TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn D0019A Formanalys Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Övrig kommentar
När börja designhistorien? Det finns olika åsikter om när och var man ska börja. En idé är att den börjar med Art Noveau i början på 1900-talet. En del andra föreslår att den borde börja i USA efter andra världskriget då vi får de första Designkontoren av en typ som finns än idag. Framförallt skulle det då vara Raymond Loewy som är en av de första. Ytterligare ett förslag är att den borde börja i Drottning Viktorias England i mitten på 1800-talet då den mekaniska produktionen utvidgades. Jag och många med mig anser att vi ska starta under 1700-talets senare hälft. Det är en period som samman faller med James Watts patent på ångmaskinen och möjligheterna att därmed producera stora mängder tackjärn. Detta gav möjlighet att producera till en vidare krets än den lokala befolkningen. Ångmaskinen sätter fart på tillverkningsmöjligheterna och man får till gång till kraft på ett sätt som man inte haft tidigare. Den här ökade produktionen gör också att man behöver fler och nyare modeller så att man kan sälja fler produkter. Här kommer modellböckerna in i bilden. Modellböckerna innehåller tecknade bilder som kunder kunde beställa produkter ifrån. De som ritade de här modellböckerna kan man säga är ett slags tidiga designers. Utformat föremål har människan gjort sedan tidernas begynnelse. Olika hantverk har haft upphovsmän som naturligtvis ägnat formen betydelse. I designhistorien ser vi designern som en följd utav industrialiseringen. Arbetsfördelningen krävde ett mer specialiserat kunnande. Ett sådant kunnande var den konstnärliga formgivningen i produktutvecklingen. Den kulturella och geografiska avgränsningen. En sak som vi bör ha i åtanke är att designhistorien färgas av den som skriver den. Den kulturella och geografiska avgränsningen är en sådan färgning att vara medveten om. Den färgas av vilka vi är och var i världen vi befinner oss. För oss begränsas nästan alltid designhistorien till Västeuropa och USA. Ett undantag från detta är den oerhört framgångs - rika japanska elektronikindustrin. Den här avgränsningen görs ofta utan särskild eftertanke och är mer en slentrianmässig avgränsning. Det är lättare att känna till det område vi lever och verkar i. Därför blir designhistorien mycket en historia om Europa och USA. Synvinkeln, perspektivet. Förutom den tidsmässiga och kulturella avgränsningen så bör vi också vara medvetna om perspektivet på historien. Olika historiker lägger tyngdpunkten på lite olika saker. I det här sammanhanget bör vi vara medvetna om att det finns ett feministiskt perspektiv, Kvinnor har en förmåga att försvinna i historieskrivningarna. Så är det också i designhistorien. Även om det varit betydligt fler män aktiva så betyder det inte att det helt saknas kvinnor. Det finns kvinnor som varit väl så betydelsefulla som sina manliga kollegor.
Ett ytterligare problem att hantera är hur brett eller smalt ska vi se på designhistorien? Ska vi ta med allt eller begränsa oss? Keramik, textil, mode, etc.? Det finns många områden att belysa. Det bästa är nog att se till den övergripande situationen. Formideal Föremål ger uttryck för olika formideal. Det är därför naturligtvis viktigt för människor som jobbar med utformning av produkter att känna till historiens olika formideal. Känner man rötterna så kan man härleda former och/eller utnyttja dem för design i ny tappning. Det blir också lättare att diskutera form om man har en god designhistorisk överblick. Formernas samlevnad. När man pratar om stilar som är typiska för en speciell tidsperiod ska man vara medveten om att flera stilar alltid existerar parallellt. Den stil som kännetecknar en viss tid bryter oftast mot det tidigare rådande och står till viss del för nya idéer vad gäller färg och form. Att modernismen dominerar 1900-talet betyder inte att det är den enda stilen. Flera stilar existerar parallellt t.ex. Art Deco. Dålig smak En under designhistorien vanlig uppfattning är att historiska former inte hör hemma på nya föremål. Historiska former brukat klassas som dålig smak. En orsak till detta är att under århundradena har skickliga hantverkare visat upp sitt kunnande genom att framställa historiska ornament. Ornament som var invecklade, tidskrävande och krävde stor hantverksmässig skicklighet för att utföra. Endast riktigt förmögna människor kunde skaffa sig dessa ornamenterade föremål. En följd av den tilltagande industrialiseringen var möjligheten att tillverka större serier och därmed varor till lägre pris. Dessa tidiga industriprodukter hade ofta låg detaljkvalité. Ett sätt att dölja detta var att skyla över med ornament och dekor. Det var då främst historiska mönster som användes. Kvalitén blev mycket lägre än de hantverksmässigt producerade Föremålen och detta blev då ett exempel på dålig smak. Den här usla kvalitén väcker då motstånd och engagemang. Personer blir upprörda och vill rädda den goda smaken. Det sker då genom att man bildar en grupp, skriver ett manifest eller Bildar en förening som ska rädda den goda smaken. Det här är ett elitistiskt fenomen som säger att vi som är införstådda ska rädda den goda smaken. Vi som vet ska lära de okunniga. De okunniga är nästan alltid folket, den stora massan av människor. Det här tänkande är också inte sällan kopplat till förbättringar av människans livsvillkor. Lär vi ut det sköna eller den goda smaken så blir också människornas liv bättre Josiah Wedegewoods keramikfabrik 1730-1795 Ett tidigt exempel på industridesignmässigt tänkande är Wedgewoods keramikfabrik. Te- och kaffedrickandet ökade i England, därmed också det sociala umgänget. Detta stimulerade efterfrågan på Te- och kaffegods. Wedgewood förstod att sölja in sina produkter till kungahuset. Han fick av dåvarande drottningen tillstånd att sälja keramik med namnet Queens ware. Detta gav honom en stor efterfrågan på produkter. Produkter designade som hos kungligheterna.
Wedgewood hade vuxit upp i firman och kunde verksamheten utan och innan. Han effektiviserade produktionen och planerade nog för det konstnärliga inflytandet. Effektiviseringen bestod i att de anställda fick specialiserade uppgifter. Tidigare hade alla haft kontroll över hela processen precis som hos hantverkare än idag. Nu fick var och en sin del i stället vilket gjorde processen effektivare. Keramiken dekorerades ofta med antika gudar i vitt på blå bakgrund. Den här keramiken kallas för jasper ware. Wedgewood var också först med att avslöja sammansättningen i kinesiskt benporslin. Wedgewoods keramikfabrik var en tid en av de största i Europa. Thomas Chippendale 1718-1719 Chippendale var en skicklig möbeltillverkare som utvecklade sin verksamhet genom att starta ett möbelvaruhus. I detta varuhus kunde kunderna beställa möbler utifrån modellböcker. Modellböckernas skapare var ett slags tidiga designers. Möblerna tillverkades av skickliga hantverkare och modellböckerna representerade naturligtvis den goda smaken. Här är ett exempel på Chippendalefåtölj. (Den här stilen kallas Engelsk Rokoko.) Industrialismens början I mitten av 1700-talet börjar alltså designhistorien då de tekniska nyheterna förändrade förutsättningarna för design. Massproduktionen fick till följd att marknaden blev mättad. För att upprätthålla försäljningen och öka marknadsandelarna behövdes fler modeller. Med hjälp av design kunde fler modeller skapas och på så sätt vidga marknaden och till och med främja exporten. Den här utvecklingen för med sig att vi får en större mängd rika människor. Människor som bildar en förmögen borgarklass, en klass med en allt starkare självkänsla. Vad som är god smak och rätt mode bestäms av aristokratin. Folket har alltid velat imitera aristokrati och kungahus. Det blir ett sätt att skänka lånad glans i sin egen tillvaro. Det är alltså aristokratin som är smakdomare på den här tiden. Ett nytt mode skapar en ny stil. Modellböcker var vanliga under 1700-talet. De kunde visa upp ett urval av ornament för tillverkning av textilier och möbler. Aristokratin kunde beställa från modellböckerna och sedan utfördes tillverkningen av skickliga hantverkare. De här modellböckernas skapare är ett slags tidiga designers. Volymerna ökade och ökade. Det var kvantitet och inte kvalité som gällde för den tidiga tillverkningsindustrin. Behovet av ornament ökade. Ornamenten var främst till för att dölja brister i tillverkningen. Dessa ornament betydde välstånd efter som det fanns förmögna kunder som kunde betala för att få dem hantverksmässigt skickligt utförda. Förändringar i det industrialiserade samhället En följd av industrialiseringen och mekaniseringen var att arbetet delades upp i olika delmoment. En arbetare hade inte längre kontroll över hela tillverkningskedjan. De allra enklaste momenten fick utföras av oskolade människor, kvinnor och barn. I spåren av industrialiseringen följde också social misär. Människorna flyttade in till städerna
från landet och lantarbetet. Trångboddhet var vanligt förekommande. I England gjordes uppror mot mekaniseringen. Det fanns en rädsla för att mekaniseringen skulle ta över och människorna bli utan jobb. Spinning Jenny, James Hargreaves uppfinning 1764 var en vägmaskin som väckte människors vrede. Vissa stormade Hargreaves lokal och förstörde Spinning Jenny. I bondesamhället flöt arbete och fritid samman. I industrisamhället kunde hemmet bli en plats för andra aktiviteter. Redan i slutet av 1800-talet fanns professionella kvinnliga heminredare som gav råd och publicerade böcker. Den här industrialiseringen fick till följd att människor lämnade landsbygden för att arbeta i fabrikerna. Urbaniseringen var påbörjad. Det här skapade en hel del misär. Uppdelningen i specialiserade delmoment i tillverkningen gjorde att oskolade människor, kvinnor och barn fick utföra de allra enklaste arbetsuppgifterna. Man hade inte längre kontroll över hela tillverkningskedjan som i jordbrukssamhället. Nu delas också tiden in i arbetstid och fritid. I bondesamhället flöt detta ihop. Man bodde och arbetade på samma ställe. Den här mörka baksidan av industrialismen, den sociala misären men även situationen i fabrikerna, den usla kvalitén och bristen på god form och estetik väckte naturligtvis missnöje. Protester började höras mot den industriella produktionen. Det största och viktigaste namnet i det sammanhanget är John Ruskin. 1819-1900 John Ruskin (1819 1900) Den främste av motståndarna till industrialismen är John Ruskin. Ruskin hade en professur i konst vid universitetet i Oxford, där han själv var utbildad. Ruskin hade socialistiska idéer och bildade en antiindustriell grupp kallad prerafaeliterna. Den här rörelsen och Ruskins idéer kom senare att tas upp av den betydelsefulla Arts& Crafts rörelsen. Ruskins åsikter om att utnyttja material och tekniker på rätt sätt och till rätt produkter uttrycker grundtankarna till den nya synen på design. Dessa idéer lever kvar i vår nutida syn på design. En andra industriell revolution Utbildningsväsendet var inte specialiserat. En ingenjör var en ingenjör och förmodades kunna det mesta om teknik. Skolningen var varierande för dessa likaså för formgivarna. Några egentliga designutbildningar fanns inte heller. Polytekniska skolor bildas i Frankrike och får efterföljare i andra länder. Den nya tiden kräver nya och specialiserade utbildningar. Vi får en andra industriell revolution under 1800-talet. Detta århundrade blir uppfinningarnas sekel. Många av de stora uppfinningarna kommer till under 1800-talets senare hälft. Morses telegraf (1837), Otis hiss (1852), Siemens dynamo (1866), Edisons glödlampa (1879) Berliners grammofonskiva (1887) samt Bells telefon (1879) är några exempel.
Världsutställningarnas århundrade 1800- talet är också världsutställningarnas århundrade. Den första världsutställningen var 1851 i Crystal Palace. Världsutställningarna fick väldigt stor betydelse i en tid då kommunikation och information var begränsade. De var en möjlighet att visa upp sitt kunnande och sina produkter för en stor mängd människor från en större del av världen. Crystal Palace utställningen besöktes av 14000 besökare. Utställningen i Crystal Palace var en blandning av stilar formelement och ideal. Ett stilmässigt kaos som skulle väcka stark kritik och leda till diskussion om den industriella revolutionens estetik. Den expanderande tillverkningsindustrin och mängden aktörer hade gjort att formspråken bestod av okritiska blandningar från stilar under olika tidsepoker och kulturer. Här deltog också tillverkare från det växande industrilandet på andra sidan Atlanten, USA. Redan här fanns det områden där man var långt framme i jämförelse med sina konkurrenter. Framför allt visade Amerikanerna upp produkter som Segelfartyg, slåttermaskiner och skördetröskor. Skördetröskorna ansågs vara världens bästa. USA I USA tog sig industrialiseringen andra uttryck än i England. Bristen på arbetskraft i USA gjorde att den debatt om industrialiseringen som fanns i Europa inte blev så stark som i Europa. Kritiska röster fanns dock om att smakuppfostran och standarder för god form var nödvändiga. De fick dock aldrig någon större betydelse. Behoven i USA var stora. Massor med verktyg och vapen behövdes. Vapentillverkningen blev det som satte fart på den industriella produktionen i USA. Eli Whitney och Whitneyville Det var just vapentillverkningen som Whitney byggde sin framgång på. Framför allt var det hans standardisering av vapnen så att delarna blev utbytbara mellan alla likadana vapen. Han skapade ett samhälle som skulle vara en förebild. Där fanns ett samhälle som försökte täcka in alla de behov som de som arbetade åt Whitney kunde ha. Skolor, sjukvård, bostäder, kyrkor m.m. är något av det som han byggde i Whitneyville. Whitneys standardiseringsidé togs upp av andra kända industrimän som t.ex. Singer och Remington. Århundradets världsutställning 1876 Industrialismen och alla de nya innovationerna som följde på den medförde en ny estetik som man aldrig tidigare beskådat. Detta väckte ett enormt intresse. Världsutställningen i Philadelphia lockade 10 miljoner besökare. Detta i en tid då det inte var helt lätt att resa. London och utställningen i Crystal Place hade redan då lockat många besökare men denna i Philadelphia övertrumfade Crystal Palace rejält. Redan i London var man störst bäst och snabbast inom många områden. Här visades upp saker som segelfartyg, skördetröskor och slåttermaskiner. Dessa ansågs vara världens bästa. Här visar också bröderna Thonet från Wien upp sin caféstol. Den var ett av de första och förnämsta exemplen på en rationellt formgiven produkt anpassad till den nya industriproduktionen.
Thonetstolen var gjord i böjträ. Den var stapelbar, lätt att lyfta, flytta och rationell att tillverka. Här visar också Shakers upp sina stilbildande möbler. Shakers förekom 1900-talets funktionalism och blev inspirationskälla för dess anhängare. Industrikonst och konstindustri Som tidigare sagts bestod formgivningen under 1800-talet till stor del av att förse föremålen med ornament. Formgivningen uppgift blev att dekorera produkterna för att på så sätt dölja brister i maskintillverkningen. Formgivningen skulle dessutom uppfylla estetiska och marknadsföringsmässiga krav. Det här gav upphov till det som kom att kallas konstindustri ( Industrial Art). Ett produktexempel på dekorerat föremål är symaskinen. Här hade dekoren en ytterligare uppgift. Eftersom sy var något som kvinnor gjorde och dessutom skedde det i hemmet ansåg t.ex. tillverkaren Singer att man måste dölja att det handlade om en maskin. Det ansågs annars finnas en risk att symaskinen skulle skrämma kvinnor från att använda den. Arkitekturen Arkitekturen är sist med att utnyttja den nya teknologin. Här är arkitekten Louis Sullivan banbrytande. Han låter formen och funktionen bli ett uttryck för innehållet, ett tidigt funktionalistiskt tänkande. Byggnaderna är däremot dekorerade till skillnad mot den kommande funktionalismen men dekoren ska uttrycka byggnadens funktion och form. God och dålig smak, estetiskt förfall Den stilblandning som den nya tiden uttrycker på världsutställningarna eller kanske snarare bristen på stil väcker starka reaktioner. I England uppstår en motrörelse med Sir Henry Cole som en av förgrundsfigurerna. Världsutställningen i London 1851 visade tydligt på ett behov av estetisk medvetenhet. Han tar upp kampen mot vad han anser vara industritillverkningens brist på god form. Ett sätt att förbättra designen och att uppfostra människorna till bättre smak är framtagningen av modellböcker. En tidig designskola startas också och en designtidskrift. Mästerprov i ornamentering är en ytterligare insats i den goda smakens namn. Modellböckerna får en enorm betydelse framför allt för textildesignen i Storbritannien. Arts & Craft rörelsen John Ruskin, Sir Henry Cole är två personer vars idéer leder till den framväxande Arts & Craft rörelsen, Den här rörelsen växer sig stark under 1800 talet och finns även i Canada och USA, Den påverkar mycket av debatten inom designen långt in på 1900-talet. En debatt som också ligger till grund för föreningar som Deutsche Werkbund och Svenska slöjdföreningen. Art Noveau och Wiener Werkstätte är riktningar inom designhistorien som direkt är påverkade av den här rörelsen. William Morris tar till sig de här idéerna och lägger till ett socialt engagemang. Morris är en av den brittiska socialiströrelsens grundare. Företaget Morris & Co eller bara the Firm är ett viktigt inslag. William Morris anses av många som den moderna designens viktigaste förgrundsgestalt.
Eklekticismen. Det stilkaos som man kan se under senare delen av 1800-talet och som utspelar sig under Drottning Viktorias styre kallas ibland för Eklekticismen. Den består av en mängd stilar i till synes ingen gemensam tanke. Art Noveau Stilkaoset, de historiska förebilderna och den nya tekniken gjorde att en samling konstnärer ansåg det gamla överspelat och passé. Man längtade efter något nytt. Framförallt ville man se en mer medveten forma som tog hänsyn till material, teknik och skönhet. Den här stilen som är en direkt motreaktion till det tidigare stilkaoset kallas Art Noveau. Den har olika namn i olika länder. Jugend, nationalromantik, liberty style, eller style Anglais är några. Stilen består av ofta av böljande former, former från växtriket. Mörka trämaterial såsom ädelträ är också vanliga. Öppnandet av det slutna riket Japan påverkar också stilarna i Västerlandet. Japan hade ju varit en sluten värld till dess att Parry tvingade japans kejsare att öppna landet 1853. Många offentliga miljöer utformas med det här stilidealet. En av de mer kända är tunnelbanenedgången i Paris. Metron. Jugendrörelsen har stora sociala ambitioner. Man vill verkligen göra något föra att återupprätta hantverket och estetiken. Goda material och gott hantverk gör dock att ambitionerna inte blir uppfyllda. Många stora namn är verksamma i den här perioden. Namn som Victor Horta, Van der Velde, Charles Rennie MacIntosh, m.fl. Stilen ser olika ut i olika länder. Tiffanylampan är ett exempel på amerikansk jugend. I Barcelona börjar katedralen La Sacrada Familia byggas som Gaudi ritat. I Skottland får vi Jugend inspirerat av keltisk kultur. Jugendperioden blir kortvarig och reda 1903 hade den nått sin kulmen. Van der Velde var konstnär men släppte måleriet för att arbeta som designer. Han var framgångsrik och framgångarna leder till att han får arbeta åt storhertigen av Sachsen Weimar. Hans uppdrag är att arbeta för att industri och design ska närma sig varandra. Van Der Velde ritar och grundar under den här tiden Weimarer Kunstgewerkschule 1906. Här kommer så småningom den mest betydelsefulla designskolan under 1900 talet att starta. Stilen blir kortvarig men betydelsefull. I Österrike finns en konstnärsgrupp som kallas Seccessionen under ledning av Gustav Klimt. Han och gruppen startar Wiener Werkstätte som blir en slags jugend på övertid. Påverkan av Rennie MacIntosh är tydlig och formerna blir abstraktare. Jugendstilen undvek skarpa hörn och klädde in dem i naturformer. Wiener Werkstätte är kantigare och mer stiliserad. Framförallt är de sparsammare med dekor och ornament. Ornamenten begränsas av ramar. Man jobbar med tomrummet. Wiener Werkstätte kan sägas ha uppfunnit tomrummet i dekoren. Motståndet Det fanns ett motstånd mot att konstnärer jobbade i industrin. Det ansågs av vissa vara en form av prostitution. En av de betydelsefullaste motståndarna var arkitekten Adolf Loos som ansåg att konstnärer inte skulle arbeta med industrin och masstillverkningen. Loos sade att konstnärerna lika gärna kunde sopa gatorna för där skulle de göra mer nytta.
Loos var också väldigt kritisk mot de organisationer som bildats för att sammanföra design, konst och industritillverkning. Loos ansåg att design och konst skulle skiljas åt. Produkternas form behövde ingen konstnärlig utformning. Som exempel tog han t.ex. hästsadeln som fått sin form p.g a. sin funktion och århundradens hantverk. Han var också motståndare till organisationer som Deutsche Werkbund eftersom deras uppgift var att sammanföra konst och industritillverkning. En annan förespråkare för att konsten inte hade med industrins produkter att göra var Hermann Munthesius. Munthesius förespråkade typformer. Former som han ansåg vara bevis på att konstnärerna inte behövdes i produktionen. Fiolen, Cykeln, segelbåten var sådan exempel enl. honom. I Deutsche Werkbund träffades många av de stora namnen inom Europeisk arkitektur, Namn som Walter Gropius, Mies van der Rohe, Le Corbusier, m.fl. Den här konflikten leder senare till att två av Loos och Munthesius motståndare bildar den mest inflytelserika designskolan hittills, BAUHAUS. Peter Behrens och AEG Peter Behrens räknas som den första egentliga industridesignern och han var självlärd. De 7 år han arbetade på AEG framstår som banbrytande. Peter Behrens tar upp maskinformernas karaktäristik i sin formgivning. Han skapar ett enhetligt formspråk i AEG:s produkter. Här jobbar också de personer som kommer att skapa den dominerande stilen under 1900-talet, modernismen. Universella Former(typformer) Idén om att hitta en bestående form, en form som inte behöver förändras är ett återkommande fenomen i designhistorien. Henry Ford ansåg t.ex. att T-forden var en sådan form. Ingen mer design skulle behövas. Ford var till sist riktigt illa ute innan man lyckades lansera A-forden som ersättare och rädda företaget. 1900-talet Jugend efterträds av funktionalismen. Det ska ta hela 80 år innan den blir ifrågasatt. Den tidiga funktionalismen som hade enkelhet som ideal och var motståndare till dekor och ornament men hade ett vackert formspråk anammades snar ta av tillverkningsindustrin. Idealen passade den nya tidens tillverkning perfekt. Massproduktion och enkelhet kunde ge stora vinster. 1900-talet är också ismernas århundrade. Här finns futurism, dadaism, surrealism, kubism, purism. Purismens stora företrädare är Le Corbusier. I Sverige ombildas den 1845 grundade Svenska slöjdföreningen 1915 till en anpassad version av den tyska Deutsche Werkbund. Svenska slöjdföreningen ger ut propaganda tidskriften Vackrare vardagsvara. En viktig händelse i svensk industridesign, Här propagerar man för att arbetarklassen ska få vackrare och funktionellare föremål i sin vardag, Wilhelm Kåges arbetarservis är ett exempel på en sådan produkt.
USA, depression och 30-tal I depressionens USA på 30-talet var det viktigt att få igång konsumtionen. Här satsar man stort på att designa nya produkter som ska tilltala konsumenterna. Här föds begreppet styling inom Industridesignen, vilket betyder att man bara formger produktens yta. Strömlinjeformen skapas. Den förknippas framförallt med Raymond Loewy, invandrad fransk ingenjör. Raymond Loewy öppnar det första moderna industridesignkontoret. Han blir mycket framgångsrik. Samtida med Loewy är Walter Dorwin Teague, Norman Bel Geddes och Henry Dreyfuss De här fyra amerikanska industridesignerna brukar benämnas som the big four. Svensk industridesign Svensk industridesign är tidigt etablerad på världsmarknaden då vi har fordon, dammsugare och telefoner som exportvaror. Tidiga svenska industridesigners är t.ex. Sixten Sason, Alvar Lenning, Pelle Pettersson, Ralph Lysell, Sigvard Bernadotte, Rune Monö, m. fl. de här tidiga pionjärerna var oftast inte industridesignerutbildade utan var t.ex. Ingenjörer. Bernadotte var silversmed. Sason var illustratör. Ralph Lysell är den som betraktas som först av de svenska. Lysell hade varit i USA och ritat bland annat en bil som byggts och provkörts. Lysells karriär blev kort men han hade ett eget designkontor. Han har bland annat ritat Ericophonen den så kallade Cobran. Svensk industridesign är mån om att vara anpassad till människan och hennes behov och förutsättningar. Ergonomidesigngruppen och A&E Design är några som varit framgångsrika med ergonomi som specialitet Designskolan i Ulm Den sen länge stängda Bauhausskolan får en efterföljare i Ulm. Här försöker man bygga vidare på de idéer som Bauhaus hade. Den nya tidens industri gör dock att vissa delar är föråldrade. Konsten får en helt annan roll än i Bauhaus. Det behövs designers som är bättre anpassade till den samtida industrin. Skolan var dock framgångsrik och har haft ett stort inflytande på hur andra designskolor ser ut. Den stängs 1969 på grund av stridigheter. Striden handlar om synen på konstens roll och utrymme i designundervisningen. Bill är den som har en traditionell syn på konstens roll och Maldonado har en helt annan. Maldonado anser att föremålen har en inneboende estetik och att designerns roll är koordinatorns. Maldonado anser att det behövs en helt ny typ av designutbildning. Där bör ingå ämnen som sociologi, cybernetik, kommunikationsteori, semiotik och ergonomi. Maldonado anses var en av de viktigaste teoretikerna inom modern industridesign. På 70-talet försöker designen vara samhällsmedveten, design för funktionshindrade, design för utvecklingsländer och fattiga är en ledstjärna. Victor Papaneks bok design for the real world är en tidstypisk inspiratör. På 80-talet kommer en motrörelse. Man blir mer estetiskt engagerad än socialt. Designen blir dyr, exklusiv och tar inga samhällshänsyn. Postmodernismen är den nya tidens stil. Här lånar man åter igen in historiska former.
Memphisgruppen blir de som får funktionalismen att efter 80 år bli ifrågasatt. Det kanske mest kända namnet i den gruppen är Ettore Sotsass.