KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-08-26 DNR 006-369-08 Handläggare: Jan Francke Tel: 508 08 351 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Betänkandet Egenansvar - med professionellt stöd Remiss från kommunstyrelsen Förslag till beslut Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande Birgitta Dahlin Tf stadsdelsdirektör Susanna Wahlberg Avdelningschef Sammanfattning I betänkandet Egenansvar med professionellt stöd lämnas förslag på insatser för att påskynda och öka möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande i övrigt samt deras anhöriga. Regeringskansliet har remitterat betänkandet till sammanlagt 136 remissinstanser varav Stockholm är en av 43 kommuner. Kommunstyrelsen har i sin tur remitterat förslaget till stadsdelsnämnderna Kungsholmen, Bromma och Hägersten- Liljeholmen samt till Utbildningsnämnden, Socialtjänstnämnden, Stadsledningskontoret och Stockholms stadshus AB. S:t Eriksgatan 47 a Box 49039 100 28 Stockholm Telefon: 08-50808000. Fax: 508 08 099 E-post: kungsholmen@kungsholmen.stockholm.se
SID 2 (6) Ärendets beredning Ärendet har beretts vid stadsdelsdirektörens stab i samråd med avdelningen för individ- och familjeomsorg. Bakgrund Regeringen beslutade i april 2007 att tillsätta en utredning om nyanländas arbetsmarknadsetablering. Uppdraget var att se över och lämna förslag om ansvar, utformning och finansiering av flyktingmottagande samt andra insatser för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande i övrigt samt deras anhöriga. Översynen som presenteras i detta betänkande omfattar den första tiden efter det att en nyanländ utlänning har beviljats uppehållstillstånd. Utredningen lämnar förslag i följande frågor: Lämplig ansvarsfördelning mellan statliga myndigheter, kommuner och andra aktörer för flyktingmottagande samt andra insatser för nyanlända. Förändringar av den statliga ersättningen för flyktingmottagande och hur ersättningen ska regleras. Individens försörjning under den första tiden samt om ett statligt ansvar för försörjningen bör införas eller inte. Förslagen ska sammantaget stärka kommunernas, statliga myndigheters och andra aktörers incitament att verka för ett snabbt inträde för den nyanlände på arbetsmarknaden. Utgångspunkterna är att nyanlända så långt möjligt ska omfattas av den generella politiken och att försörjning i normalfallet inte ska ske genom försörjningsstöd. Introduktionsinsatser ska ske på heltid under tiden som statlig ersättning utgår och det ska finnas tydliga ekonomiska incitament och ett personligt ansvar för nyanlända att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden och lära sig svenska. Ärendet Beredningen föreslår att en ny lag införs, lagen om introduktion för vissa nyanlända utlänningar (introduktionslagen). Introduktionslagen innehåller bl a bestämmelser om rätten till introduktion och ersättning samt introduktionens syfte, mål och innehåll. Statens och den nyanlände utlänningens ansvar och skyldigheter regleras också i lagen. En ny aktör införs - introduktionslots - vars uppgift ska vara att ta till vara den nyanländes rättigheter, intressen och behov. Lagen innebär att kraven på den nyanlände skärps, att ansvarsfördelningen mellan statliga myndigheter, kommuner och andra aktörer tydliggörs och att servicen till nyanlända görs mer likvärdig över hela landet. Beredningen föreslår även att en ny lag om kommunernas ansvar för bosättning
SID 3 (6) av vissa nyanlända utlänningar (bosättningslagen) införs. Den föreslagna bosättningslagen bygger i första hand på frivillighet, men kommuner som inte kommer överens på frivillig väg kan åläggas en skyldighet att ta emot ett visst antal nyanlända. Introduktionen av nyanlända utlänningar är ett statligt ansvar och huvudansvaret för introduktionen ska ligga på en statlig myndighet. Ansvaret för introduktionen av nyanlända innebär att ansvarig myndighet ansvarar för att se till att ett introduktionsprogram erbjuds och genomförs. Myndigheten ska inte själv genomföra introduktionsprogrammet utan ska hänvisa den nyanlände till en introduktionslots som tillsammans med den nyanlände ska upprätta en utvecklingsplan som ska godkännas av myndigheten. Lotsen är ett företag och den nyanlände ska välja lots. Fokus är riktat mot individen och det ställs krav på aktivt deltagande i introduktionen för att statlig ersättning ska utgå. Introduktionsprogrammet ska bedrivas på heltid i minst ett år och som minst bestå av svenskundervisning för invandrare (sfi), samhällskunskap och förberedande insatser för inträde i arbetslivet. En kartläggning av den nyanländes utbildningsbakgrund, tidigare arbetslivserfarenhet, utbildningsbehov och hälsa ska därvid göras. Utvecklingsplanen ska också innehålla uppgifter om introduktionsprogrammets start, tidplan, mål och omfattning. Även frågan om var den nyanlände lämpligen ska bo för att få bästa möjliga förutsättningar för en snabb arbetsmarknadsetablering ska tas upp i utvecklingsplanen. Samhällskunskap ska ges i form av undervisning av behöriga lärare inom den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Kommunen ska ansvara för utbildningen. Ett statligt ansvar för försörjningen av nyanlända under introduktionstiden införs. Det innebär att staten i normalfallet ska stå för individens försörjning under tre års tid. I särskilda fall kan ansvaret utsträckas till fem år, t.ex. för personer som är i behov av längre rehabilitering och vård. Kommunerna ska erhålla ett specialdestinerat statsbidrag för merkostnader som kommunerna har i samband med att en nyanländ bosätter sig i en kommun. Det särskilda statsbidraget ska utgå under tre år och följer individen oavsett var i landet han eller hon väljer att bo. Kommunerna ska kunna ansöka om ersättning för särskilda kostnader, extraordinära kostnader och vissa sjukvårdskostnader. Ansvarig myndighet för introduktionen av nyanlända ska således även fatta beslut om ersättning och, enligt vad regeringen närmare föreskriver, betala ut ersättning till nyanlända, lotsar och kommuner. Ansvarig myndighet ska också följa upp och utvärdera introduktionen. Utöver introduktionsersättning kan statlig ersättning per hushåll och månad lämnas för boende (bostadsersättning) och barn (barnersättning). I bostadsersättningen ingår schabloniserade kostnader för boende beroende på hur många personer hushållet består av. Endast nyanlända som bor i en egen bostad alternativt bor i hyresrätt och kan uppvisa ett av fastighetsägaren godkänt första eller andrahandskontrakt kan få bostadsersättning. I barnersättningen ingår
SID 4 (6) schabloniserade kostnader för barn beroende på antalet barn i familjen och barnens ålder. Genom den statliga ersättningens utformning till nyanlända ska försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen inte kunna utgöra en alternativ försörjningskälla under introduktionstiden. För att öka den nyanländes möjligheter att välja svenskundervisning för invandrare (sfi) som stärker utvecklingsplanens mål, ska en sfipeng följa den nyanlände. Det innebär att pengarna följer den nyanlände och att den nyanlände kan välja sfi-undervisning i annan kommun än hemkommunen. Varje kommun ska även vara skyldig att se till att de utlänningar som omfattas av den föreslagna introduktionslagen kan påbörja sfi-undervisningen inom en månad från det att en anmälan till sfi-kurs inkommit till kommunen. Motsvarande regler för kommunernas skyldighet att tillhandahålla samhällskunskapsutbildning och en samhällskunskapspeng bör införas. Den ändrade ansvarsfördelningen innebär att kommunernas ansvar för introduktionen av nyanlända upphör. Även kommunernas försörjningsansvar upphör i stort sett under introduktionstiden. Att ansvaret upphör innebär emellertid inte nödvändigtvis att arbetet för kommunerna minskar. Detta eftersom införandet av lotsar inte innebär att lotsen övertar kommuners och andra myndigheters ansvar för nyanlända inom respektive myndighets och kommuns kompetensområde. För kommunerna innebär det således att de även i framtiden kommer att vara en viktig aktör i den nyanländes liv genom att de ansvarar för nyanlända i samma utsträckning som för andra kommuninnevånare, bl.a. genom tillhandahållande av skola, barn- och äldreomsorg. Ansvaret för att tillhandahålla svenskundervisning och samhällskunskap tillkommer dock liksom ansvaret för att ta emot nyanlända för bosättning. Kommuner ska dessutom, i egenskap av arbetsgivare, förhoppningsvis fortsätta att erbjuda nyanlända praktikplatser. Huvudansvaret för att anordna praktikplatser ska dock ligga på Arbetsförmedlingen. Kommunerna ska få ett specialdestinerat statsbidrag under tre år för merkostnader som kommunerna har i samband med att en nyanländ bosätter sig i en kommun. Kommunerna ska liksom i dag även kunna ansöka om ersättning för särskilda kostnader, extraordinära kostnader och vissa sjukvårdskostnader. Under en övergångsperiod av högst ett år efter det datum då introduktionslagen träder i kraft får ansvarig myndighet ge kommunen de uppgifter som åläggs lotsen. Kommunerna måste därför ansvara för att under en tid ha en fortsatt begränsad verksamhet för introduktion. Kommuner som bedriver sådan verksamhet ska kompenseras genom statlig ersättning.
SID 5 (6) Förvaltningens förslag Introduktionen av nyanlända är en viktig del i integrationsprocessen. Kunskaper i det svenska språket är ofta en förutsättning för ett jobb. Om språkinlärning, kunskaper om det svenska samhället och arbetslivsorientering kan påskyndas minskar risken för ett långvarit utanförskap. För individen innebär ett jobb möjlighet till sociala kontakter, en bättre ekonomi och delaktighet i det svenska samhället. För samhället i övrigt innebär en ökad integration bl a att risken för spänningar mellan olika grupper minskar och genom arbete är den nyanlände med och bidrar till den gemensamma ekonomin. Beredningens förslag innebär enligt förvaltningens mening att introduktionen av nyanlända förbättras på flera punkter. I betänkandet föreslås att ytterligare 880 miljoner kronor utöver de 420 miljoner som idag betalas ut till kommunerna avsätts för introduktionsverksamheten. Av dessa uppskattas 120 miljoner kronor avsättas för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsförmedlingen får en nyckelroll för de nyanlända. Dels föreslås arbetsförmedlingen lämna bedömningar av behovet av arbetskraft i olika delar av landet som ett underlag vid bosättning dels för att de med utbildning och yrkeserfarenhet får möjlighet till validering eller yrkeskompetensbedömning. Utredningen föreslår att ansvaret för samordning och vissa uppgifter som kommunerna tidigare haft lyfts över till de sk introduktionslotsarna som ska kunna väljas ur en lotsbank av den nyanlände själv. Lotsarna blir en viktig del av det stöd som den nyanlände får. Det är viktigt att lotsarna har dokumenterad kunskap, gärna någon typ av certifiering, samt att incitament skapas för ett effektivt lotsarbete så att inte stödprocessen och lotsens egen arbetsinsats blir längre än nödvändigt. Den nyanlände bör också, om så önskas, kunna få hjälp i valet av lots av t ex arbetsförmedlingen. Genom att staten övertar det övergripande ansvaret för mottagandet av flyktingar m fl som omfattas av betänkandet ökar förutsättningarna för en mer likvärdig introduktion oberoende av var i landet den nyanlände hamnar. Det är också bra att ansvaret för introduktionen ligger på en myndighet så att risken minskar att frågor faller mellan stolarna. För kommunerna innebär den ändrade ansvarsfördelningen att introduktion och försörjningsansvar i stort sett upphör under introduktionsperioden. Den nuvarande
SID 6 (6) schablonersättningen har inte gett full kostnadstäckning och därmed avlastas kommunerna kostnader. Om de satsningar som föreslås i betänkandet ger som resultat att nyanlända snabbare och i större omfattning kommer ut i arbete ökar kommunernas intäkter i form av kommunalskatt. För att undvika kompetensförlust och övertalighet bland personer som idag arbetar med flyktingfrågor föreslår förvaltningen att staden centralt utarbetar program för att förbereda flyktingsamordnare m fl på kommande förändring. I betänkandet nämns just dessa befattningshavare som möjliga enskilda individer som kan tänkas vilja starta lotsföretag. I ersättningsmodellen föreslås en konstruktion som ska underlätta för nya företag att komma igång. Utöver kunskaper i att starta eget kan staden även ta initiativ till att skapa kontaktytor mellan befintliga företag som kan tänkas vara intresserade av att bedriva lotsverksamhet och stadens anställda med kompetens och erfarenhet av arbete med nyanlända. Bilagor Sammanfattning av betänkandet. Betänkandet i sin helhet finns att ladda ner på regeringskansliets hemsida: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/106508