Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; NFS 2006:1 Utkom från trycket den 28 februari 2006 beslutade den 15 februari 2006. Ändringar införda enligt föreskrifterna NFS 2008:11 Med stöd av 3 kap. 4 och 9 kap. 3 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön föreskriver 1 Naturvårdsverket följande. Allmänna bestämmelser Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas då vattenmyndigheten utför och redovisar uppgifter om ytvattenförekomster enligt 3 kap. 1 och 2 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samt redovisar sådana uppgifter enligt 9 kap. 2 samma förordning. Definitioner 2 Termer och uttryck som används i denna föreskrift har samma betydelse som i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. 3 I dessa föreskrifter avses med attribut: egenskaper hos ett visst objekt. För geografiska objekt indelas attribut i geometriska (läge, form, storlek) och tematiska (annan egenskap än geometri), geografisk databas: databas som innehåller digitala geografiska data, GIS: Geografiska informationssystem, informationssystem som hanterar geografiska data, riskbedömning: bedömning, i enlighet med bilaga II punkten 1.5 andra stycket till direktiv 2000/60/EG, av om ytvattenförekomsten riskerar att inte uppfylla de kvalitetskrav som fastställs enligt 4 kap. förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1, Celex 32000L0060).
statusklass: den status ytvattenförekomsten bedöms ha enligt definitionerna i bilaga V till direktiv 2000/60/EG, topologi: beskrivning av hur geografiska objekt ansluter eller angränsar till varandra, unik identitet: en unik identitet för en företeelse som är oberoende av dess representation och som kan jämföras med ett personnummer. Identiteten kan användas som kopplingsnyckel dvs. med hjälp av denna knyts information om objektet till objektet, ytvattenkategori: en sjö, ett vattendrag, ett kustvattenområde eller ett vatten i övergångszon. Typindelning av ytvattenförekomster 4 Ytvattenförekomster ska avgränsas i relevant skala. Tilldelning av unika identiteter ska göras enligt punkt 4.2 i bilaga 4 till denna föreskrift. (NFS 2008:11) 5 Varje ytvattenförekomst ska ges en typtillhörighet. I bilaga 1 till denna föreskrift anges de limniska regionerna, inom vilka en typindelning ska göras enligt föreskriftens bilaga 2. De marina typernas utbredning anges i föreskriftens bilaga 3. Påverkansbedömning av ytvattenförekomster 6 Vid betydande påverkan från punktkällor ska utsläppet kopplas till berörd ytvattenförekomst tillsammans med information om punktkällans geografiska läge i form av x- och y-koordinat, dess existerande unika identitet i emissionsregistret (EMIR) och branschtillhörighet enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI) med hushåll som tillägg. (NFS 2008:11) 7 Bedömningen av annan betydande påverkan än påverkan från punktkällor ska genomföras på lämplig geografisk nivå. Resultatet av bedömningen ska kopplas till vald geografisk nivå tillsammans med information om branschtillhörighet, med hushåll som tillägg, i kategorierna areella näringar, industri, övrig eller okänd om uppgifter om källan saknas, samt vald metod för bedömning. (NFS 2008:11) Ekonomisk analys 8 Redovisningen av den ekonomiska analysen ska i enlighet med 3 kap. 1 3. förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön göras på vattendistriktsnivå. För punktkällor med betydande påverkan ska den göras branschvis enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI) med hushåll som tillägg. För annan betydande påverkan ska redovisningen ske enligt branschtillhörighet, med hushåll som tillägg, i kategorierna areella näringar, industri, övrig eller okänd om uppgifter om källan saknas.
Register över skyddade områden med vattenanknytning NFS 2006:1 9 Registret över skyddade områden ska innehålla nationellt gällande data som beskriver områdets geografiska avgränsning, i GIS-format, och som anger dess unika identitet. Registret ska även innehålla uppgift om områdets namn, enligt vilket/vilka EG-direktiv området är utpekat, svensk lagstiftning som skyddar området samt syftet med skyddet. (NFS 2008:11) Hantering av data om ytvattenförekomster 10 En geografisk databas, med topologi, över ytvattenförekomster i skala 1:250 000, uppdelad på olika ytvattenkategorier som inte överlappar varandra och med nätverksbildad hydrografi, ska hållas uppdaterad. Den geografiska databasen ska kunna levereras i ett standardiserat exportformat för GIS-information. 11 Indelningen i ytvattenförekomster ska följa indelningskriterierna i punkt 4.1 i bilaga 4 till denna föreskrift. 12 Varje ytvattenförekomst ska tilldelas en unik identitet enligt punkt 4.2 i bilaga 4 till denna föreskrift. (NFS 2008:11) 13 Attributdata till varje ytvattenförekomst ska hållas uppdaterade och kunna exporteras i XML-format. Attributdata till ytvattenförekomsten ska utöver dess unika identitet minst innehålla uppgift om förekomstens namn, identitet enligt Svenskt vattenarkiv (SVAR), distriktskod, identitet för delavrinnings- respektive huvudavrinningsområde enligt SVAR, kategorikod, typkod, typ av betydande påverkan, riskbedömning, statusklass, uppgift om ytvattenförekomsten är konstgjord eller kraftigt modifierad samt unik identitet på skyddat område. 14 Den geografiska databasen, enligt 10 denna föreskrift, och XML-filen, enligt föreskriftens 13, ska tillhandahållas Naturvårdsverket vid begäran. 15 Vid justering av en befintlig ytvattenförekomsts avgränsning eller tillägg av en ny sådan ska identitetssättningen följa principerna i punkt 4.2 i bilaga 4 till denna föreskrift. 16 Justering av indelningen av ytvattenförekomster eller dess attributvärden, enligt 13 och 15 denna föreskrift, ska historikhanteras. 17 Det ska via den unika identiteten för ytvattenförekomsten vara möjligt att spåra underlag och bedömningar som har legat till grund för den information som ingår i de underlag som redovisas till Naturvårdsverket enligt 9 kap. 2 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. 3
18 Ytvattenförekomsternas geometri ska kunna tillhandahållas i referenssystemet SWEREF 99 TM. (NFS 2008:11) Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 mars 2006. Naturvårdsverket LARS-ERIK LILJELUND Håkan Marklund Enheten för Miljöövervakning Ändringsföreskrifterna NFS 2008:11 träder i kraft den 31 maj 2008. Naturvårdsverket LARS-ERIK LILJELUND Håkan Marklund Enheten för Miljöövervakning
Bilaga 1 NFS 2006:1 Kriterier för indelning av limniska ekoregioner Sveriges limniska ytvattenförekomster indelas i sju ekoregioner; 1. Fjällen över trädgränsen 2. Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen 3. Norrland kust, under högsta kustlinjen 4. Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. 6. Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. 7. Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Ekoregionbeteckning anges med S för sjö eller V för vattendrag följt av regionbeteckning med nummer enligt ovan. Exempel; en sjö belägen i region 3 (Norrlands kust) betecknas S3. 5
Bilaga 2 Kriterier för indelning av limniska typer Tabellerna nedan anger de indelningskriterier för hydromorfologiska egenskaper som ska tillämpas vid typklassning av sjöar respektive vattendrag. De beteckningar som anges för ett av kriterierna ska anges som index. Detta hydromorfologiska index tillsammans med ekoregionsbeteckningen i bilaga 1 utgör typbeteckningen för en sjö eller ett vattendrag. Exempel; en sjö belägen i ekoregion 2 med djup större än 5 meter och en yta större än 10 km 2 men med låg humushalt och alkalinitet ges beteckningen S2(DLNN). (NFS 2008:11) Tabell 1 (NFS 2008:11) SJÖAR Djup (medel) Djup (max) Yta Humus Kalk >4 m (D) >5 m (D) >10 km 2 (L) >50 mg Pt/l (Y) >1,0 mekv alk (Y) </=4 m (S) </=5 m (S) </=10 km 2 (S) </=50 mg Pt/l (N) </= 1,0 mekv alk (N) Tabell 2 (NFS 2008:11) VATTENDRAG Avrinningsområde Humus Kalk >100 km 2 (L) >50 mg Pt/l (Y) >1,0 mekv alk (K) </=100 km 2 (S) </=50 mg Pt/l (N) </=1,0 mekv alk (N) 6
Bilaga 3 Typindelning av Sveriges kustvatten Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Våg- Vattenutbyte Bottensubstrat exponering (dagar) 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade Omblandat vid <15m och Mindre 0-9 men 10-39 Lera eller kustvatten. öar och grunda vikar. Grunt. permanent skiktat vid större utsatt eller förekommer djup, övre och undre lagret skyddat polyhalint. 2. Västkustens Grunda trösklar i inloppet och Omblandat vid <15m och Skyddat >40 Lera eller fjordar. stort maxdjup inne i fjorden, permanent skiktat vid större dålig vattenomsättning i djupområdena, djup, övre och undre lagret syrebrist vanlig. polyhalint, undre lager som är euhalint förekommer. 3. Skagerrak, Västkustens Öppet hav. Yttre områden mot Permanent skiktat, övre lagret Utsatt eller 0-9 Lera eller yttre kustvat- öppet hav är mycket utsatta, inre polyhalint, undre lagret euha- mycket ten. delar med spridda öar är mindre lint. utsatt utsatta för vågpåverkan. Djupt. 4. Kattegatt, Västkustens Öppet hav. Yttre områden mot Permanent skiktat, övre lagret Utsatt 0-9 Lera eller yttre kustvat- öppet hav är utsatta, inre delar och undre lagret polyhalint. ten. med spridda öar är mindre utsatta för vågpåverkan. Djupt. Öppen slättlandskust, inga skyddande öar. Grunt. 5. Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten. 6. Öresunds kustvatten. Omblandat vid <10m och permanent skiktat vid större djup. Övre lagret mesohalint/polyhalint och undre lagret polyhalint. Öppen kust. Grunt. Omblandat vid <10m djup och 7. Skånes kustvatten. Öppen kust, stranderosion förekommer. Grunt. 8. Blekinge skärgårds och Kalmarsunds inre kustvatten. 9. Blekinge skärgård, och Kalmarsunds yttre kustvatten. Många grunda vikar och skyddande öar. Grunt. Öppet hav, vanligen grunt men djupt förekommer. permanent skiktat vid större djup. Övre lagret mesohalint och undre lagret polyhalint. Omblandat eller delvis skiktat, övre och undre lagret mesohalint. Omblandat eller delvis skiktat, mesohalint Omblandat eller delvis skiktat, mesohalint Utsatt 0-9 Sand/grus, i norra Öresund Mindre utsatt 0-9 Sand, lera eller Isdagar Styrande faktorer Salinitet, vågpåverkan, vattenut- (~47) byte. (~50) (~30) (~30) (~50) (~45) Utsatt 0-9 Sand/grus (~60) Skyddat >40 men 10-39 förekommer Lera, sand eller Utsatt 0-9 Sand/grus, lera eller (~65) (~45) Vattenutbyte, salinitet, vågpåverkan. Salinitet, vågpåverkan, vattenutbyte. Salinitet, vågpåverkan, vattenutbyte. Vågpåverkan, salinitet, bottensubstrat. Vågpåverkan, salinitet, skiktning. Salinitet, skiktning, vågpåverkan. Vattenutbyte, vågpåverkan. Vattenutbyte, vågpåverkan. 7
10. Östra Ölands, sydöstra Gotlands kustvatten samt Gotska Sandön. 11. Gotlands västra och norra kustvatten. 12. Östergötlands samt Stockholms skärgård, mellankustvatten. 13. Östergötland, inre skärgård 14.Östergötland, yttre kustvatten 15. Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16. Södra Bottenhavet, inre kustvatten. Öppen kust, grunt. Omblandat, mesohalint. Utsatt (Mycket utsatt) 0-9 Hård eller sand (~25) Öppen kust, djupt. Djupare områden har permanent skiktning, övre och undre Skärgård med många öar och vikar. Bottnen är starkt kuperad, från <10m till 60m. lagret mesohalint. Delvis skiktat, övre och undre lagret hög oligohalint. Utsatt 0-9 Hård (~30) Skyddat >40 men 10-39 förekommer Lera 90-150 (~90) Insjölandskap med långa vikar, jordbruk och skogsklädda öar, påverkat av sötvattentillflöde. Ytter skärgård med många öppna fjärdar. Inre områden med öar är mindre utsatta, medan yttre områden mot öppet hav är utsatta. Varierande djup, rikligt med grund och djupa förkastningar (100m). Delvis skiktat, övre lagret låg oligohalint och undre lagret hög oligohalint Djupare områden har permanent skiktning annars delvis skiktat, övre och undre lagret mesohalint. Mindre utsatt eller utsatt. Skyddat 10-39 men >40 förekommer 0-9 men 10-39 förekommer. Lera 90-150 (~90) Lera eller (~70) Ytter skärgård med många öppna fjärdar. Inre områden med öar är mindre utsatta, medan yttre områden mot öppet hav är utsatta. Varierande djup, rikligt med grund och djupa förkastningar (100m). Djupare områden har permanent skiktning annars delvis skiktat, övre lagret hög oligohalint och undre lagret mesohalint. Mindre utsatt eller Utsatt 0-9 men 10-39 förekommer Lera eller (~80) Många skyddade vikar med varierande djup vanligen <30m. Delvis skiktat, övre och undre lagret hög oligohalint. Inre områden med stort sötvattentillflöde kan ha lägre salthalt i ytan. Mindre utsatt eller skyddat 10-39 men >40 förekommer Lera eller 90-150 (~125) Vågpåverkan. Skiktning. Salinitet, vattenutbyte, skiktning, vågpåverkan, isdagar. Salinitet, vattenutbyte, vågpåverkan, isdagar. Skiktning, vattenutbyte, salinitet, vågpåverkan. Salinitet, isdagar. Isdagar, vattenutbyte, vågpåverkan, salinitet. 8
17. Södra Bottenhavet, yttre kustvatten. 18. Norra Bottenhavet, Höga kustens inre kustvatten. 19. Norra Bottenhavet, Höga kustens yttre kustvatten. 20. Norra Kvarkens inre kustvatten. 21. Norra Kvarkens yttre kustvatten. 22. Bottenviken, inre kustvatten. 23. Bottenviken, yttre kustvatten. Vatten i övergångszon 24. Stockholms inre Skärgård och Hallsfjärden 25. Göta Älvs- och Nordre Älvs estuarie Öppet hav med få öar, varierade djup vanligen >30m. Många skyddade vikar med varierande djup vanligen >30m. Öppet hav med få öar, varierade djup vanligen >30m. Öppen kust med många vikar, få eller inga skyddande öar. Grunt. Öppet hav med några få större öar. Djup varierande, vanligen >30m. Många öar och sandbankar. Grunt. Öppet hav med få öar. Varierande djup, vanligen >30m. Beskrivning & djupkategori Starkt påverkade av utflödande sötvatten från Mälaren. Bottnen är starkt kuperad, från <10m till 60m. Grundområde (medeldjup 6m) starkt påverkat av sötvattentillflöde. Delvis skiktat, övre lagret hög oligohalint och undre lagret mellan hög oligohalint och mesohalint. (~ 6 PSU) Delvis skiktat, övre och undre lagret hög oligohalint. Inre områden med stort sötvattentillflöde kan ha lägre salthalt i ytan. Delvis skiktat, övre och undre lagret hög oligohalint. Delvis skiktat, övre lagret låg oligohalint och undre lagret hög oligohalint Delvis skiktat, övre lagret mellan hög och låg oligohalint (~3 PSU) och undre lagret hög oligohalint Delvis skiktat, övre och undre lagret låg oligohalint. Delvis skiktat, övre lagret låg oligohalint och undre lagret hög oligohalint. Skiktning & salinitet Delvis skiktat, övre lagret låg oligohalint och undre lagret hög oligohalint Saltkilsestuarie med ytsalthalten på ~13psu. Utsatt 0-9 Lera eller 90-150 (~120) Isdagar, vattenutbyte vågpåverkan. Mindre utsatt eller skyddat 10-39 men >40 förekommer Lera eller 90-150 (~125) Isdagar, vattenutbyte, vågpåverkan, salinitet. Utsatt 0-9 Lera eller Mindre utsatt eller skyddat 10-39 Hård, sand eller lera Utsatt 0-9 Hård, sand eller lera 90-150 (~120) >150 (~175) >150 (~155) Isdagar, vattenutbyte, vågpåverkan. Salinitet, isdagar, vattenutbyte, vågpåverkan. Salinitet, isdagar, vattenutbyte, vågpåverkan. Skyddat 0-9 men 10-39 förekommer Sand, eller lera Utsatt 0-9 Sand, eller lera Vattenutbyte (dagar) Vågexponering Bottensubstrat >150 (~180) Isdagar, vattenutbyte, vågpåverkan. >150 Isdagar, vattenutbyte, vågpåver- (~160) kan. Isdagar Styrande faktorer Skyddat >40 Lera 90-150 (~90) Salinitet, vattenutbyte, vågpåverkan, isdagar. Skyddat 0-9 Blandade sediment - Salinitet, sötvattentillflöde. 9
Indelningskriterier för kustvatten och vatten i övergångszon Djupkategori: Grunt <30m Djupt >30m Omblandning/ Skiktning: (Permanent) skiktat Delvis skiktat Permanent fullt omblandat Salinitet (PSU): Färskvatten = <0,5 Låg Oligohalint = 0.5 till 3 Hög Oligohalint = 3 till 6 Mesohalint = 6 till 18 Polyhalint = 18 till 30 Euhalint = >30 * Dessa indelningskriterier är ej tillämpbara i Svenska kustvatten. Vågor - kategorier: Extremt utsatt* Mycket utsatt Utsatt Mindre utsatt Skyddat Mycket Skyddat* Vattenutbyte (bottenvatten): 0-9 dagar 10-39 dagar >40 dagar Bottensubstrat: Hård Sand/Grus Lera Blandade sediment Isdagar: dagar 90-150 dagar >150 dagar Siffra i parantes anger uppskattat antal isdagar 10
Typindelning av Sveriges kustvatten NFS 2006:1 Skagerrak och Kattegatt Göta Älvs- och Nordre Älvs estuarie 25. 1. Västkustens inre kustvatten. 2. Västkustens fjordar. 3. Västkustens yttre kustvatten, Skagerrak. 4. Västkustens yttre kustvatten, Kattegatt. 11
5. Södra Halland och norra Öresunds kustvatten. 6. Öresunds kustvatten. 7. Skånes kustvatten. 8. Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten. 9. Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten. 10. Ölands och Gotlands kustvatten. 12 Kattegatt och egentliga Östersjön
Stockholms inre Skärgård och Hallsfjärden 24. 8. Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten. 9. Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten. 10. Ölands och Gotlands kustvatten. 11. Gotlands nordvästra kustvatten. 12. Östergötland och Stockholms skärgård, mellankustvatten. 13. Östergötlands inre kustvatten. 14. Östergötlands yttre kustvatten. 15. Stockholms skärgård, yttre kustvatten. 13
16. Södra Bottenhavet, inre kustvatten. NFS 2006: 17. Södra Bottenhavet, yttre kustvatten. 18. Norra Bottenhavet, Höga Kusten, inre kustvatten. 19. Norra Bottenhavet, Höga Kusten, yttre kustvatten. 14
20. Norra Kvarkens inre kustvatten. 21. Norra Kvarkens yttre kustvatten. 22. Norra Bottenviken, inre kustvatten. 23. Norra Bottenviken, yttre kustvatten. NFS 2006: 15
Bilaga 4 Hantering av data om ytvattenförekomster 4.1 Kriterier för indelning av ytvattenförekomster Vid indelning i ytvattenförekomster utgör vattendragens och sjöarnas fysiska struktur huvudkriterium. Sjöar större än eller lika med 1 km² och vattendrag längre än eller lika med 15 km utgör grunden för identifieringen av ytvattenförekomster. Även vattendrag kortare än 15 km kan utgöra egna ytvattenförekomster om de ligger nedströms ett vattendrag som är längre än 15 km eller om vattendraget är beläget nedströms en sjö (större än 1 km²). Detta för att bibehålla ett sammanhängande hydrografiskt nätverk. Vattendrag kan delas in i ytvattenförekomster kortare än 15 km då det är befogat utifrån skillnader i status- och påverkansklassning. Ytvattenförekomster för kustvatten och vatten i övergångszon skapas mellan kustlinjen och 1 NM (Nautisk Mil) utifrån Havsområdesregistret (SMHI). Ytvattenförekomster för havsområden (utsjöområden) skapas mellan 1 och 12 NM utanför baslinjen för varje distrikt för uppföljning av kemisk status. Stora sjöar kan delas in i bassänger som utgör egna ytvattenförekomster beroende på skillnader i status- och påverkansklassning. 4.2 Principer för identitetssättning Ytvattenförekomstidentiteten för en vattendragssträcka beräknas som SE plus en fryst centrumkoordinat motsvarande tio meters noggrannhet, vilket motsvarar sex siffror i nordkoordinaten och fem siffror i ostkoordinaten i SWEREF 99 TM (t.ex. SE666752-64617). (NFS 2008:11) 16
R NFS 2006:1 4.2.1 Vid justering respektive tillägg av vattendrag Identitetssättning vid uppdelning av en ytvattenförekomst ska ske enligt principen att centrumkoordinaten för respektive ny vattenförekomst utgör underlag för de nya identiteterna. Ytvattenförekomsten uppströms respektive nedströms delningspunkten får en identitet som består av landsbeteckningen SE och centrumpunktens koordinat enligt SWEREF 99 TM. (NFS 2008:11) 4.2.2 Vid justering respektive komplettering av sjöar Vid finindelning av sjöar skapas identiteter för de nya ytvattenförekomsterna (bassängerna) bestående av landskoden SE och koordinaterna för polygonens ungefärliga mittpunkt i SWEREF 99 TM (t.ex. SE676345-34653). (NFS 2008:11) Önskar man återgå till den odelade sjön så tas den delande linjen bort tillsammans med bassängernas identitetspunkter. En ny identitetspunkt skapas vilken ges den odelade sjöns gamla identitet. 17