TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar

Transkript

1 TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn D0019A Designteori Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Övrig kommentar

2 Sammanfattning Designteori Designhistoria 1700-talet; Industrialismen Wedgewoods keramikfabrik ( ) var början på industrialismen. Där tillverkades porslin designat för kungligheterna. Tillverkningsprocessen delades upp och effektiviserade produktionen. Jasper Ware kallades keramiken och motivet var blått med vita gudar. Thomas Chippedale Startade ett möbelvaruhus. Använde modellböcker/showroom där möblerna visades. Modellböckernas skapare blev tidiga designers. Massproduktionen gjorde att marknaden blev mättad. Fler modeller gjorde att marknaden vidgades och exporten främjades. John Ruskin - Kritiker mot industrialismen, var med och startade rörelsen prerafaeliterna vilka syftade mot att återgå till hantverket och de estetiska värden som låg i detta. som sedan tas upp av arts and crafts rörelsen (William Morris) talet; Världsutställningarnas århundrade. En möjlighet att visa upp sina produkter för en stor mänd människor från en större del av världen. - Eli Whitney troducerade standardisering. Utformade vapen där delarna var standardiserade och utbytbara. - William Morris Var en brittisk konstnär och formgivare under 1800-talet. Han var även en av förgrundsfigurerna inom den brittiska Arts and Crafts-rörelsen. - Peter Behrens ( ) är mest känd som medgrundare till Deutscher Werkbund och omfattande uppdrag för AEG. Han anses vara den första industridesignern. Art noveau(jugend-nykonst): Mer ormamentik som utmärks av slingrande linjer, blom & växt motiv och överdrivet smyckat Wiener werkstätte: Mer kantigt än art noveau, mer abstrakt. Mindre dekor och ornament. Typform: Den eviga formen, Det är en evig lösning på ett designproblem. Tex T-forden talet; Funktionalismen Funktionalismen: Är motståndare till ornament och dekor. Vill ha massproduktion och enkelhet Depressionen i USA krävde att få igång konsumtionen, satsningar gjordes på att designa produkter som ska tilltala konsumenterna. Begreppet styling föds; att bara formge en produkts yta. Kända industridesigners under denna period (The Big Four); - Raymond Loewy Var en av 1900-talets mest kända industridesigner och öppnade även det första industridesignkontoret.. Bland hans mest kända bidrag märks Shell-, Exxon & Lucky Strike-logotypen. Han formgav även industriprodukter som pennvässare och ånglokomotivet i strömlinjeform som var det nya modet på 30-talet.

3 - Walter Dorwin Teague - Norman Bel Geddes - Henry Dreyfuss Bauhaus designskola Grundades av Walter Gropius. Bauhaus har haft stort inflytande på modern konst och arkitektur och kan även ses som en föregångare till funktionalismen. Ralph Lysell Anses vara den första svenska industridesignern, han designade kobratelefonen. Sixten Sason Designade Hasselbladskameran och arbetade åt Saab Sigvard Bernadotte Designade bland annat explorer flaskan och mönstret virrvarr. Vackrare vardags vara : Är ett begrepp som svenska slöjföreningens ordförande myntade och det kom att spegla svensk design under hela 1900-talet. Arbetarklassen skulle få vackrare och mer funktionella föremål i vardagen. Willhelm Kåge Hade stor betydelse för tillkomsten av den designstil som kallats Swedish Modern. Han designade för Gustavsberg och ville skapa vackert formgivna föremål för hemmet, som alla hade råd med. Startpunkten för svensk konstindustri blev den så kallade hemutställningen på liljevalchs Swedish Grace: Man sökte ett mer sakligt och stramare formspråk byggt på det sena 1700-talets ideal (Klassicismen). Swedish Grace eller även kallad 20-tals klassicismen kom till på 1920-talet och det var det snirklade och graciösa formspråket som gav upphov till namnet. Utfördes ofta i exklusiva material. I Sverige blev Gunnar Asplund en stor förgrundsfigur för den nya stilen. Stilhistorik Venus från Willendorf Är en hittad figur från år f. kr. Altamiragrottan Hittade målningar i spanien från år f. kr. Egypten: Mycket av det vi idag betraktar som självklara ting har sitt ursprung i fornegypten. Exempel Stenhus med fyra vägar, stolen, bordet, sängen och draglådan. Färgskalan var svart, rött, mörkt oranget samt gult, grönt och blått. Antikens Grekland:Till skillnad från Egypten som är starkt förknippat med pyramider så är Grekland starkt förknippat med pelare och tempel. Stolen Klismos kommer från det antika grekland (utsvängda stolsben). Antikens Rom: Betonggjutningstekniken användes för att skapa bågar, valv och kupoler. Pespektivet utvecklas i måleriet och glastillverkingen blomstrar. Gotiken : Ursprung i Frankrike. Störst betydelse i arkitektur. Ny byggnadsteknik gjorde att man kunde bygga högre och smalare samt större glasytor. Spetsbågar, katedraler. Glasmåleriet och smideshanteverket blomstrade och påverkade utformingen av möbler och föremål. Renässansen : Pånyttfödelse, möbler och mindre föremål utformades som byggnadsverk. Kabinnetskåpet. Ideal: absolut symmetri. Möblering efter väggarna. Kroppslighet och grace. Stilen är ornamentrik med rankor mm. Barocken : Barock betyder vidunderlig/oregelbunden och är en frodig och pompös stil. Bygger på antikens arkitektur och dekorativa mönster. Palats och kyrkor byggs med barock stil. Kvinnostatyer som pelare var vanliga. Under början av 1800-talet ansågs barocken vara densamma som fult, därför är ibland ordet barock använt i den betydelsen (Sthlm slott är sen barock). Rokoko : Hovstil (kanske mer smak än stil). Ville behaga, förtjusa och skapa bekvämlighet och intimitet. Budoir och kabinetter avlöste barockens salar. Stor vikt lades på rumsinredning och interiörer. Dekoren är ofta assymetrisk med mjuka former.

4 Klassicismen, gustavianska stilen : Stilen består av dekorativa mönster och motiv( Typ bandrosett, medaljong, bladgirlanger, urna, kolonn osv). Sittgruppen placeras i mitten av rummet under ljuskronan. Nystilarna : Är vanliga under 1800-talet och dominerar under dess senare hälft. Nyrokoko, nyrenässans, nybarock, tapetserarstil är några utav dessa. Jugend (Se Art novau under 1800-talet) Funktionalismen Stockholmsutställningen 1930 Popkonsten 60-talet Ergonomi design gruppen 70-talet Postmodernism avståndstagande från funktionalismen Formlära Rörelse och krafter; Axel: Primär, sekundär, tertiär. Rörelse: rak, knäckt, enkelkrökt, sammansatt krökning. Kurvor: asymmetrisk accent, symmetrisk accent, neutral. Grundformer i 2D: Triangel, kvadrat, cirkel. Grundformer i 3D: Sfär, kub, cylinder, tetraed, pyramid. Kontraster: Grundförutsättning för all visuell kommunikation. Den mest grundläggande formkontrasten i två dimensioner är den mellan yta och mellanrum (2D). I tre dimensioner är det kontrasten mellan kropp och rum som är grundförutsättningen. Formgivningsverktyg: upprepning, vridning, överskärning, spegling, förskjutning, konturförändring, ändring av mönster eller gräng, ändring av färg, negativ form, förgreningar, delning, storleksförändring, riktningsförändring. Optisk mittpunkt: Där vi uppfattar att mittpunkten är. Dra två diagonal streck från hörn till hörn på ett papper. Strax ovanför där linjerna möts ligger den optiska mittpunkten. Gestalt: arrangemang där de ingående delarna fungerar som en helhet vilken är mer än summan av sina delar. Skapar ett estetiskt mervärde.. De 8 gestaltfaktorerna Närhetsfaktorn Hjälper oss att bilda en gestalt genom att gruppera ihop delar som ligger nära varandra (Nära hör samman). Ytfaktorn - Innebär att en större yta uppfattas som en tydligare gestalt än den stora ytan. Exempelvis uppfattas den svenska flaggan som ett gult kors på en blå bakgrund snarare än fyra blåa fält på en gul bakgrund. Symmetrifaktorn Områden som åtskiljs av symmetriska figure tolkas som enhetliga figurer. Slutenhetsfaktorn Innebär att linjer som bildar en sluten enhet ses lättare som en helhet än samma linjer med mellanrum. Goda kurvans lag Den goda kurvans lag innebär att vi ser mönster i tillsynes oordnade förhållanden så att en tänkt linje i minsta möjliga mån behöver ändras eller brytas. Vi uppfattar två korsande kurvor och inte slumpmässigt utplacerade prickar av varierande storlek. Är tex hjälpsam vid kartläsning Erfarenhetsfaktorn Erfarenheter i livet kan göra att vi uppfattar en gestalt där en annan person utan dessa erfarenheter uppfattar en helt annan gestalt. Likhetsfaktorn Innebär att delar som är lika och har samma proportioner hör samman och bildar en gestalt. Den gemensamma rörelsen Olika elements gemensamma rörelse gör att de uppfattas som en gestalt. Till exempel två bilar som kör på samma sida på en motorväg bildar en gestalt då de färdas i samma riktning. Gyllene snittet Det gyllene snittet grundar sig i Fibonachis talserie (1:1:2:3:5:8:13:21:...) och fungerar så att förhållandet mellan sidorna följer talserien (tex 5:3). Detta kallas den gyllene proportionen, och används för att skapa en gyllene rektangel. Genom att skissa varje siffra i talserien som en kvadrat, (först två st 1x1, sedan en 2x2, sedan 3x3 osv) och sedan dra en spiral igenom dessa kan man skissa en gyllene spiral.

5 Estetik Defintionen på estetik: Vetenskap om det sköna. Estetiken påverkar i hög grad hur en design används och uppfattas. Estetisk formgivning uppfattas som enklare och mer lättförståelig. Uppmanar till användning och stimulerar kreativt tänkande. Sex estetiska riktlinjer: Enhet, Ordning, Precision, Miniatyrisering, Variation, Enkelhet. Baumgarten Tysk filosof som myntade den moderna innebörden av begreppet estetik Färglära NCS-systemet(Natural Color System) bygger på opponentfärgsteorin och tittar på färgernas visuella egenskaper till skillnad från de flesta andra färgsystem som bygger på färgens fysiska egenskaper. NCSsystemet bygger på de så kallade elementärfärgerna vilket är: Gul, blå, grön, röd, vit och svart. Dessa 6 elementärfärger uppfattas av oss som rena och besitter endast en egenskap, så gott som alla kan urskilja dessa. Opponentfärgsteorin: De 4 kulörta elementarfärgerna(gul, Grön, Röd och Blå) bilder opponentfärgpar: Gul-Blå och Röd-Grön. Man kan alltså inte beskriva en färg som rödaktig och grönaktig eller gul med blått inslag. Den 12 delade färgcirkeln: Har 3 primärfärger (Gul, Röd, Blå). Mitt emot varje primärfärg är en sekundärfärg, övriga är tertiärfärger. Komplementfärger är mitt emot varandra i färgcirkeln och om man blandar två komplementfärger med varandra ger det en brun, okulört färg. Subtraktiv färgblandning Blandar man en subtraktiv färgblandning blir blandningen svart och irreversibel (går ej att återställa). Färgsystemet vid en subtraktiv blandning kallas CMYK(Cyan, Magenta, Yellow, Key Color), är materiell och används vid tex tryck på kläder. Additiv färgblandning Blandar man en additiv färgblandning blir blandningen vit och går att återställa (reversibel). Färgsystemet kallas RGB(red, green, blue) och är optisk och används på tex datorskärmar.

6 Karl Rydbergs 6 färggrammatiska regler Tidigt färgval Eftersom färg är det första du uppfattar måste du redan från början tänka på färgvalet. Färg är ingenting som man klistrar på i efterhand Basreaktioner Tag de animaliska basreaktionerna i beräkning. Färgen får inte verka skrämmande eller hotfullt mot djuret i oss. Kultur och trender Tänk över färgernas symbolvärde utifrån kultur, religion, politik, geografi, mode, smak, estetik etc. Se till att färgerna inte är nationellt stötande Flimmereffekten Vissa färger fokuserar ögat olika på beroende av kortvågigt och långvågigt ljus. Ett klassiskt misstag är röd text på blå botten eller tvärt om. Färgen skall vara likformig Färgvalet ska bestämma innehållet och appelera till budskapet känslomässigt. Typsnitt, pappersval, bilder, budskap, innehåll, färger och former ska tala samma språk. Kontrastverkan Jobba med kontraster både i färg, glans och textur. Simultankonstrast Ögat strävar efter att frammana komplementfärger till den nyss visade. Till exempel om ett grått färgprov placeras på en röd bakgrund kan man uppleva en anstrykning av grönt (komplement färg till röd) i det grå färgprovet. En så kallad färginduktion Ett grönt färgprov på röd bakgrund får extra lyskraft eftersom den då istället förstärks av den röda bakgrunden. Beroende på bakgrund kan man alltså få färger att framträda mer eller mindre, så kallad kulörtonsförstärkning. Färgsättningar av produkter: Ta hänsyn till kulturella skillnader, rituell betydelse, politik, traditionell användning, symbolisk betydelse, trender, favoritfärg Färgernas ljushet är avgörande för hur man läser ihop färger Färg på större yta ser ljusare och klarare ut. Färgprover skall bedömas i det ljus det ska användas Ljusa färger till stora ytor, starka färger till detaljer. För många starka kulörter blir rörigt. Färgsättning i rum A Randigt på väggarna ger en uppfattning om att det går uppåt och blir högre i taket. B En mörk färg på kortväggen får rummet att se kortare och bredare ut, kortväggen kommer emot oss. C Ljusare färger på väggar och tak får rummet att se stort och luftigt ut. D Om taket är mörkt känns rummet mer ihoptryck nedåt. E Rummet blir bredare och längre om man färgsätter långväggarna och kortväggen med en ljusare färg än taket och golvet. F Om olika färger används på höger och vänster vägg uppfattas rummet som färgmässigt obalanserat. Om man använder en varm färg så känns rummet varmare och mysigare, om man däremot använder en kall färg så känns rummet mer neutralt och rent. Semiotik Läran om tecken/teckensystem och hur dessa tolkas Begrepp inom Semiotik Semantik Vad tecknen förmedlar, alltså relationen mellan tecken och det som de refererar till. (Meddelandet) Syntax Relationen mellan tecken och hur de interagerar med varandra. Pragmatik Användandet av tecken utifrån sammanhang. Innebörden av tecknet förändras beroende på miljön. Ikon En ikon är något som försöker efterlikna den fysiska formen, tex en skylt med en säng på uppfattas som att man kan gå in och sova/vila på sängen. Index Utseendet på ett index är funktionsmässigt kopplat till vad det beskriver. Ett dörrhandtag är tex

7 utformat så att handen ska kunna greppa det på ett bra sätt när man öppnar. Symbol En symbol är något vi lärt oss att förstå vad det betyder(innebörden av symbolen). Ett exempel är korset som används för att symbolisera sjukvård. Grundtecken Med grundtecken menar man vid produktutveckling att man ska försöka hålla sig till vissa grundfunktioner eller grundutseende så att produkten går att identifiera till det den är och dess funktion. Arketyp En urbild, tex för att varna för tåg används ännu idag en bild på ett ånglokomotiv även fast det inte används längre. Bilden på ett ånglokomotiv uppfattas på samma sätt idag som för 50 år sedan. Mapping Förhållandet mellan två saker, till exempel rörelser av kontroller och de resultat som blir till följd av detta. Feedback Att man får respons på de åtgärder som har gjorts och vilka resultat som har uppnåtts. Till exempel slår man in ett telefonnummer på hemtelefonen/mobilen hör man en ton när man trycker på siffran och får också bekräftat genom att siffran lagts till i det inslagna telefonnummret på displayen. Denotation Den faktiska meningen av tecknet, vad produkten är. Kan också inkludera funktion och användning. Den uppenbara eller allmänt vetande med tecknet. Konnotation Har att göra med sociala, kulturella och personliga associationer. (Ideologiska, känslomässiga etc.) Dessa är typiskt relaterade till tolkarens klass, ålder, kön, etnicitet osv. Myt Kombinerat denotation och konnotation, detta hjälper oss att förstå våra erfarenheter inom en kultur. De 4 semantiska funktionerna enligt Rune Monö Beskriva Produktens gestalt kan beskriva dess syfte, funktion eller hur den används. Uttrycka Produktens gestalt kan uttrycka egenskaper som tex tyngd, smidighet, fart osv. Uppmana(Signalera) Produktens gestalt kan uppmana till aktion/reaktion Identifiera Produktens gestalt kan identifiera någon eller något. (Tex kan vissa bilmärken identifieras väldigt lätt genom dess gestalt, tex Saab eller Volvo. De 7 olika sinnena Visuell perception Vi ser färg, form, ljus och rytm Auditiv perception Vi hör toner och buller Taktil perception Vi känner ytstruktur, rörelse & rytm i ytstruktur, tryckskillnader i temperatur. Smak perception Vi känner smak Olfaktisk perception Vi känner lukt Muskelsinnet (Det kinetiska sinnet) Vi varseblir lägen och rörelser i våra muskler och leder. Jämviktssinnet Talar om hur vi förhåller oss till vertikallinjen. Formspråk Massan: Den mängd material som används. Viktigt för formens uttryck (Man kan utforma massan för en form så den ser lätt respektive tungt ut etc.) Volym: Den plats som föremålet tar upp, Storleken. Rymden: Det utrymme som finns inuti föremålet. Ytan: Utsträckning (plan, böjd, buktig), textur(hur ser ytan ut), gräng (hur känns ytan med handen) Linjer: Gränslinjer (linjer som skiljer olika delar i formen åt), konturlinjer, spårlinjer (är de linjer som tex finns ingraverat i ytan). Rörelse: Skapas av ytornas och linjernas riktningar, kan även ha rytm. Ljus: Ger liv åt form och gräng (ytan). Kan framhävas på olika sätt genom placering och ljusstyrka. Proportioner: Förhållande mellan bredd, höjd och djup samt olika delar av föremålet. Mellanrumsformer: Den tomma ytan mellan olika ytor och former på ett föremål. Kreativitet - Förmågan att åstadkomma nya kombinationer Schablontänkande Att bedömma ett objekt utifrån dess benämning, inte dess faktiska egenskaper. Motsatsen till kreativitet.

8 A + b = C A är ett problem, B är en kunskap/erfarenhet. Genom en kombination av ett visst A och ett visst B uppnås det nya begreppet C. Kreativ process enligt John Haefele 1. Förberedelse: Definiera problemet, fastställ lämpliga avgränsningar, insamla material, behandla allt material. 2. Inkubation: Tiden det tar för idéer att skapas. Bearbetning. 3. Insikt: När den nya idén föds. "Aha-upplevelsen" 4. Verifiering: Söka bekräftelse på idén. Bearbeta och förfina. Sälja in till omvärlden. Saker som försvårar den kreativa processen: "Hitta det rätta svaret", "Det där är inte logiskt", "Följ reglerna", "Var praktisk", "Larva dig inte", "Gör inga misstag", "Det där är inte mitt bord", "Jag är inte kreativ". Faktorer som stimulerar kreativitet: - Kreativ miljö - Den personliga omgivningen - Uppmuntran och erkännande - Frihet i arbetet - Kreativitetsstimulerande övningar Kreativa metoder Brainstorming Stop and go Turordning Brainwriting Osborn's idésporrar Omvänd brainstorming, Ytterlighetstänkande Slumpord metoden Analogimetoden Synetics Parameteranalys Idématris Kollektivt anteckningsblock Visualiseringstekniker Moodboards Personas Kanodiagram Reikertskalor functional dysfunctional, satisfaction dissatisfaction Kan sei engineering Portoflios Scenarios Customer Journey