Datum: 2016-05-06 Dokumenttyp: Yttrande Diarienummer: 2016/0092 Er referens: dnr 3406/2015 Handläggare: Jonas Andersson Boverket Myndigheten för samhällsplanering byggande och boende Box 534 371 23 KARLSKRONA Remissvar på Boverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden Myndigheten för delaktighet arbetar för ett samhälle där alla kan vara delaktiga, oavsett funktionsförmåga. Myndigheten för delaktighet lämnar följande yttrande. Sammanfattning Myndigheten för delaktighet har stor förståelse för den flyktingsituation som uppstått under hösten 2015 och behovet av extraordinära åtgärder för att lösa frågan om temporära boendeformer för gruppen av asylsökande. Myndigheten för delaktighet avstyrker Boverkets förslag till föreskrifter och anvisningar för tillfälliga anläggningsboenden. De föreslagna anpassningarna och avstegen från ordinarie egenskapskrav för byggnation (Plan- och bygglagen, PBL, och Boverkets byggregler, BBR) vid utformning av tillfälliga anläggningsboenden riskerar att skapa hälso- och säkerhetsproblem för asylsökande och påverka arbetsmiljön negativt för den personal som bemannar tillfälliga anläggningsboenden. Myndigheten för delaktighet avstyrker Boverkets förslag till föreskrifter och anvisningar för tillfälliga anläggningsboenden med hänvisning till att tidsbegränsade bygglov enligt PBL kan komma att medföra att anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden skulle kunna användas i mer än 15 års tid (PBL, 9 kap, 33 ). 1 (3)
Myndighetens synpunkter Myndighetens för delaktighet, MFD:s, synpunkter på Boverkets förslag bygger på överväganden som är baserade på: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, FN:s konvention om barnets rättigheter, De statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken (SFS 2001:526). MFD anser att ovanstående juridiskt bindande dokument innehåller viktig information som även i tidspressade situationer behöver beaktas för att korrekt kunna utforma tillfälliga anläggningsboende för asylsökande. MFD vill också framhålla PBL:s allmänna målsättning om en hållbar och tillgänglig bebyggelse och samhällsplanering, som syftar till att främja jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt skapa en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 1 1 kap. Allmänt MFD anser att anpassningar och avsteg från ordinarie egenskapskrav för byggnation (PBL, BBR) behöver en tydligt fixerad tidsgräns. Enligt PBL kan tidsbegränsade bygglov om högst 10 år, på sökandens begäran, stegvis förlängas med ytterligare fem år. Även bortom 15 års användning kan ett tillfälligt anläggningsboende kvarstå med sämre byggnadsmässiga egenskaper än övrig bebyggelse. MFD anser att med så långa tidsrymder riskerar anpassningar och avsteg från ordinarie egenskapskrav för byggnation (PBL, BBR) att bli permanenta. Därmed skapas en kategori byggnader eller byggnadslika anläggningar för asylsökande, där ordinarie egenskapskrav för brandsäkerhet, bullerdämpning, ändamålsenlighet, hygien- och hälsohänsyn, tillgänglighetstänkande, miljökrav samt resurshushållning medvetet åsidosatts. Förfarandet kan skapa risker för asylsökande, personal och andra personer i närområdet. 1 Plan- och bygglagen. SFS2010:91. Kap 1, 1. 2 (3)
2 kap. Säkerhet i händelse av brand Brandsäkerhet i tillfälliga anläggningsboenden bör utgå från sammansättningen av de asylsökande som ska bo där. Förutom språkliga skillnader kan även olika funktionsnedsättningar medföra ökade krav på säkerhet i händelse av brand. Det kan handla om hörselnedsättning, synproblem eller fysiska nedsättningar. Det kan också handla om kognitiva nedsättningar eller problem som uppstått på grund av traumatiska upplevelser. MFD anser att om tillfälliga boendeformer i äldre byggnader eller byggnadsliknande anläggningar används för ändamål som de inte har dimensionerats för, kan det uppstå problem vid händelse av brand. Brandsäkerheten påverkas negativt om byggnaders säkerhetsmässiga egenskaper förenklas i förhållande till ordinarie egenskapskrav för byggnation (PBL, BBR) och leder till att brandsäkerheten i tillfälliga anläggningsboende blir beroende av provisoriska utrymningslösningar i kombination med att personal på boenden får utökat säkerhetsansvar. 3 kap. Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö Förenklade krav på klimatskal, fuktskyddande tätskikt och värmeförsörjning påverkar det tillfälliga anläggningsboendets ändamålsenlighet. Variationer i temperatur påverkar fuktighet och värme i inomhusklimatet och kan leda till ökad tillväxt av mögel eller ökade emissioner från byggnadsmaterial. Detta påverkar nivåer av mögelsporer och partiklar i inomhusluften, så kallade sjuka-hus-syndrom. MFD anser att sådana omständigheter kan medföra diffusa hälsoproblem hos asylsökande eller bland personalen i det tillfälliga anläggningsboendet. Sjuka-hussyndrom kan leda till allergier, eksem, luftvägsbesvär eller överkänsligheter. Myndigheten ser dessa risker som särskilt stora i byggnadsliknande anläggningar som saknar riktig grund eller klimatskyddande tak och väggar. 4 kap. Säkerhet vid användning Ändamålsenlighet för tillfälliga anläggningsboenden måste ställas mot sammansättningen av gruppen asylsökande. Det handlar om barnfamiljer, ensamkommande barn, unga vuxna, vuxna eller äldre personer. Anpassningar för barns behov är betydelsefulla även för andra grupper av användare och sammanfaller i stort med byggnadens lämplighet att användas som boende. MFD anser att normala skötselaspekter av byggnader eller byggnadsliknande anläggningar som ska användas som tillfälliga anläggningsboenden inte är möjliga 3 (6)
att förenkla. Myndigheten anser att krav på taksäkerhet (PBL, BBR) sammanfaller med arbetsmiljöregler för personals säkerhet vid takarbeten på hög höjd eller på lutande plan. 5 kap. Skydd mot buller Sämre ljuddämpande egenskaper i byggnader eller byggnadslika anläggningar kan komma att skapa problem i tillfälliga anläggningsboenden. Anläggningsboendet begränsar asylsökandes möjligheter att byta miljö på grund av ljudstörning. MFD anser att begränsningar i att fritt kunna välja platser för olika aktiviteter och vistelser leder till ökade krav på gott ljudklimat inomhus i byggnader eller byggnadslika anläggningar. MFD anser att en harmonisk ljudmiljö kan minska stress och motverka hörselproblem hos asylsökande och personal. 2 Ljudavskärmade zoner har betydelse för personer med vissa funktionsnedsättningar, liksom för personer som har upplevt traumatiska upplevelser. En avvägd ljudmiljö skapar möjlighet till ljudavskärmade platser för avskildhet och ro inom tillfälliga anläggningsboenden. 6 kap. God form-, färg och materialverkan MFD är tveksam till förenklade krav på god form-, färg- och materialverkan i förhållande till ordinarie egenskapskrav för byggnation (PBL, BBR). Ett lugnt, välkomnande och harmoniskt intryck på tillfälliga anläggningsboenden kan ha betydelse för trivsel i boendeformen. MFD anser att omtanke om utformningen av tillfälliga anläggningsboenden kan ha en miljöpsykologisk betydelse för asylsökandes känsla av sammanhang, KASAM, och förmåga till upplevelse av trivsel och välbefinnande i en utsatt livssituation. 3 Utformningen påverkar också personalens upplevelse av arbetstillfredsställelse och deras förmåga att ge stöd och omsorg i tillfälliga anläggningsboenden. Anläggningsboendens yttre gestaltning kan ha betydelse för omgivningens förståelse för flyktingsituationen. 2 Rugg, M., Andrews, A.W., 2010: How does background noise affect our concentration? In: Scientific American. www.scientificamerican.com/article/ask-the-brains-background-noise/ 3 Antonovsky, A, 2005: Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur Akademiska. 4 (6)
7 kap. Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Frånvaro av nivå- eller våningsutjämnande anordningar kan vara motiverade under en begränsad tid. MFD vill understryka att ordinarie egenskapskrav för byggnation (PBL, BBR) som avser tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning i stort sammanfaller med andra nödvändiga byggnadsegenskaper för att skapa en hållbar och ändamålsenlig byggnad. Det kan handla om arbetsmiljöhänsyn, flexibel användning och god byggnadskvalitet. MFD anser att nivån på tillgänglighet och användbarhet måste ställas mot asylsökandes behov av tillgänglighetsanpassningar. Anhöriga eller andra stödpersoner bidrar till att asylsökande personer med funktionella eller kognitiva funktionsnedsättningar blir delaktiga i livssituationen i tillfälliga anläggningsboenden. Kontakten mellan dessa personer är en viktig förutsättning och måste beaktas i arbetet med att göra tillfälliga anläggningsboenden tillgängliga. Övriga synpunkter Myndigheten för delaktighet, MFD är medveten om behovet av att snabbt kunna erbjuda tillfälliga anläggningsboende för en stor grupp av asylsökande. MFD anser dock att avsteg från krav på tillgänglighet och användbarhet enbart bör ges för tillfälliga åtgärder under en avgränsad tid. Det finns annars risk, enligt MFD, för att anpassningar och avsteg med gällande regler för tidsbegränsade bygglov kan innebära undantag från ordinarie egenskapskrav för byggnation (PBL, BBR) för en längre period än 15 år. Anpassningar och avsteg från ordinarie egenskapskrav för byggnation (PBL, BBR) bör ses som en utveckling mot att stegvis upprusta befintliga byggnader. MFD anser att det finns förutsättningar för att myndighetens idé om en så kallad passa-påprincip uppstår. 4 Därmed skulle gällande egenskapskrav för brand, buller, hygien, hälsa, lämplighet, miljö, resurshushållning samt tillgänglighet och användbarhet (PBL, BBR) stegvis kunna genomföras för att förbättra det äldre byggnadsbeståndet. MFD anser att föreslagna anpassningar och avsteg i förhållande till ordinarie tillgänglighets- och användbarhetskrav (PBL, BBR) bör betraktas som en utformningsfråga. Och då även inkludera det svenska genomförandet av 4 Myndigheten för delaktighet, 2015: Riktlinjer för tillgänglighet, riv hindren. 5 (6)
tillgänglighet och universell utformning enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I ett framtidsperspektiv skulle förbättringsåtgärder i befintliga byggnader, som tillämpar principer för universell utformning och ett tydligt användarorienterat tillgänglighetstänkande, kunna medverka till innovativa bostadslösningar. Dessa bostäder skulle kunna bli ett tillskott som mildrar den rådande bostadskrisen. Sådana boendelösningar skulle kunna vara intressanta för personer i olika åldrar och med olika former av funktionsnedsättningar. Ärendets handläggning I handläggningen av ärendet har vikarierande generaldirektör Malin Ekman Aldén (beslutande), avdelningschef Jenny Rehnman och utredare Jonas Andersson (föredragande) deltagit. Malin Ekman Aldén vik. generaldirektör Jonas Andersson Utredare 6 (6)