Läges/statusrapport Rapporten avser projekt som är (endast ett alternativ) Nordens Gröna Bälte Inre Skandinavien Gränslöst Samarbete Regionöverskridande (flera delområden) Projektets namn Felles Fjellrev Rapport nummer: 7 Rapportens period: 22-05-- 22-08- Diarienummer/Tillsagnsnummer: N30441-5-10 / 09/10 Till varje ansökan om utbetalning ska en lägesrapport bifogas. Ett grundläggande krav är att lägesrapporten innehåller följande rubriker med beskrivande text till. Skriv in text mellan rubrikerna. 1. Verksamhetsmål, resultat och effekter I lägesrapporten ska varje gång projektets förväntade resultat och effekter anges (se beslutet). Därtill ska de hittills uppnådda/levererade resultaten beskrivas, dels sedan projektstart och dels för rapportens period, med utgångspunkt i projektets förväntade resultat, effekter och indikatorer (se ansökan punkt 11 samt beslut om stöd). En bedömning ska göras och redovisas om de slutliga målen kommer att nås vid projektslutet. Eventuella bedömda avvikelser ska förklaras och kommenteras. Vi har valt att utforma varje lägesrapport så att den senaste rapporten också innehåller valda delar av tidigare rapporter. Detta för att den senaste rapporten ska ge en bild av hela projektet från start. Fjällämmel och andra smågnagare är extremt viktiga som födokälla för den utrotningshotade fjällräven. I vår ansökan förmodade vi att år 20, mot bakgrund av hur smågnagarna i fjällen har varierat under 2000-talets första tio år, skulle bli ett bra lämmelår. Denna förmodan visade sig vara riktig och 20 fick vi uppleva ett bra smågnagarår med förhållandevis mycket fjällämmel och andra smågnagare. Detta gynnade fjällräven och sommaren 20 blev ett bra år för fjällräven, både på norsk och svensk sida. I lägesrapport nr 2, avseende perioden september december 20, redovisades antalet födda fjällrävskullar 20 i Norge och Sverige inom Felles Fjellrev-området och i övriga delar av vår skandinaviska fjällkedja. Inventeringsresultaten visade att områden där man genomfört stödåtgärder för fjällräven, till stor del Felles Fjellrev-områden, hyste en mycket stor andel av alla de kullar som fjällrävarna i Skandinavien födde under sommaren 20, närmare bestämt ca 70%. Det goda lämmelåret 20 överträffades med råge när lämlarna fortsatte att föröka sig under vintern 20-21. Den lämmelkrasch som vi förväntade oss efter sommaren 20 dröjde, varefter våren och sommaren 21 visade sig bli ännu bättre vad gäller tillgång på lämmel och andra smågnagare. Vi fick en lämmeltopp som sträckte sig över två hela sommarhalvår och det innebar ett ytterligare lyft för fjällräven i våra skandinaviska fjäll i allmänhet och inom Felles Fjellrev-området i synnerhet. Resultatet av 21 års föryngringar i Skandinavien visar ännu tydligare hur värdefullt det är att hjälpa fjällrävarna. Inte ens under ett magnifikt lämmelår som 21 kan fjällrävar föryngra sig om de är alltför få och inte träffar varandra I områden där man kontinuerligt hjälper fjällrävarna, med stödutfodring och rödrävsjakt, har antalet överlevande fjällrävar varit tillräckligt många för att de ska kunna svara på den födoresurs som lämlarna utgör och föda fram många och stora kullar. I lägesrapport nr 4, avseende perioden maj augusti 21, redovisades preliminära resultat av antalet fjällrävskullar födda sommaren 21. I lägesrapport nr 5, september december 21, redovisades de slutliga resultaten av inventeringar gjorda i Skandinavien som helhet och inom det område där Felles Fjellrev verkar.
I lägesrapport nr 6, januari april 22, redovisades 21 års resultat vad gäller antalet födda kullar av fjällräv. Vi kunde då rapportera det hittills bästa fjällrävsåret på flera decennier. Teckenförklaringar till tabellen. IR = InterReg-område Felles Fjellrev SS = Stepping Stone-område Felles Fjellrev K = Kärnområde för fjällräv Helagsfjällen SE / 28 föryngringar. IR / K Borgafjäll SE / 25 föryngringar (Jämtland, Z 9, Västerbotten, AC 16) IR (Z) / K / gränsar till SS Vindelfjällen SE / 8 föryngringar Norrbotten SE / 5 föryngringar Finse NO / 1 föryngring Dovrefjell Snøhetta NO / 11 föryngringar (varav Oppdal 9) IR (Oppdal) / K Knutshø NO / 1 föryngring IR / SS Sylane NO / 1 föryngring IR / K / gränsar till Helags Børgefell NO / 11 föryngringar K / gränsar till IR & SS Saltfjellet NO / 5 föryngringar Troms NO / 2 föryngringar Finnmark NO / 8 föryngringar (varav Varangerhalvön 4) Digrammet nedan visar utvecklingen av antalet kullar som fötts varje år i olika områden i Skandinavien under perioden 2000-21. Det ger samtidigt en bild av hur bra år 21 var i ett 10-årsperspektiv. För att rätt förstå diagrammet bör man veta att omfattande stödåtgärder har genomförts i de områden som i diagrammet benämns Helagsfjällen, Borgafjäll SE och Dovrefjell, samt i viss utsträckning i Vindelfjällen. Dessutom genomförs sedan flera år viss rödrävsjakt på Varangerhalvøya i Norge.
De 11 föryngringarna i Dovrefjell var resultat av utplanterade rävar under åren 2007-21. Man har också satt ut fjällrävar och genomfört stödutfodring i Saltfjell i Norge där man år 21 kunde konstatera 5 föryngringar. Flera av de rävar som sattes ut i Saltfjell tog sig över gränsen till Vindelfjällsområdet där de bidrog till 21 års föryngringar! Børgefjell NO sticker ut som ett område där spontana föryngringar av fjällräv fortfarande sker i rimlig omfattning, när det finns tillgång på lämmel och andra smågnagare och detta trots att just Børgefjell är ett av de områden där inga stödåtgärder genomförs. En tydlig bild av hur betydelsefullt det är att hjälpa fjällrävarna med olika stödåtgärder ges av diagrammet nedan. Det visar antalet föryngringar i Skandinavien 2000-21, i områden där man genomför stödåtgärder jämfört med de förhållandevis större områden där inga stödåtgärder genomförs. Av de 106 registrerade föryngringarna i Skandinavien 21 låg fler än 80 st (nästan 80%) inom områden där man genomför olika stödåtgärder för fjällräv och väldigt många, 48 st (ca 45%), inom Felles Fjellrevområdet som totalt sett utgör en mindre del av Skandinaviens samlade fjällområden.
Föryngringar 21 koncentrerade till några få kärnområden. Vi fick som, beskrivits tidigare, uppleva en förhållandevis bra fjällrävsommar 21. Vi skriver förhållandevis eftersom 106 registrerade föryngringar i Skandinavien trots allt innebär att det totalt sett ändå finns väldigt få fjällrävar i våra fjällområden. Men trenden avseende antalet fjällrävar är positiv och vi noterar med glädje att antalet fjällrävar i fjällkedjan ökar, framförallt i områden där man genomför olika stödåtgärder för fjällräven inte minst inom Felles Fjellrev-området. Kartan nedan, Föryngringar Felles Fjellrev 21, visar summan av antalet föryngringar av fjällräv år 21 i Felles Fjellrevs kärnområden och i områden som gränsar direkt till dessa kärnområden. Kartbilden ger en tydlig bild av hur situationen ser ut idag tre värdefulla och samtidigt isolerade kärnområden för fjällräv samt fjällområden mellan dessa kärnområden där fjällräv saknas. Kartan ger en förståelse för hur värdefullt det skulle vara för fjällräven i Skandinavien om vi skulle lyckas i ambitionerna att skapa förutsättningar för fjällräven att etablera sig i de Stepping Stone-områden som ligger emellan dessa tre kärnområden. Då skulle vi knyta samman de idag isolerade kärnområdena till ett större sammanhängande område med fjällräv i Trøndelag och Jämtlands län samt angränsande fylken och län. De observationer av fjällräv som under vintern och vårvintern 22 har gjorts i områden utanför kärnområdena visar att dessa ambitioner är rimliga och förhoppningsvis möjliga att uppnå.
Läget, januari april 22. Efter sommaren 21 kunde vi också notera att förhållandevis många årsvalpar fortfarande levde ännu sent på hösten, bl a tack vare att det fortfarande fanns lämmel och smågnagare i tillräcklig mängd och tack vare genomförda stödutfodringar. Det gick åt mycket hundmat. Under vintern och vårvintern 22 har vi kunnat konstatera att fjällrävar åter börjar uppträda i s k Stepping Stone-områden, d v s områden mellan de kärnområden som finns inom Felles Fjellrev-området. Dessa Stepping Stone-områden är mycket viktiga som spridningsområden för fjällrävar som vandrar ut ur kärnområdena och är därför av största betydelse för en framtida större fjällrävstam. I vinter har man observerat fjällräv i flera områden där man inte har sett fjällräv på flera decennier. Noteringar av fjällrävar i Stepping Stone-områden utgörs av synobservationer och av fotografier tagna med hjälp av automatkameror som stått uppställda i anslutning till de åtelblock som vi haft utlagda under en 6 veckor lång period, 27 februari 10 april 22. Ett urval av de observationer av fjällräv som har gjorts i Stepping Stone-områden redovisas i bifogade bilagor och finns dessutom att hitta på Felles Fjellrevs hemsida <fellesfjellrev.no> resp <fellesfjellrev.se> Många tusen bilder från automatkamerorna måste gås igenom innan vi senare kan ge en bättre bild av förekomsten av fjällräv i Stepping Stone-områden under vintern och vårvintern 22. Redan nu kan vi dock avslöja att vi under perioden har fått in observationer eller automatkamerabilder av fjällräv från bl a följande fjällområden: Hotagsfjällen, Blåfjella, Hestkjølen, Offerdalsfjällen, Skjækerfjella, Åreskutan, Forollhogna, Knutshø, Kjølifjella, Vigelfjella, Oviksfjällen och Hardangervidda. Många inom Felles Fjellrevs område i Trøndelag och Jämtlands län, men också en del från andra fjällområden. När det gäller observationen på Hardangervidda så avser den en ung hanräv som tidigare märkts i Helagsområdet. Räven har sedan gått en sträcka på ca 400 km fågelvägen till Hardangevidda ett fjällområde långt ifrån nuvarande kärnområden där man inte har observerat fjällräv på många år. Utöver dessa observationer har naturligtvis ett stort antal observationer gjorts i de kärnområden inomfelles Fjellrev som numera ät Skandinaviens bästa fjällrävsområden d v s Børgefjell/Borga, Sylarna/Helags och Dovrefjell. Det faktum att fjällrävar nu, efter det goda föryngringsåret 21, i allt högre grad börjar uppträda i Stepping Stone-områden inom Felles Fjellrev-området och långt utanför Felles-området, är glädjande. Det inger också hopp om att vårt fortsatta arbete, som har till syfte att stärka fjällrävens status i tidigare fjällrävsområden, har förutsättningar att lyckas. I nästa lägesrapport, 22-12-, räknar vi med att kunna presentera en kartbild som visar observationer av fjällräv utanför kärnområdena. Läget, maj augusti 22. Genomförda inventeringar av fjällräv under sommaren 22 har inte kunnat visa någon enda föryngring av viltlevande fjällräv i Skandinavien, vare sig i Felles Fjellrev-området eller i övriga delar av vår skandinaviska fjällkedja. Jo en föryngring med minst 4 valpar har faktiskt konstaterats, i anslutning till avelsanläggningen i Oppdal, Norge. Man kan diskutera om den ska räknas eller inte. För de som inte är insatta i fjällrävens biologi kan detta synas märkligt, mot bakgrund av de senaste två årens glada nyheter om förhållandevis många föryngringar av fjällräv inte minst inom de områden där Felles Fjellrev verkar. Framförallt var ju sommaren 21 ett rekordår i modern tid, med föryngringar av fjällräv i en omfattning som vi inte har sett under de senaste femtio åren.
För oss som jobbar i projekt Felles Fjellrev är 22 års situation, med noll föryngringar av fjällräv, dock ingen överraskning och inte heller något som direkt oroar. Vi vet att fjällrävarna är extremt beroende av god tillgång på lämmel och andra smågnagare för att de ska lyckas föda fram och föda upp sina valpar. Det uppdaterade diagrammet nedan, som visar utvecklingen av antalet kullar som fötts varje år i olika områden i Skandinavien under perioden 2000-22, visar också att vi har haft liknande bottenår tidigare under 2000-talet vad gäller antalet föryngringar av fjällräv. Åren med noll eller ytterst få föryngringar 2003, 2006, 2009 och nu 22 har uppträtt lika regelbundet som åren med förhållandevis goda föryngringssiffror 2005, 2008 och 21. Goda tecken Trots att vi nu 22 ser ett bottenår, med noll föryngringar av fjällräv, finns ändå positiva tecken. - antalet föryngringar av fjällräv under 2000-talet visar en tendens att öka för varje år med god tillgång på lämmel och andra smågnagare, med år 21 som det bästa året under det senaste halvseklet. - antalet observationer av fjällräv utanför befintliga kärnområden, också i områden där man inte har sett fjällräv under flera årtionden, har ökat markant efter 21 års goda föryngringar som vi kunde rapportera redan i den förra lägesrapporten. - under 22 års inventeringar av fjällräv har vi också kunnat notera att många fjällrävslyor är bebodda av vuxna fjällrävar, som dock inte har lyckats föda upp några valpar. Det positiva i detta, trots uteblivna föryngringar, är att vuxna fjällrävar tycks uppehålla sig i anslutning till lyor där de erbjuds kontinuerlig stödutfodring. De vuxna rävar som på det här sättet har valt att uppehålla sig i anslutning till lyor där de erbjuds extra föda, varav en del sannolikt föddes sommaren 21, ges naturligtvis bättre förutsättningar än annars att överleva till nästa lämmelår.
- om trenden under 2000-talet håller i sig kan vi hoppas på början till en ny lämmeluppgång 23, kanske med ett nytt toppår 24. Då, 24 eller möjligen 25, kan vi kanske få uppleva ännu ett bra år för våra fjällrävar. Då kan vi kanske också börja dra tydligare slutsatser om vad alla våra olika stödåtgärder innebär för fjällrävens möjligheter att överleva på sikt i våra gemensamma fjällområden. Sammantaget har förväntningarna av projektets åtgärder så här långt infriats, inte minst tack vare att lämlar och andra smågnagare tog tillfället att uppträda i mängder just det år som vi förmodade och hoppades i vår ansökan och att lämmelperioden fortsatte över sommaren 21. Huruvida målen kommer att uppnås vid projektslutet, när det gäller antalet fjällrävar som föder kullar i hela Felles Fjellrev-området, är för tidigt att bedöma. Som nämnts ovan har vi i alla fall kunnat notera flera glädjande observationer av fjällräv i områden där de inte har setts på många år. Det är ett gott tecken, men det återstår mycket jobb för att återetablera fjällräven i Stepping Stone-områdena. 2. Projektets verksamhet/aktivitet i perioden och deras kostnader Beskriv verksamhet/aktiviteter som genomförts under den för rekvisitionen aktuella perioden och hur de är kopplade till de i ansökan om utbetalning redovisade kostnaderna (beskriv gärna övergripande vad aktiviteterna kostat). Beskriv även vilka som deltagit i verksamheterna såsom företag, organisationer, målgrupper, antal personer etc. Redovisa även privata insatser för projektet (i annat än pengar, och som inte ingår i den ekonomiska redovisningen). Redovisa summerat uppskattat antal timmar och uppskattat värde. Under perioden 1 maj augusti 22 har projektets arbete bedrivits i stort sett enligt den planering som ligger till grund för projektarbetet. Omfattningen av personella och ekonomiska insatser under den aktuella redovisningsperioden, maj augusti 22, framgår av ansökan om utbetalning av IR-medel. Åtgärder i fält har genomförts av personal tillhörande Statens Naturoppsyn (SNO) i Norge och länsstyrelsens naturbevakare i Sverige, samt anställd personal från Stockholms universitet och Norsk Institutt for Naturforskning (NINA). Inventeringsinsatser sommaren 22 Under sommaren 22 har sedvanlig inventering av kända lyor genomförts inom InterReg- området. Denna sommar hittades inga fjällrävsföryngringar i Skandinavien. Läget i övrigt till fjälls karakteriserades av ett typiskt kraschår med få fångade smågnagare, få observerade ripor och småfåglar. Detta följer helt det naturliga mönstret som gäller i fjälltrakterna, med mycket starka fluktuationer mellan olika år. Glädjande är dock att många lyor var bebodda av fjällräv och att överlevnaden av de valpar som föddes 21 verkar ha varit god. Läget inför kommande uppgångsår ser mycket positivt ut. Stödutfodring Stödutfodring genomförs kontinuerligt för att möta nedgångarna i lämmel- och smågnagarstammarna. När fjällrävarnas viktigaste bytesdjur minskar i antal blir vår stödutfodring än viktigare för fjällrävarnas möjligheter att överleva till nästa lämmeltopp. Sannolikt har genomförda stödutfodringar bidragit till att förbättra överlevnaden för fjolårets valpar. Detta har i sin tur resulterat i utvandring av unga fjällrävar från kärnområdena till mellanligande Stepping Stone-områden, vilket vi också har kunnat notera. Stödutfodringarna ser också ut att ha gjort att rävarna har hållit sig vid lyorna under våren och sommaren. Sannolikt har utfodringarna också bidragit till etablering av fjällrävar i några Stepping Stone-områden.
Reducering av rödräv Rödräven har etablerat sig i fjällområdet och är numera en av fjällrävens viktigaste konkurrenter om lyor, föda och livsutrymme. Det är möjligen en följd av ett mildare klimat, färre fjällrävar och minskat intresse för traditionell rödrävsjakt. Reducering av rödräv sker därför i projektet genom jakt under vinter- och vårvintermånaderna. Under den nu aktuella perioden, maj augusti 22, genomförs normalt ingen jakt på rödräv. Den verksamheten är koncentrerad till vinter-vårvinter. Åtelblock och kameror Vinterns åtelblockstudie genomfördes under 6-veckorsperioden 27 februari 10 april. Den resulterade i ett mycket stort antal bilder, åtskilliga tusen. Fortfarande återstår mycket jobb med att gå igenom och analysera bildmaterialet innan vi kan redovisa resultaten av vinterns verksamhet med åtelblocken. En redovisning av resultaten kommer vi förhoppningsvis att kunna göra i lägesrapporten 22-12-. Men som vi skrev i lägesrapporten 22-04-30 kunde vi konstatera, efter att ha ögnat igenom en del av bildmaterialet, att flera kameror har fångat fjällrävar på bild i en omfattning som vi inte förväntade oss. Många av dessa bilder visar dessutom på fjällrävar i områden där man inte har sett fjällräv på många år. Naturligtivs har också många rödrävar fastnat på bilderna, vilket återigen understryker behovet av intensifierad rödrävsjakt i Stepping Stone-områdena, om fjällräven ska kunna återetablera sig i dessa områden. Gnagarindex I fjällområden där vi genomför stödutfodring och åtelblockstudier, genomförs också (genom andra projekt) inventeringar för att konstatera förekomst av lämmel och smågnagare. Sommarens inventeringsarbete visar praktiskt taget noll aktivitet av gnagare, men att döma av spårtecken var det, så sent som vintern 21-22, fortfarande lite aktivitet av gnagare under snön. Prediktiv GIS-modell Den GIS-modell som har tagits fram har nu börjat användas som ett verktyg för att bedöma vilka områden som bör prioriteras när det gäller nyletning av lyor och genomförande av stödåtgärder. Modellen gör det möjligt att fokusera sökandet efter lämpliga fjällrävshabitat till områden som har största förutsättningarna att hysa fjällrävar. GIS-modellen är användbar i hela Norge och Sverige inte enbart i Felles Fjellrev området. Ledningsgruppen för projekt Felles Fjellrev har under perioden maj augusti 22 haft ett möte, i Teveltunet 29-30 augusti. I mötet deltog också naturbevakare och SNO-personal som är närmast ansvariga för det praktiska arbetet i fält. Minnesanteckningar från mötet bifogas (Bil 1. Minnesant. 120829-30.pdf) Produktion av informationsmaterial Inom ramen för Felles Fjellrev ska projektet producera informationsmaterial om fjällräv. I den förra lägesrapporten, avseende januari april, rapporterade vi om arbetet med att producera informationsmaterial. Då redovisade vi också vilka företag som fått uppdragen att ta fram de olika informationsprodukterna och de värderingar som låg till grund för vårt beslut att anta de olika anbuden. - Informationsbroschyren är färdig och kommer att tryckas inom kort, sannolikt i september 22. Den kommer att finnas på norska, svenska och engelska. - Barnboken är påbörjad och kommer att skrivas färdig senare i höst. Vi räknar med att den ska finnas färdig efter årsskiftet 22/23. Boken kommer att tryckas på norska, svenska, engelska och sydsamiska.
- Produktion av Kortfilm och Dator/Multimedia är också påbörjade och beräknas finnas färdiga efter årsskiftet 22/23. Webbsidan www.fellesfjellrev.no och www.fellesfjellrev.se har vidareutvecklats och försetts med mer material. En särskild Fältblogg gör det möjligt för fältpersonal och andra direkt involverade att själva gå ut och berätta om arbetet inom projektet. En sida har avsatts för att presentera vad som skrivs och visas i media när det gäller fjällräven generellt och särskilt projekt Felles Fjellrev. Webbsidan är utformad som en samlings- eller portalsida där man kan läsa om projekt Felles Fjellrev och dessutom via länkar klicka sig vidare till andra skandinaviska webbsidor där man kan få mer information om fjällräven i hela Skandinavien. Under projektperioden maj - augusti 22 har vi lagt ut ytterligare fältbloggtexter och länkat till ett urval av de mediaartiklar som publicerats under projektperioden. Förutom all annan information som finns på webbsidan lägger vi kontinuerligt ut de lägesrapporter som vi producerar var fjärde månad och skickar in till InterReg-sekretariatet. Lägesrapporterna finns att ladda hem som pdf-filer under menyn Om Felles Fjellrev / Prosjektbeskrivelse. Vi har producerat en sammanfattande text på 7 sidor som beskriver fjällräven som art, projekt Felles Fjellrev och det arbete som görs för att stärka fjällrävstammen i Skandinavien, inte minst i Trøndelag/Jämtlands län, samt kontaktvägar för den som vill veta mer. Texten ligger nu på hemsidan, översatt till engelska och sydsamiska. Hemsidan har också försetts med en ny rubrik, Latest News, där vi avser att lägga ut sammanfattande nyheter på engelska. 3.a Tid och aktivitetsplan Hur fortlöper projektet i relation till den beslutade projektplanen kostnads- och verksamhetsmässigt. Om förändring skett kommentera avvikelserna 1. Under perioden 1 maj augusti 22 har verksamheten bedrivits i stort sett enligt tidplanen. - Arbetet med webbsidan sker fortlöpande: www.fellesfjellrev.no och www.fellesfjellrev.se - Webbsidan fylls successivt med innehåll. En sammanfattande text på engelska och sydsamiska om fjällräven, om Felles Fjellrev och det arbete som projektet gör samt med kontaktinformation för dem som vill veta mer har lagts ut på webbsidan. - Arbetet med att producera informationsmaterial för Felles Fjellrev pågår, se ovan. De olika informationsprodukterna kommer att presenteras senare under år 22 eller början av 23. - Utfodring av fjällräv genomförs enligt plan. 1 En eventuell begäran om förändring av projektet anges under punkten 8. Observera att avvikelser från beslutet om stöd avseende verksamhet, aktiviteter och budget m.m. måste anmälas till sekretariatet/förvaltande myndighet och beviljas innan de får genomföras.
- Planeringen av ett seminarium om fjällräv pågår. Seminariet ska hållas i Vålådalens fjällstation den 12-13 november 22. Seminariet genomförs i samarbete med Naturvernforbundet i Norge. Programläggning pågår och inbjudan kommer att skickas ut inom kort. 3.b Projektet största och viktigaste aktiviteter (godkända enligt beslut och tidsplan) samt deras genomförandegrad. Projektledning Fångst och märkning av fjällrävar samt genetiska analyser Övervakning av kända lyor inkl kameraövervakning Prediktiv GIS-modell Nyletning/kartläggning av lyor och förekomst av fjällräv Utplacering av foderautomater Utfodring av fjällräv och åtgärder mot rödräv Informationsarbete Evaluering av åtgärder, analys av data och rapportering Projektseminarium Planlägga fortsatt verksamhet, Använda resultat för projektslut Projektutvärdering och slutredovisning Slutdatum Startdatum 20-06- 30 20-07- 20-03- 20-05- 21-- 20-10- 20-02- 20-06- 21-02- 21-10- 23-- 23-10- 23-12- 23-10- 23-12- 21-03- 23-10- 23-12- 23-12- 23-12- 23-12- 22-04- 30 23-12- 23-12- Andel (%) genomför t 62 75 60 90 75 90 70 40 55 20 0 0 4. Indikatorer. För att mäta en del av Interreg-programmets effekter har ett antal indikatorer fastställts. För varje enskilt projekt har i beslutet angivits vilka dessa är och vilket utfall som förväntas. Fyll i tabellen nedan och kommentera indikatorerna och utfallet hittills i textrutan. Antal personer som deltagit i projektet sedan projektstart redovisas nedan, samt i bifogad förteckning med namn på deltagande personer (Bil 4. Fellespersoner_1208.pdf)
Etablerade institutionella samarbeten: Samarbete pågår med Norsk Institutt for Naturforskning/NINA och Stockholms universitet. I detta samarbete samordnas åtgärder i fält, såsom gemensam utrustning för utfodring, kameraövervakning, insamling av spillning för DNA-analys, inventering och märkning m m samt framtagning av gemensamma protokoll för insamling av data i samband med olika åtgärder, gemensamma dataanalyser samt gemensam vetenskaplig evaluering och publicering. I samarbetet deltar även Tromsø universitet. Samarbete pågår också med det norska Avelsprojektet för fjällräv, ett projekt som vi hoppas ska komma att bidra med fjällrävsvalpar för utsättning i aktuella Felles Fjellrev-områden. Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling: En målsättning för projekt Felles Fjellrev är bl a att skapa möjligheter för en framtida gemensam modell för förvaltning av våra norsk-svenska fjällrävar. Detta kan få betydelse för bredare norsksvenska samarbeten i frågor som rör natur och artskydd. Denna målsättning kvarstår, men det går inte i det här skedet av projektet att utläsa några resultat av denna strävan. I samband med lägesrapport nr 4, för perioden maj augusti 21, fick vi en förfrågan från programkoordinatorn Interreg Sverige Norge om ett klargörande vad gäller våra beskrivningar ovan av etablerade institutionella samarbeten och nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling. Som projektledare gav jag programkoordinatorn vårt klargörande på förfrågan. Klargörandet redovisas som citat nedan: Etablerade institutionella samarbeten. I min tolkning av frågan är detta de institutionella samarbeten som har etablerats och som genomförs under projektets gång. Hoppas att jag inte har missuppfattat frågan och därmed gett ett ofullständigt svar. NINA och Stockholms universitet är mycket starkt engagerade och direkt involverade i de aktiviteter som genomförs inom ramen för projekt Felles Fjellrev, tillsammans med projektägarna Direktoratet for naturforvaltning och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Det norska Avelsprojektet, som är ett eget projekt, har vi ett nära samarbete med. Det är också genom Avelsprojektet som vi skulle kunna få tillgång till valpar för utsättning inom projekt Felles Fjellrev. Ansvarig ledare för avelsprojektet sitter med i vår referensgrupp och bjuds ibland in till möten med vår ledningsgrupp. Vi har också samordnat möten mellan ledningsgruppen för Felles Fjellrev och Avelsprojektets referensgrupp för att ytterligare underlätta samarbetet och diskutera framtida gemensamma åtgärder till nytta för fjällräven. Forskare vid Tromsø universitet genomför också åtgärder för att stärka fjällrävens status i norra Norge. Deras samlade erfarenhet och resultaten av deras åtgärder är av betydelse för vårt arbete i Felles Fjellrev. En representant för forskningen vid Tromsø universitet sitter med i referensgruppen för Avelsprojektet. I projekt Felles Fjellrev har vi direkta kontakter och diskussioner med Tromsø för att diskutera och få synpunkter också på den verksamhet som vi bedriver inom ramen för vårt projekt. Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling. Vår tanke, som vi också har uttryckt i vår ansökan, är att det gemensamma norsk-svenska arbete som nu genomförs inom ramen för projekt Felles Fjellrev skulle kunna stå som modell för en framtida gemensam förvaltning av våra norsk-svenska fjällrävar. Idag har Norge en Handlingsplan for Fjellrev och Sverige har ett Åtgärdsprogram för Fjällräv. I grunden hanterar dessa båda en gemensam resurs och en hotad djurart, fjällräven, som lever i våra gemensamma fjällområden och som rör sig obehindrat mellan våra länder. En framtida gemensam norsk-svensk förvaltningsstrategi och en gemensam handlingsplan/åtgärdsprogram, omfattande hela vår Skandinaviska fjällkedja, är egentligen en naturlig följd av projekt Felles Fjellrev.
Detta är i sig ett nytänkande som, med fjällräven som modell, skulle kunna testas i praktiken för att sedan kanske kunna användas också för andra gemensamma arter/resurser. Huruvida detta sedan är möjligt att åstadkomma återstår att se. Det finns säkert också politiska inspel i denna fråga som ännu inte är diskuterade. Det är väl tveksamt om en gemensam norsk-svensk förvaltningsstrategi för fjällräv har någon betydelse för stadsutvecklingen? Men för landsbygdsutvecklingen i våra gemensamma norsk-svenska fjällområden kan en sådan gemensam strategi få betydelse. Detta gäller inte minst för turismen i fjällområden med bevarad biologisk mångfald, där fjällräven är en mycket viktig symbolart. I förlängningen kan en lyckosam gemensam strategi för förvaltning av en gemensam resurs därmed ha betydelse för landsbygdsutvecklingen. Kommentarer till nedanstående tabell avseende programindikatorer. Antal deltagande företag med kvinnligt ägande, 3 st, avser: 1. Produktion av logga och formgivning av infoprodukter. 2. Engelsk översättare. 3. Samisk översättare av sammanfattande infotext på hemsidan. Antal deltagande företag med manligt ägande, 2 st, avser: 1. Produktion och leverans av nya foderautomater. 2. Produktion av Kortfilm och Multimeda. Hittills uppnått resultat av programindikatorerna för (A) Ekonomisk tillväxt eller (B) Attraktiv livsmiljö. Notera att indikatorer både för A och B kan förekomma i ett projekt. Antal enligt projektbeslut Hittills sedan projektstart Antal kvinnor 15-24 år som deltar i projektet. 5 15 Antal kvinnor yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet. 5 16 Antal män 15-24 år som deltar i projektet. 4 16 Antal män yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet. 24 66 Antal deltagande företag med kvinnligt ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 3 Antal deltagande företag med manligt ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 2 Antal deltagande företag med mixat ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 Resultat indikatorer (A) Antal formella gränshinder som projektet bidrar till att undanröja. (A) Antal undanröjda upplevda gränshinder. (A) Antal kvinnor som deltar i gemensamma utbildningar och praktik. (A) Antal män som deltar i gemensamma utbildningar och praktik (A) Antal kvinnliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. (A) Antal manliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. (A) Antal nyetablerade och vidareutvecklade gränsöverskridande kluster. (B) Etablerade institutionella samarbeten. 3 4 (B) Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling. 1 1
5. Arbetet med de horisontella kriterierna Beskriv vilka aktiviteter som genomförts inom områdena Bättre miljö, Jämställdhet/likestilling och Ökad mångfald och integration. Projektet i sin helhet är ett miljöinriktat projekt som syftar till att stärka fjällräven och dess möjligheter att överleva i Trøndelag/Jämtland, de delar av fjällrävens utbredningsområde som under de senaste tio åren har utvecklats till Skandinaviens bästa fjällrävsområden. En starkare fjällrävstam innebär också att den biologiska mångfalden i aktuella fjällområden stärks och blir mer innehållsrik. Detta uttalande, hämtat från vår ansökan, ligger till grund för projektets fortsatta arbete. 6. Informationsinsatser och skyltning av projektet Till läges/statusrapporten ska bifogas eventuella trycksaker, annonser, inbjudningar, pressklipp, filmer och annan information som visar hur intressenter och allmänhet fått kännedom om projektets verksamhet och finansiering från EG:s regionala utvecklingsfond i överensstämmelse med de allmänna villkoren för stödet. Minnesanteckningar från möten med olika grupper inom projektet bifogas enligt nedan. Bil 1 (pdf & utskrift) Minnesanteckningar Ledningsgruppsmöte 120829-30 Övrigt Bil 2 (pdf & utskrift) Bil 3 (pdf & utskrift) Bil 4 (pdf & utskrift) Mediarapportering m m Bil 5 (pdf & utskrift) Infotext Engelska på hemsidan. Infotext Sydsamiska på hemsidan. Förteckning personer som deltagit i projekt Felles Fjellrev sedan start. Exempel från rapportering av en av många observationer av fjällräv utanför fjällrävens kärnområden. Bil 6 Felles Webb (Webb-länk) www.fjellrev.no och www.fjellrev.se Under menyn Aktuelt / Felles Fjellrev i media finns länkar till flera tidningsartiklar samt TVoch radioinslag om fjällräv och om arbetet för att stärka fjällrävens status. Under menyn Aktuelt / Feltblogg ligger blogginlägg från fältpersonalen om arbetet i fält. 7. Viktiga frågor för genomförandet Viktiga frågor som ska hanteras av ledningen för projektägarna eller styrgrupp för projektet inom nästa redovisningsperiod. - Följa produktionen av de informationsprodukter som ska produceras under år 22/23. - Fortsatta diskussioner med ledningen för det norska avelsprojektet för fjällräv om eventuell utplantering av fjällrävsvalpar i Stepping Stone-områden. - Diskutera det fortsatta arbetet i projektet under resterande 22 och år 23, det sista året för projekt Felles Fjelrev.
- Genomföra för ett fjällrävsseminarium i november 22. - Påbörja diskussioner om eventuellt framtida samarbete över gränsen i samma anda som Felles Fjellrev fortfarande med syftet att stärka fjällrävens möjligheter att överleva i våra gemensamma norsk-svenska fjällområden. - Förberedande arbete för att eventuellt ansöka om ett projekt Felles Fjellrev 2, under nästa InterReg-period. Vi vill här flagga för hur värdefullt det skulle vara, för fjällräven och dess överlevnad i våra fjäll, om möjligheterna till ett uppföljande projekt Felles Fjellrev 2 skulle ges efter 23, när projekt Felles Fjellrev avslutats. I projektledningen har vi börjat skissa på ett sådant uppföljande projekt, med ännu tydligare fokus på åtgärder i de Stepping Stone-områden där fjällräven en gång fanns men där den nu är sällsynt eller helt borta. 8. Frågor till sekretariatet/stödgivaren Eventuella frågor om projektets genomförande exempel förändringar av kostnadsbudget, tidsplan eller andra förändringar av projektet. Observera att avvikelser från beslutet om stöd måste anmälas till sekretariatet/förvaltande myndighet innan de genomförs. Problem med översättning till sydsamiska. Som vi rapporterade redan i den förra lägesrapporten har vi problem att hitta översättare till sydsamiska som kan leverera översättningar i tid. Efter lång tid lyckades vi så småningom, genom ett professionellt översättningsföretag, hitta en översättare som så småningom levererade en översättning av en sammanfattande informationstext på sydsamiska som nu ligger ute på projektets hemsida. Sammanfattningen bifogas på svenska och sydsamiska. (Bil 2 Sammanfattning Svenska.pdf, Bil 3 Sammanfattning Sydsamiska.pdf) Med anledning av problemen att hitta översättare till sydsamiska har vi, den 30 augusti, fått InterReg-sekretariatets tillstånd att avstå från att översätta informationsbroschyren till sydsamiska. Den sammanfattande informationstexten som ligger på hemsidan, på engelska och sydsamiska, fyller i allt väsentligt behovet av information på sydsamiska. Trots problemen med samiska översättningar avser vi att ändå översätta den barnbok om fjällräv som kommer att finnas tillgänglig i början av 23. 9. Information om viktiga aktiviteter i nästa redovisningsperiod Viktiga aktiviteter som ska genomföras inom nästa redovisningsperiod (inom ramen för det redan fattade beslut om stöd). - Under nästa redovisningsperiod, 1 september december 22, kommer verksamheten att inriktas på förberedelser av de arbetsinsatser som ska genomföras under kommande vinter - Mot bakgrund av den rådande situationen vad gäller tillgång på lämmel och smågnagare i våra fjällområden, är det av stor vikt att vi genom olika stödåtgärder kan hålla liv i så många fjällrävar som möjligt så att de överlever till nästa lämmelår och då kan föryngra sig. På så sätt hoppas vi att fjällrävspopulationen inom Fellesområdet, sakta men säkert, ska växa i en omfattning så att fjällrävarna på sikt ska kunna överleva utan stödåtgärder. Men det är ännu lång väg till det målet.
- Den gångna vinterns resultat av olika stödåtgärder, reducering av rödräv och försök med åtelblock och automatkameror för att förbättrra kunskapsläget i Stepping Stone-områden, kommer att sammanställas för att redovisas i nästa lägesrapport. Det återstår ännu många tusen bilder att analysera innan vi kan lämna en sådan redovisning. - Vi kommer också att sammanställa de rapporter om fjällrävar utanför kärnområdena som vi fick in under våren och sommaren 22. - Webbsidan ska fortlöpande förses med information www.fellesfjellrev.no och www.fellesfjellrev.se - De informationsprodukter om fjällräv som nu ligger för produktion kommer att färdigställas, presenteras och levereras i början av år 23. Mats Ericson / Projektledare Felles Fjellrev Lägesrapporten ska alltid skickas in skriftligen tillsammans med ansökningarna om utbetalning. Den ska vara undertecknad av både svensk och norsk projektansvarig kontaktperson och/eller projektledaren 2. Den svenska ansökan om utbetalning, inklusive lägesrapport ska skickas till Länsstyrelsen Jämtlands län, Interreg Sverige-Norge Nationella kontrollanten 8 86 Östersund. Den norska ansökan om utbetalning, inklusive lägesrapport, ska skickas till det huvudsekretariat som handlagt ansökan. Rapporten bör samtidigt E-postas (som skannat dokument inklusive namnteckningar) till förvaltande myndighet på adress interregrapport.jamtland@lansstyrelsen.se. Av meddelandet ska framgå vilket projekt som avses genom att markera typ av rapport (läges- eller slutrapport) samt rapportens ordningsnummer, projektnamn och diarienummer. (Andra versioner än den som skickats in skriftligen får aldrig skickas in via E-post). Rapporterna kan senare till sin helhet komma att läggas ut på Internet t.ex. i en projektbank. 2 Under förutsättning att projektledaren har en formell rätt att företräda stödmottagarna avseende projektrapportering
Underskrift Undertecknad försäkrar att: uppgifter som lämnas i rapporten, inklusive bilagor/vedlägg, är riktiga och att eventuella kopior av handlingar som bifogats rapporten stämmer överens med originalen. Samtidigt medges att: all personinformation som finns i rapporten får publiceras på Internet och i annat informationsmaterial. övrig information om att projektet fått stöd, om projektets aktiviteter, resultat, kostnader m.m. samt att hela eller delar av läges- och slutrapporter får publiceras på Internet och i annat informationsmaterial. Datum 22-09-08 Ort Vallbo Organisation Projektledare / Fullmakt finns att underteckna. Datum 22-09- 08 Sted Vallbo Organisasjon Projektledare / Fullmakt finns att underteckna. Svensk projektansvarig kontaktperson eller projektledaren 2 Namnförtydligande Mats Ericson Norsk prosjektansvarlig kontaktperson eller prosjektleder 2 Namnförtydligande Mats Ericson