Projektgenerator för energieffektivisering i flerbostadshus

SLUTRAPPORT 2004 Projektgenerator för energieffektivisering i flerbostadshus Projektnr. 21728-1 Diarienr: 5316-2004-00301 2005-06-05 Promandat AB Promandat AB, Box 24105, 104 51 Stockholm. Tel/fax 08-667 80 20. Hemsida: www.bebostad.net

2005-06-06 SLUTRAPPORT 2004 Projektgenerator för energieffektivisering i flerbostadshus Projektnr. 21728-1 Diarienr: 5316-2004-00301 SAMMANFATTNING Sammanfattning på svenska Denna slutrapport avser arbete under år 2004 för Projektgenerator för energieffektivisering i flerbostadshus (Beställargruppen/Nätverket). Gruppen, som varit verksam sedan 1989 och består av ägare/förvaltare av flerbostadshus, representerar ca 70 % av lägenheter i flerbostadshus i Sverige. I samarbete med separata arbetsgrupper har gruppen initierat och genomfört ett flertal projekt. Under året har arbete pågått i ca 16 delprojekt. Några av dem har avslutats och i andra har arbete fortsatt, ansökningar insänts till Energimyndigheten eller förstudier påbörjats. Ett seminarium har hållits om energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden. Informationsinsatser har utförts i samverkan med de olika arbetsgrupperna och samarbete har skett med bl.a. Beställargruppen för Lokaler. Gruppen har informerats om aktuella EUdirektiv och pågående internationella projekt inom EU och IEA (International Energy Agency) och har fungerat som bollplank för Energimyndigheten och Boverket. Summary in English This Final Report refers to work carried out in 2004 by Projektgenerator för energieffektivisering i flerbostadshus (Beställargruppen/Nätverket) /Project generator for improving energy-efficiency in multi-family houses (Buyer Group/Network)/. The Group, formed in 1989, consists of owners/facility managers of multi-family houses, representing about 70 per cent of apartments in multi-family houses in Sweden. In collaboration with separate working groups, the Group has initiated and carried out a number of projects. Some of these projects have been concluded, whereas in others work has been ongoing, applications have been submitted to the Swedish Energy Agency or pre-studies have been started. A seminar has been held on energy-efficient household appliances technology development, needs and patterns of behaviour. Information activities have been carried out in collaboration with the different working groups and the Group has co-operated with Beställargruppen för lokaler /the Buyer Group for premises/ among others. The group has been informed about present EU Directives and ongoing international projects in the EU and IEA (International Energy Agency) and it has acted as a speaking partner for the Swedish Energy Agency and the National Board of Building, Planning and Housing. 2

PROJEKTGENOMFÖRANDE Mål Med benämningen gruppen i texten i denna rapport avses samarbetsgruppen Beställargruppen - för projektet Projektgenerator för energieffektivisering i flerbostadshus. Gruppen, som varit verksam sedan 1989, arbetar som ett nätverk och arbetar för energieffektiva och miljömässigt goda lösningar och fungerar som kravställare och informatör. Liksom under tidigare år har det övergripande målet varit att för energieffektivisering av flerbostadshus i samverkan initiera utveckling av metoder och tekniska lösningar, identifiera potentialer och föreslå och genomföra förstudier på identifierade tekniska områden. Förstudierna ska kunna utgöra bakgrund för fortsatta förberedelser för teknikupphandlingsoch demonstrationsprojekt, upprättande av kravspecifikationer och informationsaktiviteter, som finansieras på annat sätt. Några delmål är att: Genomföra utredningar och mätningar för att klarlägga potentialer Prova och demonstrera nya lösningar Genomföra förstudier som underlag för teknikupphandlingar Genomföra teknikupphandlingar Marknadsföra och introducera energieffektiv teknik Identifiera och sprida erfarenheter Utgöra bollplank åt Energimyndigheten inom gruppens kompetensområden. Gruppens arbete och projektresultat Projektet har genomförts med Promandat AB, Hans Westling, som projektledare och sammanhållande och ansvarig för initiering, förberedelser och dokumentation i samarbete med gruppens medlemmar. Gruppen har under året kompletterats med representanter från ytterligare organisationer och fler regioner i Sverige. Aktiva insatser har också gjorts för att intressera fler kvinnliga experter att delta i gruppens arbete. Medlemmarna i gruppen under år 2004 framgår av bilaga 1. I bilaga 2 finns en förteckning över gruppens möten, projektbesök och seminarium under 2004. Vid de möten, som hållits hos de olika gruppmedlemmarnas organisationer, har deras verksamhet presenterats och diskuterats, såsom HSB, Bostads AB Poseidon, Ersta Diakonisällskap och Jones Lang La Salle AB. Arbetet har till stor del varit inriktat på verksamhet i delarbetsgrupper för specifika områden. En översikt över delprojekten inom dessa områden framgår av bilaga 3. Nedan följer en kort sammanfattning av vissa av projekten. Arbetet har fortsatt inom projektet energieffektiva hushållsapparater med flera möten, där bl.a. frågor om energisituation, hushållens beteenden och olika hushållsapparater ingående har diskuterats. Då intresse visats från flera håll att anordna ett seminarium dit olika intressenter, som arbetar med hushållens beteenden och energifrågor, skulle inbjudas, beslöts att hålla ett sådant seminarium. Ett intensivt planeringsarbete har skett i en arbetsgrupp under hösten med kontakter med medverkande, framtagning av program, utsändning av inbjudan, sammanställ- 3

ning av bakgrundmaterial m.m. Den 2 december 2004 hölls Energimyndighetens Seminarium om Energieffektiva Hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden på Norra Latin i Stockholm med ett 60-tal deltagare. Presentationer hölls av forskare, tillverkare, köpare och förvaltare med efterföljande diskussioner. En sammanfattning av seminariet har sammanställts, se bilaga 4. Sammanfattningen inklusive de presentationer som gavs under dagen finns även tillgänglig på gruppens hemsida www.bebostad.net. Inom projektet energieffektiva torkskåp har Högskolan i Gävle under året utfört kompletterande mätningar vid högre fukthalt i rumsluften. Förstudien har kompletterats och en slutrapport, daterad november 2004, har sänts in till Energimyndigheten. I projektet belysningslösningar med lysdioder har ansökan om demonstrationsprojekt sammanställts och sänts in till Energimyndigheten, som beviljat ansökan. Arbete pågår. Vidare har projektet energieffektiva hissar och rulltrappor fortsatt under året med flera möten i särskild arbetsgrupp. Ytterligare mätningar har skett före och efter ombyggnad till energieffektivaste lösningar och koncept till informationsbroschyr har framtagits. Broschyren kommer att vidarebearbetas under 2005. Projektet drifterfarenheter av biobränsleeldade fjärrvärmecentraler har försenats något och kommer att fortsätta under 2005. Program har sammanställts för projektet konvertering av direktelvärmda flerbostadshus och en ny ansökan med mer konkreta åtgärder förbereds. För projektet individuell mätning och debitering av värme och varmvatten har ansökan kompletterats och sänts in till Energimyndigheten. En första ansökan för projektet uppföljning av tidigare ventilationsprojekt har upprättats under våren 2004 och kommer att kompletteras. I projektet erfarenheter av tidigare energiutvecklingsprojekt har möten hållits och ett projektförslag upprättats. Förslag till förstudie inom projektet branschövergripande synergimöjligheter inom energimätning har reviderats och kommenterats av gruppen. Förslaget sänds in till Energimyndigheten i början av 2005. Förutom den verksamhet i delprojekten som beskrivits ovan, har gruppen under sina möten bl.a. informerats om pågående aktiviteter med anledning av EU-direktiv, såsom EU-direktivet om byggnaders energiprestanda och Energiservicedirektivet. Information har även givits om pågående nationella energiprojekt samt om internationella projekt inom EU och IEA (International Energy Agency). Ett möte med tyska energiexperter har planerats att ske under våren 2005. Ett första utkast till program har tagits fram och presenterats vid gruppens möte i december 2004. Enligt förslaget skulle mötet äga rum i Berlin med bl.a. den tyska energimyndigheten DENA och Berliner EnergiAgentur. Fortsatt planering av mötet kommer att ske i början av 2005. Organisationen ByggherreForum har uttryckt intresse för samverkan med gruppen. Fortsatta kontakter kommer att tas under 2005. Information Medlemmarna i gruppen har med hjälp av underlag från arbetet genom närvaro inom andra nätverk och inom sina organisationer aktivt informerat om gruppens aktiviteter. Information 4

om arbetet har även givits vid olika nationella och internationella energikonferenser, möten och seminarier. Hemsidan www.bebostad.net som innehåller både en öppen och en sluten del, har kontinuerligt uppdaterats under året med mötesanteckningar, arbetsmaterial, kravspecifikationer, resultat från olika delprojekt m.m. FORTSATT ARBETE Från och med år 2005 kommer Hans Isaksson, K-Konsult Energi Stockholm AB, att vara projektledare för gruppen, vars fortsatta verksamhet bl.a. kommer att omfatta arbete inom delprojekten: Effektivare torkprocesser i fastighetstvättstugor Nya belysningslösningar med lysdioder Energieffektivare hissar och rulltrappor Konvertering av direktel i flerbostadshus Lågenergihus Fortsatt arbete inom individuell mätning och debitering Synergimöjligheter mellan energimätning och andra mät- och kommunikationsbehov i fastigheter Uppföljning av energiförbrukning i flerbostadshus Bilagor: 1. Förteckning över gruppens medlemmar 2004. 2. Förteckning över gruppens möten, projektbesök och seminarium under 2004. 3. Projektgenerator för energieffektivisering i flerbostadshus Översikt över aktuella projekt. Hans Westling, 2004-11-26. 4. Seminarium Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, Stockholm den 2 december 2004 Sammanfattning. Hans Westling, 2005-01-30. (Av utrymmesskäl har Sammanfattningens bilagor 6-23, d.v.s. presentationer givna under seminariet, inte medtagits här. De finns tillgängliga på hemsidan www.bebostad.net) 5

Bilaga 1: Förteckning över gruppens medlemmar 2004 Bo Andersson SKB (fr.o.m. augusti 2004) Göran Andersson Jones Lang LaSalle Services AB Ingvar Andréasson AB Familjebostäder Ronny Bergens Fastighetsägarna Stockholm Lennart Berndtsson HSB Riksförbund Kjell Berndtsson Riksbyggen (fr.o.m. augusti 2004) Mats Borgström AB Gavlegårdarna Hans Carnmarker Fastighetsägarna Stockholm Artur Horowitz Konsult, f.d. chef för Konsumentverkets Testlab Hans Isaksson K-Konsult Energi Stockholm AB (fr.o.m. december 2004) Bengt Johnsson Konsult för AB Svenska Bostäder Stig Lander Riksbyggen (t.o.m. augusti 2004) Göran Leander Bostads AB Poseidon Anders Lindén Fortum Teknik och Miljö AB / ÅF-Installation AB Anders Linder HBV Tommy Magnusson SKB (t.o.m. augusti 2004) Inger Norstedt Konsult, f.d. chef för Konsumentverkets Testlab (fr.o.m. augusti 2004) Ing-Marie Odegren Alingsåshem AB Tord Porsblad Stena Fastigheter Stockholm AB (fr.o.m. augusti 2004) Jan Ryhre Stockholms Stads Miljöcentrum för Företag Anette Sand Ersta Diakonisällskap (fr.o.m. april 2004) Elisabeth Teichert AB Svenska Bostäder Lars-M.G. Tirén Eksta Bostads AB Gunnar Wiberg SABO Siw Wiblom FFU (fr.o.m. augusti 2004) Hans Westling Promandat AB Adjungerade: Madeleine Hjortsberg Peter Johansson Adrian Radocea Arne Andersson Tomas Berggren Boverket Boverket Boverket Energimyndigheten Energimyndigheten 6

Bilaga 2: Förteckning över gruppens möten, projektbesök och seminarium under 2004 1. Protokollförda möten och projektbesök med Projektgenerator/Beställargruppen 2004-02-11 Möte hos HSB Riksförbund, Stockholm 2004-05-11--12 Möte hos Bostads AB Poseidon, Göteborg, samt projektbesök vid Poseidons nyproduktion av flerfamiljshus vid Norra Ågatan, Göteborg. 2004-08-19 Möte hos Ersta Diakonisällskap, Stockholm 2004-12-01 Möte på Folkets Hus, Stockholm (anordnat av Jones Lang LaSalle) Inför dessa möten har omfattande dokumentation sammanställts samt protokoll upprättats efter mötena. 2. Protokollförda möten för projektet Energieffektiva hushållsapparater 2004-03-15 Möte hos Fastighetsägarna Stockholm 2004-05-24 Möte hos Konsumentverket, Stockholm 2004-09-27 Möte hos Fastighetsägarna Stockholm 3. Protokollförda möten och projektbesök för projektet Energieffektiva hissar 2004-03-11 Möte anordnat av Locum AB på Karolinska Sjukhuset, Solna, hos Locums driftentreprenör YIT samt studiebesök vid ombyggda hissar på Thoraxkliniken 2004-06-17 Möte hos Journalisternas Hus, Vasagatan, Stockholm, anordnat av I.T.K. AB (som utfört hissombyggnader i detta hus) 2004-09-08 Möte hos KONE Hissar AB, Sollentuna 2004-12-08 Möte hos Locum AB, Södersjukhuset, Stockholm 4. Möten med arbetsgrupper för andra projekt Några exempel Ett antal möten har hållits med arbetsgrupper bl.a. utbildning för fastighetsförvaltare, erfarenheter av tidigare energiutvecklingsprojekt, individuell värmemätning, biobränsledrifterfarenheter, direktelkonvertering, belysning-lysdioder och ventilation. 5. Seminarium anordnat av Projektgenerator/Beställargruppen 2004-12-02 Seminarium om Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, Norra Latin, Stockholm med ett 60-tal deltagare såsom köpare/förvaltare, tillverkare, forskare, m.fl. En sammanfattning har upprättats, vilken även inkluderar alla presentationer som gavs av talare under seminariet. 7

Bilaga 3: Projektgenerator för energieffektivisering i flerbostadshus Översikt över aktuella projekt Hans Westling, 2004-11-26 Förkortningar: ee = energieffektiv; TU = teknikupphandling; 1 2 Projektnamn Syfte Arbetssätt Förväntat resultat Hushållsapparater Torkskåp Att initiera vidare åtgärder inom området för lägenheter och fastigheter Uppskatta besparingspotential med fuktstyrning Analyser och samverkan med köpare, brukare och säljare Laboratorieprov o fältundersökning. Mätvärdesbearbetning Initiativ till TU och demoprojekt Ge underlag för tekniktävling för ee-skåp o för utvärdering av instrument för styrning av bef. skåp Organisation Projektledare Inger Norstedt KV, A Horowitz, Fastighetsäg, HBV M.Sandberg/ C.Blomqvist, Högskolan i Gävle Dokument Förslag till fortsatt program, dat. 2003-11-03 Mötesanteckn. 15 mars, 24 maj Seminarium med köpare/ förvaltare, tillverkare och forskare 2 dec. Program, dat. 2003-03-01 Ansökan, odat. Beslut Rapport 1, kompl försök har skett bl.a. med fuktig väderlek. Intresse visat från fastighetsägare och leverantörer Program Budget 2004 kkr 80 Fortsatt projekt Kostnad kkr Totalt Ansökan om stöd Ca 140 220 8

3 4 5 Projektnamn Syfte Arbetssätt Förväntat resultat Belysning Hissar o rulltrappor Kravspecifikationer Föreslå lämpliga områden för lysdioder Uppskatta besparingspotential o öka medvetenheten om att föreskriva eelösningar Ge möjlighet att inspireras av kollegors material för ee-lösningar Klarlägga teknikläge. Analysera potential Finna intresserade fastighetsägare. Mätningar i konkreta projekt före o efter ombyggnad. Formulering av argument för eehissar o rulltrappor. Använda kravspecar insamlas för några prioriterade produkter. Info om liknande arbetssätt tas in Påvisa potential, användningsområden, föreslå fortsatta aktiviteter, demo, info, tävlingar Informationsbroschyr. Bättre medvetenhet hos fastighetsägare att efterfråga effekt/energieff. Besp. 20-70 % Erfarenheter erhålls av arbetssätt och fler modeller, kravspecar samlas på gruppens hemsida. Organisation Projektledare Peter Pertola, PELK H. Westling, Promandat AB Arbetsgrupp med fastighetsförvaltare och leverantörer Lotta Bångens, ATON Dokument Förstudie, dat. 2003-10-29 Ansökan för demoprojekt Poseidon dat. 2004-06-21. Beviljad. Projekt pågår. Dokumentation från arbetsgruppsmöten Anteckningar från möte 2004-09-08. Infobroschyr planeras färdig 2004-12-21. Utkast, dat. 2003-10-03 Beskrivn. av arbete i inledande del, dat. 2003-12-11 Avvaktar Program Budget 2004 kkr 30 600 25 130 (40) Fortsatt projekt Kostnad kkr Totalt Ansökan om stöd 300 9

6a 6b 7 Projektnamn Biobränsledrifterfarenheter Direktelkonvertering Individuell mätning o debitering av värme o varmvatten Syfte Arbetssätt Förväntat resultat Underlätta ökad användning av biobränsleanläggn. Underlätta konvertering för att minska elberoende Undanröjande av hinder f introduktion av individuell debitering. Vidare arbete efter Lennart Berndtssons utredning. Samla o dokumentera erfarenheter av verklig drift samt finna förbättringsmöjligheter Sammanställa erfarenheter. Kostnader speciellt för nytt distributionssystem. Incitamentsstruktur ur boende- och förvaltarsynpunkt och olika modeller och hinder identifieras Ge förutsättning f produktutveckling/teknikupphandlingsprojekt Ge förutsättning f produktutveckling/teknikupphandlingsprojekt Förslag som remiss med modeller och ev. behov av förtydligade regler Organisation Projektledare Jan Ryhre, Stockholms Stads Miljöcentrum för företag (program); Lars Tirén, EKSTA Bostads AB (fortsatt arb.) Jan Ryhre, Stockholms Stads Miljöcentrum för företag Pia Hedenskog, ÅF Dokument Program, dat. 2003-09-30. Ansökan, dat. 2003-10-08 från Eksta AB. Beviljad. Projekt pågår. Program, dat. 2003-09-30 Ansökan, dat. 2003-10-08 Ny ansökan med mer konkreta åtgärder förbereds Programområde, dat. 2003-09-08 Prel. ansökan, dat. 2003-10-22. Kompl. ansökan, ÅF, dat. 2004-11-19 Program Budget 2004 kkr Fortsatt projekt Kostnad kkr Totalt Ansökan om stöd 500 250 500 250 25 ca 680 340 10

8 9a 9b 10 Projektnamn Temperaturmätningsutrustning Ventilation Filter Juryutlåtande dat. 2003-09-05 Prisutdelning/ Pressmeddelande 2003-10-30 Förslag till program, dat. 2003-12-04 Avvaktar Energideklarationer, energinormer f nya hus o alternativa energival i tidiga skeden Syfte Arbetssätt Förväntat resultat Formulera krav på lämplig utrustning Klarlägga erfarenheter av tidigare TU på området för att ge underlag för utveckling. Tekniktävling avslutas sept./okt. Fast.förvaltare, boende o leverantörer intervjuas. Insamling av mätvärden. Förslag till förbättringar. Fortsatta åtgärder för information och vidareutveckling. Intervjua förvaltare, husvärdar o boende Kartlägga marknaden. Kravspecifikation för tekniktävling Underlag för tekniktävlingar i samverkan med fast.förvaltare o andra pågående projekt Organisation Projektledare Anders Linder HBV Per Blomberg, ÅF Lennart Berndtsson, HSB Eje Sandberg, ATON Dokument Program Fortsatt projekt Budget 2004 kkr Förslag till program under utarbetande för diskussion vid möte 5 nov. Tabeller: Mätare o tester. Ansökan, dat. 2004-05-04, komplettering pågår Kostnad kkr Totalt Ansökan om stöd 1.000 500 11

11 12 13 14 Projektnamn Utbildning fastighetsförvaltare Övriga projektidéer Erfarenheter av tidigare energiutvecklingsprojekt 25 14 manveckor Branschövergripande synergimöjligheter inom energimätning Summerat Syfte Arbetssätt Förväntat resultat Öka intresset för teknisk fastighetsförvaltning och få fler att välja denna yrkesinriktning och bidra till ee-fastighetsförvaltning Kommersiella tvätterier; Diskmaskiner i storkök, m fl. Samla och analysera erfarenheter Stockholms-projektet, Markanvisningstävling, Bo 01, m.fl. Förstudie Reserverat i anslag för Projektgenerator Klarlägga aktuellt rekryteringsläge, utbildningsmöjligheter och fastighetsägarbehov Studera rapporter. Tillfråga inblandade Intervjuer, analys, beskrivning av förslag till pilotprojekt Kursprogram Informationsåtgärder Ev. seminarium. Viktiga erfarenheter om process och teknik på lång sikt Kartlägga förutsättningar, ge konkreta förslag till samarbete och pilotprojekt Organisation Projektledare Göran Andersson, Jones, Lang LaSalle Per Levin, Carl Bro AB, Bengt Johnsson med projektgrupp BIZCAT Dokument Utkast till programinnehåll, dat. 2003-10-27 Redovisning 2004-05-12 och 2004-12-01 Anteckningar fr förberedande möte. Projektförslag dat. 2004-11-22 Projektansökan förstudie dat. 2004-10-28 Program Budget 2004 kkr 225 Fortsatt projekt Kostnad kkr Totalt Ansökan om stöd 50 12

Bilaga 4 Seminarium Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden Stockholm 2 december 2004 Sammanfattning Hans Westling, Promandat AB All dokumentation finns tillgänglig för nedladdning på hemsidan: www.bebostad.net Seminarium Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, 2004-12-02 13

Hans Westling 2005-01-30 Sammanfattning av seminariet Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, 2004-12-02 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I detta dokument: 1 Bakgrund...16 2 Inledning...16 3 Energieffektivare hushållsapparater för att minska energianvändningen i flerbostadshus...17 4 Teknikupphandling framgångsrik teknik för att nå avsevärda effektiviseringar...18 5 Energieffektiviseringens påverkan på hushållsapparaternas utformning...18 6 Utvecklingen av hushållsapparaterna från tillverkarsynpunkt...20 7 Forskning om användarnas beteende i relation till energikrävande produkter i hushållen...21 8 Comparison of energy consumption when dishwashing is performed by hand or machine in some countries...24 9 Användning av el i flerbostadshus fördelning och förändring...26 10 Diskussion om vilken kunskap forskningen kan och behöver tillföra för att nå rätta vägar att underlätta hushållens energisparande...26 11 Diskussion om vad som mer kan göras åt produkterna för att underlätta hushållens energisparande...29 12 Avslutning...31 Bilagor...31 Bilaga 1 Program...32 Bilaga 2 Deltagarförteckning...34 Bilaga 3 Presentation av ordförande, talare och diskussionsledare...37 Bilaga 4 Forskningsprogram om energi och hushållens beteende...39 Bilaga 5 Bakgrundsfakta 1-3...40 Bilagor - i separata dokument: Presentationer framförda under seminariet av 6. Andres Muld, Energimyndigheten: Energimyndighetens Energieffektiva program. 7. Anders Linder, HBV: HBVs erfarenheter. Behov Kravställande Tester och Stora inköp av hushållsapparater. 8. Egil Öfverholm, Energimyndigheten: Energieffektivare hushållsapparater. 9. Hans Westling, Promandat AB: Teknikupphandling framgångsrik teknik för att nå avsevärda effektiviseringar. Seminarium Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, 2004-12-02 14

10. Gunilla Rosén, Konsumentverket, Testlab: Energieffektiviseringens påverkan på hushållsapparaternas utformning. 11. Inger Norstedt, tidigare Konsumentverket: Energideklaration av hushållsapparater. 12. P-G Öster, AB Electrolux: Utveckling av hushållsapparater Electrolux erfarenheter. 13. Nils Erik Höjer, Asko Cylinda AB: Utveckling av hushållsapparater Asko Cylindas erfarenheter. 14. Anna-Lisa Lindén, Lunds universitet: Hushållskunder på energimarknaden: beteenden och värderingar. 14:1 Presentation, 14:2 Sammanfattning av rapport. 15. Kajsa Ellegård, Linköpings universitet: Användningen av energikrävande apparater i förhållande till övriga aktiviteter i hushållens vardag. Sammanfattning och bilder från presentationen. 16. Helena Shanahan, Göteborgs universitet: Matvanor och energianvändning. 16:1 Presentation, 16:2 Sammanfattning av rapporter. 17. Jurek Pyrko, Lunds Tekniska Högskola: Hushållens elanvändningsmönster Fallstudier i småhus. 18. Rainer Stamminger, Bonns universitet: Study to investigate manual versus automatic dishwashing of European households. 19. Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund (förberett men inte framfört): Elanvändning i flerbostadshus. 20. Lennart Thörnqvist, Lunds Tekniska Högskola: Inledning till diskussion om vilken kunskap forskningen kan och behöver tillföra för att nå rätta vägar att underlätta hushållens energisparande. 21. Hans Lindholm, Teenexa AB: Inlägg angående energihänsyn vid inköp. 22. Henrik Sundström, AB Electrolux: Inledning till diskussion om vad som mer kan göras åt produkterna för att underlätta hushållens energisparande. 23. Mats Borgström, AB Gavlegårdarna: Torkning av tvätt. Studier från Högskolan i Gävle samt tester i praktiken hos AB Gavlegårdarna. TACK Jag vill rikta ett stort tack till Inger Norstedt, utan vars arbete seminariet inte kunnat genomföras. Ingers förberedelsearbete, kontakter och synpunkter har varit ytterst värdefulla. Tack också till Ann-Charlotte Hamvik för omfattande förberedelse-, organisations- och redigeringsarbete och till Patrik Högberg för experthjälp med IT- och datafrågor. Jag vill också tacka Energimyndigheten såsom huvudfinansiär och Konsumentverket för bidrag särskilt till resekostnader. Hans Westling Seminarium Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, 2004-12-02 15

Sammanfattning av seminariet Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, 2004-12-02 1 Bakgrund Energimyndigheten och tidigare NUTEK har under en följd av år genom teknikupphandling stimulerat utvecklingen av energieffektivare hushållsapparater. Det har handlat om kylskåp, tvättutrustning, spisar mm. Modeller med 30 50 % lägre energibehov har kommit fram. En annan drivkraft mot ökad effektivitet har den europeiska energideklarationen utgjort. Tillverkare har under åren lanserat allt fler energieffektivt utformade produkter. Flera har blivit försäljningsframgångar, som fått stor spridning, medan andra haft svårare att nå ut. Köparnas och användarnas attityder och beteenden men också möjligheterna att nå storskalig industriell tillverkning och därmed lägre kostnader har påverkat. Endast få undersökningar har gjorts av hur hushållens attityder och beteenden inom vardagslivets funktionsområden relaterar till energianvändningen. Några studier, som jämför den totala energianvändningen i olika typer av hushåll med likartade förutsättningar, har utförts men mycket återstår att utforska. Bland annat saknas kunskap om hur energianvändningen fördelar sig på olika ändamål i hushållen. Det är därmed okänt om förbättringen av hushållsapparaterna från energisynpunkt medfört lägre energianvändning i praktiken. Syftet med seminariet var att erbjuda möjligheter för bostadsförvaltare, forskare, energiföretag, industriföreträdare och myndigheter att informera varandra om pågående verksamhet, identifiera områden för forskningsbehov, inspirera till fortsatta kontakter, ge underlag för tävlingar, teknikupphandlingar, demonstrationsprojekt, informationsinsatser m.m. och visa på vilka åtgärder som kan påskynda utveckling och spridning av effektiva lösningar Seminariet ägde rum på Norra Latin i Stockholm den 2 december 2004 med ett 60-tal deltagare. Som bilagor till detta dokument finns program (bilaga 1), deltagarförteckning (bilaga 2), presentation av ordförande, talare och diskussionsledare (bilaga 3), forskningsprogram om energi och hushållens beteende (bilaga 4) samt bakgrundsfakta 1-3 (bilaga 5). I separata bilagor finns de presentationer som talare och diskussionsdeltagare hade förberett inför mötet (bilagor 6-23). 2 Inledning Andres Muld, chef för Avdelningen för hållbar energianvändning inom Energimyndigheten, inleder seminariet med att presentera en kort beskrivning av myndighetens energieffektiva miljard (bilaga 6). Den består av tre delar: 1) Information, utbildning och provning (135 Mkr); 2) Lokala och regionala initiativ (540 Mkr); 3) Teknikupphandling och marknadsintroduktion (325 Mkr), allt under fem år, 2003 2007. När det kommer fram intressanta produkter, är det viktigt att se till att de verkligen kommer till användning. Goda exempel kan föras ut genom energirådgivningen, som finns i samtliga 290 kommuner och genom de 13 regionala energikontoren. När det gäller marknadsintroduktion vill Energimyndigheten vara en överbryggare. Här är det viktigt att arbeta med branschorganisationer och beställargrupper, som ställer utmanande krav och flyttar fram positionerna. De ökade energipriserna gör att Seminarium Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, 2004-12-02 16

intresset ökar. Väsentligt är hur stor acceptansen blir. De tekniska och ekonomiska potentialerna samt acceptansgraden påverkar resultaten. 3 Energieffektivare hushållsapparater för att minska energianvändningen i flerbostadshus Anders Linder, HBV - de allmännyttiga bostadsföretagens inköpsorganisation som representerar 20 % av försäljningen av hushållsprodukter till flerbostadshusen - ger en presentation (bilaga 7). För kylenheter har en energibesparing med 60 % uppnåtts. 65 % av alla kyl/frysar som HBV säljer är nu s.k. klass A -skåp. För tvättstugor har de energisnåla tvättmaskinerna helt slagit igenom. HBVs medlemsföretag känner ett stort engagemang och man ser det som en viktig uppgift att ställa krav för att driva på utvecklingen. HBV har under åren gjort ett antal tester av hushållsutrustning för kök och tvättstugor. Den senaste, HBV-test nr. 15, gjordes 2004 och avser fastighetstvättmaskiner. Anders Linder presenterar även en pressinformation från år 1991. Då var bl.a. HBV och AB Gavlegårdarna med och lät installera de först levererade nya energisnåla kyl/frysarna, som kom fram som resultat av en teknikupphandling initierad av dåvarande Statens Energiverk och Beställargruppen för energieffektiv förvaltning av flerbostadshus. Egil Öfverholm, Energimyndigheten, framhåller att myndigheten bedriver ett intensivt planeringsarbete för energieffektivisering (bilaga 8). Man kan konstatera, att under den senaste 20-25-årsperioden har den totala elanvändningen ökat i bostäder, enligt undersökningar främst i småhus. Samtidigt som de elektriska apparaterna blivit effektivare, har dock antalet apparater i hushållen ökat. Och det är det stora antalet olika nya elektriska apparater som står för ökningen av hushållens förbrukning av el. Många har t.ex. en TVapparat i varje rum, flera köksmaskiner, stereoapparater, datorer, etc. Man kan räkna med att ytterligare energikrävande teknik kommer för hemmabruk. Ett antal teknikupphandlingar av bl.a. hushållsapparater, har gjorts sedan början av 1990-talet, först i Statens Energiverks, sedan i NUTEKs och därefter i Energimyndighetens regi. Stegen i processen för teknikupphandling börjar med en förstudie och bildande av en beställargrupp, som uppskattar marknadspotentialen och uppställer en kravspecifikation. Sedan kommer ett anbudsförfarande, en vinnande produkt utses och kontrolleras med avseende på att den fyller kraven och efter detta stöds de energieffektiva produkterna på olika sätt för att de ska spridas. Man började på den svenska och nordiska marknaden men nu är det viktigt att också ha teknikupphandlingsprojekt för hela Europaområdet. När det gäller mätningar i hushåll refererar Egil Öfverholm till en relativt gammal studie som gjordes för småhus. Han visar att byte av kyl/frys, tvätt- och torkmaskiner m.m. gav tydliga prestandaförbättringar. Minskningen av energianvändningen för den kombinerade kyl/frysen var i förhållande till de bästa som då fanns på marknaden = 28 %, och i förhållande till de i hushåll befintliga = 61 %. Energimyndigheten planerar nu att göra mätningar av hur elanvändningen fördelar sig på olika apparater i 200 lägenheter och 200 småhus, som förhoppningsvis kan inrymmas i budgeten för kommande år. Inger Munkhammar, SCB, informerar om nya mätningar av hushållselen i olika typer av bostäder, som publiceras inom kort. De tyder på en fortsatt ökning av förbrukningen. Se www.scb.se Energistatistik för småhus 2003. Seminarium Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, 2004-12-02 17

4 Teknikupphandling framgångsrik teknik för att nå avsevärda effektiviseringar Hans Westling, Promandat AB, ordförande för Energimyndighetens Beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus sedan 1989, presenterar exempel på teknikupphandlingar och tävlingar, som fått internationell betydelse (bilaga 9). Man har i ett IEA-projekt visat att man för kopiatorer kunnat uppnå faktor 4, d.v.s. lösningar som endast kräver 25 % av energianvändningen i förhållande till utgångsläget. Teknikupphandling innebär att man samlar en köparkraft för att inspirera till effektivare lösningar och erbjuder en tidig marknad och/eller annan form av belöning eller utmärkelse till de framgångsrika leverantörerna. Det svenska kyl/frysprojektet i början av 1990-talet följdes av ett liknande projekt i USA, Golden Carrot, för vilket dock användes avsevärt större finansiering än för det svenska projektet. Det svenska projektet har sedan följts av projekt inom EU, energy +, för kyl/frys av klass A+ och A++. Gamla historiska exempel på teknikupphandlingar visas från utvecklingen av lokomotiv i England i början av 1800-talet. En första marknad på 5 enheter till ett uppsatt pris garanterades till vinnaren. Vid tävlingen i England, the Rainhill Trials, var det George Stephenson, som vann med The Rocket. Det lokomotivet finns utställt på Science Museum i London. Redan ett par år efteråt ledde detta till exportleveranser till USA genom lokomotivet John Bull, som finns utställt på Smithsonian Museum i Washington D.C. Man kan säga att teknikupphandlingsmetoden är en typ av Columbi ägg. När man utvecklade de första NMT-systemen för mobiltelefoner, var det de nordiska televerken som gick samman om gemensamma krav. Detta har nog haft en inte oväsentlig betydelse för att just Nokia och Ericsson har blivit framträdande leverantörer för mobiltelefoner, respektive system för de mobila telefonerna. En metod, som kräver relativt liten finansiering, är tävlingar med prestigeladdade utmärkelser Awards. Detta har skett inom International Energy Agencys DSM-program med sin Award of Excellence, som bl.a. användes för kopiatorer, som redan omnämnts. Liknande tävlingar har skett för motorer och torktumlare. De viktiga stegen vid teknikupphandling är att ha tävlingar i någon form i konkurrens, funktionskrav i specifikationer, utmärkelser, belöningar och därefter leveranser. 5 Energieffektiviseringens påverkan på hushållsapparaternas utformning Gunilla Rosén, Konsumentverket, presenterar utvecklingen av provningsverksamheten vid Konsumentverket och dess föregångare (bilaga 10). De samlade kunskaperna finns att hämta på Konsumentverkets webbplats med Köpguiden (www.kopguiden.konsumentverket.se), som ger den information man behöver inför ett köp priser, expertråd, uppgifter om energiförbrukning och miljöfakta. Konsumentverket testar olika varor som är viktiga för hemmet och har följt utvecklingen av hushållsapparaterna sedan 50-talet. Under 1990-talet har det europeiska systemet med energideklarationer successivt införts för de mest energikrävande apparaterna med olika klasser, A G, för energiförbrukning och en del funktionsegenskaper. Kyl/frysar var den Seminarium Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, 2004-12-02 18

första produktgruppen med störst besparingspotential. Utvecklingen har gått framåt med avsevärt fler modeller som är märkta med A eller A+. Men med minskat energibehov uppstår problem som t ex små kompressorer, som inte orkar med infrysning och nedkylning. Det finns även en trend mot ökad produktion av mycket stora skåp med inbyggd ismaskin, vilket ju motverkar energibesparing. Deklarationsuppgifterna är ibland felaktiga särskilt i fråga om volym. Provningarna visar också att det finns många bullriga skåp bl.a. till följd av att det inte är obligatoriskt att ange ljudnivån. Dammsugaren är den bullrigaste maskinen i hemmet, över 80 db(a), medan kyl- och frysskåpen ligger på mellan 34 och 50 db(a). Tvättiderna för tvättmaskiner har ökat på senare år. Ett 60-gradersprogram tar nu ofta över 2 timmar. Trenden går mot allt större maskiner, medan hushållens storlek går i motsatt riktning. Man tvättar oftare och med allt mindre tvättlast per gång - 2-3 kg. Men uppgiften om energieffektiviteten baseras på mätning med full last, vilket gynnar mycket stora maskiner 5 kg och mer och stämmer illa överens med den faktiska användningen. Exempel visas för olika tvättmängder i en 5-kilosmaskin. Om man tvättar 4-5 kg är energiförbrukningen 0,23 kwh per kg tvätt, medan energiförbrukningen för 2 kg tvätt i samma maskin ligger på 0,44 kwh per kg tvätt. Det finns dock möjligheter att utforma maskinerna med automatisk anpassning av programmen till den aktuella tvättlasten. I deklarationen redovisas vattenmängden, som har minskat men inte sköljeffekten, som har blivit avsevärt sämre. Det är således viktigt att ha krav som främjar energieffektivitet utan att försämra andra egenskaper och testmetoder, som tar hänsyn till den aktuella användningen. När det gäller torktumlare är de energieffektivaste modellerna fortfarande mycket dyra i inköp. Man har inte kunnat nå ordenliga skaleffekter och full industriell tillverkning. Tvärtemot vad man tror, är det inte torktumling som sliter mest på kläderna, utan det är användning (70 %), tvätt (20 %) och tumling (10 %). Vad gäller diskmaskiner kan man konstatera att 85 % av hushållen sköljer disken innan de ställer in den i diskmaskinen, vilket inte är nödvändigt. Om sköljningen görs med uppvärmt vatten förloras den energibesparing, som åstadkoms genom effektivare maskiner. Diskprogrammen har blivit längre och de i deklarationen föreskrivna provningsmetoderna styr utvecklingen så att inredningen i maskinerna blir mer anpassad till laboratorieproven än till verkligheten med t.ex. svåranvända bestickkorgar som följd. För spisar/ugnar finns det inga funktionsuppgifter i deklarationen, vilket kan medföra att ugnen anpassas enbart till lägsta energiförbrukning. Varma ytor, t.ex. vid luckor, är fortfarande ett problem för användarna av dagens ugnar. Standby-förbrukningen för hushållsapparater blir av ökande betydelse. Både mikrovågsugnar och dammsugare har standby-förbrukning om inte sladdarna är utdragna. Även en helt frånslagen tvättmaskin kan ha en inte obetydlig standby-förbrukning. Inger Norstedt, tidigare Konsumentverket, presenterar arbetet med EUs energideklaration av hushållsapparater (bilaga 11), som bedrivits under den senaste 10-årsperioden och fått stor betydelse för utvecklingen av produkterna. Skälen är att det anger gränsvärden, som utgör tydliga och konkreta mål att sträva mot och att det är obligatoriskt, vilket tvingat alla tillverkare att engagera sig. Eftersom det är så slagkraftigt är det oerhört viktigt att valet av egenskaper som deklareras och kravnivåerna är de rätta. EU har tvingats att ta fram systemet för att inte få olika regler i medlemsländerna och därmed uppkommande handelshinder. Arbetet samordnas inom generaldirektoratet för energi och transport, DG TREN, där det finns ett sekretariat och en märkningsgrupp med experter från Seminarium Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, 2004-12-02 19

medlemsländerna. Man har öppna möten med deltagande av företrädare för berörda parter dock mest från tillverkare och standardiseringsorgan och sällan användarrepresentanter. Med utgångspunkt från ett ramdirektiv från 1992 tas specifika regler fram för varje produktslag. De anger vilka uppgifter som ska deklareras och enligt vilka standarder dessa uppgifter ska mätas för varje modell som ska märkas. Inför utarbetandet av produktdirektiven genomförs studier av de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för ökad energieffektivitet. EU-kommissionen ger de europeiska standardiseringsorganisationerna mandat att ta fram de standarder som ligger till grund för deklarationerna. Det behövs metoder för att mäta energianvändningen, vilket är lätt att ta fram men också metoder för att mäta viktiga funktionsegenskaper. Detta är svårare och innefattar bedömningar av hur laboratoriemetoder bäst kan avspegla verkligheten utan att förlora i precision. Arbetet bedrivs på nationell och europeisk nivå samt i arbetsgrupper med experter. Även här är representationen från användarna svag till följd av brist på resurser. Medverkan av beteendevetare saknas. Ett problem är att alla måste betala för att få vara med och delta i arbetet, vilket innebär svårigheter för konsumenter och även för forskare. Från svensk sida har vi medel och kompetens för ett aktivt deltagande men möjligheterna att påverka är små utan uppbackning av andra konsumentföreträdare. Inger Norstedt konstaterar att kunskap från beteendeforskningen måste medverka till en styrning mot mer användaranpassad produktutformning, vilket kan ske genom att tillverkare mera involveras i forskningsprojekten, att forskningen förstärks genom europeisk samverkan och att brukarkrav förtydligas genom att formuleras i tekniska specifikationer och standarder. Det är viktigt att få till stånd en uppföljning av energideklarationssystemet för hushållsapparater från användarnas perspektiv. Procedurerna för att rätta till brister i regelsystemet behöver förenklas och uppdateringar införas så att kravnivåerna anpassas till teknikutvecklingen. 6 Utvecklingen av hushållsapparaterna från tillverkarsynpunkt P-G Öster, AB Electrolux, presenterar Electrolux erfarenheter (bilaga 12). År 2003 sålde Electrolux mer än 18 miljoner produkter i Europa, fördelat på 5 miljoner kyl och frysar, 5,5 miljoner spisar, ugnar, hällar och mikrovågsugnar, över 1,7 miljoner diskmaskiner, mer än 4 miljoner tvättmaskiner och 1 miljon torktumlare. Det finns en besparingspotential på 50 60 % för hushållsel vid utbyte av befintliga maskiner mot nya produkter. Det mest effektiva kylskåpet idag motsvarar en 10 Watts glödlampa i förbrukning. Energibesparingen vid utbyte av alla gamla produkter svarar mot 25 % av Kyoto-åtagandet. Industriella drivkrafter för att öka implementeringen av energieffektiva produkter är: Ökad efterfrågan från konsumenter, frivilliga avtal med industriellt åtagande för att uppnå energieffektivitet och samarbete med EU samt företagens miljöpolicy och strategi med kraftfulla och trovärdiga åtaganden. Teknikupphandling har påskyndat utvecklingen av energisnåla hushållsmaskiner. Energideklarationer och energy + har också påskyndat utvecklingen. Electrolux miljöpolicy omfattar numera att inte sälja klass C eller sämre produkter. Tävlingen om kyl/frysar 1990-1992 inspirerade och var också startskottet mot en obligatorisk märkning. I energy + -tävlingen 2004 blev Electrolux vinnare i 4 av 5 klasser. Produkterna kommer från fabriker i flera länder. Seminarium Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, 2004-12-02 20

Policyinstrument som kan användas för att öka implementering av energieffektiv teknik: Störst miljöpåverkan uppstår under produkternas användningsfas och därför bör program utvecklas som stöder teknikutveckling. Ministerier bör utveckla program som stöder försäljning av energieffektiva produkter eller system genom införande av incitament till köpare. Initiativ kan vara nationella eller lokala, men baserade på europeiska förutsättningar. Stat och kommun ska vara föregångar att köpa rätt produkter, vilket skapar en sund eftermarknad åt konsumenten. Om myndigheter ställer krav vid upphandling, måste de vara tydliga och mätbara. Intresse för energieffektiva produkter bör skapas bland offentliga och privata företag på förmånliga villkor. Myndighetsinitiativ ska vara trovärdiga och baserade på ett långsiktigt åtagande. Ett memento nu är att Holland, Belgien och Italien säljer en större andel av de allra energieffektivaste produkterna än Sverige, t.ex. kyl/frysar av klass A och A+. Hela Europa betraktas som en marknad när man tar fram nya produkter, men det finns en del lokala skillnader. På en fråga från en deltagare om man kan få del av Electrolux undersökningar om användarbeteende, svarar P-G Öster: Ja, de flesta kan lämnas till intresserade forskare. Nils Erik Höjer, Asko Cylinda AB, presenterar Asko Cylindas produktmål prestanda och kvalitet (bilaga 13). Man ska sträva efter bästa tvätt-, tork- och diskprestanda och lägsta vatten-, tvättmedels- och energiförbrukning. Resultat från testinstitut och myndighetskrav på energideklaration är metoder som driver på utvecklingen mot lägre elenergiförbrukning. Svanen är en frivillig märkning i Norden som bygger på mer användaranpassade provningsmetoder. Här har man krav på effektivitet även vid mindre laster i tvättmaskiner, vilket man satt upp också vid NUTEKs teknikupphandlingar. Han efterlyser samordning mellan myndigheter beträffande kraven t.ex. för vattenförbrukning och andra prestanda. Man kan säga att Konsumentverkets 5 för högsta betyg på tvätteffekt motsvarar ett C i den skala, som ingår i den europeiska energideklarationen. Det är dock bra för utvecklingen att tuffa krav ställs. 7 Forskning om användarnas beteende i relation till energikrävande produkter i hushållen Anna-Lisa Lindén, Lunds universitet, redovisar en undersökning, Hushållskunder på energimarknaden: beteenden och värderingar (bilaga 14:1-2). Undersökningen omfattar 300 hushåll i flerbostadshus och 300 i småhus med olika generationer, både barnfamiljer, ensamstående, yngre och äldre. Undersökningen visar på effektiva beteenden, beteenden som kan förbättras och beteendeskillnader mellan unga och äldre. 1. I undersökningen har fyra funktionsområden kartlagts vad gäller energikonsumtion och apparatinnehav: - Varm och ljus hemmiljö - Hel och ren - Mätt och belåten - Underhållning och information Seminarium Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, 2004-12-02 21

2. Vid intervjuerna har betydelsen av miljöproblem och åtgärder skattats enligt nedan på en 5-gradig skala, där 5 är mycket viktigt: - Miljöproblemen allvarliga 4,22 % - Växthuseffekten allvarlig 4,12 % - Spara energi 4,05 % - Återvinning av hushållsavfall 4,00 % - Minska personbilsåkandet 3,78 % - Energisnål belysning och värme 3,61 % - Släcka lampor 3,60 % - Köpa miljömärkta varor 3,41 % - Äta mindre kött 2,10 % 3. Vad gäller miljömedvetandet sammanfaller inte alltid attityder och handlingar. Kunskap kan förändra attityder och handlingar kan leda till förändrade attityder, och tvärtom. Hinder för att genomföra handlingar kan bero på tillgänglighet, osäkerhet, pris, okunskap och missförstånd, m.m. 4. Exempel på energibesparande beteenden i hushållen: - Duscha istället för att bad i badkar - Tvätta fulla maskiner (små hushåll energislöseri). Vädra kläder, ta bort fläckar etc. ger glesare tvättfrekvens. - Diska full maskin (Slösande beteende är att skölja disken i varmt eller kallt vatten innan man ställer in den i diskmaskinen.) - Använda vattenkokare 5. Generationshypotesen: Stora skillnader i apparatinnehav. Yngre har fler TV-, radio- och stereoapparater, datorer m.m. på standby samt fler hushållsapparater än äldre. 6. Trender: Köket är tillbaka som umgängesrum. Nu finns här mer apparater och kokböcker, men man köper färdig pizza och värmer i mikrovågsugn! Kajsa Ellegård, Linköpings universitet, inleder sin presentation med att redovisa tidsfördelningen på olika aktiviteter under ett dygn (bilaga 15). Den bygger på redovisning av 300 individers tidsanvändning i aktivitetsdagböcker. Man ser tiden totalt och hur den är fördelad på sömn, måltider och övriga aktiviteter. Måltiderna ligger spridda under dygnet, medan sömnen pågår till framåt 06 07 på morgonen och börjar åter vid 9-10-tiden på kvällen. Övriga delar av dygnet är sönderstyckade i andra aktiviteter. En mycket intressant bild av människors aktivitetsmönster kan utläsas av genomsnittliga uppgifter. Men också stora variationer visas, t.ex. mellan kön och ålder. Man kan konstatera att för underhållning och information är TV-tittande genomgående likadant i hela befolkningen. Äldre män läser tidning under stor del av dagen. Vad gäller förflyttning är det kvinnor, äldre och unga pojkar som går mest, medan bilåkning har en mera jämn fördelning. De som åker mest kollektivt är ungdomar och kvinnor. Tvätt och strykning är kvinnliga aktiviteter till nästan 100 %. Seminarium Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, 2004-12-02 22

Frågor man kan belysa med detta: Var kommer energianvändningen in? Kan man utnyttja spillvärme? Energieffektivare maskiner? Jämföra aktivitetsmönstren? Man kan vända sig till typiska målgrupper med ledning av aktivitetsmönstret. Helena Shanahan, Göteborgs universitet, redovisar att Institutionen för hushållsvetenskap vid universitetet utför studier i praktiken av hushållens beteende och faktiska förbrukning vid användning av energikrävande utrustning (bilaga 16:1-2). Man arbetar med aktionsforskning på ett interdisciplinärt sätt, kvalitativt och kvantitativt, och utifrån hushållens egna skattningar och registreringar. Hushållen förbrukar ca 30 % av all energi och orsakar 50 % av all miljöbelastning. Syftet med studierna är att utveckla kunskap om hushållens samverkan med omgivningen och studera beslutsfattande, etablering och förändring av vanor under längre tid. Några av resultaten hittills är att högförbrukande hushåll ofta har två frysar, använder mycket varmvatten och diskar ofta för hand. Energianvändningen blir mindre om man frekvent använder mikrovågsugn och vattenkokare. Det finns inga klara samband visade mellan hushållsstorlek, egenproduktion av matlagning, antal måltider och energianvändning. I en undersökning, Matvanor och el, från 1996, fick man bl.a. fram att högenergiförbrukare tillbringar mycket tid hemma, äter de flesta måltiderna hemma och använder spisen ofta. I en annan undersökning, Matvanor och energianvändning i hushåll, som gjordes för NUTEK 1995, undersökte man i detalj tre barnfamiljer, två pensionärshushåll och ett studenthushåll. Hushållen fick under 14 dagar i en dagbok registrera sina måltider. Mätningar av energianvändningen gjordes för kyl och frys, spis, mikrovågsugn, små apparater och varmvatten i köket. Samtalsintervjuer gjordes före och efter dagboksanteckningar och mätningar. Institutionen har sökt medel ytterligare studier i bostadslägenheter försedda med mätutrustning i den andra omgången av FORMAS/BIC-programmet, men har fått avslag. Jurek Pyrko, Lunds Tekniska Högskola, presenterar ett pågående projekt Direkt och indirekt laststyrning i byggnader finansierat av Elforsk, Formas och Energimyndigheten (bilaga 17). Man har sett på hushållens elanvändningsmönster, särskilt använd effekt. Projektet är uppdelat i tre delprojekt: Direkt laststyrning (teknisk reglering av elanvändning) i småhus, indirekt laststyrning (genom prissättning) i småhus samt beteendeaspekter på elanvändning och eleffekthushållning i hemmen. En fallstudie har genomförts med tio utvalda, eluppvärmda småhus i Södra Sandby i Skåne. Samtliga medlemmar i hushållen fick föra energidagböcker under fyra dagar. Mätdata på total elanvändning, värme, varmvatten och hushållsel registrerades varje timma under dagboksperioden gjordes mätningar med 5- minutersintervaller. Uppföljningssamtal genomfördes därefter. Man konstaterade betydande skillnader i elanvändningsmönstret mellan de olika hushållen beroende på familjernas sammansättning och elapparatinnehav. Det visar sig att elförbrukning och effektuttag är särskilt höga vid vissa tidpunkter på dagen. Som exempel presenteras ett speciellt hushåll, familjen Svensson och deras elanvändningsvanor när familjemedlemmarna kommer hem på eftermiddagen/kvällen. Effektuttaget kan då ligga på 13,7 kw under denna topp, fördelat på värme 22 %, varmvatten 11 % och hushållsel 67 %. Då huvudsäkringen i deras hus är på 20 A, har huset nästan nått gränsen för effektuttaget (13,8 kw). Om ännu en elapparat slås på, kan detta orsaka strömavbrott. Sammanfattningsvis konstateras beträffande energi- och effektbehovet i bostäder: Växande antal elapparater Högre eleffekt i elapparater Installerad effekt ökar i hushåll Seminarium Energieffektiva hushållsapparater teknikutveckling, behov och beteenden, 2004-12-02 23