Tord Karlsson - p1tk02 E-post: tord. karlsson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-05-06 Dnr: 2012/381-BaUN-648 Kopia till Rapport om skolbibliotek Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten rörande skolbibliotek. Barn- och ungdomsnämnden uppdrar åt Barn- och utbildningsförvaltningen att ta fram en plan med alternativ och konsekvenser för genomförande av föreslagna åtgärder och återkomma till nämnden i ärendet. Ärendebeskrivning Barn och ungdomsnämnden beslutade i oktober 2012 att uppdra åt skolverksamheten -att göra en kartläggning på skolenhetsnivå hur väl respektive skola motsvarar lagkraven rörande skolbibliotek i enlighet med skolinspektionens kriterier. - att ta fram en plan för åtgärder för att komma till rätta med brister på kort sikt vad avser skolbibliotek - att ta fram en plan för att utveckla skolbiblioteken till att bli moderna skolbibliotek som är en naturlig del av skolans pedagogiska verksamhet. Barn- och ungdomsnämnden ges en redovisning av vad som har framkommit i kartläggningen och vilka förslag till åtgärder som Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår. Bilagor Förslag till skolbiblioteksplan samt förslag till åtgärder och ansvarsfördelning för att uppnå de uppsatta målen i enlighet med skollagen och övriga styrande dokument Skickad av: Tord Erik Kjell Karlsson - p1tk02
Barn- och Utbildningsförvaltningen Enheten för Skolstrategiskt stöd Anne Ljungdahl, tfn 021-391151 2013-03-26 Tjänstemissiv avseende förslag till Skolbiblioteksplan, samt förslag till åtgärder och ansvarsfördelning för att uppnå de uppsatta målen i enlighet med Skollagen och övriga styrande dokument. Uppdraget Barn- och ungdomsnämnden gav, genom beslut 7 november 2012 Skolverksamheterna i uppdrag att göra en kartläggning på skolenhetsnivå hur väl respektive skola motsvarar lagkraven rörande skolbibliotek i enlighet med Skolinspektionens kriterier (bilaga 1) att ta fram en plan för åtgärder för att komma till rätta med brister på kort sikt vad avser skolbibliotek (bilaga 2) att ta fram en plan för att utveckla skolbiblioteken till att bli moderna skolbibliotek som är en naturlig del av skolans pedagogiska verksamhet (bilaga 3) Bakgrund Skolbibliotek är en aktuell fråga i Sveriges skolor utifrån skollagens skrivningar, den pågående tekniska utvecklingen samt forskning och beprövad erfarenhet, som visar att skolbibliotek som pedagogisk verksamhet med kompetent personal ger elever bättre förutsättningar att klara kunskapskraven. I skollagen, 2 kap. 36, står Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Efter uppföljning av de ändringar som gjorts i Skollagen och Läroplanerna genomför Skolinspektionen en systematisk genomgång av skolverksamheterna i Sveriges alla kommuner, i Västerås kommer den att genomföras under 2014. Skolinspektionen har bland annat lagt särskild vikt vid skolbibliotek och har riktat kritik till flera verksamheter. Skolinspektionen har också avslagit ansökan om tillstånd att bedriva friskola vid flera tillfällen utifrån avsaknad av kvalitetssäkrat skolbibliotek. Barn- och ungdomsnämnden fick vid sitt möte den 3 oktober 2012 en redogörelse för vad som står i lagen samt hur Skolinspektionen har beskrivit hur uppföljning av denna reglering kommer att ske. Nämnden fick vidare en redogörelse för att det bedömdes finnas brister i detta avseende inom Västerås stads grundskolverksamheter. Sammanfattning Skolbibliotek och dess roll i att förbättra elevers resultat och måluppfyllelse, samt stödja den digitala utvecklingen, är en prioriterad fråga för Skolinspektionen. I den kartläggning av Skolbiblioteksverksamheterna inom Västerås stad skolverksamheter som genomförts på uppdrag av Barn- och ungdomsnämnden har allvarliga brister framkommit. Bristerna rör såväl tillgänglighet som kvalitet, framför allt inom grundskolan, men också inom delar av gymnasieskolan. För att komma till
rätta med problemen krävs en stegvis förändring, men det krävs också akuta insatser. Merparten av de åtgärder som krävs går att genomföra genom tydligare roller, bättre rutiner, omvandlingar av tjänster, samverkan och omprioriteringar. En del av dessa förslag till förändringar avser Skolverksamheterna internt, och en del kräver beslut av nämnderna. Den stora kostnaden utgörs av behovet att skapa tjänster under 2014 för att motsvara de krav som lagen ställer, rusta skolverksamheterna för framtida krav inom framför allt den digitala utvecklingen, samt bidra till förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse för eleverna. Förslag till åtgärder Barn- och ungdomsnämnden och Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden föreslås besluta: att anta föreliggande förslag till Skolbiblioteksplan (bilaga 3) att inrätta en Skolbibliotekscentral (SBC) från och med 1 juli, genom att omvandla den befintliga utvecklartjänsten för biblioteksutveckling Barn och ungdomsnämnden föreslås besluta: att Barn-och utbildningsförvaltningen säkerställer i dialog med Kultur- idrotts- och fritidsförvaltningen att samverkan kommer tillstånd mellan folk- och skolbibliotek avseende de skolor som ligger i samma fastighet som ett folkbibliotek att uppgradera biblioteksdatasystemet med ett hängavtal för att få tillgång till ett digitalt rum för alla skolenheter på grundskolan till en kostnad av 350 tkr första året, och 100 tkr kommande år, samt att ge funktionen E-tjänster för skola i Nämndenheten uppdrag att ansvara för den tekniska förvaltningen av systemet att utöka beställningen till IDA-enheten till att omfatta erbjudandet av media på modersmål via skolbibliotek till en kostnad 50 000 kr för 2014 att ta fram en plan för att skapa förutsättningar för att inrätta skolbibliotekarietjänster. att utvärdera resultatet av de föreslagna insatserna senast maj 2014
Bilaga 1 Kartläggning Kartläggningens genomförande Kartläggningen av hur väl skolorna motsvarar lagkraven rörande skolbibliotek, har genomförts i flera steg genom studier av gällande nationella styrdokument (bilaga 4), enkätstödda intervjuer i dialog med samtliga rektorer inom grundskolan, samt alla utom en rektor inom gymnasieskolan utifrån skolbiblioteksplanen. Resultaten har sammanställts och återkopplats till en referensgrupp med rektorer på grundskolan, samt till verksamhetscheferna inom Skolverksamheterna. Information i den centrala samverkansgruppen har genomförts. Kartläggningens resultat i sammandrag Det har i kartläggningen framkommit att det finns brister inom flera områden. Det gäller såväl tillgången till de olika tjänsterna som kvaliteten på det som erbjuds. Skolbiblioteksfrågan omfattas i hög utsträckning inte av det systematiska kvalitetsarbetet och beskrivs inte i skolornas kvalitetsrapporter. Handlingsplaner för skolbibliotek saknas. Rektorerna är överlag engagerade i frågan och vill utveckla skolbiblioteket, men har inte möjlighet att prioritera resurser för att genomföra större förändringar, samla tillräcklig kompetens för genomförandet, eller att tillsätta behövliga personalresurser. Det ser olika ut på de olika enheterna och eleverna ha därmed inte likvärdigt tillgång till alla skolbibliotekets tjänster. Det gäller också elever med en läsnedsättning, som saknar kostnadsfri egen nedladdning av talböcker trots att eleverna har rätt till denna möjlighet. Media på modersmål finns främst vid de enheter som får stöd av IDA enheten. En fjärdedel av grundskolenheterna saknar en skolbibliotekslokal i den egna skolenheten eller i samverkan med en annan skolenhet. De fysiska biblioteksrum som finns är ofta är låsta, inte öppna, tillgängliga och inbjudande för elever. Situationen förvärras av stora svårigheter i, eller avsaknad av, samverkan mellan de olika biblioteken inom grundskolorna, mellan grundskola, förskola och gymnasieskolorna, samt med övriga bibliotek i staden. Av de tjänster som skolbiblioteken ska erbjuda är det särskilt allvarligt att det saknas språkutvecklande pedagogisk verksamhet i form av till exempel läsprojekt, boksamtal, bokcirklar, skrivarverkstäder mm. Biblioteken bidrar inte heller med den behövliga pedagogiska verksamheten för utvecklandet av informationskompetens gällande exempelvis hur information ska användas, källkritik och informationssökning. Systemförvaltning saknas helt för de hittills åtta grundskolor (11 skolenheter) som har ett biblioteksdatasystem, samt för kommande behov. En ny applikation som uppgraderar biblioteksdatasystemet till ett modernt digitalt biblioteksrum saknas. Det finns heller inte ett medieråd med representanter för skolbiblioteken vid inköp av kommunlicenser av databaser och dataprogram. E-böcker är därmed bara tillgängliga när stadsbibliotekets budget räcker. Omvärldsorientering avseende ny forskning och teknik, nyorientering, samt samordnat kompetensstöd och samordning för skolenheterna saknas. Den allvarligaste bristen är att det saknas bemanning på skolorna. Utan personal kan varken kvalitetsarbete, pedagogisk verksamhet eller samverkan genomföras. I grundskolan finns totalt 10 personer anställda som skolbibliotekspersonal vid 8 skolor. Ingen har bibliotekarieexamen. Nationell praxis är 1 heltidstjänst/400 elever. I grundskolans skolbiblioteksverksamhet finns knappt 3 heltidstjänster för drygt 10 000 elever (1 heltidstjänst/3500 elever).
Bilaga 2 Sammanfattning av åtgärder för att komma till rätta med brister på kort sikt vad avser skolbibliotek (2013) För att kunna komma tillrätta med de brister i kvalitetsarbetet som framkommit behöver skolbibliotek och hur de bidrar till resultat och måluppfyllelse finnas med i skolans kvalitetsredovisningar. Handlingsplaner för hur skolbibliotek skall upprättas och underhållas ska finnas på varje skola utifrån de mål som fastställts i skolbiblioteksplanen av Barn- och ungdomsnämnden, respektive Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. För att möjliggöra tillgång till ett fysiskt biblioteksrum i enlighet med skollagen krävs samverkan mellan stadens olika aktörer. Barn- och ungdomsnämnden behöver säkerställa i dialog med KIF att ett organiserat samverkan ska komma tillstånd mellan skolan och folkbiblioteken i Tillbergaskolan, Önstaskolan och Bäckbyskolan. Bäckbyskolan behöver samverka med Hällbyskolan, Fridhemskolan och Sofiaskolan för att erbjuda eleverna ett gemensamt skolbibliotek. Skolbibliotek samverkar med närmsta folkbibliotek. Samverkan är en central framgångsfaktor för skolbibliotek i flera dimensioner. Samverkan med elever säkras förslagsvis vid skolenheter genom att skolorna inrättar ett biblioteksråd där elever medverkar. Skolbiblioteken bidrar därmed till delaktighet genom de demokratiska processerna för barn och ungdomar. Intern samverkan mellan skolans olika personalgrupper ger också möjligheter till förbättringar. Lärare, IT-pedagog, skolbibliotekarie föreslås bilda ett team under rektors ledning i syfte att ta fram en handlingsplan och utvärdera bibliotekets verksamhet, samt integrera verksamheten med skolans övriga aktiviteter. Det finns i dagsläget en central utvecklartjänst för skolbibliotek under Enheten för skolstrategiskt stöd inom Beställarverksamheten, som utreder behov, planerar stöd och kompetensutvecklingssatsningar, håller sig orienterad och ger stöd till alla enheter inom Skolverksamheterna. Utifrån att skolorna ska kunna få tillgång till det talbokstillstånd som möjliggör gratis nerladdning av talböcker krävs en Skolbibliotekscentral (SBC) (se bilaga 3) som blir ombudsbibliotek för de skolbibliotek den har knutna till sig. Tillståndet söks hos regeringen. Representant för Skolbokcentralen ingår också i ett nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte och bevakning av aktuella frågor. Funktionen utvecklartjänst kan därför omvandlas till utvecklare vid Skolbibliotekscentral från och med 1 juli 2013, samtidigt som Skolbibliotekscentralen inrättas. Det ger ett högt mervärde utan ökade kostnader. SBC får i uppdrag att erbjuda kompetensutvecklande internutbildningar i att registrera talbokslåntagare i samverkan med Skoldatateket i syfte att alla elever som har rätt till och vill får tillgång till hundratusentals talböcker med hjälp av skolbibliotekens personal. att arbeta språkutvecklande i samverkan med läs- och skrivmentorerna att skapa öppna tillgängliga biblioteksrum för elever och ansvarar för att kvalitetssäkra Skolbibliotekspersonalens likvärdiga kompetens SBC får också i uppdrag att bevaka möjligheterna till extern finansiering och samverkan av aktiviteter och utvecklingsarbete med till exempel högskolor, samt ta ansvar för att pengarna kommer stadens skolbibliotek till del och stödja pågående projekt. I funktionen ingår också möjligheten till handledning och samverkan med skolor och samverkanspartners inom staden och externt. SBC kan också vara behjälplig som stöd för rektor vid rekrytering av personal till skolbiblioteken. SBC utses som skolans centrala representant med stadsbiblioteket. SBC fullföljer också samverkan med Naturskolan i uppbyggnaden av Naturbiblioteket vid fem skolor i samverkan med eleverna.
För att säkerställa det digitala biblioteksrummet och kvalitetssäkra innehållet i de tjänster som erbjuds föreslås SBC ansvara för att sammankalla ett medieråd som utvärderar och föreslår vilka kommungemensam digitala betaldatabaser och e-böcker som skolverksamheterna ska erbjuda elever. Under 2013 samverkar SBC med grundskolorna och gymnasieenheter vid Vedbovägen om den verksamhetsnära förvaltningen av biblioteksdatasystemet. 2014 kommer det vara naturligt att en bibliotekarie/ skolområde tar ansvaret för biblioteksystemenet i sitt skolområde. E-tjänster för skola som ansvar för skolans alla andra e-system, föreslås även ta ansvar för den tekniska förvaltningen för biblioteksdatasystemet. Det krävs också ett hängavtal för uppgradering av en applikation som gör att alla skolbibliotek på grundskolan blir digitala biblioteksrum. SBC blir projektledare och redaktör samt erbjuder skolbibliotekens personal stöd i form av kompetensutvecklande internutbildningar. IDA enhetens beställning utökas till att erbjuda alla enheter media på modersmål via alla skolbiblioteken, således inte bara de enheter som får stöd idag av IDA. IDA:s personal fortsätter att samverka med Centrum för tvåspråkighet och SBC (skolbiblioteksutvecklaren idag) och Stadsbiblioteket. Målet att nå praxis (400 elever/per heltidsanställd skolbiblioteksansvarig) inom grundskolan är den största utmaningen (http://www.skolbibliotek.se/ost/pdf/tumregler081022.pdf). Inför den kommande skolinspektionen föreslås därför att upprustningen av skolbiblioteken görs i etapper, och att skolverksamheternas budget inför 2014 utökas med 10 nya skolbibliotekstjänster inom grundskolan (cirka 10 000 elever inom Västerås stad skolverksamheter). Effekterna av detta kan utvärderas efter ett år inför nya ställningstaganden inför 2015. Rektor ansvarar i övrigt för organisationen samt utser redan under 2013 en person eller personer som ansvarar för: att arbeta som skolbibliotekspersonal med ansvar för elevers delaktighet och samverkan språkutvecklingen informationskompetens en specialpedagog eller lärare med ansvaret att utse elever som talbokslåntagare för egen nedladdning Åtgärderna visar på en ambition att rätta till de allvarliga bristerna och att det finns en långsiktig såväl som kortsiktig plan för det. Budget Den ökning av budget som krävs kan delas upp i tre delar. Att uppgradera den applikation som gör att alla stadens skolor blir digitala biblioteksrum kostar 350 tkr för installation år 1 därefter 100 tkr/år löpande. Kostnaden för IDA:s utökade uppdrag beräknas till 50 tkr för 2014, men kan komma att behöva revideras utifrån befolkningsutveckling och struktur. Den stora kostnaden är tillsättandet av de 10 tjänster som krävs inför 2014, samt ytterligare tjänster under kommande år. Inför 2014 rör det sig om 6000 tkr. Den totala kostnaden under 2014 beräknas således till 6400 tkr, kommande år minskas avgiften för de digitala biblioteksrummen till 100 tkr, men för att leva upp till Skollagens krav kan då ytterligare satsningar på tjänster komma att krävas efter utvärdering.
Diarienr XXXXXXX nternati Bilaga 3 Förslag till Skolbiblioteksplan för Västerås stad program policy handlingsplan riktlinje
Skolbiblioteksplan program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad
Skolbiblioteksplan Skolbiblioteksplan för Västerås stad Skolbiblioteksplanen utgår från den nya Skollagen (2010:800), Lgr 11, Biblioteksplan för Västerås stad, Skolinspektionens uttalanden, Västerås stad skolverksamheters värdegrund, beprövad praxis, forskning, samt nationella styrdokument som i delar påverkar kraven på skolbibliotekens funktion och utformning. Skolbiblioteksplanen ska revideras senast inför år 2017. Vägledande principer Skolverksamheternas gemensamma värdegrund skall genomsyra all verksamhet och innebär för skolbiblioteken att verksamheten bygger på ett ömsesidigt lärande och kunskapsutbyte mellan skolans olika yrkesgrupper, elever och samarbetspartners. Den skall bedrivas med hög kvalitet, engagemang och i samverkan med interna och externa samarbetspartners utifrån en helhetssyn på skolans uppdrag med eleven i fokus. Skobiblioteket skall driva utvecklingsarbete och bidra till att eleverna får tillgång till såväl fysiska som digitala pedagogiska verktyg, samt vägledning i att välja och använda dem. Skolbiblioteken skall ses som en integrerad del av lärandet, en viktig pedagogisk resurs för hela skolan och skall hjälpa eleverna att uppnå sina mål, vara lättillgängligt och välkomnande för alla. Biblioteksrum Fysiskt biblioteksrum Eleverna skall ha tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan, som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en resurs och bidra till att de kan uppnå sina mål. Skolbiblioteket skall ha generösa öppettider. Digitalt biblioteksrum Skolbiblioteken skall vara ett nav i den allt mer digitala pedagogiska verksamheten. Eleverna skall ha tillgång till modern teknik. Skolbibliotekets verksamhet Innehåll/media Elever skall i skolbiblioteket ha tillgång till ett uppdaterat mediebestånd i form av fysiska böcker, digitala böcker, samt andra medier för det utvidgade textbegreppet som bild, informationsteknik, digitala och sociala medier. Utbudet skall anpassas för målgruppen och eleverna skall erbjudas vägledning och stöd i att välja. Språkutveckling Skolbiblioteken skall främja elevernas läsande och skrivande, samt väcka deras läsoch skrivlust i nära samverkan med skolans övriga personal. Informationskompetens Skolbiblioteken skall förmedla informationskompetens som stödjer elevernas nyfikenhet, lust och livslånga lärande genom att ge tillgång till relevant och kvalitativ information samt främja det utvidgade textbegreppet. Eleverna skall också få vägledning och stöd i källkritik och i hur information kan och bör 3
Skolbiblioteksplan användas. Skolbiblioteket skall vara drivande i verksamhetsutvecklingen kring användandet av informations- och kommunikationsteknik. Tillgänglighet för alla Skolbibliotekets pedagogiska verksamhet skall kunna användas av alla, oaktat inlärningssvårigheter, funktionshinder eller språksvårigheter Alla elever som vill, skall genom egen nedladdning ha tillgång till talböcker med hjälp av skolbibliotekens personal. Alla elever med annat modersmål skall ha tillgång till media på modersmålet via skolbiblioteket. Kvalitetssäkring Systematiskt kvalitetsarbete Varje skolenhet skall årligen ta fram, alternativt revidera, en handlingsplan för hur skolbiblioteken skall utvecklas till att vara en naturlig del av skolans pedagogiska verksamhet och aktivt bidra till ökad måluppfyllelse. Planen är en del av den lokala arbetsplanen och följs upp och utvärderas i enheternas kvalitetsrapport. Kompetent personal Elever skall ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek med kompetent personal med adekvat utbildning så att pedagogisk verksamhet kan bedrivas. Personalen skall erbjudas fortlöpande kompetensutveckling i skolbibliotekets funktion, i syfte att bidra till hög kvalitet och en likvärdig skola. Samverkan Skolbiblioteken skall ha en utvecklad samverkan med alla utifrån att samverkan och kollegialt lärarande är en stark framgångfaktor för att skolbiblioteken ska bidra till elevers kunskapsutveckling. Samverkan skall ske systematiskt på olika nivåer. Skolbiblioteket skall samverka med elever i ett biblioteksråd. Lärare, it-pedagog, skolbibliotekarie och rektor skall samarbeta i team för att på bästa sätt kunna hjälpa eleverna att uppnå goda resultat. Skolbiblioteken skall samverka med andra skolbibliotek i samma skolområde, samt med närmaste folkbibliotek. Ansvarfördelning Huvudmannen Västerås stad är som huvudman ytterst ansvarig för att eleverna har tillgång till skolbibliotekstjänster. Rektor Rektorer ansvarar för biblioteksverksamheten på sin skola. Ansvarig personal för skolbiblioteket Ansvarig personal för skolbiblioteket skall ha ett nära samarbete med arbetslag/personal och skall medverka i planering, genomförande och utvärdering av den pedagogiska verksamheten i sin helhet, utifrån sina specifika kompetenser. Skolbiblioteksansvarig personal skall i övrigt ha ansvar för att utveckla och utvärdera verksamheten kontinuerligt samarbeta med elever, övrig personal, andra skolbibliotek och folkbibliotek främja allas rätt till läsutveckling och intresse för läsning på skolan i ett nära samarbete med annan personal utveckla elever och lärares kompetens i informationssökning och källkritik vara ledande i att möta den nya tekniken och nya medier och använda ny teknik för att skapa virtuella tjänster/bibliotek 4
Skolbiblioteksplan inneha rollen som objektspecialist för det digitala bibliotekssystemet, delta i planeringen av teamstudier och projekt delta i skolbibliotekens planerings- och nätverksträffar Skolbibliotekscentralen Skolbibliotekscentralen skall ge skolenheterna i skolbiblioteksverksamheten inspiration och stöd genom handledning, nätverk och internutbildning i skolbibliotekets olika tjänster och vid rekrytering. Skolbibliotekscentralen skall vara skolans gemensamma representant i kommungemensamma skolbiblioteksfrågor och samverkan med annan central verksamhet och stadsbibliotekets ledning. Skolbibliotekscentralen verkar för att verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt driver utvecklingsprojekt. 5
Barn- och ungdomsnämnden & Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 721 87 Västerås Telefon 021-39 00 00 www.vasteras.se Produktion: Västerås stad 2007-XX
Nationella styrdokument som behandlar skolbibliotek Bilaga 4 Skollagen Elever vid samtliga skolformer ska ha tillgång till skolbibliotek. Skolbibliotek ska vara en del av elevernas utbildning genom att ingå i skolans pedagogiska verksamhet. Skolbibliotekets uppgift är att stödja elevernas lärande. Det ska användas aktivt i undervisningen och därigenom bidra till att nå målen för utbildningen. Skolinspektionens PM 2012 förtydligar Skollagen. Eleverna ska ha tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur. Biblioteket omfattar informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Biblioteket är anpassat till elevernas behov och till funktionshindrades, invandrares och andra minoriteters särskilda behov. Skolinspektionen har förtydligat att elever och lärare ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra läroverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Kostnaden för skolbibliotek ingår i den kommunala skolpengen. Det är sedan skolhuvudmannens och rektors ansvar att avgöra hur resurserna fördelas. Skolverket, Juridisk vägledning 2012 förtydligar Skollagen: - Det är huvudmannen som ansvarar för att utbildningen anordnas så att eleverna har tillgång tillskolbibliotek. Även rektorn har dock ett ansvar för detta. - Organisation av skolbiblioteksverksamheten ska vara flexibel. - Det krävs ett organiserat samarbete mellan en skola och ett kommunalt bibliotek för att kravet på tillgång till skolbibliotek ska vara uppfyllt. Skolverkets definition I Skollagen finns ingen definition av begreppet skolbibliotek, men i förarbetena till lagen förklaras att man vanligtvis brukar avse en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Diskrimineringslagen Kapitel 3 14 och 16 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen / /ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter (min kursivering) för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder (min kursivering) eller sexuell läggning. Upphovsrättslagen 17 Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, eller upphovsrättslagen reglerar vilka olika typer av företeelser som kan vara aktuella för upphovsrätt. Uppräkningen är lång och omfattar texter, datorprogram, musik, teater, film, fotografier
17 reglerar framställning och användning av anpassade medier för personer med funktionshinder som behöver detta för att kunna ta del av verket, det vill säga personer med läsnedsättning. Bibliotekens personal har rätt att utse talbokslåntagare. Skolbibliotekscentraler har möjligheten att hos regeringen söka tillstånd för egen nedladdning av talböcker för alla skolor som är knutna till centralen. Bibliotekslagen Reviderad Bibliotekslag 2013 förväntas ställa kvalitetskrav på biblioteken och på digital kompetens. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. Läroplanerna utdrag: Eleven ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga Det är skolans ansvar att varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje. Den statliga Litteraturutredningen 2012 Litteraturutredningen föreslår en ny skolförordnigen där skolbiblioteken ska vara bemannade och att Skolverket ska utvärderar skolbiblioteken.