Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Relevanta dokument
Djurhållning 5.4 Grisar

Egenkontroll Grisproduktion

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Djurhållning 5.2 Nötkreatur

Egenkontroll Nötköttsproduktion

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

För dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler.

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Egenkontroll Mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Ekologisk djurproduktion

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Samtliga 21 landsting och regioner

Jordbruksinformation Starta eko. gris

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Regional balans för ekologiskt foder

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Import och införsel av produkter. Sindicato de Trabajadores Bananeros Libres

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

Regelverket inom ekologisk produktion

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

5.1 Gemensamma regler för alla djurslag

Företagarpanelen Q Dalarnas län

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Individuell löneutveckling landsting

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

6 Husdjur Husdjur

Individuell löneutveckling landsting

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Stabil utveckling av antalet djur

Det är inne att vara ute Skara nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Företagarpanelen Q Hallands län

Stöd för installation av solceller

6 Lantbrukets djur Lantbrukets djur

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Billigt att bo dyrt att flytta

11 Ekologisk produktion

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Företagarpanelen Q Kalmar län

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation

Nya betesregler för mjölkgårdar

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018

Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion

Gemensamma regler för Djurhållning

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Djurhållning 5.1 Gemensamma regler för alla djurslag

11 Ekologisk produktion

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Pressmeddelande. december 2013

Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

11.1 Allmänna regler för alla sorters foder

Egenkontroll Ägg 2014

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12

RAPPORT Datum för utfärdandet

Fortsatt ökning av antalet ekologiskt hållna mjölkkor. Fler värphöns och grisar men färre slaktkycklingar

Anvisning till blanketterna

Transkript:

Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande reglers (2015) numrering så långt det går i remissen, så att du som läsare ska kunna hitta och jämföra texten med motsvarande nu gällande regel. Detta innebär att: Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Flera regler kan ha samma nummer, eftersom nu gällande regler i förslaget har delats in i flera regler. Nya regler har angivelsen 5.x.x. Efter remissen när de nya reglerna för 2016 är antagna och ska publiceras, så kommer hela numreringen i kapitel 5 att vara ny. Utöver detta dokument innehållande detaljreglerna för KRAV-certifierad Grisproduktion remissas fyra andra dokument innehållande gemensamma regler samt regler för övriga djurslag, nämligen: Gemensamma Regler Nötkreatur Får och Get Fjäderfä KRAV ekonomisk förening Box 1037, SE-751 40 Uppsala, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Uppsala Växel: +46 (0)18-15 89 00, Pg: 165 78 28-8 Bg: 5711-5487 Org nr: 716422-5364, www.krav.se

Gris KARENSTIDER VID INTRÄDE OCH INKÖP 5.1.5 Karenstider vid inträde Karenstiderna för gris är (EU): 6 månader för produktion av kött och hudar från grisar Du får sälja grisar som föds under karenstiden som KRAV-certifierade, när 6 månader gått från karensstarten. (EU) Alternativt kan du välja: 24 månader för kött och hudar när mark och djur samtidigt läggs om till KRAV-certifierad produktion. Du ska utfodra djuren huvudsakligen (till mer än 50 procent) med eget foder från den mark som ingår i omställningen. Du behöver då inte ta hänsyn till reglerna för användning av eget karensfoder av olika slag. (EU) Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden passerat. 5.1.7 Karenstid för inköpta konventionella grisar Om du har en KRAV-certifierad grisbesättning och köper in konventionella gyltor eller galtar för rekrytering eller avel ska de inköpta djuren skötas enligt KRAVs regler under 6 månader innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifierade. Ungar till de inköpta gyltorna har ingen karenstid. (EU) Kommenterad [PQF1]: Ändringar: Anpassat till djurslaget Om du har en grisbesättning i karens och köper in konventionella gyltor och galtar för rekrytering eller avel ska de också skötas enligt KRAVs regler under 6 månader innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifierade. Ungar till de inköpta gyltorna kan säljas som KRAV-certifierade när karensen för besättningen uppfyllts.(eu) 2

Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden passerat. INKÖP AV DJUR 5.3.2 Inköp av KRAV-certifierade grisar för uppfödning till slakt Du får köpa in smågrisar från maximalt 3 besättningar inom en tolvmånadersperiod. (K) Du ska hålla smågrisar som är inköpta från olika besättningar, liksom inköpta grisar av olika åldrar, inom sina grupper och separerade från andra grupper. (K) 5.3.4 Inköp av enstaka konventionella djur Du får bara köpa in enstaka konventionella djur i avelssyfte. För rekrytering får du årligen köpa in maximalt 20 procent konventionella gyltor räknat på det antal suggor och dräktiga gyltor du har efter rekryteringen. Finns det färre än 5 moderdjur i besättningen får du köpa in högst ett konventionellt djur per år. (EU) 5.3.3 Karantän för inköpta djur Inköpta grisar för rekrytering ska du hålla i karantän i minst tre veckor för att säkerställa besättningens smittskydd. (K) UTEVISTELSE OCH BETE 5.4.9 Tid på bete för grisar under sommarhalvåret Du ska ordna så att grisar är ute på huvudsakligen beväxt mark större delen av dygnet på sommarhalvåret under en sammanhängande period om (K): Kommenterad [PQF2]: Ändringar: - Rubrikändring - huvudsakligen inlagt -förkortad betesperiod för norra Sverige Minst 4 månader i länen Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Jönköping, Östergötland, Västra Götaland, Örebro, Sörmland, Stockholm, Gotland, Uppsala, Västmanland, Värmland, Dalarna och Gävleborg. 3

Minst 3 månader i länen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Du får en större avvikelse om dina grisar inte får tillräckligt med utevistelse eller bete. 5.x.x Bete för foder och sysselsättning Betet ska ge grisarna både foder och rikliga tillfällen till sysselsättning. Grisarna ska vid stripbetning och andra betessystem alltid ha tillgång till beväxt mark. Du ska flytta dem till nya beten så snart allt är uppbökat på den aktuella arealen. (K) 5.x.x Utevistelse för grisar övrig tid Under den tid av året som grisarna inte hålls på bete, ska du ge dem tillgång till rastgård. (EU) 5.4.9.1 Grisar som ska slaktas under sommarhalvåret Grisar ska släppas på bete så snart mark- och väderförhållanden tillåter det. Växande grisar som ska slaktas i juli eller senare under betesperioden ska gå på betesmark senast 1 juni. (K) Kommenterad [PQF3]: Ändring: Omformulerat. 5.4.9.2 Utevistelse för avelsgaltar Galtar för avel får du hålla i obevuxna rastgårdar under utevistelsen (EU). Kommenterad [PQF4]: Bör -regel om färskt foder borttaget 5.4.10 Tillfällig innevistelse för grisar Du får tillfälligt hålla djuren inne vid sjukdom, knottangrepp eller otjänligt väder. Under karenstiden efter läkemedelsbehandling ska du erbjuda djuren utevistelse på rastgård eller bete. (EU) 5.x.x Innevistelse vid betäckning/inseminering Suggor och gyltor som tas in för betäckning eller inseminering får du hålla utan bete upp till 4 veckor efter en betäckning eller inseminering som leder till dräktighet. De ska ha tillgång till utevistelse på rastgård om de måste vara inne mer än 1 vecka. (K) 4

5.x.x Innevistelse vid grisning Senast 3 veckor efter grisning ska suggan och smågrisarna vistas ute på bete under sommarhalvåret eller på rastgård resten av året. Vid grupphållning räknas 3 veckor för den senast födda kullen. (K) Kommenterad [PQF5]: Ändring: - Ny regel skapad av del som tidigare ingick i 5.5.4 - Ändrat från 2 veckor till max 3 som sugga och smågrisar kan vara för sig själva i grisningsbox och på så sätt ge bättre förutsättningar för smågrisarna att klara sammanslagning med övriga gruppen. 5.x.x Hämtning från bete inför slakt Du får hämta grisar från betet högst 2 veckor före planerad leverans till slakt. Under denna period ska grisarna ha tillgång till utevistelse på rastgård. 5.x.x Vattensvalka på bete Under den varma årstiden ska grisar ha tillgång till gyttjebad eller annan vattensvalka på betet. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Kommenterad [PQF6]: Ändringar: -förtydligat planerad slakt -förtydligat att slaktgrisarna ska ha rastgård. Kommenterad [PQF7]: Ändring: -skapat ny regel av text som förut ingick i 5.4.11 -förtydligat att svalkan ska finnas på betet NATURLIGT BETEENDE 5.5.4 Suggor ska grisa avskilt Suggor ska grisa avskilt i skydd, till exempel i grisningshydda. Suggan får grisa inomhus om hon får tillräcklig frihet, utrymme för att bygga bo och riklig tillgång på material att bygga bo med. (K) Tidigast en vecka före beräknad grisning får du flytta suggan till en grisningsbox. Dina rutiner för skötseln av djuren och andra förutsättningar i samband med grisning ska göra det möjligt för suggorna att vistas i flock fram till dagarna innan grisning. (EU) Du får en större avvikelse om du inte ordnar så att dina suggor och gyltor kan grisa avskilt. 5.5.5 Grisar ska hållas i grupp Växande grisar och suggor utan smågrisar ska du hålla i grupp både inne och ute. (EU) 5

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.5.6 Grisar ska kunna böka Du ska ge grisar tillgång till naturlig sysselsättning så som att böka och ha ett aktivt födosöksbeteende genom att ge dem möjlighet att böka till exempel inför vallbrott, som skogsmarksberedning, vid trädesbearbetning eller i djup ströbädd. (EU) Kommenterad [PQF8]: Ändring: -Från tidigare 5.4.11 Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. STALLFÖRHÅLLANDEN 5.6.6 Mått i stallar för grisar Det utrymme inomhus och utomhus som ska vara tillgängligt för djuren finns specificerade i tabell 3. För detaljer som inte anges i KRAVs regler gäller minimimått enligt de svenska djurskyddsbestämmelserna. (K) Utrymmeskraven är miniminivåer. Funktionskraven kan göra att större ytor behövs i ditt stall. Tabell 3 Utrymme inomhus och i rastgård för grisar Levande vikt (kg) Minsta utrymme inomhus (m 2 per djur) Minsta utrymme utomhus (i rastgård, inte betesmark) (m 2 per djur) Sinsugga, dräktig gylta 2,5 (SL) 1,9 (EU) Galt för avel 7,0 (SL) 8,0 (EU) 6

Modersugga med upp till 40 dagar gamla 7,5 (EU) 2,5 (EU) smågrisar Växande grisar < 30 0,6 (SL) 0,4 (K) Kommenterad [PQF9]: Grisningsbox är 6 kvm enligt svenska djurskyddsbestämmelser. EU definierar inte skillnad mellan denna måttangivelse för smågrisar upp till 40 dagar och grisningsbox. Frågan är skickad till Jordbruksverket för diskussion med övriga EU-länder och eventuell ändring i förordningen och Nationella riktlinjer. < 50 0,8 (SL) 0,6 (EU) < 85 1,2 (SL) 0,8 (EU) < 110 1,5 (SL) 1,0 (EU) Du ska beräkna utrymmet i boxar för flera djur utifrån de största individerna i grupperna. 5.6.13 Stallbyggnader för grisar Om du bygger nytt stall för grisar eller nyetablerar grisproduktion ska byggnaden sektioneras för bästa möjliga smittskydd. (K) 5.6.15 Grisars ät-, ligg- och gödslingsplats Inomhus ska grisar ha tillgång till en avskild liggplats med djupströ och ett separat gödslingsutrymme. De ska också ha en väldefinierad ätplats. Utrymmet ska vara luftigt och så stort att alla djur kan äta samtidigt eller vila samtidigt utan att de börjar konkurrera på ett aggressivt sätt. Grisar som får fri tillgång till kraftfoder ska ha minst en ätplats per tre grisar. (K) SJÄLVFÖRSÖRJNING OCH FODER 5.7.1.2 Självförsörjningsgrad för grisar Till en viss grad ska du producera fodret på din egen gård, eller i samverkan med en annan gård. Självförsörjningsgraden för gris ska vara minst 50 procent. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 7

5.x.x Självförsörjningsgrad för gårdar i Norrland samt i skogs- och mellanbygd Kommenterad [PQF10]: Ändring: Tidigare del i 5.7.1.2 Grisbesättningar i Norrland samt skogs- och mellanbygd kan få undantag från självförsörjningskravet på 50 procent till en lägre nivå, dock lägst 20 procent (EU). Du ska sträva efter att succesivt öka din självförsörjningsgrad. (K) Ditt certifieringsorgan bedömer vad som är rimlig nivå för din gård. 5.7.1.3 Självförsörjningsgrad för gårdar med specialodlingar Gårdar med grisuppfödning som också har specialodlingar, till exempel grönsaksodling, kan få självförsörjningskravet på 50 procent sänkt till en lägre nivå, dock lägst 20 procent. (EU) Undantaget gäller enbart om gödseln behövs i den egna odlingen. (K) Ditt certifieringsorgan bedömer vad som är rimlig nivå för din gård, i förhållande till gödselbehovet. 5.7.7 Maximalt 5 % konventionellt foder till gris Enligt EU-kommissionens förlängda undantag, får du ge grisar högst 5 procent konventionellt proteinfoder av jordbruksursprung till 31 december 2017. (EU) Konventionellt foder som inte är av jordbruksursprung, till exempel fiskmjöl, får ingå i foderstaten till grisar och fjäderfä (EU). Du får ge högst 10 procent sådant konventionellt foder räknat på det årliga foderintaget (K). 8

Förutsättningen för att ge konventionella fodermedel oavsett ursprung är att fodermedlen är nödvändiga för att ge en fullvärdig foderstat och att de är tillåtna i ekologisk djurhållning. (EU) Du ska göra beräkningar av foderandelarna per djur och år, inte per besättning och år. För djur med kortare levnadstid än ett år gäller konsumtionen för djurets livstid. (EU) De konventionella fodermedel som inte är av jordbruksursprung och som är tillåtna framgår av bilaga 1. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.7.8 Maximalt 15 % konventionellt foder per dag Om du ger dina grisar konventionellt foder får högst 15 procent av det dagliga foderintaget vara konventionellt. (K) 5.7.12 Fri tillgång till grovfoder Du ska ge grisarna fri tillgång till grovfoder av god kvalitet (EU). Bete, hö eller ensilage ska ingå i djurens foderstat (K). Kommenterad [PQF11]: Ändringar: - Anpassat till djurslaget. - Smakligt ersatt med god kvalitet. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.7.17 Foderåtgång i grisproduktion Du ska årligen beräkna hur mycket kraftfoder som går åt per kilogram av slaktsvin eller smågrisar du säljer. Du väljer själv om du vill göra en särskild beräkning för smågrisdelen av din produktion och en annan för slaktsvinsdelen. (K) 9

UTFODRING AV SMÅGRISAR 5.8.6 Avvänjning av smågrisar Du får avvänja smågrisar tidigast när de är 40 dagar gamla, om du har strikt grupphållning i omgångsuppfödning. Du ska då följa en hälsoplan. (EU) Hälsoplanen ska hjälpa dig att upprätthålla ett bra smittskydd och en strikt grupphållning så att djuren är vid god hälsa. Kommenterad [PQF12]: Ändring: Ordningsföljden i regeln har kastats om för att bättre motsvara den produktion som är den mest rådande, dvs suggor i grupp i omgångsuppfödning. Ingen innebördsändring. Tillämpar du inte strikt grupphållning och omgångsuppfödning får smågrisarna avvänjas tidigast vid 49 dagars ålder. (K) Du får en större avvikelse om du avvänjer smågrisarna för tidigt. 5.9.4 Järn till smågrisar Du ska se till att smågrisar får tillräckligt med järn. De ska ha tillgång till jord eller järnberikad torv. Om du ger smågrisarna järnpasta inom 24 timmar från att de har fötts ska du senast efter en vecka ge dem jord eller torv. (K) Du får berika jorden med till exempel järnsulfat. Järntillskottet du använder får inte innehålla otillåtna fodertillsatser. (EU) 5.8.5 Utfodring med mjölkersättning Du får använda konventionell mjölk eller mjölkersättningsmedel som en enstaka nödåtgärd, eller vid sjukdom om en veterinär rekommenderat det. Om utfodringen med mjölkersättning eller konventionell mjölk sker under högst en vecka kan djuren ändå vara fortsatt KRAV-certifierade. (K) Kommenterad [PQF13]: Ändring: Anpassat till djurslaget Djur som föds upp för slakt kan inte bli KRAV-certifierade om du föder upp dem med konventionell mjölk eller mjölkersättning i mer än en vecka. Däremot kan djur som behålls i besättningen för rekrytering bli KRAV-certifierade efter en karenstid på 6 månader. (K) 10

OPERATIVA INGREPP 5.10.15 Kastrering av grisar Du får låta kastrera grisar som är yngre än 7 dagar (SL). Grisarna ska vara bedövade och få smärtstillande medel vid ingreppet (EU/K). På KRAVs hemsida hittar du information om bedövning och smärtlindring. http://www.krav.se/bedovning-och-smartlindring 5.10.16 Tandslipning på smågrisar Du får slipa tänderna på smågrisar som tillhör en stor kull om det utförs under grisens första levnadsdygn (innan tandemaljen hårdnat). (SL) 11