fastställas. Orört och ostört i Ekskiftet Linneskogen Ekskiftet Linneskogen är ett område med en värdefull skogsmiljö, beläget i Bjärsjölagård. Spritt i området finns riktigt gamla och grova ekar som är viktiga för den biologiska mångfalden. Området har också ett kulturhistoriskt värde med fina stengärdesgårdar och en torpruin. Här blommar många växter som till exempel vitsippa, blåsippa, lungört och vildkaprifol. Att här finns fjädermossa vittnar om att skogen varit orörd länge närmare bestämt 60 år. Området är inte särskilt tillgängligt för allmänheten. En orörd skog kanske ska förbli ostörd? Vi får fundera på hur vi ska gå vidare med det, säger Eva Osterman. Syftet med naturreservatet är att: långsiktigt bevara och utveckla områdets biologiska mångfald. Trolskt i Linneskogen. Här finns värdefull skogsmiljö. Bild: Martin Stoltze långsiktigt bevara och utveckla en ädellövskog med lång trädkontinuitet, gamla och grova träd samt tillgång på olika former av död ved. Skydda och vårda förekommande kulturhistoriska element som exempelvis stengärdesgårdar. Tillgodose allmänhetens behov av rekreation och friluftsliv. En bevarande- och skötselplan för området ska fastställas. SJÖBOMAGASINET 7

Hur kan vi arbeta med EU:s landskapskonvention i det dagliga arbetet med fysisk planering? Och hur får man med brukaren i processen att ta fram ett dokument som ska främja samarbetet kring planering av landskapet? De frågorna ska det internationella pilotprojektet Lifescape behandla. Lifescape främjar samarbete kring landskapsfrågor Sanna Månsson, planingenjör, är projektsamordnare för Lifescape i Sjöbo kommun: Nu vill vi arbeta med större deltagande från brukare och boende i området och ha en bredare syn på landskapets värden. Istället för att enbart skydda natur ska värdefull natur ingå i den fysiska planeringen. Sjöbo kommun är mycket intressant ur natursynpunkt och har samarbetat med Lunds kommun kring Vombsänkan under en längre tid. Vombsänkan, som är ett område med våtmarksstatus, är fortsatt fokusområdet. Social hållbarhet Lifescape handlar helt enkelt om brukarsamverkan. Bara de som brukar naturen kan berätta vad som är värdefullt och därför skapar Lifescape forum för diskussion och samtal. Vi ska inte ta fram ett styrande dokument utan fokuserar på själva metodutvecklingen, säger Sanna Månsson vars uppgift är att fånga upp dialogen kring landskapets värden och sammanställa den i ett hanterbart underlag för fysisk planering. 8 SJÖBOMAGASINET

Nu talar man mycket om begreppet social hållbarhet. De innebär att människans grundläggande behov av utveckling, delaktighet och hälsa tillvaratas och det ska vi göra i Lifescape. Vi ska inkludera de människor som brukar marken det är de som använder landskapet som vet mest om det, säger Sanna Månsson. Lifescape ska vara nyskapande och ingen lagstyrd samrådsprocess. Nya forum och mötesrum ska skapas. Internetbaserade kanaler, möten på platser och tider där människor kan närvara och olika former för hur mötena kan gå till, liksom agendan ska vara brukarstyrda. Frågorna ska komma underifrån jag vill inte skapa frågeställningar det är brukarna som ska göra det. De ska också få vara med och besluta om vilka forum vi ska använda. Delmål Förutom ett dokument baserat på brukarsamverkan ska en informationskampanj om Vombsänkans landskapsvärden Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Målsättningen är att skapa stödjande miljöer där individen kan tillgodogöra sig kunskap, kompetens, utveckling och hälsa. och Landskapskonventionen produceras. Två studieresor för att lära mer om arbetet med landskapet och dess värden och fem internationella konferenser, ett i respektive partnerland och två i Polen, ska genomföras. Dessutom ska en handbok i landskapsplanering med brukarmedverkan vara klar hösten 2013 då projektet Lifescape ska summeras och avslutas. Ökad medvetenhet Sverige har nyligen ratificerat erkänt EU:s landskapskonvention. Med det förbinder Sverige sig att öka medvetandet och statusen kring landskapskonventionen. Det innebär bland annat att Sverige ska: -erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen. -öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter. -främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt. -utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa. -utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som rör landskapet. Ett landskap är inte lika med landsbygd. Ett landskap är alla platser där människor vistas i sin vardag och på sin fritid, säger Sanna Månsson. Lär av varandra Projektet drivs i samarbete med polska Elblag High-Plain Landscape Park, Lead Beneficiary Tolmicko Commune, litauiska Zemaitija National Park Klaipeda University, Institute of Marine and Cultural Landscape, danska Slagelse municipality, Lunds kommun och Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar. Närmast på agendan står en resa till Polen för att träffa alla projektdeltagarna och delta i en mängd föreläsningar och studiebesök. Samtidigt som Landscape främjar medborgarens delaktighet verkar projektet som internutbildning för politiker och tjänstemän i Sjöbo kommun. Eftersom det är ett nytt sätt att arbeta och vi samarbetar internationellt är det ett utmärkt tillfälle att lära sig nya saker och utbyta idéer mellan länderna, säger Sanna Månsson. Fakta Den europeiska landskapskonventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap som människor möter i sin vardag och på sin fritid. SJÖBOMAGASINET 9

1. Bilden på valpen Gizmo vann första pris. Klass 5a Sandbäcksskolan, blev 3500 kronor rikare. Sjöboklasser tävlade i fotokonst Handelsklubben utlyste en fototävling på temat Djur och natur i Sjöbo kommun och bjöd in alla klasser i kommunen. Temat passade bra tillsammans med temat Landet i byn på Sjöbodagarna men även i skolans läroplan för NO och Bild. 2. Lila skönhet klass 6b Sandbäcksskolan, 1500 kronor. Deltog gjorde Storkskolan (Blentarp), Grundsärskolan (Sjöbo) och Sandbäcksskolan (Sjöbo). Eleverna fick uppmaningen att ge sig ut i naturen med kamerorna och fotografera. Varje klass fick skicka in ett bidrag per klass. Priserna går till hela klassen oavsett vem som tog fotot. Det fanns ingen sittande jury utan det gällde för klasserna att fiska röster bland släkt och vänner. Röstningen skedde i utställningslokalen på Färs & Frosta Sparbank under Sjöbodagarna och vinnarna annonserades på Gamla torg på söndagen. Första pris är 3500 kronor, andra pris 1500 kronor och tredje pris biobiljetter till hela klassen. Vad klassen använder sina prispengar till är upp till var och en. 3. Droppen Klass 8a Sandbäcksskolan, biobiljetter till hela klassen. 10 SJÖBOMAGASINET

MAKT mer antirasism kommunalt, tack! MAKT är ett antirasistiskt projekt inom Ungdom mot rasism. Projektet är ett samarbete mellan Ungdom mot rasism och Sveriges kommuner och landsting och Sveriges ungdomsråd. Projektet uppstod med anledning av ökad rasism och nazism i samhället och projektet syftar till att praktiskt arbeta mot rasism och nazism. Och i Sjöbo nappade ungdomsrådet, med Linnea Olsson och Patrick Nielsen i spetsen, på idén och snart är det dags för Sjöbo att arbeta med MAKT. Projektet i Sjöbo riktar sig i första hand till eleverna i årskurs 8. Innehållet har planerats tillsammans av ungdomsrådet, lärare från varje skola samt fritidsledare. Projektet startade den 15-16 november då Ungdom mot rasism hade konferensdagar med eleverna. Välkomna på dagarna var också lärare och politiker. Som en uppstart har vi valt att satsa på information och förståelse hos personalen. De ska få mer insikt i hur man bemöter fördomar och rasism, säger Linnea Olsson i Sjöbo Ungdomsråd. fritidsgårdarna. Då blir det ett varierat innehåll för eleverna med både teori och praktik. Den 30 november är det gemensam avslutning på Qvarnen. Då kommer det att bli musik och dansinslag från olika kulturer samt lunch med mat från olika kulturer. Faller projektet väl ut hoppas Sjöbo ungdomsråd så klart på att projektet blir ett årligt inslag och att vi i Sjöbo kan uppleva en större förståelse och tolerans mot alla människor i samhället. Vi har valt att satsa på information och förståelse hos personalen. De ska få mer insikt i hur man bemöter fördomar och rasism. Vill du läsa mer om MAKT och Ungdom mot rasism gå gärna in på hemsidan www.makt.umr.nu/ Efter konferensen sker sedan arbete på varje skola och Vollsjös nya lekplats I Vollsjö är en ny tillgänglighetsanpassad lekplats anlagd i samråd med Wollsjö byalag. Arbetet med att tillgänglighetsanpassa lekplatser ingår i lekplatspolicyn som togs fram 2008 av politiker och tjänstemän på teknik- och fastighetsförvaltningen. I arbetet med lekplatspolicyn gjordes en kartläggning av var lekplatserna fanns samt vilken standard de hade. Ett av målen i policyn är att fyra lekplatser i Sjöbo samt en i varje detaljplanelagd ort i kommunen ska tillgänglighetsanpassas. Bild:Sprisse SJÖBOMAGASINET 11

30, 40 eller 60? Rätt fart i staden Sjöbo kommun ser över hastigheterna på vägarna i Sjöbo, Blentarp, Lövestad och Vollsjö. Det är ett led i att skapa ett attraktivt samhälle och en tryggare miljö, säger Angelica Svensson, trafikingenjör. Samhället ska vara tillgängligt för alla Redan nästa år ska de nya hastigheterna införas men först ska en utredning göras. Nu ska vi se på hur gatan ser ut och inte sätta 50 kilometer i timmen slentrianmässigt, menar Angelica Svensson.Det innebär att hastigheter kan komma att sänkas men också höjas där det är lämpligt. Färre olyckor Rätt fart i staden är ett projekt som initierats av Trafikverket. Nollvisionen, att ingen ska skadas eller dödas i trafiken ligger som grund för projektet. Flera faktorer ska tas i beaktande innan en ny hastighet kan sättas, bland annat hur gatan ser ut och används. Riksdagen bedömer att de nya hastigheterna bör leda till bättre efterlevnad och ökad acceptans då det sker en anpassning efter gatans förutsättning för hastigheten. Förändringarna ska också leda till positiva effekter för trafiksäkerheten och miljön eftersom koldioxidutsläppen minskar. Riksdagen uppmuntrar kommunerna att göra hastighetsförändringen genom att bidra med 50 procent av vad utredningen kostar. I Sjöbo kommun ska konsulter genomföra utredningen tillsammans med Angelica Svensson och andra kommunanställda representanter. Därefter tar politikerna ett beslut. Många rädda i trafiken Det kan hända att vägar både skyltas om och byggs om beroende på vad man kommer fram till, säger Angelica Svensson. Vägar och gator är byggda för bilism och inte för andra trafikanter. Nu ska också de oskyddade trafikanternas intresse tas tillvara. Många människor är rädda i trafiken. Det märker Angelica Svensson på antalet telefonsamtal hon får. Framförallt blir man mer orolig när man får barn. Då Illustration: Jesper Nordström 12 SJÖBOMAGASINET

upptäcker man att trafiken är farlig på ett helt nytt sätt. Tillgängligt och tryggt Samhället ska vara tillgängligt för alla - det är ett av de nationella målen. Med det menas att trafiksystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets transportbehov kan tillgodoses. Det är också en del av ett jämställt transportsystem, där olika åldersgrupper och kön ska ges möjlighet att förflytta sig utan problem. Man kan säga att ju högre hastighet på gatan desto större utrymme måste ges till gång- och cykelleder, säger Angelica Svensson. Andra faktorer att se över är till exempel belysning, bänkar och cykelparkering. Kanske kan man skilja av cykelbanan från gatan med planteringar. Staden blir faktiskt attraktivare med lägre hastigheter eftersom karaktären blir annorlunda. Bättre miljö Inte minst minskar bullernivån när hastigheterna sänks. Det blir allt svårare att bygga bort buller i vår närmiljö. Effektivast är att trafiken kör saktare, menar Angelica Svensson. När trafiken flyter långsammare frigörs färre skadliga partiklar från däck och vägyta. Däcken slits mindre vid lägre hastighet och det är bra för bilistens plånbok och för miljön, säger Angelica Svensson. Visste du att 150 liv kan sparas per år om trafikanter respekterade hastighetsgränsen? koldioxidutsläppen kan minskas med 700 000 ton, vilket motsvarar utsläppen för 240 000 personbilar om alla höll hastighetsgränsen? stoppsträckan vid 30 kilometer i timmen är 13 meter om förarens reaktionsförmågan är en sekund vilket är längre än den normala reaktionsförmågan? vid 50 kilometer i timmen är stoppsträckan 26 meter? blir en människa påkörd av ett fordon som kör i 50 kilometer i timmen överlever endast två av tio. Smällen motsvarar ett fall från 10 meters höjd. Säkrare korsning Västergatan/Planteringsgatan Den efterlängtade cirkulationsplatsen vid Västergatan/Planteringsgatan i Sjöbo tätort är påbörjad. Helt klart ska bygget vara den 30 april 2012. Det är positivt att cirkulationsplatsen blir av. Det är en olycksdrabbad korsning som åtgärdas, säger Christel Wohlin, enhetschef för trafik- och beställarenheten, Sjöbo kommun. Cirkulationsplatsen består dels av en rondell i mitten, men även av refuger som delar in utrymmet i vägen. Särskild kontroll och hänsyn tas till de tunga transporterna, som måste svänga vänster i rondellen och därför förses platsen med många överkörningsbara ytor. Rondellen och refugerna strukturerar upp området och körytan begränsas för att leda trafiken rätt. Hänsyn tas till gång- och cykeltrafiken som binder ihop Sjöbo tätort med nybyggnadsområdet Sjöbo Väst. Därför förses korsningen in till företagsverksamheten med en upphöjd yta för gång- och cykelvägen. Någon form av konstverk ska så småningom pryda cirkulationsplatsens centrala parti. Vi samarbetar med vår kultursekreterare om ett konstverk som ska anknyta till Sjöbo kommuns profil. Konstverket måste rymmas inom en viss omkrets och vara trafiksäkert vid en eventuell olycka, säger Angelica Svensson, trafikingenjör vid trafik- och beställarenheten, Sjöbo kommun. Under arbetets gång kommer följande gator att stängas av under dagtid, kl 07-16: Planteringsgatan mellan Västergatan och Håkantorpsvägen: 12/12-23/12. Västergatan mellan Planteringsgatan och Getinggränd: 27/12 2011-13/1 2012. Trafiken leds om via skyltning. Vi hoppas på att kommuninvånarna har tålamod med oss under byggnationstiden, säger Christel Wohlin. SJÖBOMAGASINET 13

Utvecklad syn på barnen Att upptäcka, främja och erbjuda tidiga insatser för barn i behov av särskilt stöd det är målet när kommunerna i sydöstra Skåne gör en unik gemensam satsning på fortbildning av förskolepersonal. I framtiden vill vi inte att någon personal i mellan- eller högstadiet ska säga det där såg vi ju redan på förskolan utan att vi har tagit ansvar och agerat i ett tidigt skede, säger Camilla Persson, arbetslagsledare på Råd och stödenheten, om satsningen som är unik i sitt innehåll, målsättning och omfattning. Genom utbildningen, som bedrivs både med föreläsningar och hemuppgifter, ska förskolans personal få större kunskaper som stödjer en tidig upptäckt av beteende som avviker från en förväntad utveckling hos barnet. Förskoleverksamheterna ska utveckla tydliga lokala strukturer och rutiner som beskriver hur man ska gå tillväga då man ser ett särskilt behov hos ett barn. De strukturerna och ru- tinerna ska vara väl kända av all förskolepersonal. Genom att öka kunskaper ökar vi möjligheten till att tidigt upptäcka barn mellan noll och fem år som är i behov av särskilt stöd och kan erbjuda stödinsatser i ett tidigt skede, säger Camilla Persson. Totalt utbildas mer än 850 medarbetare inom förskolorna i regionen under hösten och fram till våren 2012. Det är all personal som arbetar i förskolan från Skurup, Ystad, Simrishamn, Tomelilla och Sjöbo som deltar. Utbildningen omfattar hälso- och sjukvård, skola, socialtjänst, och andra aktörer som spelar roll för barns och ungas psykiska hälsa såsom BUP, BVC, MVC, Habilitering med flera. Utbildning över gränserna Eleonore Larsson, Tofta och Blockflöjtens förskola, Nilla Lindgren, Lillgårdens förskola och Madeleine Håkansson, Lillstugans förskola, har en spännande tid framför sig. De är överens om att utbildningen ger ett helt nytt perspektiv och är en stor vinst för personal, barn och föräldrar. Alla tre är så kallade nyckelpersoner i projektet och leder arbetet på sina arbetsplatser och ser till att allt fungerar. Det är unikt att vi har en gemensam utbildning med alla som är anställda i Sjöbo kommun och i grannkommunerna. Det ger en öppenhet i diskussionerna och vi pratar mer kring enskilda barn, säger Nilla Lindgren. Barn kan ha särskilda behov. Det kan vara att barnets utveckling är lite annorlunda, att det är utåtagerande, att det inte får alla behov tillgodosedda hemma, saknar omsorg som kläder, mat, hygien, men också saknar att få känslomässig omsorg. Det kan också vara barn som är tysta, blyga och rädda. Madeleine Håkansson, Eleonore Larsson och Nilla Lindgren uppskattar den unika utbildningen. 14 SJÖBOMAGASINET

Näringslivsnytt Drop-in för företagare Drop-in för företagare är ett pilotprojekt som fortsätter våren 2012. Vi testade arrangemanget i Lövestad 2 november och Blentarp 29 november. Våren 2012 fortsätter vi med att besöka Vollsjö-Bjärsjölagård och Sjöbo tätort. Återkommer med datum/tid. Tjänstemän från enheterna för bygglov, miljö, renhållning, gatukontor och näringsliv träffar under några timmar företagare som har speciella frågeställningar som berör deras verksamhet. Företagarna får på detta sätt möjlighet att träffa olika handläggare vid ett och samma tillfälle. Språngbräda Sjöbo En annan nyhet för våren 2012 blir att entreprenörer och företagare i Sjöbo första fredagen varje månad får möjlighet att träffa personer från i olika förvaltningar vid ett och samma tillfälle i kommunhuset under 15-20 min. per företag Tidpunkt: kl. 08.30-09:15. Det är de här barnen som vi lär oss möta. Vi ser mer medvetet på dem och tar tag i problemen, säger Madeleine Håkansson. Tidigare kunde vi bara konstatera att något var fel men inte göra något åt det, säger Eleonore Larsson. Många föräldrar bär ofta på en stor oro för de här barnen och för dem kan våra nya kunskaper bidra till ett större stöd och de kan få hjälp med både att knyta an till barnet och med omsorgen av det. Vi gör inga insatser om inte föräldrarna är med på det, säger Madeleine Håkansson. Större säkerhet Men far fler barn illa idag? Det tro inte Eleonore, Madeleine och Nilla. Bild: Sophia Callmer Samhället är förändrat jämfört med för 30 år sedan. Då hade barnen inte samma stress runt omkring sig. Då kunde man gå från grundskola till arbetsliv. Så fungerar det inte längre. Man måste ta sig igenom skolan med bra resultat och gärna bygga på med ytterligare utbildning för att komma ifråga på arbetsmarknaden. Med den här utbildningen blir vi bättre rustade att ta hand om barnens problem eftersom den ger mycket större säkerhet och kunskap, säger Eleonore Larsson. Med vid mötet tänker vi oss att stadsarkitekt, bygg- och miljöenheten, förvaltningschef för miljö-, bygg- och teknik förvaltningen sitter med. Självfallet kan andra tjänstemän också vara aktuella. För att vi ska kunna förbereda oss, så behöver vi få frågeställningen och ärendet presenterat för oss minst två veckor innan mötet. Frukostmöten Frukostmöten arrangeras varannan månad under nästa år. Vi ska fortsätta att belysa aktuella ämnen för näringslivet i Sjöbo kommun. Företagare är alltid välkomna med förslag på aktuella ämnen till dessa träffar. Finns det dessutom någon företagare som skulle vilja att vi besöker dem på någon frukostträff, så vore det naturligtvis väldigt spännande och lärorikt. Passar på att önska hela näringslivet i kommunen ett riktigt lyckosamt år 2012. Lena Ytterberg, näringslivsutvecklare lena.ytterberg@sjobo.se 0416-273 14 SJÖBOMAGASINET 15

Swevet: Experter på veterinärmedicinsk utrustning De skandinaviska veterinärerna vänder sig till Swevet i allt större utstäckning för att köpa produkter till sin dagliga verksamhet. Det kan bero på Swevets framgångsrecept: service, tillgänglighet och flexibilitet. Swevet, som bildades 1985, kan utrusta ett helt djursjukhus. Som leverantör och agentur för över 6000 artiklar: operationsbord, instrument, röntgen, ultraljud, utrustning för operation, saxar, har Swevet allt en veterinär kan önska sig. Målet är att vara en totalleverantör av utrustning till veterinärer och alla andra som arbetar med veterinärmedicin. Vi har tagit stora marknadsandelar de senaste åren, men vårt mål är inte att vara störst - vi ska helt enkelt vara den leverantör som kunderna, det vill säga veterinärerna, uppfattar som bäst, ger mest mervärde och upplevelser för dem, säger Heléne Sjöström, VD på Swevet sedan 2006. Snabbare, smartare, enklare Det är inte stora skillnad på de produkter som en human läkare använder jämfört med de produkter som en veterinär använder. Utrustningen anpassas till veterinärmedicinen. Swevets artiklar har två inriktningar. Dels förbrukningsartiklar och dels avancerad utrustning som kräver mycket kunskap och service som till exempel röntgen- och diagnostikutrustning. Vi ska vara veterinärens första val, snabbare, smartare och enklare. Det är bland annat därför vi har webbshop på hemsidan där kunderna kan beställa artiklarna. När beställningen kommer in packar och sänder vi varorna genast. Logistiken är oerhört viktig för oss, säger Heléne Sjöström och berömmer de fyra kvinnorna som sköter lager och packning. De är fantastiska och vet exakt var allting finns. Blir det strömavbrott och kolsvart i lokalen så klarar de logistiken ändå! Att Swevet kan hålla så stort lager är förutsättning för att de kan leverera alla beställda artiklar på kort tid. Några kunder, till exempel djursjukhus, är så stora att Swevet har lager hos dem. Då kan de plocka vad de behöver och betalar efterhand för vad de förbrukar. Utbildar En annan del av Swevets verksamhet, och ytterligare en service till kunderna, är kurser och utbildningar för veterinärer och andra som arbetar med veterinärmedicin. Det kan vara specialkurser inom medicin och kirurgi framtagna främst med tanke på veterinärer som vidareutbildar sig för att få specialistkompetens, eller kurser för djursjukvårdare. Swevet bjuder in föreläsare från bland annat USA. Snabb utveckling Visionen är att bli ledande i hela Norden och inte bara i Sverige, Swevet har snabbt vunnit terräng och omsättningen har gått från 15 miljoner till 40 miljoner kronor på bara fem år! Många har nog höjt på ögonbrynen över vår snabba positiva utveckling. Jag vet att vår flexibilitet och kundservice bidrar starkt till utvecklingen, säger Heléna 16 SJÖBOMAGASINET

Näringsliv Swevet Ägare: Jan Alexandersson VD: Heléne Sjöström Grundades: 1985. Inriktning: allt inom veterinärmedicinsk utrustning; ultraljud, röntgen och annan diagnostisk utrustning, till förbrukningsartiklar så som bomullsvadd och kanyler, kursverksamhet för veterinärer och veterinärmedicinsk personal. Antalet anställda: 16 Sjöström. Men det finns fler faktorer som medverkar till Swevets framgång: I Sverige är husdjuren försäkrade och veterinärvård är en självklarhet. Så är det inte i alla länder. Antalet husdjur ökar också. Även när det är lågkonjunktur tar vi hand om våra husdjur för vi ser dem som familjemedlemmar, menar Heléne Sjöström. Stark marknadsföring Heléne Sjöström, VD, har alltid varit intresserad av försäljning och kundrelationer. Med gedigen erfarenhet inom marknadsföring och försäljning och medicinsk utbildning så är det enkelt att förstå att det är ett framgångskoncept för både henne och Swevet. Jag är en utpräglad tävlingsmänniska med passion för att göra affärer och utvekla företag och medarbetare. Hemsida: www.swevet.se Kunderna: veterinärer, veterinärkliniker, stuterier men finns också inom lantbruk, myndigheter och forskning. Att aktivt arbeta med marknadsföring tycker hon är viktigt, men det är ännu viktigare hur man gör det. Vi arbetar aktivt med vårt varumärke i alla hänseenden; hur vi presenterar oss, hur hemsidan ser ut och fungerar, hur det sr ut i våra montrar när vi är på mässor, hur försändelser ser ut. Det ska aldrig råda tvivel om att det är Swevet som är avsändare. Hemsidan är lite av nyckeln. Där finns webbshopen och dess tillgänglighet slår de flesta på samma marknad med snabb, och inte minst, miljövänlig service. Vi är antipapper. Vi vill ha kunden till hemsidan och skriver elektroniska nyhetsbrev, även om vi än så länge också har en katalog. Egentligen är Heléne biomedicinsk analytiker. Tidigare har hon arbetat med försäljning och marknadsföring inom humanmedicin och livsmedel. Jag är passionerad på mitt jobb. Djur och medicin har alltid intresserat mig. Här kan jag kombinera intressena och ser det som en styrka att jag kan resa och träffa kunderna så mycket. Då ser jag deras behov bättre. Heléne Sjöström har faktiskt sjöboanknytning: Min morfar grundade Nordwalls tryckeri så jag känner mig ganska hemma i Sjöbo. Swevets framgång är inte gratis men Heléne Sjöströms recept är enkelt: Fokus på sitt mål, mod, passion, engagemang, massor av vinarsinstinkt och hårt arbete - det är det som behövs för att nå framgång. Heléne Sjöström är VD för Swevet. Bilden är hennes egen. SJÖBOMAGASINET 17

Information & nyheter till att ingen kommer till skada på grund av fallande snö och is från tak. Du kan läsa kommunens vinterväghållningspolicy på www.sjobo.se Gång- och cykelled längs Tolångavägen En ny gång- och cykelbana byggs på norra sidan av Tolångavägen, mellan Östergatan och Badgatan. Vinterväghållning och snöröjning Ansvaret för snöröjning delar kommunen med bland annat Trafikverket och ett antal privata väghållare (de som ansvarar för vägen). Fastighetsägare har skyldighet att underlätta framkomlighet på gångbanor som gränsar till deras fastighet. Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för kommunens körbanor, cykelvägar, torg, med mera. Huvudgator, gator med busstrafik samt gång- och cykelvägar är prioriterade när det gäller snöröjning och halkbekämpning. Kommunens snöröjning påbörjas på gång- och cykelvägar vid 2 cm snödjup, huvudgator påbörjas vid 3 cm snödjup och övriga gator (t ex villakvarter) påbörjas vid 6 cm snödjup. Arbetet utförs av entreprenörer under arbetsledning från gata/park och fritidsenheten. Kommunens gata/park och fritidsenhet deltar också i snöröjningsarbetet. På gator och vägar som inte är kommunens delar Trafikverket och ett antal enskilda väghållare ansvaret. Bortforsling av snö sker i centrala delar av Sjöbo tätort när snövallarna överstiger 70 cm. I övrigt sker bortforsling av snö endast i undantagsfall där snövallar hindrar sikt och framkomlighet, detta pga. miljö- och kostnadsskäl. Fastighetsägarens ansvar Som fastighetsägare inom deltaljplanelagt område har du skyldighet att snöröja och halkbekämpa gångbana eller annat område för gångtrafik som gränsar till fastigheten. Om gångbana saknas räknas en meter närmast fastighetsgränsen som gångbana. När det är halt ska fastighetsägaren sanda gångbanan eller vidta andra åtgärder för att motverka halka. Gång- och cykelbanan finns med i cykelledsplanen som är ett styrdokument framtaget av kommunen i samråd med dåvarande vägverket, politiker och kommuninvånare år 2000. Behovet av gång- och cykelleder i Sjöbo tätort är kartlagt i planen och nollvisionen ligger till grund. Nollvisionen är ett nationellt långsiktigt mål där man strävar efter att inga skadas eller dödas i trafiken. Parkeringsövervakning Ny upphandling om parkeringsövervakning träder i kraft i december i år. Upphandling pågår. Parkeringsövervakningen omfattar 16 timmar i månaden men det finns möjlighet att utöka med upp till 20 timmar mer/år. Övervakningen sker slumpmässigt, både i tid och plats. Ny cirkulationsplats Väg 13/ Esplanaden En ny cirkulationsplats byggs vid riksväg 13/Esplanaden. Bygget är ett samarbete mellan Trafikverket och Sjöbo kommun och en förutsättning för en mer trafiksäker korsning till det planerade industriområdet väster om riksväg 13. Byggstart är planerad till nästa år men redan i år anläggs en gång- och cykelbana som förbinder Sjöbo väst med Omma återvinningscentral via avloppsreningsverket. Följ med på sjobo.se På Sjöbo kommuns nya hemsida publiceras aktuella nyheter löpande: www.sjobo.se Vi vill också påminna om fastighetsägarnas ansvar att se 18 SJÖBOMAGASINET

Miljöinformation Användning av kemiska bekämpningsmedel Användningen av kemiska bekämpningsmedel visar tendenser på att öka - även hemma i trädgården. Inga bekämpningsmedel är bra för miljön. Många innehåller miljöfarliga ämnen som är svåra att bryta ned. Tyvärr återfinns ofta kemiska bekämpningsmedel i våra vattendrag och i vårt grundvatten. Innan besprutning på villatomter och åkermark sker ska behovet av att använda bekämpningsmedel utredas. I många fall kan mekanisk rensning räcka. För att skydda människor, djur och växter finns det regler om hur hanteringen får gå till. Det gäller bland annat vilka medel som får användas och vem som får använda dem. Att hålla skyddsavstånd till vattendrag, dränerings-, dagvatten- och dricksvattenbrunnar samt tomtgränser vid bekämpning är bland det viktigaste man kan göra för att minska risken för att bekämpningsmedel hamnar på fel ställe och orsakar skada. Bekämpningsmedel får inte spridas på naturbetesmarker eller på ängar. Anmälan eller tillstånd Tillstånd från miljö- och byggnadsnämnden för kemisk bekämpning krävs för yrkesmässig spridning på: Tomtmark för flerfamiljshus På gårdar till förskolor och skolor eller allmänna lekplatser Inom skyddsområde för vattentäkt Vid planerings- och anläggningsarbeten Anmälan till miljö- och byggnadsnämnden krävs för kemisk bekämpning på: Banvall Idrottsanläggning Områden större än 1000 m² där allmänheten får färdas fritt med undantag för åkermark. Anmälan ska göras senast fyra veckor före den dag då spridningen avses påbörjas. Vid frågor kontakta miljöenheten på tel. 0416-271 53. Läkemedel i avloppet Den största källan till att läkemedel hamnar i naturen är att rester hamnar i avloppet via vår urin och avföring efter det att vi använt läkemedel. I en del fall följer läkemedlet med det renade vattnet ut i den omgivande miljön. Läkemedel kan även hamna i naturen om man spolar ner överblivna läkemedel i avloppet. Överblivna läkemedel som spolas ner i toaletten eller kastas i soporna kan ställa till med stor skada. Eftersom reningsverk inte klarar att helt rena avloppsvattnet från läkemedel, kan de spridas till grundvatten, sjöar och vårt dricksvatten. Det behövs inga stora mängder läkemedel i naturen för att det ska få följder. Man vet att hormoner från p-piller och hormonplåster gör vissa fiskarter tvåkönade. Antibiotika ger resistenta bakterier en chans att växa till och bli motståndskraftiga. Man vet ännu inte exakt på vilka olika sätt läkemedel påverkar miljön. ATT de påverkar är däremot helt säkert. Returpåsar för överblivna läkemedel kan hämtas på de flesta apotek och apoteken ska också kunna ta emot och hantera dina överblivna läkemedel på ett korrekt sätt. Läkemedlen skickas till en förbränningsanläggning som är godkänd för att förbränna läkemedel. Att bränna läkemedel i hög temperatur är det bästa ur miljösynpunkt. Tips och råd: Hämta ut just så mycket läkemedel som du behöver. Förvara dina läkemedel säkert. Lägg dina överblivna läkemedel i en returpåse (kan hämtas på de flesta apotek) och lämna den till apoteket för destruktion! Förpackningar som innehåller synliga rester av läkemedel lämnas till apotek. Läkemedelsförpackningar av ogenomskinligt material t ex tuber och burkar, aerosolbehållare och pulverinhalatorer, injektionsflaskor och ampuller samt förpackningar som innehållit infusionsvätskor med läkemedelssubstanser lämnas till apotek. Synligt tomma förpackningar kan sorteras som andra förpackningar och behöver inte lämnas in på apotek. Källor: Apoteket Hjärtat och FASS Tips på läsning: Kan mitt läkemedel skada miljön? Frågor och svar om hur använda och oanvända läkemedel kan påverka vår natur. En skrift från Läkemedelsrådet i region Skåne och apoteket. SJÖBOMAGASINET 19

Föreningsliv Sjöbo scoutkår fick besök När scouterna från Egypten klev av bussen vid Blenta för att vandra ner till Sövdesjön och Sjöbo Scoutkårs Camp in Camp, var det första gången ungdomarna vandrade genom en grönskande skog. I Egypten finns inte skogar. De amerikanska scouterna förundrades över att Sjöbos Scoutkår fick lov att bygga upp sitt läger i skogen vid en sjö. Det skulle aldrig ha tillåtits i USA, där man har fasta uppbyggda lägerplatser. Omkring 25 000 scouter mellan 14 och 17 år samlades i slutet av juli till världsmöte Jamboree - på Rinkabyfältet vid Kristianstad för att under två veckor lära känna varandra och varandras hemländer. Ett hundratal av dessa ungdomar kom på besök till Sjöbo och Sjöbo Scoutkår, men i kommunen fanns under de mest intensiva dagarna över 1 000 scouter på de olika lägren och vandrande genom kommunen på väg till Kristianstad. Speciellt för denna svenska Jamboree var de s k Camp in Camp. Scoutkårer över hela Sverige bjöd in sina utländska gäster att sa vad svenska scouter gör. I Sjöbo fanns flera Camp in Camp arrangerade av svenska och europeiska scoutkårer. Vi började bygga vårt läger på fredagen och på måndagen kom de första gästerna med buss från Kristianstad, berättar Björn Andersson, ordförande för Sjöbo Scoutkår. De kom vid middagstid och stannade till middagstid nästa dag, då ett nytt gäng kom. Vid Sövdesjön fick sedan de gästande scouterna prova på kanoting, att bygga en risflotte och ett pionjärarbete att bygga en katapult. På kvällen fanns extra aktiviteter, lekar och spel. I lägret fanns alla dagarna nio ungdomar från Sjöbo och sju vuxna ledare. För många av de gästande ungdomarna var Sövdesjön nog så exotisk, liksom de svenska scouternas läger och aktiviteter. Det finns mång likheter mellan olika länders scouting, men också många skillnader. För ungdomarna i Sjöbos Scoutkår, liksom för de gästande ungdomarna, gav utbytet och samarbetet många nya intryck att ta med hem. Var och en grupp levde med sitt land. Olika länder har olika regler, tjejer och killar måste delas, vuxna får inte sova med barnen t ex, men det löste sig för alla. Vi hade gemensamt lägerbål på kvällen, lagade mat tillsammans i köksområdet där vi hade sju spisar för matlagningen, berättar Björn Andersson. Detta var mitt i Ramadan och några av gästerna åt därför endast efter mörkrets inbrott. Efter tre dagar med många besök och många upplevelser var det dags för Sjöbos scouter att åka till Jamboree i Kristianstad. Där alla under den dagen samlades och hälsade på hos varandra. Kvällen avslutades med ett jättelikt lägerbål. Vi hade möjligheten att erbjuda våra besökare en fantastisk lägerplats i naturen och vi tackar markägaren som lånar ut marken till oss, säger Björn Andersson. Sjöbo Scoutkår har cirka 70 medlemmar och sin scoutstuga vid Oran. Mer information om Sjöbo Scoutkår finns på hemsidan http://www.sjoboscoutkar.se/. 20 SJÖBOMAGASINET

Kultur Bibliotek, barn- och ungdomskultur och kulturskola de tre delarna får en gemensam chef i Annika Kharraziha som brinner för kulturverksamhet. Ny chef brinner för kulturen Det är viktigt att barn och ungdomar får ta del av kultur, och får öva sig på att uttrycka sig på olika sätt genom kultur. Därigenom kan de undersöka sin egen situation och kanske kunna få perspektiv på sin tillvaro, säger Annika Kharraziha, nyligen tillträdd chef för verksamheterna. Det är viktigt för alla människor att vidga sin vyer och kunna sätta sig in i hur andra människor tänker, och det kan man träna sig på både genom att ta del av olika former av kultur och att själv få möjlighet att skapa och utveckla sin uttrycksförmåga och kreativitet. Vilka kulturformer; musik, teater, konst, text och litteratur spelar ingen roll. Själv är hon i grunden utbildad textilkonstnär och konstvetare, men tyckte att konstnärsjobbet var lite ensamt. Hon är speciellt intresserad av samtidskonst reser gärna till konstbiennalen i Venedig - och läser gärna böcker av nya, aktuella författare, även om Dorothy Sayers är en favorit på deckarområdet. Jag läser både för avkopplingens och för bildningens skull, gärna deckare men även facklitteratur. Annika Kharraziha är uppvuxen i Staffanstorp och efter ett antal år som kultur- och utvecklingsledare i Partille har hon och hennes familj valt att flytta till Lund. I början av september tillträdde hon tjänsten som verksamhetschef i Sjöbo kommun. Jag vill arbeta för att öka det kulturella utbudet för barn och ungdomar, öka tillgängligheten på biblioteket och öka utbudet på Kulturskolan. Annika Kharraziha tar över en stor verksamhet med ett 20-tal anställda. En vinst med den nya organisationen är att samarbetet mellan verksamheterna underlättas betydligt genom att finnas under samma tak som skolorna. Mitt mål är att vi ska fördjupa samarbetet mellan barnoch ungdomskulturen och skolan. Kulturskolan större än någonsin Kulturskolan har nästan 400 elever som deltar i teater- och musikundervisning och dockverkstad. Kulturskolan har samarbete med Sjöbo Ungdomsorkester, grundskolan och studieförbund. I år genomförde kulturskolanför fjärde året i rad en stora höstkonsert med eleverna i centrum, tillsammans med Sjöbo Gospel och skådespelerskan, författaren och komikern Anna-Lena Brundin som gästartist. Närmare 400 personer genomförde en pampigförställning i Färsingahallen. Temat för kvällen var cerise och lila vilket speglades både i klädsel och ljussättning och gav en storslagen inramning. Vill du också gå på Kulturskolan? Läs mer: www.sjobo.se/utbildning-och-barnomsorg/kulturskola/ SJÖBOMAGASINET 21

Kultur Biografen Flora genomgår under oktober/november en omfattande teknisk upprustning och en mindre uppfräschning av biosalongen och entrén. Maskinen som gör det möjligt att till och med se direktsänd opera från New York. Digitalt på Biografen Flora Under andra halvan av november öppnade biografen igen och då med nytt digitalt biosystem och möjlighet att visa 3D-film och digitala utsändningar, bland annat opera från Metropolitan i New York. De gamla projektorerna har visat film sedan biografen öppnade 1939 och är utslitna efter 1000-tals bioföreställningar. I dag är den gamla typen av film, på rulle, på väg att försvinna och den digitala filmen tar över. Samtidigt ökar också utbudet av digitala sändningar. I dag kan opera och teater visas, men snart kommer också konserter och sportevenemang att direktsändas digitalt. Efter renoveringen visar Bio Flora film oftare. Det blir nyare filmer, opera och teater. Det blir också möjligt att visa lite smalare filmer. Det kommer att bli en invigningsperiod med många av höst och vinterns nya filmer, 3dvisning och digitala visningar. Den nya tekniken ökar utbudet av teater och film och öppnar nya möjligheter för t ex filmintresserade genom filmklubbsvisningar och idrottsintresserade genom digitala direktsändningar. Floras program finns på hemsidan www.sjobo.se och i bioprogrammet som finns att hämta på turistbyrån. Hydman-Vallien visar glas och måleri Årets julutställare är konsnären Ulrica Hydman-Vallien, som visar glaskonst och målningar. Utställningen varar till och med den 6 januari. 2012 års första utställning visar konstnär Eva Bergs målningar. 22 SJÖBOMAGASINET

Årets kulturstipendiater utsedda 2011 års pristagare inom kultur- och fritidsområdet har utsetts av kommunstyrelsens kultur-,tillväxt och fritidsutskott. Här är mottagarna! De fem utmärkelserna är: ungdomsstipendium inom kulturområdet, ungdomsstipendium inom fritidsområdet, ledarstipendium, kulturpris, mottagare av Röddinge IF:s stipendium. Ungdomsstipendiet inom kulturområdet 2011 om 3000:- tilldelas Victor Hjalmar - som stöd och uppmuntran för sin gärning inom musik, teater och dans. Victor är en förebild för andra unga, hans intresse och engagemang har fört honom genom bl a körer, kommunala musikskolan, musikprofil på högstadiet, Lunds dans- och musikalgymnasium fram till sina nu pågående studier vid The Urdang Academy i London. Ungdomsstipendiet inom fritidsområdet 2011 om 3000:- Erica Sjöholm - som stöd och uppmuntran för sin gärning inom simning. Erica har genom träning, engagemang och vilja nått simtoppen i sin åldersgrupp med flera fina resultat och placeringar på bl a Junior SM, SM och Ungdoms OS. Hennes vilja och inställning till att alltid göra det bästa inspirerar och är ett föredöme för många unga. Ledarstipendium 2011 om 7000:- tilldelas Leif Nilsson - som stöd och uppmuntran för förtjänstfullt ledarskap. Leif har som medlem, spelare, styrelseledamot, ungdomsledare, lagledare och ordförande varit BW90 IF trogen under en lång period. Hans ledarskap med absolut närvaro, engagemang och idérikedom har visat resultat inom hela föreningens verksamhet. Sjöbo kommuns kulturpris 2011 om 7000:- tilldelas Margareta Waldemarsson-Ringheim - som stöd och uppmuntran för förtjänstfull verksamhet. Margareta har producerat och framfört åtskilliga föreställningar med sin dockteater Speldosan. Med inlevelse, kunskap och engagemang förmedlar och befäster hon många intryck till både barn och vuxna. Röddinge IF:s Stipendium 2011 om 1000:- tilldelas ungdomar under 16 år, bosatta inom Sjöbo kommun, som utför någon stor prestation inom valfri idrottsgren. Simon Botvidsson - för sin utveckling, sina framsteg och resultat som skicklig kastare. Simon har under året befäst och ligger i toppen av Skånestatistiken i samtliga kastgrenar. Han har under utomhussäsongen slagit 13 nya klubbrekord samt nått topplaceringar vid Ungdoms SM i både diskus och slägga. Årets utmärkelser delas ut vid kommunfullmäktigesammanträdet den 14 december. INFORMATION OCH ÖPPETTIDER Biblioteken Huvudbiblioteket i Sjöbo Gamla torget 10, 0416-271 60 biblioteket@sjobo.se http://bibliotek.sjobo.se oktober-mars: måndag, 10-19, tisdag 10-18, onsdag 12-18, torsdag 10-19, fredag 10-17, lördag 10-14 Blentarp Storkskolan, Slimmingevägen, 0416-133 73 blentarp.biblioteket@sjobo.se måndag 13-16, tisdag 14-19, torsdag 14-19 Färsinga lärcentrums bibliotek Ågatan 3, Sjöbo, 0734-30 90 76 farsinga.biblioteket@sjobo.se Främst service till studerande Måndag 10-12.30, 13.30-14.30, tisdag 10-12.30, 13.30-14.30, onsdag 13-16, torsdag 10-12.30, 13.30-14.30 Lövestad bibliotek Lövestad skola, 0417-210 85 lovestad.biblioteket@sjobo.se måndag 15-19, tisdag 9-14, torsdag 10-14 Vollsjö bibliotek Trädgårdsgatan 3, Vollsjö skola 0416-57 79 64 vollsjo.biblioteket@sjobo.se tisdag 9-11, 12-14, onsdag 14-18, torsdag 9-11, 13-16 SJÖBOMAGASINET 23