REMISSAMMANSTÄLLNING 1 (34) Dnr 16EV2147, 16EV2148, 16EV2149 och 16EV2150

REMISSAMMANSTÄLLNING 1 (34) 2016-12-14 Dnr 16EV2147, 16EV2148, 16EV2149 och 16EV2150 Remissammanställning - Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter Den 13 juni 2016 skickade Elsäkerhetsverket förslag till nya föreskrifter på remiss till ett 90-tal organisationer och personer enligt sändlista. Elsäkerhetsverket har också publicerat information på Elsäkerhetsverkets webbplats m.m. och uppmanat spridning av remissen i syfta att alla möjliggöra för alla som vill att lämna in synpunkter. Den 16 och 17 augusti höll Elsäkerhetsverket särskilda informationsträffar i Jönköping och Stockholm (Arlanda). Syftet med dessa var bland annat att de som berörs av förslagen skulle informeras om innehållet och bakgrunden till förslagen och genom detta säkerställa att Elsäkerhetsverkets förslag blir så genomlyst som möjligt. Sista dag för att lämna synpunkter på förslagen var den 30 september 2016. Efter utgången remisstid har 52 remissvar inkommit. De allra flesta har lämnat synpunkter, men ett fåtal har meddelat i sitt svar att de avstår från att lämna synpunkter, se sammanställningen nedan. Notera att nedanstående sammanställning endast återger huvuddragen i respektive remissvar. Om du vill ta del av hela remissvaret kan du begära ut dessa handlingar hos Elsäkerhetsverket, kontakta i så fall registrator@elsakerhetsverket.se Sammanfattning Reformen i sig är mycket efterlängtad och de allra flesta är positiva till huvuddragen i Elsäkerhetsverkets förslag. Det har inkommit en del synpunkter i sak som vi har bearbetat och hanterat i enlighet med nedanstående sammanställning. Vi har också fått många bra förslag på ändringar i lydelser som gör att föreskrifterna blir tydligare. Det har alltså gjorts språkliga omarbetningar och förtydliganden till det bättre. Elsäkerhetsverket har också genomfört ett antal mindre ändringar till följd av den egna språkliga och juridiska granskningen. Samtliga ändringar som gjorts i författningarna framgår av respektive publicerade dokument märkt spårade ändringar. ELS ÄK ER HE TSV ERK E T TE L 0550-851 00 E - P OS T registrator@elsakerhetsverket.se OR G. NR 202100-4466 Box 4, 681 21 Kristinehamn F A X 0550-851 01 W E B B www.elsakerhetsverket.se

2 (34) I sammanställningen anges PUL om det är en fysisk person som lämnat remissvaret. 1 Beslut om nya föreskrifter Elsäkerhetsverket har ännu inte fattat beslut om de nya föreskrifterna. Detta beror på att det bemyndigande som krävs för Elsäkerhetsverkets beslut ges först genom regeringens beslut om ny elsäkerhetsförordning. Då denna förordning ännu inte är beslutad måste Elsäkerhetsverket avvakta formellt beslut. Elsäkerhetsverket avser dock inte att genomföra andra ändringar i förslaget till nya föreskrifter än rena anpassningar till den nya elsäkerhetsförordningen från det att denna sammanställning publicerats. 1 Att vi inte skriver ut personnamn beror på att vi inte vill sprida personuppgifter i dokument som är avsedda för publicering på Elsäkerhetsverkets webbplats. Detta innebär dock inte att det råder sekretess för uppgiften. Den som vill ta del av remissvaret eller andra allmänna och offentliga handlingar hos Elsäkerhetsverket ska höra av sig till registrator@elsakerhetsverket.se.

3 (34) Sammanställning av inkomna synpunkter och Elsäkerhetsverkets åtgärder Avsändare och handlingsnummer Huvudsakliga synpunkter Elsäkerhetsverkets åtgärder med anledning av lämnade synpunkter [PUL] 1 Framför synpunkter på elsäkerhetslagen. Synpunkterna är inte kopplade till föreskrifterna. Kammarrätten Göteborg 2 Har, utifrån de aspekter domstolen har att beakta, inget att erinra mot förslagen till föreskrifter. Ingen åtgärd. Sveriges Kommuner och Landsting 3 Avstår från att lämna synpunkter. Ingen åtgärd. EnergiFöretagens Arbetsgivareförening 4 EnergiFöretagens Arbetsgivareförening meddelar att Svensk Energi svarar på remissen även för dem. Ingen åtgärd. [PUL] 5 Anför att regelverket måste underlätta för småföretagare. Elsäkerhetsverket gör omfattande informationsinsatser med anledning av de nya reglerna för elinstallationsföretag. Informationen syftar bland annat till att synliggöra vad ett egenkontrollprogram är

4 (34) Anser också att det inte får krävas praktik för att bli godkänd att utföra elinstallationsarbete och förordar istället lämplighetsprov anordnat av myndighet. och att dess innehåll beror på verksamhetens art. Regelverket i denna del är utformat just för att regelbördan inte ska bli större än nödvändigt. När det gäller kraven för att erhålla auktorisation som elinstallatör är detta fastställt i den nya elsäkerhetslagen och den ordning som föreslås med lämplighetsprov måste hanteras i annan ordning. Villaägarnas Riksförbund 6 Avstår från att lämna synpunkter. Ingen åtgärd. Fastighetsmäklarinspektionen 7 Har inga synpunkter i sak på förslagen i remissen. Framför synpunkter på språk, formuleringar och hänvisningar. Elsäkerhetsverket har genomfört ändringar enligt de synpunkter som framförts. Sofidel Sweden AB 8-9 Föreslår att konstruktionsunderlag för anläggningsinstallation samt för fast ansluten utrustning måste godkännas av auktoriserad person. Vilka moment som ska vara förenade med särskilda krav fastställs i lag och dessa synpunkter måste därför hanteras i annan ordning.

5 (34) Anser vidare att Elinstallatören för regelefterlevnad borde ha mandat att ställa krav på egenkontrollprogrammets utformning. Anser också att det är otydligt vad som är anläggning eller utrustning. Framför synpunkter på språkliga utformningen. Elsäkerhetslagen innebär att kravet på att ha minst en Elinstallatör för regelefterlevnad är, precis som kravet på att ha ett egenkontrollprogram, krav på elinstallationsföretaget. Att ge enskilda individer särskilda mandat saknar Elsäkerhetsverket föreskriftsbemyndigande för och Elsäkerhetsverket gör också bedömningen att detta skulle strida mot lagstiftarens intention. När det gäller anläggning och utrustning kommer det allmänna rådet att omarbetas med anledning av inkomna förslag och synpunkter. Elsäkerhetsverket kommer också att i informationsgivningen särskilt beakta behovet av information i detta avseende. [PUL] 10 Framför ändringsförslag i föreskrifterna om elinstallationsarbete. Undantaget i 3 kap. 1 om Elsäkerhetsverket har genomfört ändringar enligt de synpunkter som framförts.

6 (34) Sveriges elkraftentreprenörer byte av elkopplare 16 A 400 V bör kompletteras med som är placerad i egen kapsling. 11 Föreslår att det föreslagna allmänna rådet till definitionen av elinstallationsarbete blir tvingande föreskrift samt önskar att en auktorisation införs motsvarande den idag gällande BB3 Kabelförläggning i mark. När det gäller Elsäkerhetsverkets förslag till allmänt råd har ingen ändring gjorts. Skälet till detta är att innehållet i det allmänna rådet inte är tillåtet att återge i föreskrifter. Ett allmänt råd är inte bindande utan ska ses som ett stöd i tolkningen av elsäkerhetslagen. Läs mer i bilaga 2. När det gäller önskemålet om att införa en auktorisation motsvarande BB3 Kabelförläggning i mark har Elsäkerhetsverket tagit synpunkterna i beaktande men det har inte lett till någon ändring. Skälen till det är i huvudsak följande. 1. Utbildningskravet för BB3 Kabelförläggning i mark är idag så lågt att Elsäkerhetsverket inte bedömer att det är

7 (34) motiverat att ha en särskild auktorisation för området. Med hänsyn till punkt 2 och 3 gör Elsäkerhetsverket bedömningen att det vare sig är proportionerligt eller ändamålsenligt att ställa krav på att Elinstallatören för regelefterlevnad ska ha A, AL eller B. 2. Arbete avser endast förläggning med beaktande av förläggningsdjup och kringfyllning. För anslutning och spänningssättning gäller fortsatt krav på fullständig auktorisation. 3. De organisationer som beställer arbeten med kabelförläggning i mark är kvalificerade beställare och kan enkelt ställa krav på att den som ska förlägga kabeln i mark har genomgått en utbildning i EBR Kabelförläggning enligt KJ41. 4. Kravet på egenkontrollprogram är tillräckligt med hänsyn till ovanstående.

8 (34) Undantaget som föreslås gäller endast kravet på att ha en Elinstallatör för regelefterlevnad med viss auktorisation. Alla andra krav gäller undantagslöst för dessa verksamheter, t.ex. kravet på egenkontrollprogram och registrering hos Elsäkerhetsverket. Regelrådet 15 Regelrådet finner att Elsäkerhetsverkets redovisning av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbar. Ingen åtgärd. Försvarsmaktens materielverk Regelrådet finner även att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. 16 Är positiv till de föreslagna föreskrifterna och har inget att erinra avseende förslagen. Ingen åtgärd. Trafikverket 17, 18 Ser positivt på förslaget då innehavaren av en starkströmsanläggning får det lättare att säkerställa att den anlitade entreprenören har rätt behörighet Elsäkerhetsverket har gjort en språklig omarbetning med hänsyn till Trafikverkets

9 (34) Myndigheten för yrkeshögskolan för arbetet med högre elsäkerhet i anläggningarna som följd. Framför också synpunkter på att det är oklart vad innefattas i begreppet bandrift. 19 MYH tillstyrker Elsäkerhetsverkets förslag till nya föreskrifter. synpunkter. Det kommer även att finnas mer information som beskriver verksamhetstyper mer noggrant med tillhörande exempel. Ingen åtgärd. Myndigheten lämnar inga synpunkter på det specifika innehållet av de kunskaps- och färdighetskrav som nämns men välkomnar dokumentens tydlighet. Specificeringen för lågspännings- respektive högspänningsbehörighet kommer göra det möjligt för myndigheten att stämma av innehåll i framtida utbildningsansökningar gentemot de krav på kunskaper och färdigheter som ställs av Elsäkerhetsverket.

10 (34) Affärsverket svenska kraftnät 20 Framför oro över att den valda hanteringen kan upplevas som konkurrensbegränsande för utländska tjänsteleverantörer. Framför också att all relevant information ska finnas tillgänglig på engelska. Anser vidare att undantaget från kravet på att ha en elinstallatör för elinstallationsföretag som endast är verksamma inom Kabelförläggning, bör även gälla spänningar över 145 kv Att utländska företag omfattas av de nya reglerna för elinstallationsföretag följer av den nya elsäkerhetslagen. För att underlätta för dessa företag kommer Elsäkerhetsverket ta fram informationsmaterial på andra språk än svenska. Det har också i föreskrifterna tydliggjorts att egenkontrollprogrammet inte behöver vara dokumenterat på svenska om annat språk är lämpligare. Universitets- och högskolerådet (UHR) 21 Framför synpunkter på förslaget till föreskrifter om auktorisation som elinstallatör. Anser att förslaget Elsäkerhetsverket har tagit bort gränsen på 145 kv när det gäller verksamhetstypen Kabelförläggning vilket medför att undantaget gäller även dessa verksamheter, se 3 kap. 5 jämfört med 4 kap. 8 i föreskrifterna om elinstallationsföretag och om utförande av elinstallationsarbete. Översyn av samtliga begrepp som UHR tar upp har gjorts med anledning av

11 (34) till föreskrifter skulle gagnas av klargöranden och en konsekvent användning av vissa begrepp. Utöver detta framförs följande. I Elsäkerhetsverkets förslag, 3 kap. 2-4 sista stycke, hänvisas i fråga om yrkespraktik till 3 kap. 3-4. Skrivelse om yrkespraktik förvärvad i annan stat återfinns dock i 3 kap. 5-7. I ovan nämnda förslag till föreskrifts 3 kap. 6 anger Elsäkerhetsverket att högst hälften av utländsk yrkespraktik får tillgodoräknas. UHR vill framhålla vikten av att beakta proportionalitet och icke-diskriminering i frågan om erkännande av yrkespraktik förvärvad i annan medlemsstat. I föreskriftens 5 kap. 3-4 menar UHR att en mer allmängiltig skrivelse, utan åtskillnad mellan reglerande och icke reglerande länder, vore mer i enlighet med relevant lagrum. Vilka handlingar Elsäkerhetsverket efterfrågar i 5 kap. 3 sista stycke är svårtolkat. Det är därmed redovisade synpunkter vilket lett till ett antal språkliga förändringar. När det gäller proportionalitet och ickediskriminering i frågan om erkännande av yrkespraktik förvärvad i annan medlemsstat så hänvisar Elsäkerhetsverket till att reglerna är utformade i enlighet med gällande direktiv och andra rättsakter på området. När det gäller det utrymme som finns för Sverige att ha nationella regler gör Elsäkerhetsverket bedömningen att det är viktigt att det i grunden krävs viss kännedom om särskilda svenska förhållanden, som t.ex. gällande nationella regelverk och standarder för att erhålla auktorisation. 4 kap. 1 hänvisar till 10 lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer. I 5 kap om ansökans

12 (34) även svårt att veta om det är i enlighet med direktivet. innehåll blir det mer lättillgängligt för sökanden efter uppdelning. SEK Svensk Elstandard 22 Vill framföra att det vad gäller metoder för utförande av kontroll och dokumentation vore lämpligt att hänvisa till svensk standard, då användningen av sådan kan underlätta, både för utföraren och för beställaren, och bidra till en ökad enhetlighet och kvalitet. 5 kap. 3 sista stycket är ändrat. I förslaget är det företaget som genom sitt egenkontrollprogram ska bestämma vilka kontroller som ska säkerställa att elinstallationen är utförd enligt gällande bestämmelser. Det är för att öka flexibiliteten, eftersom elinstallationsarbete sker inom så många olika typer av verksamheter. Elsäkerhetsverket har inga synpunkter på att man i egenkontrollprogrammet använder svensk standard i tillämpliga delar när man utför kontroller. Elsäkerhetsverket kommer att ta upp denna fråga i den information om de nya reglerna som ges ut.

13 (34) Berörda Fackförbund inom LO 24 Har enbart yttrat sig över de föreskrifter som rör elinstallationsföretag och utförande av elinstallationsarbete. Remissvaret måste i sak förstås så att det i föreskrifterna ska framgå att om elinstallatören för regelefterlevnad påpekar brister för myndigheten så ska personen vara skyddad mot repressalier från arbetsgivaren. Vidare framförs att det att det ska framgå av föreskriften att egenkontrollprogrammet ska stå i överstämmelse med branschpraxis. Elsäkerhetslagen omfattar inte arbetsrättsliga aspekter och Elsäkerhetsverket saknar därför möjlighet att reglera detta. När det gäller de aspekter som lyfts i remissvaret är det givetvis viktiga frågor. Vissa arbetsrättsliga frågor kan i förlängningen få effekter för företagets regelefterlevnad även inom andra områden. De frågor som lyfts är dock hemmahörande i arbetsrätts- och arbetsmiljölagstiftningen samt hos arbetsmarknadens parter. När det gäller förhållandet mellan egenkontrollprogrammet och branschpraxis gör Elsäkerhetsverket bedömningen att förhållandet mellan dessa inte behöver regleras i föreskrifter. Försvarsmakten 25 Önskar att det införs undantag i 3 kap. 3 i föreskrifterna om elinstallationsarbete som Elsäkerhetsverket gör bedömningen att vissa delar av Försvarsmaktens verksamhet

14 (34) genomförs som ett led i viss verksamhet hos myndigheten. ska undantas från kraven på samma sätt och av samma skäl som gäller vid räddningstjänst m.m. Föreningen för industriell elteknik 26 Framför vissa synpunkter på dokumentationskrav vid varje enskilt elinstallationsarbete. Anser vidare att auktorisation B bör begränsas till att enbart omfatta anslutning och losskoppling av elektrisk utrustning. Framför också önskemål om en tydlig definition om var gränsen dras inom en industriell anläggning mellan utrustning och anläggning. En ny punkt införs som undantar viss verksamhet hos Försvarsmakten. När det gäller synpunkter på dokumentationskrav och begränsning av auktorisation B hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54. När det gäller gränsen mellan anläggning och utrustning kommer elsäkerhetslagens definition och Elsäkerhetsverkets allmänna råd och innebörden av dessa utvecklas i Elsäkerhetsverkets informationsgivning. Fortifikationsverket 27 Fortifikationsverket välkomnar det nya regelverket avseende elinstallationsarbete där ny elsäkerhetslag ligger till grund. Elsäkerhetsverket kommer inte remittera föreskrifterna igen eftersom inga huvudsakliga ändringar görs. Om innehållet i elsäkerhetsförordningen påverkar innehållet i föreskrifterna i denna

15 (34) Eftersom regeringen ännu inte har fattat beslut om ny elsäkerhetsförordning önskar Fortifikationsverket ett kompletterande remissförfarande avseende nya ELSÄK-FS. För markentreprenader som upphandlas av Fortifikationsverket är det är speciellt viktigt att föreskriftstexter avseende auktorisation för utförande av kabelbädd och kringfyllning vid kabelförläggning samt förläggning av kanalisation skrivs med hänsyn till branschpraxis vad gäller fördelning av arbetsuppgifter i en generalentreprenad. Fortifikationsverket ser att förslaget till föreskriftstexter onödigtvis försvårar och fördyrar nämnda markarbeten jämfört med nuvarande regelverk. Fortifikationsverket önskar ett möte med Elsäkerhetsverket i denna fråga innan föreskrifterna beslutas. Efterlyser vidare en förklaring på förhållandet mellan elektrisk materiel och elektrisk utrustning. grad kommer dock ytterligare en remissrunda att genomföras. Det är dock inte sannolikt att så blir fallet. När det gäller synpunkterna avseende BB3 Kabelförläggning i mark hänvisas till Sveriges elkraftentreprenörers remissvar, se handlingsnummer 11. Vilka arbeten som är att betrakta som elinstallationsarbeten vid förläggning av kabel i mark kommer Elsäkerhetsverket att ge information om dels i allmäntråd om vad som är elinstallationsarbete och i den handbok som kommer att publiceras i samband med reformens genomförande. Elsäkerhetsverket kommer även att informera alla nuvarande elinstallatörer genom ett personligt brev där vi berättar om reformen. Utöver informationen till elinstallatörerna jobbar elsäkerhetsverket med en omfattande informationsplan för

16 (34) Framför också att näraliggande föreskrifter bör samlas i en och samma författning, att tydligare beskrivningar av verksamhetstyperna görs, och förordar viss språkliga justeringar. Önskar ett förtydligande om att bestämmelserna avser elinstallationsarbete och inte arbete med elektrisk fara. att nå ut till företag som utför elinstallationsarbeten. När det gäller definitionen av elektrisk utrustning hänvisas till den författningskommentar till 3 elsäkerhetslagen som finns i prop. 2015/16:163 Elsäkerhet, s. 46. Språkliga och redaktionella ändringar har gjorts i enlighet med Fortifikationsverkets förslag. När det gäller efterfrågade tydliggöranden som inte är möjliga att genomföra i föreskrifterna kommer detta att hanteras i Elsäkerhetsverkets informationsgivning. VINCI Energies Nordic 28 Anser att dokumentationskravets omfattning avseende egenkontrollprogrammet är otydligt. Önskar att det allmänna rådet om elinstallationsarbete ska vara tvingande. När det gäller synpunkter på dokumentationskrav, det allmänna rådet, och begränsning av auktorisation B m.m. hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54.

17 (34) Anser vidare att auktorisation B bör begränsas till att enbart omfatta anslutning och losskoppling av elektrisk utrustning. SWEPUMP 30 Är i huvudsak positiva till Elsäkerhetsverkets förslag till nya föreskrifter med anledning av elbehörighetsreformen, och har inga särskilda synpunkter i sak. Ingen åtgärd. Eitech koncernen 31 Ställer sig bakom Installatörsföretagens remissvar. När det gäller synpunkter på dokumentationskrav, det allmänna rådet, och begränsning av auktorisation B hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54. Skolverket 32 Framför synpunkter på uppgiften om antal utbildare i konsekvensutredningen. Elsäkerhetsverket har tagit del av uppgifterna som Skolverket redogör för och konstaterar att underlaget i konsekvensutredningen i denna del har brister. Eftersom utbildarna framförallt berörs indirekt av reglerna gör Elsäkerhetsverket

18 (34) El-Bröderna AB & Co KB 33 Är mycket positiva till den nya elsäkerhetslagen och ställer sig bakom Installatörsföretagens remissvar. bedömningen att konsekvensutredningen inte behöver uppdateras. När det gäller synpunkter på dokumentationskrav, det allmänna rådet, och begränsning av auktorisation B m.m. hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54. V-Bygg El AB 34 Ställer sig bakom Installatörsföretagens remissvar. När det gäller synpunkter på dokumentationskrav, det allmänna rådet, och begränsning av auktorisation B m.m. hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54. Skandia Elmontage AB 35 Ställer sig bakom Installatörsföretagens remissvar. När det gäller synpunkter på dokumentationskrav, det allmänna rådet, och begränsning av auktorisation B m.m. hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54.

19 (34) Energiföretagen Sverige 36 Har i remissarbetet samverkat med Installatörsföretagen och stödjer i huvudsak deras förslag till ändringar. Anser vidare att en begränsad auktorisation motsvarande tidigare "BB3 Kabelförläggning i mark" ska finnas kvar för denna typ av arbete, med motiveringen det annars kan leda till försämrad kvalitet i denna typ av arbeten. När det gäller synpunkter på dokumentationskrav, det allmänna rådet, och begränsning av auktorisation B m.m. hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54. När det gäller synpunkterna avseende BB3 Kabelförläggning i mark hänvisas till Sveriges elkraftentreprenörers remissvar, se handlingsnummer 11. Sveriges Byggindustrier 37 Ställer sig bakom Installatörsföretagens remissvar. När det gäller synpunkter på dokumentationskrav, det allmänna rådet, och begränsning av auktorisation B m.m. hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54. Elajo El & Energiteknik AB 39 Ställer sig bakom Installatörsföretagens remissvar. När det gäller synpunkter på dokumentationskrav, det allmänna rådet, och begränsning av auktorisation B m.m. hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54.

20 (34) Arbetsmiljöverket 40 Arbetsmiljöverket har tagit del av ovanstående remiss främst från arbetsmiljösynpunkt och har inga synpunkter. SJ 41 Anser att definitionen av bandrift bör ändras. Noterar också att undantaget som finns i ELSÄK- FS 2013:1 avseende att föreskrifterna inte gäller för elinstallationsarbete på fordon för elektrisk järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- och trådbussdrift, inte har sin motsvarighet i förslaget till föreskrift. Kommerskollegium 42 Kommerskollegium bedömer att de föreslagna föreskrifterna inte behöver anmälas enligt förordningen (1994:2029) om tekniska regler. Kollegiet bedömer emellertid att de remitterade föreskrifterna kan vara anmälningspliktiga enligt Ingen åtgärd. Elsäkerhetsverket har gjort en språklig omarbetning av definitionen. Elektrisk utrustning i fordon för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- och trådbussdrift inkluderas inte i begreppet starkströmsanläggning och elektrisk utrustning omfattas inte av kraven rörande elinstallationsarbete, se prop. 2015/16:163 Elsäkerhet, s. 20-21. Därför anges inte undantaget i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Elsäkerhetsverket kommer att anmäla de föreslagna föreskrifterna enligt förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden innan föreskrifterna beslutas.

21 (34) förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden. Hissförbundet 43 Hissförbundet bifaller Elsäkerhetsverkets förslag till nya föreskrifter med anledning av elbehörighetsreformen. Elektriska Nämnden 44 Elektriska Nämnden välkomnar den nya behörighetsreformen och är hoppfulla om att reformen kommer att förverkliga de uppsatta målen. Anser att förklaringen med avseende på vad som omfattas av begreppet starkströmsanläggning och skillnaden mellan elektrisk utrustning som fast installeras som en del i starkströmsanläggningen och elektrisk utrustning (anordning/apparat) som ansluts till starkströmsanläggningen är otydlig. Ingen åtgärd. När det gäller anläggning och utrustning kommer det allmänna rådet att omarbetas med anledning av inkomna förslag och synpunkter. Elsäkerhetsverket kommer också att i informationsgivningen särskilt beakta behovet av information i detta avseende. Översyn har gjorts med anledning av Elektriska Nämndens redaktionella synpunkter vilket lett till förändringar. Har vissa redaktionella synpunkter. Svensk Försäkring 45, 46 Är positiv till elbehörighetsreformen. Elsäkerhetsverket håller med om att anläggningsinnehavaren har en särskild roll och ett särskilt ansvar när det gäller

22 (34) Noterar dock att det ännu inte finns något beslut om förordning på området vilket kan komma att förändra förutsättningarna för de förslag på föreskrifter som Elsäkerhetsverket nu lagt fram. Framför också synpunkter med avseende på tydliggöranden kring anläggningsinnehavarens roll och skyldigheter. Svensk Försäkring anser vidare att det bör övervägas om det är nödvändigt att regleringen av elinstallationsarbete sker i tre föreskrifter utöver den föreskrift som redan gäller avseende utförandekrav (ELSÄK-FS 2008:1). Svensk Försäkring ser positivt på att kraven på vad som ska ingå i ett egenkontrollprogram förtydligas. Avsnitten för hur elinstallationsarbete planeras, utförs och kontrolleras är viktiga i flera avseende. Egenkontrollprogrammet bör ha en särskild avdelning för de särskilda krav som bör ställas vid elinstallationsarbete på annans anläggning. Här är det viktigt att bland annat reglera hur överlämning vem som utför arbete på dess anläggning. Den sammanvägda bedömningen är dock att detta i tillräcklig grad framgår av gällande regler som gäller anläggningsinnehavaren. Elsäkerhetsverket kommer också att i informationsgivningen särskilt beakta behovet av information i detta avseende. När det gäller synpunkterna på kraven på egenkontrollprogram konstaterar Elsäkerhetsverket att det kommer se olika ut beroende på om man utför arbete på annans anläggning eller ej. Gemensamt är dock att egenkontrollprogrammet ska ha det innehåll som gör att arbete kontrolleras så att elinstallationsarbetet är utfört enligt gällande bestämmelser när det är klart. Även avtalsvillkor m.m. kan påverka de respektive organisationerna. Elsäkerhetsverket gör bedömningen att kraven i elsäkerhetslagen och

23 (34) av anläggningen ska hanteras, särskilt om anläggningen som installationsarbetet ska genomföras på, visar sig inte vara säker. Även kontroll av att dokumentation över genomfört elinstallationsarbete har lämnats till ansvarig anläggningsägare bör ingå särskilt om anläggningen har kvarvarande brister som behöver åtgärdas etc. Framför också synpunkter på föreskrifterna utifrån språkliga aspekter och begriplighet. Elsäkerhetsverkets föreskrifter är ändamålsenliga på så sätt att bestämmelserna är anpassade för att vara ändamålsenliga för samtliga organisationer och partsförhållanden. Elsäkerhetsverket har valt att behålla föreskrifterna i tre olika författningar med hänsyn till att de riktar sig till skilda mottagare. Vissa språkliga och redaktionella ändringar har gjorts i föreskrifterna för att öka begripligheten. Caverion 47 Ställer sig bakom Installatörsföretagens remissvar. När det gäller synpunkter på dokumentationskrav, det allmänna rådet, och begränsning av auktorisation B m.m. hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54. Bravida Sverige AB 48 Ställer sig bakom Installatörsföretagens remissvar. När det gäller synpunkter på dokumentationskrav, det allmänna rådet, och begränsning av auktorisation B m.m.

24 (34) hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54. Assemblin EL AB 49 Ställer sig bakom Installatörsföretagens remissvar. När det gäller synpunkter på dokumentationskrav, det allmänna rådet, och begränsning av auktorisation B m.m. hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54. ELKUL 50 Framför i huvudsak ändringsförslag som innebär förtydliganden och ökad begriplighet. Synpunkterna har sammanvägts med övriga remissvar varefter språkliga och redaktionella justeringar gjorts. Elsäkerhetsverket kommer också i informationsgivningen särskilt beakta behovet av information med avseende på vad som framförts i remissvaret, i de delar som inte kunnat genomföras i författningstexterna. Svenskventilation 51 Är mycket positiva till den nya elsäkerhetslagen och ser ett behov av tydliga föreskrifter. Det är av stor vikt att eventuella krav på dokumentation av egenkontrollprogrammet, som är utgångspunkten När det gäller synpunkter på dokumentationskrav och det allmänna

25 (34) för hur egenkontrollen ska utformas, definieras tydligt. Klara och tydliga definitioner och bestämmelser bidrar till att hålla nere kostnaderna för egenkontrollen samt att utrymmet för tolkningar begränsas. Anser också att definitionen av elinstallationsarbete ska vara på föreskriftsnivå och inte ett allmänt råd. Svensk Ventilation anser att möjligheterna till validering saknas i föreskriftstexten och bör skrivas in i föreskrifterna. Det bör tilläggas i punkten 6 i ikraftträdande och övergångsbestämmelser att även behörigheten Branschanpassad BB3 ersätts av begränsad auktorisation B från och med den 1juli 2017. rådet hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54. När det gäller validering kan konstateras att utbildningskraven i Elsäkerhetsverkets föreskrifter är utformade på ett sådant sätt att alla utbildningar som uppfyller kraven får tillgodoräknas. Under dessa omständigheter och då kravet ska vara att en utbildning ändå genomgåtts gör Elsäkerhetsverket bedömningen att validering inte särskilt behöver regleras. Elsäkerhetsverket avser dock att följa upp denna fråga i det löpande regelarbetet. När det gäller BB3 Branschanpassad kan Elsäkerhetsverket konstatera att denna ingår i behörighet BB1, BB2 eller behörighet som motsvarar någon av dessa behörigheter som beskrivs i punkten 6 i övergångsbestämmelserna i föreskrifterna om auktorisation. Eftersom BB3:or av typen Branschanpassad motsvarar BB2

26 (34) kommer denna alltså omvandlas till auktorisation B från 1 juli 2017 så som föreskrifterna föreslås se ut. Eltrygg Miljö AB 52 Eltrygg Miljö ser positivt på behörighetsreformen och Elsäkerhetsverkets förslag i allmänhet. Anser dock att förslaget inte i tillräcklig omfattning tar hänsyn till småföretagare som har sin huvudsakliga verksamhet utanför elinstallationsområdet. Elsäkerhetsverket bör i det fortsatta arbetet ge bättre förutsättningar för dessa företag att verka inom sina respektive sektorer. Anser att såväl nuvarande som föreslagen lagstiftning är överdrivet begränsande för företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom maskiner såsom industriella tvättmaskiner, kyla, hissar, portar och värme samt ventilation i förhållande till de faktiska riskerna. Föreslår också att undantaget som omfattar förläggning av värmekabel med nominell spänning Elsäkerhetsverkets mål är att regelverket och informationsgivningen kommer att ge fortsatta förutsättningar för alla som idag håller på med elinstallationsarbeten att fortsätta sin verksamhet. När det gäller de verksamhet som i huvudsak utför fasta anslutningar och losskopplingar har en anpassning gjorts genom att det för begränsad auktorisation inte krävs att man har utfört alla arbetsuppgifter som uppräknas i 4 kap. 3 i Elsäkerhetsverkets förslag på föreskrifter om elinstallationsföretag och om utförande av elinstallationsarbete. Det räcker alltså med erfarenhet av att fast ansluta och koppla loss maskiner, motorer och

27 (34) om högst 50 V slopas eftersom den typen av värmekabel är ovanlig idag. Framför också önskemål om att det allmänna rådet om elinstallationsarbete ska vara tvingande. Har även redaktionella synpunkter på val av uttryck och förslag på språkliga ändringar. apparater för att kunna få begränsad auktorisation. Genom denna ändring i kraven på praktisk erfarenhet anser Elsäkerhetsverket att effekten blir densamma som att BB2 återinförs, dock utan begränsning till endast fast anslutning och losskoppling. När det gäller Elsäkerhetsverkets förslag till allmänt råd har ingen ändring gjorts. Skälet till detta är att innehållet i det allmänna rådet inte är tillåtet att återge i föreskrifter. Ett allmänt råd är inte bindande utan ska ses som ett stöd i tolkningen av elsäkerhetslagen. Läs mer i bilaga 2. Vissa förtydliganden kring dokumentationskrav m.m. och språkliga förbättringar har gjorts i föreskrifterna med anledning av de framförda synpunkterna.

28 (34) Konsumentverket 53 Ser positivt på reformen som har många fördelar jämfört med nuvarande system. Ingen åtgärd. Konsumentverket uppfattar också att det kommer att bli enklare för en konsument att anmäla företag som inte uppfyller kraven och att Elsäkerhetsverket då har bättre verktyg för att komma tillrätta med detta. I övrigt har Konsumentverket inga synpunkter på de föreslagna föreskrifterna. Installatörsföretagen 54 Installatörsföretagen är mycket positiva till den nya elsäkerhetslagen och ser ett behov av tydliga föreskrifter. Utmaningen för Elsäkerhetsverket är att utarbeta regler med proportionerliga åtgärder där den administrativa bördan för företagen vägs mot vinsterna för elsäkerheten. Det är också viktigt att regelverket är rättssäkert. Tvingade regler som är förenade med påföljd måste vara förutsägbara. Det är av stor vikt att till exempel utförande av starkströmsanläggning och eventuella krav på Elsäkerhetsverket har genomfört flera ändringar i de föreslagna föreskrifterna och det allmänna rådet med anledning av IN:s synpunkter. Detta finns beskrivet i bilaga 1. När det gäller administrativ börda och kravet på dokumentation av egenkontrollprogrammet bör särskilt lyftas fram att Elsäkerhetsverkets avsikt inte har varit att varje elinstallationsarbete ska dokumenteras. För att tydliggöra vad som

29 (34) dokumentation av egenkontrollprogrammet, som är utgångspunkten för hur egenkontrollen ska utformas, definieras tydligt och i föreskriftsform. Klara och tydliga definitioner och bestämmelser bidrar till att hålla nere kostnaderna för egenkontrollen, att utformandet av programmen inte blir alltför komplicerat och att utrymmet för tolkningar begränsas. Önskar att det allmänna rådet om elinstallationsarbete ska vara tvingande. Genom att företagen i den nya elsäkerhetslagen får bära ansvar för utförande av elinstallationsarbete anser Installatörsföretagen att det inte finns något behov av en begränsad auktorisation som omfattar annat än anslutning och losskoppling. IN har också framfört synpunkterna att annat arbete med el bör definieras, samt att gäller har ändringar i föreskrifterna gjorts för att tydliggöra detta. När det gäller Elsäkerhetsverkets förslag till allmänt råd har ingen ändring gjorts. Skälet till detta är att innehållet i det allmänna rådet inte är tillåtet att återge i föreskrifter. Ett allmänt råd är inte bindande utan ska ses som ett stöd i tolkningen av elsäkerhetslagen. Läs mer i bilaga 2. När det gäller synpunkterna avseende begränsad auktorisation B har Elsäkerhetsverket tagit synpunkterna i beaktande men IN:s synpunkter har inte lett till någon förändring. De huvudsakliga skälen till detta är följande. 1. De kunskaps- och färdighetskrav som ställs för att utföra fast anslutning eller losskoppling av maskiner, utgör till stora delar samma kunskaps- och färdighetskrav

30 (34) möjligheterna till validering bör skrivas in i föreskrifterna. som ställs på den som ska att sätta upp och flytta ljusarmaturer, elkopplare och uttag med tillhörande kablar. Det innebär inte någon ökad risk ur ett elsäkerhetsperspektiv att låta den begränsade auktorisationen omfatta även uppsättning av ljusarmaturer, elkopplare och uttag. 2. En inskränkning av den begränsade auktorisationen skulle frånta den som innehar BB1-behörighet och som kommer att erhålla en begränsad auktorisation möjligheten att utföra visst elinstallationsarbete, samt skulle få följdeffekter på vilka verksamhetstyper som ska finnas och vilka auktorisationer dessa ska kräva hos Elinstallatören för regelefterlevnad, se 3.

31 (34) 3. Det finns ett behov av auktorisationen såsom den är utformad, för flera verksamhetstyper. När det gäller annat arbetet med el konstaterar Elsäkerhetsverket att det är bilagorna till föreskrifterna om auktorisation som anger gränserna för vad detta kan inrymma. Syftet med att använda detta begrepp är att praktisk erfarenhet inom de kunskapsområden som utbildningskraven bygger på ska få tillgodoräknas. När det gäller validering kan konstateras att utbildningskraven i Elsäkerhetsverkets föreskrifter är utformade på ett sådant sätt att alla utbildningar som uppfyller kraven får tillgodoräknas. Under dessa omständigheter och då kravet ska vara att en utbildning ändå genomgåtts gör Elsäkerhetsverket bedömningen att validering inte särskilt behöver regleras.

32 (34) Elsäkerhetsverket avser dock att följa upp denna fråga i det löpande regelarbetet. Svenska Kyl & Värmepumpföreningen 56 Ställer sig positiv till förslaget i de nya föreskrifterna och lämnar synpunkter som delvis är desamma som Installatörsföretagen. Önskar ändring så att BB3 Branschanpassad omvandlas till begränsad auktorisation B den 1 juli 2017. När det gäller det allmänna rådet och synpunkter i detalj som överensstämmer med IN:s synpunkter hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54. När det gäller BB3 Branschanpassad kan Elsäkerhetsverket konstatera att denna ingår i behörighet BB1, BB2 eller behörighet som motsvarar någon av dessa behörigheter som beskrivs i punkten 6 i övergångsbestämmelserna i föreskrifterna om auktorisation. Eftersom BB3:or av typen Branschanpassad motsvarar BB2 kommer denna alltså omvandlas till auktorisation B från 1 juli 2017 så som föreskrifterna föreslås se ut. Boverket 58 Boverket har inga synpunkter på förslagen till nya föreskrifter.

33 (34) Teknikföretagen 59 Teknikföretagen är positiva till att huvudansvaret för säkra elinstallationer flyttas från de enskilda elinstallatörerna till elinstallationsföretagen. Vi anser att fördelarna, i form av säkrare elinstallationer och en mer rättvis konkurrens, motiverar den ökade administration som krav på upprättande av egenkontrollprogram och registrering hos Elsäkerhetsverket innebär för elinstallationsföretagen. Det är dock mycket viktigt att de administrativa kraven hålls på en rimlig nivå och att de inte hindrar elinstallationsföretag med hemvist i andra EU-länder från att verka i Sverige. Elsäkerhetsverket kommer att ta fram informationsmaterial m.m. på andra språk än svenska för att underlätta för utländska företag. För att minska de hinder för den fria rörligheten på EU:s inre marknad som lag och förordning innebär, uppmanar Teknikföretagen Elsäkerhetsverket att säkerställa att reglerna, när de träder i kraft, görs lätt tillgängliga och enkla att förstå även för utländska aktörer. Förvaltningsrätten i Karlstad 60 Förvaltningsrätten har inte några rättsliga synpunkter på förslagen men vill betona vikten av

34 (34) att konsekvenser av ikraftträdandet och därmed övergångsbestämmelser noggrant övervägs. Midroc Electro 61 Har i remissarbetet samverkat med Installatörsföretagen och stödjer deras förslag.. När det gäller synpunkter på dokumentationskrav, det allmänna rådet, och begränsning av auktorisation B m.m. hänvisas till Installatörsföretagens remissvar, se handlingsnummer 54.