Läroplan för Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Relevanta dokument
Läroplan för Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE

GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

Fastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

Yrkesteamet Inveon Kultur s. 1

Turun ammatti-instituutin nuorisoasteen opiskelija-arvioinnin toteuttamissuunnitelma

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

Validering vid Ålands handelsläroverk

FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

Erkännande av kunnande och PSP

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör

Betygsmodeller 2012 YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNINGAR. Anvisning 4/012/2012. Föreskrifter och anvisningar 2012:28

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

STARTENKÄT Enkäten görs senast inom en månad från det att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har godkänts.

STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET

Yrkesutbildningsreformen

Lagen om yrkesutbildning L 531/2017

INNEHÅLL OCH BEGREPP I DEN PERSONLIGA UTVECKLINGSPLANEN FÖR KUNNANDET ( ) 9 1 mom. i förordningen 673/2017. Begrepp och förklaringar

Betyg. Anvisningar för upprättande och utfärdande av betyg för grundexamen med yrkesinriktning samt betygsmodeller. Utbildnings- och kulturavdelningen

Lagstiftning om utbildning som ordnas på arbetsplatsen

ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.

Må bra i skolan

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNINGAR

Handbok i personlig studieplan

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

1 kap. (2002:81) normalt målen. kvalitet. för utbildningsprogrammen.

Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2016

Kompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter. Helena Öhman undervisningsråd

Handlingsplan mot mobbning

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

PLAN PLAN FÖR GEMENSAMMA ÄMNEN I AXXELL. Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO och OHSAS 18001

Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden

Yrkesprovsplaner Grundexamen i logistik

Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet


Grupphandledarens anvisningar Yrkesutbildningens ledningsgrupp (uppdaterad /MO, uppdaterad , uppdaterad 22.1.

Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013)

Livshantering och livskompetens LÄROPLAN FÖR FRITT VALBAR EXAMENSDEL INOM DEN YRKESINRIKTADE SPECIALUNDERVISNINGEN VID ÅLANDS YRKESGYMNASIUM

Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2017

ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING 2010

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom byggnadsbranschen. Husbyggare. Fastställda av Yrkesteam Husteknik Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Specialsakkunnig Bodil Regårdh

GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010

GRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010

Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2018

ARBETSPLATSHANDLEDARUTBILDNING

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET

TRIVSEL- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR MATTLIDENS GYMNASIUM

Disciplinplan. Godkänd av Axxells direktion , träder i kraft

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

Reformen av yrkesutbildningen Informationspaket för handledare

ARBETSLIVETS ROLL I YRKESUTBILDNINGEN CAROLA BRYGGMAN

Yrkeskompetens för förare, anvisningar för verksamheten fr.o.m Timo Repo överingenjör

Läroplan Grundexamen inom hårbranschen. Utbildningsprogrammet för frisör

Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2019

HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRAD NÄRVARO

Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Närvårdare

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Dokumentering av yrkesprov

Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen uppdaterad , ledningsgruppen ,

GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010

Centrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av

REFORMORDLISTA FÖR YRKESUTBILDNINGEN

GRUNDEXAMEN I NATUR OCH MILJÖ 2009

Statsrådets förordning

Transkript:

Läroplan för Östra Nylands yrkesinstitut Inveon Fastställd av styrelsen 17.08.2010

Läroplan för Östra Nylands yrkesinstitut Inveon A Upprätthållarens del B Läroplanens gemensamma del 1. Ordnade av utbildning 2. Yrkesutbildningens uppgift och mål 3. Studiernas genomförande 4. Utbildning som genomförs i samarbete med andra utbildningsanordnare 5. Bedömning 6. Identifiering och erkännande av tidigare erhållet kunnande 7. Betyg 8. Bedömning och betyg vid specialundervisning 9. Bedömning av invandrare och studerande som hör till andra språkgrupper 10. Övriga bestämmelser vid ordnandet av yrkesutbildning C Examensspecifika läroplaner Se skilda dokument. 2

A Upprätthållarens del Samkommunens för yrkesutbildning i östra Nyland utbildningsverksamhet baserar sig på undervisningsministeriets utbildningstillstånd 128/530/2010. Samkommunen producerar utbildningsservice i enlighet med undervisningsministeriets definition av ett yrkesinstitut. De centrala lagstiftningsgrunderna för utbildningsverksamheten är lagen och förordningen om yrkesutbildning inklusive förändringar (L630/1998, L601/2005, F 811/1998, F603/2005) samt utbildningsstyrelsens föreskrifter om läroplaner. Upprätthållarens vision: Samkommunen anordnar tidsenlig, i regionen förankrad yrkesutbildning på svenska för unga och vuxna enligt närings- och arbetslivets önskemål under devisen Inveon för livskvalitet och levnadsstandard. Upprätthållarens målsättning är: Att skapa förutsättningar för kunnande och ett livslångt lärande. Att aktivt förankra strategitänkandet och kvalitetstänkandet genom att engagera organisationens alla nivåer i processen. Att utveckla såväl yrkeskunnande som social kompetens hos både studerande och personal. Upprätthållarens målsättning för Östra Nylands yrkesinstitut Inveon är att: Inveons mångsidiga yrkesutbildning leder till det yrkeskunnande och den kompetens som arbets- och näringslivet behöver. Inveon är en studiemiljö där livskvalitet befrämjas genom att individen kan utveckla sin personlighet, mår bra och verkar som en aktiv och ansvarstagande medborgare i samhället. Följande värden styr upprätthållarens beslutsfattande och praktiska verksamhet: Öppenhet och ärlighet Ansvar och engagemang Rättvisa och jämlikhet Hållbar utveckling Upprätthållarens verksamhetsprincip: Fostran är allas ansvar och i arbetet deltar samtliga av samkommunen anställda, oberoende av ställning, genom att vara en rollmodell för de studerande och genom att som den vuxna ingripa i alla situationer då detta är påkallat, både med anmärkningar och med beröm. Kvalitet och uppföljning För att få kunskap om och kunna bedöma kvalitet i och resultat av verksamheten utvecklar upprätthållaren sina metoder för uppföljning och utvärdering. Målet med utvärderingen är att fånga upp avvikelser som sker och ur dessa ta fram förslag till utveckling av verksamheten. Metoderna konkretiseras i Plan för utvärdering av verksamheten (i skild bilaga / ännu under utarbetande ) 3

B GEMENSAM DEL 1 Ordnande av utbildning Inveon erbjuder utbildning för yrkesinriktad grundexamen samt yrkesstarten enligt upprätthållarens utbildningstillstånd. Undervisningsspråket är svenska. Antagning till utbildningen sker i första hand av styrelsen enligt resultat från gemensam ansökan. Rektor kan anta enskilda studerande till existerande grupper efter att antagningsresultaten från gemensam ansökan är klara. För utbildningen fastställer styrelsen en läroplan som baserar sig på de nationella examensgrunderna och på information om arbetslivets behov och utbildningsefterfrågan. Läroplanen fastställs till den del det gäller upprätthållarens del, den gemensamma delen och de examensspecifika delarnas examensdelar samt deras uppdelning i studiehelheter och fördelning läsårsvis. Till informationen om undervisningen hör beskrivningar av samtliga studiehelheter som undervisas. Dessa uppgörs av den lärare, eller det lärarteam, som undervisar studiehelheten och de publiceras i yrkesinstitutets intranät senast då undervisningen inleds. För studiehelheterna ansvarar respektive lärare och beskrivningarna fastställs inte av styrelsen. Utbildningen ordnas i första hand som närstudier på dagtid och som studier på heltid i skolmiljö. Utbildningen planeras så att undervisning för grundexamen fördelas på tre studieår och med fem perioder per läsår. Antalet undervisningstimmar fastställs av styrelsen läsårsvis. I studierna ingår lagstadgad inlärning i arbete som förverkligas på arbetsplatser under tre perioder, om man inte avtalar om annat i den personliga studieplanen. Yrkesinriktad grundexamen kan också avläggas som läroavtalsutbildning inom de branscher som undervisas som närstudier i yrkesinstitutet. För avlagd examen ges ett examensbetyg som är en helhet bestående av ett avgångsbetyg och ett yrkesprovsbetyg. 4

2 Yrkesutbildningens uppgift och mål Yrkesutbildningens mål är att studeranden skall uppnå sådana yrkeskunskaper att han/hon kan sysselsättas inom - i första hand det lokala - arbetslivet, eller utöva ett självständigt yrke. Vissa, i Svenskfinland små branscher, betjänar ett hela landet omfattande arbetsliv. Målet för utbildningen är också att stödja den studerandes utveckling som människa och samhällsmedlem och att skapa förutsättningar för fortsatta studier, fritidsintressen och en allsidig personlighetsutveckling samt livslångt lärande. Yrkeskunskap uppnås genom innehållet och undervisningsmetoderna i den branschspecifika undervisningen. Studerandes utveckling som människa och samhällsmedlem stöds genom att i undervisningen målmedvetet förverkliga en pedagogik som stärker de nyckelkompetenser som examensgrunderna beskriver. Målet för den verksamhetskultur och miljö som upprätthålls i yrkesinstitutet är att en studerande vid Inveon skall karakteriseras av att han/hon * alltid gör sitt bästa (oberoende om uppgiften är liten eller stor) * följer arbetarskyddsbestämmelserna * är pålitlig * gör medvetna val för ett hälsosamt liv * tar ansvar för såväl sig själv som sin arbetsmiljö * aktivt medverkar för att skapa en positiv utbildningsmiljö för alla Examensgrunderna definierar 11 nyckelkompetenser för livslångt lärande. Nyckelkompetenserna beaktas i all undervisning och bedöms enligt examensgrunderna. För att garantera att samtliga nyckelkompetenser övas, görs för varje utbildningsprogram en tabell ur vilken framgår i vilka studiehelheter de speciellt betonas. I det dagliga arbetet, liksom vid beslut om utbildningsutbud och marknadsföring, fästes uppmärksamhet vid kraven på jämställdhet och likabehandling. Yrkesinstitutet har en skild jämställdhets- och likabehandlingsplan som uppdateras regelbundet. Fostringsarbetet är i Inveon allas ansvar, såväl lärares som övrig personals. Var och en deltar i uppgiften genom att reagera på aktuella situationer (neka eller berömma) i vardagen och genom att vara en rollmodell för studeranden. Rollmodellen innebär artighet, vänlighet och respekt i umgänget med andra, att hålla avtalade tider och andra överenskommelser, att vara aktsam i trafiken på skolområdet, att inte genom sitt eget uppträdande uppmuntra till rökning och användning av alkohol, och genom andra liknande förebilder. Till stöd för fostringsarbetet och studerandes personliga utveckling ordnas speciella temadagar. Följande tyngdpunktsområden gäller under de tre studieåren År 1 Gruppbildningsaktiviteter, Samhörighet Må bra / arbetskapacitetspasset tas i bruk - idrott och kultur; i samarbete med SAKU - förebyggande av rökning och alkohol Elevkåren Tutorverksamheten Goda seder och gott beteende (inte hänga i vägen för trafiken, inte spotta, inte gå med arbetskläder på andra ställen än i verkstäder/kök, inte skräpa ner, sakligt klädd etc) 5

År 2 Sluta röka t.ex. rökfri klass-tävlingen Trafikfostran med anledning av att många tar körkort Tutorverksamheten Arbetskapacitetspasset År 3 Arbetslivsinformation Fortsatta studier I samarbete med Borgå Idrottsakademi erbjuds studerande möjlighet till träning för representationsidrott. Mål och innehåll för studier som kompletterar yrkeskompetensen I studierna ingår 20 sv studier som kompletterar yrkeskompetensen (enligt förordningen gemensamma studier ). Av dessa är 17 sv obligatoriska medan 3 sv är valbara ur ett utbud som presenteras för studeranden när studierna inleds. De valfria studierna väljs individuellt då den personliga studieplanen görs upp. Valen kan ändras t.o.m. slutet av det andra studieåret. Målet med de obligatoriska studierna är att studeranden utvecklar sådana färdigheter som behövs i yrkesutövningen samt vid dess utvecklande samt i kundservice och lagarbete. Studierna skall dessutom erbjuda studeranden möjlighet att utveckla sina nyckelkompetenser och befrämja ett aktivt medborgarskap och färdigheter för fortsatta studier. Undervisning för studier som kompletterar yrkeskompetensen erbjuds i första hand som närstudier i skolmiljö. I undantagsfall kan studierna genom den personliga studieplanen utlokaliseras till inlärning i arbete då det är möjligt med beaktande av både studerandens färdigheter att uppnå de mål som fastställs i examensgrunderna och arbetsgivarens resurser. I samtliga studier ingår delar som övar upp studerandes färdigheter att använda dagsaktuell kommunikations- och informationsteknik. Studier som kompletterar yrkeskunnandet kan vara kopplade till studerandes lärdomsprov på sätt som beskrivs i de examensspecifika läroplanerna. Målet med de valfria studierna som kompletterar yrkeskunnandet är antingen yrkesinriktade eller allmänbildande enligt den information som ges studerande vid valet av studier. En studerande som önskar en mera allmänbildande inriktning i de gemensamma studierna rekommenderas att avlägga sådana gymnasiekurser som kan ingå i studierna enligt examensgrunderna. Då den personliga studieplanen görs upp för sådana studier bör studeranden konsultera studiehandledaren och vårdnadshavarens godkännande krävs för minderåriga studerande. Gymnasiekurserna erbjuds i samarbete med andra utbildningsanordnare och undervisas inte i Inveon. Sådana studier förutsätter att den studerande skilt visar sitt kunnande inom fackterminologi och yrkesräkning genom att vid behov avlägga ett skriftligt och/eller muntligt prov i Inveon. Enligt den personliga studieplanen kan kompletterande studier krävas. Styrelsen har 17.8.2010 beslutat att undervisningen i gymnastik och hälsokunskap fördelas så att 1,5 sv undervisas som gymnastik och 0,5 sv som hälsokunskap. Vardera studiehelheten bedöms till sin nominella omfattning 1 sv enligt kriterierna i examensgrunderna. 6

3 Studiernas genomförande Avläggande av examen Grundexamen består av yrkesinriktade examensdelar, valbara examensdelar och examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (enligt lagen om yrkesutbildning gemensamma studier ). Utbildningen planeras så att studerande i första hand avlägger en komplett examen som omfattar 120 sv. Om avvikelser från detta avtalas i den personliga studieplanen. Om studerande önskar avlägga examen i delar görs en plan upp för hur en fullständig examen kan avläggas. Obligatoriska examensdelar De obligatoriska examensdelarna undervisas på sätt som examensgrunderna beskriver. Samtliga obligatoriska studier har placerats i strukturplanen så, att det möjliggör studerandens rörlighet under de så kallade flexperioderna. Valbara examensdelar Studerande har rätt att välja valbara examensdelar på sätt som bestäms i examensgrunderna. En stor del av studerandes individuella valmöjligheter förverkligas i Inveon inom inlärning i arbete. Utbudet av valbara examensdelar som undervisas och bedöms i Inveon framgår ur respektive examensvisa läroplan. Utöver detta kan studerande välja examensdelar som undervisas av någon av de utbildningsanordnare som Inveon samarbetar med (se kapitel 4). I sådana fall betalar studeranden ingenting för undervisningen men ansvarar själv för anskaffningen av behövligt studiematerial och för skolresorna till den del de inte ersätts av FPA. Studerande kan också välja valfria examensdelar som erbjuds av andra utbildningsanordnare. Då står studeranden själv för alla kostnader som uppstår. Studietiden kan vid sådana val också avvika från planerade tre år. Undervisningsformer Merparten av undervisningen ordnas i form av närstudier. Användningen av nätbaserade studier, distansstudier och flerformsstudier beskrivs i den till den examensspecifika läroplanen hörande beskrivningen av studiehelheterna. Varje studerande skall under sin studietid avlägga minst en studievecka som nätbaserade studier, dock så att det ofta är frågan om nätbaserade studier på schemalagd tid i skolan. Deltagande i närundervisningen Studerande har lagstadgad skyldighet att närvara vid undervisningen. Om en studerande är frånvarande skall allt kunnande som undervisats under studerandes frånvaro tas igen. Studerande är ansvarig för studierna och skall ta initiativet till en plan för hur studierna skall ordnas. Studeranden har rätt att få hjälp av läraren och studiehandledaren. Den lovliga frånvaron kan uppgå till högst 10 % av en yrkesinriktad studiehelhet om inte annat avtalas i den personliga studieplanen. Lovlig frånvaro inom studier som kompletterar yrkeskompetensen kan tenteras om ämnesläraren bedömer att studerande har förutsättningar för detta. All olovlig frånvaro skall ersättas med minst motsvarande antal studietimmar. I den ersättande prestationen skall ingå också de 10 timmar för självstudier (hemuppgifter/läxläsning) som ingår i varje studievecka. En studievecka som i skolan undervisas 30 h kan till exempel alltså ersättas med minst 40 h inlärning i arbete. 7

När den olovliga och/eller outredda frånvaron uppgår till 30 % kan studiehelheten inte längre kompletteras. Om ersättande prestationer avtalas i den personliga studieplanen. Om en på grund av frånvaro underkänd studiehelhet innehåller för arbetarskyddet avgörande kunnande har studeranden inte tillträde till sådana kommande studier som kräver detta kunnande. Likaså är studiehelheter som innehållsmässigt bygger på den underkända prestationen stängda för studeranden på sätt som finns angivet i studiehelheternas beskrivningar. En studerande som har underkända studieprestationer som leder till att han/hon inte kan delta i undervisningen för de följande studiehelheterna bör omedelbart kontakta studiehandledaren för att få hjälp med att utreda alternativa studier. En studerande som på grund av sjukskrivning av läkare är frånvarande från undervisningen mer än 10 % skall omedelbart kontakta sin grupphandledare för att avtala om hur inlärningen kan ordnas. En studerande som önskar ersätta olovlig frånvaro med inlärning i arbete skall vara uppmärksam på att undervisningen i yrkesinstitutet är tidsmässigt effektivare än arbete på en arbetsplats till den del det gäller kunnande som ligger till grund för yrkeskompetensen (sk yrkesteori). Beroende på inlärning i arbete-platsens karaktär kan en ersättande prestation vara upp till 3 gånger så lång som studier enligt schema. Rätt till frånvaro på grund av resa eller motsvarande beviljas enbart om ansökan är omsorgsfullt ifylld i för ändamålet avsedd blankett och inlämnad i god tid före den planerade frånvaron till enhetschefen. Komplettering av tidigare studier En studerande som väljer att avlägga sin examen i delar, har rätt att återuppta sina studier på sätt som avtalas i den personliga studieplanen. Komplett avlagda examensdelar behöver inte uppdateras eller kompletteras. Studiehandledningens mål är att examen skall vara komplett avlagd inom sex år. Om yrkesinstitutet inte längre erbjuder sådan utbildning som påbörjats kan studierna slutföras genom läroavtal eller så handleds den studerande till motsvarande utbildning på annat håll. Inveon ansvarar inte för sådana kostnader som uppstår då en examen kompletteras på annan ort. En studerande som avbrutit sina studier och önskar återuppta dem, har rätt att inom fyra år göra detta, under förutsättning att i yrkesinstitutet finns en studiegrupp i vilken integrering kan göras och en ledig studieplats. En studerande som önskar återuppta studier som avslutats för mera än fyra år sedan bör i första hand söka in till utbildningen genom gemensam ansökan. I samtliga fall utvärderas hur dagsaktuellt studerandes kunnande är och kompletterande studier kan bli nödvändiga (jämför med kapitlet erkännande av kunnande). 8

4 Utbildning som genomförs i samarbete med andra utbildningsanordnare En studerande vid Inveon kan skapa personliga studiestigar genom att också välja studier som erbjuds av en annan utbildningsanordnare. När valet görs ur det utbud som Inveons samarbetspartner erbjuder kan dessa integreras i den personliga studieplanen så att studietiden är 3 respektive 4 år. I studierna ingår nödvändig bedömning. Inveon samarbetar med följande utbildningsanordnare och det konkreta utbudet av studier kan ses på Flexteam Östs webbsida (länk via www.inveon.fi ): Borgå gymnasium Lovisa gymnasium Sibbo gymnasium Kotka svenska samskola Borgå handelsläroverk Fristående gymnasiestudier Studier för studentexamen Fristående gymnasiestudier Studier för studentexamen Fristående gymnasiestudier Studier för studentexamen Fristående gymnasiestudier Studier för studentexamen Valbara examensdelar Merkonomexamen I schemalagda flex-perioder, en period/studieår I schemalagda flex-perioder, en period/studieår I schemalagda flex-perioder, en period/studieår I schemalagda flex-perioder, en period/studieår I schemalagda flex-perioder, en period/studieår Nätbaserade studier parallellt med studierna i Inveon Yrkesinstitutet Prakticum Valbara examensdelar I schemalagda flex-perioder, en period/studieår Borgå Folkakademi Enskilda studier enligt individuell plan Individuell plan Borgå medborgarinstitut Kursbricka (speciellt språk) Individuell plan Inveon vuxenutbildning Läroavtal Kort för heta arbeten Arbetssäkerhetskort Första hjälpen Övrig utbildning enligt avtal Individuell plan De så kallade flexperioderna är: Studieår Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 Flexperiod År 2 Flexperiod År 3 Flexperiod 9

5 Bedömning Bedömningens syfte och mål Bedömning av studiehelheter görs i första hand vid de tillfällen som anordnas i samband med undervisningen. Bedömningens syfte är att fungera som handledning, motivation och uppmuntran för studeranden att nå sina mål och för att förstärka utvecklingen av en positiv självbild samt en positiv utveckling som yrkesmänniska. Studerandes självvärdering är en central metod för att uppnå bedömningens syfte. Bedömningen förverkligas som bedömning av inlärning och bedömning av kunnande. Målet med bedömningen av inlärningen är att studeranden skall veta vad han/hon ännu behöver lära sig. Vid bedömningen väljs sådana metoder som motiverar och aktiverar studeranden. Bedömningen av inlärningen är i första hand icke-numerär och pågår fortlöpande. Om bedömningen görs anteckningar i den personliga studieplanen så att studerande kan gå tillbaka till bedömningsdiskussionerna och repetera det sagda, samt jämföra sina prestationer med de uppställda målen. Bedömningen av kunnande är alltid kriteriebaserad. Den huvudsakliga metoden för bedömning av yrkeskunnande är yrkesprov. Yrkesproven kompletteras med övrig bedömning på sätt och enligt kriterier om anges i beskrivningen av studiehelheten. Studerandes aktiva deltagande i undervisningen, tillämpning av yrkesetik och arbetarskyddsbestämmelser påverkar bedömningen av inlärning och bedömningen av studiehelheter på sätt som beskrivs för respektive studiehelhet. Vitsord Yrkesstudier För alla examensdelar ges ett vitsord och dessa antecknas på betyget. För yrkesinriktade examensdelar, såväl obligatoriska som valfria, är yrkesprovet den huvudsakliga bedömningsformen, vilken kompletteras med övrig bedömning enligt behov. För fritt valfria examensdelar ges vitsord om studeranden så önskar, men yrkesprov ordnas inte. Undantag från denna regel är sådana fritt valfria studier som till sitt innehåll motsvarar en komplett, yrkesinriktad examensdel som omfattar 10 sv. Samtliga studiehelheter som fastställts i utbildningens strukturplan skall bedömas och antecknas i studieregistret. Kriterierna för den övriga bedömningen framgår ur studiehelhetens beskrivning. Lärdomsprovet bedöms som en del av den studiehelhet det ingår i. Skilt vitsord registreras inte för lärdomsprovet men studerande ges en verbal bedömning. Lärdomsprovets karaktär beskrivs i yrkesoch lärdomsprovsplanen. Studier som kompletterar yrkeskompetensen Vitsordet för examensdelen ges på basis av ett avslutande projekt i vilket samtliga föremål för examensdelens bedömning beaktas, tillsammans med den övriga bedömning som förverkligats inom de enskilda studiehelheterna. Det avslutande projektet skall vara anpassat till studerandes bransch. Antecknande av vitsord och bedömning Samtliga studiehelheter antecknas i studerandens studieregister som godkända med vitsord, eller som underkända, senast två veckor efter att undervisningen har avslutats. Bedömning av delstudiehelheter antecknas i den personliga studieplanen senast två veckor efter varje periods slut. 10

Information om bedömningen Yrkesprov Information om yrkesproven och deras bedömning ges den studerande under den första studieperioden då studierna har inletts. För yrkesproven uppgörs en yrkesprovsplan som presenteras för studeranden, liksom bedömningskriterierna enligt examensgrunderna. Under sommaren som föregår studiernas inledande får studerande och vårdnadshavare tillgång till den information om bedömningen som finns i Inveons intranät. Studiehelheter Studerande informeras om metoder och kriterier för bedömning då undervisningen av en studiehelhet inleds. Metoder och kriterier väljs av den lärare som undervisar studiehelheten, eller av den grupp lärare som tillsammans undervisar studiehelheten. Metoder och kriterier skall finnas tillgängliga i skriftlig form i beskrivningen av studiehelheten. Beskrivningarna av de studiehelheter som undervisas publiceras i Inveons intranät. Förvaring av bedömningsmaterialet Bedömningen av studiehelheter antecknas i Inveons elektroniska studieregister. Dokumentation som gäller bedömning av yrkesprov förvaras i Inveons arkiv enligt nationella direktiv. Material som hänför sig till bedömningen av ett yrkesprov som gäller endast en del av en examensdel förvaras tills ett slutligt vitsord för hela examensdelen har givits. Förnyande av bedömning och höjande av vitsord Om en studerande anser att en bedömning är felaktig har han/hon rätt att ansöka om rättelse av bedömning inom 14 dagar från den dag som följer på dagen då hon/han anses ha fått kännedom om bedömningen. Ansökan om rättelse av bedömning görs alltid skriftligt och närmare anvisningar om förfaringssättet finns publicerade i Inveons intranät eller är på annat sätt tillgängliga för de studerande. Om studeranden, på grund av sjukdom eller annat lagligt hinder, inte har kunnat delta i det ordinarie bedömningstillfället kan studiehelheten tenteras vid ett allmänt tentamenstillfälle. Studerande skall senast en vecka i förväg anmäla sig till tentamenstillfället. Yrkesinstitutet ordnar fyra allmänna tentamenstillfällen under ett läsår och rätten att tentera gäller under de två första tillfällen som ordnas efter att den aktuella studiehelheten har avslutats. Om studeranden inte uppnått det kunnande som studiehelhetens avläggande godkänt förutsätter inom utsatt tid, skall han/hon ansöka om erkännande av kunnande eller ta om hela studiehelheten. De allmänna tentamenstillfällena fungerar också som tillfälle för inlämning av försenade rapporter och övriga studieuppgifter. En studerande som önskar höja sitt vitsord kan göra det genom att anmäla sig till ett allmänt tentamenstillfälle på sätt som studiehandledningen anvisar. I fall där praktiska arbetsuppgifter utgör grunden för bedömningen kan vitsordet höjas nästa gång då motsvarande studiehelhet undervisas och bedöms. Studerande bör skriftligt anmäla sin önskan att höja vitsordet senast två veckor innan studiehelheten undervisas. Principerna för hur vitsord för yrkesprov kan höjas fastställs av yrkesteamet. 11

6 Identifiering och erkännande av tidigare erhållet kunnande Identifiering av kunnande En studerande som önskar få tidigare uppnått kunnande identifierat och erkänt skall skriftligt anhålla om detta innan de studier man önskar få ersatta inleds. Blanketten finns tillgänglig i yrkesinstitutets elektroniska arkiv. Erkännande av kunnande Beslut om erkännande av kunnande fattas på basis av studerandes anhållan enligt följande: Obligatoriska yrkesinriktade examensdelar: Beredning görs av den lärare/lärargrupp som undervisar examensdelen på basis av den dokumentation som studeranden lämnar in. Beslut fattas alltid på basis av yrkesprov. Enskilda studiehelheter/delstudiehelheter som inte ingår i yrkesprov: Beslut om erkännande görs av den lärare som i arbetsordningen tilldelats ansvaret för studiehelheten det aktuella läsåret. Vid behov bör studiehelhetens innehåll kompletteras och tenteras (speciellt om vitsord saknas). Enskilda yrkesinriktade studiehelheter: Den lärare/ lärargrupp som undervisar i fråga varande yrkesinriktade studiehelhet fattar beslut om befrielse från närvaroskyldighet. Studiehelhetens innehåll visas alltid i examensdelens yrkesprov. Om studiehelheten har ett vitsord överförs detta. I annat fall blir yrkesprovets vitsord gällande också för den enskilda studiehelheten Yrkesinriktat valfria examensdelar: Erkännande sker i överensstämmelse med examensgrunderna. Beslut om erkännande av kompletta examensdelar görs av grupphandledaren. Fritt valfria examensdelar: Beslut om deras godkännande görs av studerande och grupphandledaren tillsammans. Vitsordet överförs om ett sådant finns. Komplett gymnasiebetyg och motsvarande hela examina: studiehandledaren registrerar vitsorden. Omvandling av vitsord Om kunnande som erkänns har ett vitsord antecknas detta i studieregistret. Om vitsordsskalan är en annan än den i yrkesinstitutet kraft varande, omvandlas vitsorden enligt följande tabell: Vitsordsskala 1-3 1-5 5-10 Berömlig 3 Berömlig 5 Utmärkt 10 Berömlig 9 God 4 God 8 God 2 God 3 Nöjaktig 7 Nöjaktig 2 Försvarlig 6 Nöjaktig 1 Nöjaktig 1 Hjälplig 5 12

7 Betyg Examensbetyg Då en studerande avlagt en examen ges han/hon ett examensbetyg som är en helhet som består av ett avgångsbetyg och ett yrkesprovsbetyg. I avgångsbetyget antecknas vitsorden för alla examensdelar, namnet och omfattningen på lärdomsprovet samt en anteckning om inlärning i arbete. I yrkesprovsbetyget antecknas yrkesprovens vitsord tillsammans med en kort beskrivning av yrkesprovet. Avgångsbetyget undertecknas av rektor och enhetschef medan yrkesprovsbetyget undertecknas av yrkesteamets ordförande. Betyg över genomgången utbildning En studerande som genomfört studierna i sin helhet men utan att uppnå tillräckligt kunnande i samtliga examensdelar ges ett betyg ur vilket framgår avlagda examensdelar och godkända studier. Betyg över slutförda studier, examensdelar och yrkesprov En studerande som avlägger examen i delar ges ett betyg ur vilket framgår komplett avlagda studier, studier som avlagts men inte har bedömts samt uppgifter om den yrkeskompetens studeranden har vid den tidpunkt betyget utfärdas. Skiljebetyg En studerande som avbryter sina studier ges ett skiljebetyg ur vilket framgår godkänt avlagda examensdelar och/eller ett utdrag ur studieregistret som visar övriga avlagda studier. För internationellt bruk avsedda bilagor till examensbetyg Studerande får på begäran ett examensbetyg med nödvändiga bilagor på engelska, enligt den av utbildningsstyrelsen fastställda modellen. Speciella betyg och bilagor Examensbetyget inom vissa utbildningar är avhängigt av prov som studeranden avlägger för andra myndigheter än Inveon. Om dessa finns närmare beskrivning i den examensspecifika läroplanen. 13

8 Bedömning och betyg vid specialundervisning För bedömningen inom specialundervisningen gäller samma mål och principer som i den övriga bedömningen och är därmed indelad i bedömning av inlärning och kriteriebaserad bedömning av kunnande. Om en studerande i någon examensdel inte uppnår målet för N1 anpassas målen individuellt. En studerande som avlagt hela examen eller delar av denna med anpassade mål ges ett examensbetyg när det centrala kunnandet enligt examensgrunderna har uppnåtts. I betyget visas de examensdelar som har anpassade mål med en asterisk (*). En studerande som inte uppnått de centrala målen inom de yrkesinriktade studierna ges ett betyg över genomgången utbildning. 14

9 Bedömningen av invandrare och studerande som hör till andra språk- eller kulturgrupper Bedömningen av invandrare och studerande som hör till andra språk- och kulturgrupper bedöms enligt samma principer som Inveons övriga studerande. Bedömningsmetoderna väljas så att eventuell bristande språkkunskap inte påverkar bedömningen av yrkeskunnandet. Speciell uppmärksamhet fästs vid studerandens förmåga att förstå anvisningar vid yrkesprov så, att studeranden har rätt till tillräcklig handledning i yrkesprovets början utan att slutvitsordet påverkas av handledningens mängd. Bedömningen av modersmålet Studerande med annat modersmål än svenska bedöms enligt målen för svenska som andra språk, även då undervisning i svenska som andra språk inte har ordnats för den studerande. Om studeranden och läraren tillsammans bedömer att studerandens kunskaper i svenska motsvarar nivån för modersmålet svenska, bedöms studerande i enlighet med detta. I examensbetyget antecknas enligt vilka mål kunnandet har bedömts. Bedömningen av det andra inhemska språket Om en studerande inte har läst finska som det andra inhemska språket antecknas i betyget vad han/hon har läst i stället. 15

10 Övriga bestämmelser vid ordnandet av yrkesutbildning Studiehandledning och personlig studieplan (PSP) Studiehandledningens mål Studiehandledningens mål är att den studerande får tillräckligt information om sin utbildning och till den hörande valmöjligheter före och under själva studietiden samt kan förverkliga sin personliga studiestig mot yrkesutbildningens allmänna mål. Studeranden planerar sina egna studier och gör tillsammans med grupphandledaren upp sin personliga studieplan och tar ansvar för sina studier. Studerande kan identifiera sin egen livssituation och söka ändamålsenligt stöd och hjälp när sådant behövs. Studerandes rätt till studiehandledning Studeranden har rätt till 1,5 sv studiehandledning under sin studietid. Denna förverkligas som handledning i grupp och som individuell handledning avgrupphandledare och studiehandledare. Grupphandledaren ansvarar främst för handledningen som gäller studerandens bransch och kontakten med studerandes hem. Studiehandledaren ansvarar för handledning i studieteknik samt information innan studierna inleds och handledning för fortsatta studier. Studiehandledningens ordnande Inveon har en plan för studiehandledningens ordnande som är en bilaga till denna läroplan. Planen granskas läsårsvis på beredning av studiehandledaren. Samtliga lärare i Inveon deltar i handledningen av den studerande. I planen ges anvisningar om hur studerande skall delta i undervisningen (närvaro) och hur studieresultaten följs upp. Personlig studieplan (PSP) För den studerande görs en personlig studieplan som lagras i yrkesinstitutets elektroniska studeranderegister. I planen kartläggs studerandes individuella intressen och behov, samt eventuell tidigare erhållet kunnande som studeranden önskar få identifierat och erkänt. Den personliga studieplanen görs upp vid ett utvecklingssamtal mellan grupphandledaren och den studerande. Planen uppdateras vid behov, minst en gång per studieår. Förhandsinformation samlas in från studeranden och vårdnadshavaren via yrkesinstitutets elektroniska kommunikationskanal under sommaren, innan studierna inleds. Studeranden och vårdnadshavaren får, tillsammans med beskedet om antagning, de behövliga koderna vilka aktiveras då studeranden bekräftar att studieplatsen mottas. Bedömning av inlärningen samt av delstudiehelheter antecknas i den personliga studieplanen så att såväl studeranden som vårdnadshavaren kan följa med hur studierna framskrider. Inlärning i arbete och arbetarskydd I studierna för yrkesinriktad grundexamen ingår 24 sv inlärning i arbete som förverkligas på arbetsplatser, i samarbete med närings- och kulturlivet. Val av examensdelar som avläggs som inlärning i arbete ger studerande en möjlighet att uppnå antingen ett brett yrkeskunnande eller att specialisera sig inom ett visst kompetensområde. Individuellt kan avtalas om utvidgad inlärning i arbete om studerandes intressen eller behov av speciella studiearrangemang gör detta ändamålsenligt. Utvidgad inlärning i arbete kan användas som studiemetod för studerande som önskar specialiserande eller fördjupade studier, för studerande med behov av anpassade studiemål och för studerande i speciella livssituationer. Inlärning i arbete kan inte underskrida den lagstadgade omfattningen på minst 20 sv. I speciella fall kan inlärning i arbete förverkligas i arbetsplatsliknande förhållanden i yrkesinstitutet. För detta behövs såväl studerandes som hans/hennes vårdnadshavares samtycke. 16

Inlärning i arbete utvärderas genom i första hand yrkesprov men också övrig bedömning tillämpas enligt beskrivningen av studiehelheten. En kort beskrivning av yrkesprovsuppgiften samt yrkesprovets vitsord antecknas i yrkesprovsbetyget. Studeranden kan, på begäran, få ett arbetsintyg från arbetsplatsen. Fördelningen av inlärning i arbete under hela studietiden framgår ur de examensspecifika läroplanerna. Arbetarskydd undervisas i de yrkesinriktade grundstudierna på sätt som beskrivs i de examensspecifika läroplanerna. Dessutom repeteras innehållet fortlöpande i den praktiska arbetsundervisningen. Innan inlärning i arbete påbörjas kontrollerar läraren och arbetsgivarens representant tillsammans att studeranden kan följa givna anvisningar och agera på sätt som bestämmelserna om arbetarskydd kräver. Då avtal om inlärning i arbete görs upp, avtals om hur ansvaret för studerandes arbetssäkerhet är fördelat mellan arbetsgivaren och yrkesinstitutet. Yrkesinriktad specialundervisning Vid anordnandet av utbildning för studerande med behov av särskilt stöd, följer Inveon principerna för jämlikhet och likabehandling så som de preciserats i jämställdhets- och likabehandlingsplanen. Undervisningen inom yrkesinriktad specialundervisning sker i så stor utsträckning som möjligt enligt de mål som uppställs i examensgrunderna. Undervisningen sker främst integrerat i undervisningen enlig examensgrundernas mål. Om en sökande har mycket stora, individuella behov i sina studier strävar Inveons studiehandledning att redan före antagning till studierna utvärdera huruvida yrkesinstitutet kan erbjuda det stöd som sökande efter antagning skulle behöva. Vid behov rekommenderas ansökan direkt till specialyrkesundervisning. Individuell plan för ordnande av undervisningen (IP) En individuell plan (IP) för hur undervisningen skall ordnas görs för alla studerande som behöver specialundervisning. Planen görs upp av specialläraren i samråd med studeranden och vid behov med hans/hennes vårdnadshavare, representanter för den tidigare skolan, lärarna och sakkunniga inom studerandevården. Då kraven på yrkesskicklighet anpassas skall lärarna i yrkesämnen delta i uppgörandet av den individuella läroplanen. Den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas innehåller åtminstone följande: Den examen som avläggs De examensgrunder som följs i undervisningen Examens omfattning Den individuella läroplan som har gjorts upp för studeranden Särskilda undervisnings- och studerandevårdstjänster som studeranden får Andra individuella service- och stödåtgärder samt Motiveringen för specialundervisningen Den individuella planen följs upp regelbundet (i början av såväl höst- som vårterminen) och den lagras i yrkesinstitutets elektroniska studeranderegister så att studerande och hans/hennes vårdnadshavare har tillgång till denna. 17

Undervisningen av invandrare och studerande från andra språk- och kulturgrupper Undervisningen av studerande från olika språk- och kulturgrupper förverkligas integrerat i den övriga undervisningen och kraven på yrkesskicklighet är den samma som för övriga studerande. I den personliga studieplanen avtalas om sådana lösningar för studierna i modersmålet och det andra inhemska språket som studerandens färdigheter förutsätter. Sökande med annat modersmål än svenska kallas till språkprov före antagningen. Om språkprovet informeras i gemensam ansökning. Språkprovets syfte är att säkerställa att sökanden har sådana kunskaper i svenska att han/hon kan tillgodogöra sig undervisningen i Inveon. Styrelsen beslutar om minimikraven för antagning. Läroavtalsutbildning Läroavtalsutbildningen handhas av Inveon vuxenutbildning. Utbildning för grundexamen följer samma examensgrunder som tillämpas i undervisningen i skolmiljö. För avlagd examen ges examensbetyg. Samarbete mellan hem och skola Inom utbildningen för unga (under 18 år) samarbetar Inveon aktivt med de studerandes hem så att yrkesinstitutet tar initiativet och ansvarar för upprätthållandet av kontakten till hemmet. Under studietiden ligger huvudansvaret för kontakterna till hemmet hos grupphandledaren medan studiehandledaren är huvudansvarig för tiden för övergången från tidigare skola och till arbetsliv eller fortsatta studier. En närmare beskrivning av samarbetet med hemmet och dess förhållande till samarbetet med de verkställande myndigheterna inom social- och hälsovården i Borgå stad och i studerandes hemkommun finns i studerandevårdsplanen. Syftet med samarbetet med hemmet är att förstärka studerandes självständighet och ansvarstagande främja studierna och erbjuda stöd i frågor som gäller hälsa, säkerhet och välbefinnande När en studerande fyllt 18 år utgår Inveon från att studeranden själv ansvarar för sig och beslutar i frågor som rör honom/henne om inte annat avtalas med studeranden. Studerandevården Syftet med studerandevården är att skapa en trygg och sund studiemiljö och att främja samhörighetskänslan, välbefinnandet och trivseln i skolan. För studerandevården uppgörs en skild studerandevårdsplan som granskas varje läsår. Studerandevårdsplanen görs upp i samarbete med verkställande myndigheter och instanser inom social- och hälsovården på sätt som beskrivs i examensgrunderna. Planen innehåller beskrivningar av hur följande mål skall uppnås: att tidigt upptäcka och avhjälpa inlärningssvårigheter att tidigt upptäcka andra problem som studeranden brottas med att förebygga avbrott i studierna att skapa en trygg och sund studiemiljö att stöda studerandes val för ett hälsosamt liv 18

Dessutom fastställer Inveon ordningsregler inklusive information om straff för brott mot dessa instruktion för främjande och hälsa och säkerhet en instruktion som förebygger rökning och bruket av alkohol och andra droger en plan som förebygger mobbning och annat störande beteende en krisplan som omfattar också instruktioner för agerande vid beteendestörningar, våld, olycksfall, olyckor och dödsfall en plan för utvärdering av studerandevården Alla som arbetar i Inveon och genom sitt arbete kommer i kontakt med yrkesinstitutets studerande bär för egen del ansvar för att studerandevårdens mål uppfylls. Koordineringen och utvecklandet av studerandevården och dess tjänster görs av studerandevårdsteamet. Studerandeboendet är en del av studerandevården. Målet med upprätthållande av studerandeboende är att garantera alla ungdomar en möjlighet att välja studier i Inveon, oberoende av deras hemort. Studerandeboendet möjliggör tillräcklig tid för självstudier och vila efter avslutad skoldag. För studerande som bor i studerandeboendet kan kvällstid ordnas aktiviteter som stöder utvecklingen till självständighet, ansvarstagande och hälsosam livsföring, samt utvecklar studerandes fritidsintressen. För studerandeboendet finns särskilda ordningsregler. Åtgärder som förstärker samverkan och gemenskapen Studerandes förmåga till samverkan och känsla av gemenskap beaktas i undervisningens innehåll och valet av undervisningsmetoder. Utöver dessa upprätthåller Inveon bl.a följande verksamhet: stöd till elevkåren, studerandetutorer, speciella temadagar och introduktionstillfällen som stärker gruppgemenskapen (speciellt första studieåret). Grupphandledarens roll är betydande, liksom resultatenheternas personal i sin helhet arbetar för att skapa vi-känsla. Möjlighet att dryfta värderingar och lyfta fram kulturarvet Studerande erbjuds möjligheter att dryfta värderingar inom alla studier i form av yrkesetik och frågor som gäller kamratskap. Också frågor som hänför sig till hållbar utveckling har en etisk och en social dimension. Värdefrågor integreras också i undervisningen av studier som stöder yrkeskompetensen. Kulturarvet lyfts fram speciellt inom undervisningen i konst och kultur samt aktiviteter kring denna. Bland annat utställningar spelar en viktig roll. I utställningarna visar studeranden sina egna arbeten och projekt, bland vilka speciellt projekt från kulturenheten ofta är förankrade i kulturmiljön. 19

11 Personalutvecklingsplan Inveon har en personalutvecklingsplan som är en del av läroplanen på sätt som examensgrunderna stadgar. Enligt examensgrunderna bör Inveon att sörja för att lärarnas fortbildning är tillräcklig och säkerställer deras arbetslivskunskap, samt att lärarna och den övriga personalen har förutsättningar att samarbeta med arbetslivet. I Inveons plan fästs speciellt uppmärksamhet vid hur följande kan säkerställas: - att Inveon har ett tillräckligt antal behöriga lärare med dagsaktuell pedagogisk kunskap - att Inveons lärarkår har en tillräcklig arbetslivskunskap och samarbetsförmåga - att Inveon kan erbjuda tillräcklig service av speciallärare, specialyrkeslärare, studiehandledare, kurator och examensmästare - att hela personalen har tillräcklig kunskap om specialundervisning och elevvård - att yrkeslärarna har möjlighet att utveckla specialistkunnande inom nödvändiga branscher - att lärarna har dagsaktuell kunskap om IKT och övrig moderna undervisningsteknologi - att hela personalen har färdigheter för yrkesutbildningens internationalisering - ledningens ändamålsenliga utbildning 12 Bilagor Handlingsplan mot utanförskap och mobbning s. 22 Handlingsplan för att motverka rusmedelsmissbruk s. 25 Ännu under arbete: Studiehandledningsplan Studerandevårdsplan inkl. plan för utvecklande av studerandeboendet Plan för utvärderingen av verksamheten Jämställdhets- och likabehandlingsplan Plan för hållbar utveckling 20

C EXAMENSSPECIFIKA DELAR I skilda dokument som fastställts av styrelsen: Grundexamen inom bilbranschen 3.11.2010 Grundexamen i logistik 3.11.2010 Grundexamen inom byggnadsbranschen 3.11.2010 Grundexamen inom maskin- och metallbranschen 3.11.2010 Grundexamen inom el- och automationsbranschen 3.11.2010 Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen 15.12.2010 Läroplan med anpassade mål för hotell-, restaurang- och 15.12.2010 cateringbranschen Grundexamen inom hårbranschen 15.12.2010 Grundexamen inom husteknik 15.12.2010 Grundexamen inom elektronik och datakommunikationsteknik 15.12.2010 Grundexamen i visuell framställning 15.12.2010 Grundexamen inom hantverk och konstindustri 15.12.2010 21

Fastställd av styrelsen 15.12.2010. Inveons handlingsplan mot utanförskap och mobbning Planen är en del av Inveons studerandevårdsplan Ställningstagande: Vi accepterar aldrig någon form av mobbning eller annat kränkande beteende. Om vi upptäcker att detta förkommer, kommer vi med all kraft att se till att det upphör. Vi jobbar också förebyggande mot alla former av kränkande beteenden. Definition av mobbning: "När en eller flera personer upprepade gånger under en längre tid utsätter en eller flera personer för medvetna, aktiva, destruktiva handlingar och/eller uteslutning. (Gunnar Höistad) Mobbning kan ta sig olika uttryck: Psykisk mobbning t.ex. grimaser, nonchalans, himla med ögonen eller behandlar någon som luft. Fysisk mobbning t.ex. sparkar, slag, knuffar. Verbal mobbning t.ex. sprida osanningar, härma, hota, kommentera utseende och kläder, skicka kränkande sms och e-post, kränkande material på nätet. Varje mobbningsfall är unikt och kräver individuell behandling! Mobbning kan förekomma mellan studeranden, mellan lärare och studeranden och inom personalen. Alla former av mobbning motarbetas. Grundprinciper: För att lyckas i mobbningsförebyggande arbete är det viktigt att man: * är medveten om problemet * informerar hemmen och studeranden om planen mot mobbning * involverar kurator * upprätthåller stödverksamhet, som t.ex. vänstuderanden, tutorer * har ett aktivt grupphandledarskap * visar nolltolerans! Tydliga regler och gränser har en förebyggande inverkan på mobbaren och medhjälparna! Alla vuxna på yrkesinstitutet måste sätta samma gränser och vara konsekventa. Vi ska också arbeta utifrån en gemensam konfliktlösningsmodell. A. Förebyggande åtgärder: Lärarens roll vid förebyggande och upptäckande av mobbning är central och den stärks genom en öppen kommunikation med studeranden. Lärarna ser till att studeranden indelas i varierande arbetsgrupper och par. Yrkesinstitutet har en studerandevårdsgrupp som träffas regelbundet. I gruppen ingår rektor, hälsovårdare, kurator, speciallärare och studiehandledare. 22

Inveons rektor i samråd med studerandevårdsgruppen har huvudansvaret för det mobbningsförebyggande arbetet. Vid uppkommet mobbningsfall bör grupphandledaren hållas informerad om vad som pågår och vid behov även delta i studerandevårdsgruppens möte då det berör mobbning i den egna gruppen Ettorna tas väl om hand när de inleder sina studier på Inveon och träffar medlemmar ur studerandevårdsgruppen under det första skolåret. Skolan använder årligen en trivselenkät. Skolan har som mål att utveckla tutorverksamheten. Skolan har ordningsregler, som alla känner till. B. Åtgärder om mobbning misstänks - handlingsplan: 1. Kontakt: Vid misstanke om eller konstaterande av mobbning kontaktas kurator eller någon annan ur studerandevårdsgruppen. Om misstanken gäller mobbning mellan studerande och lärare/personal kontaktas kurator eller arbetarskyddschefen. Fallet utreds och åtgärdas i samarbete mellan studerandevården och arbetarskyddet. 2. Insamling av fakta: Kurator eller någon annan ur studerandevårdsgruppen samlar in fakta om vad som hänt. För att kunna agera är det viktigt att ha tillräckligt med information om vad som hänt. Vilka är det som mobbar? - Man tar reda på vem som är ledare och medhjälpare - Vad är det som har hänt? Man samlar in alla fakta om mobbningen Sekretess Ingen kan veta vem som skvallrat, eftersom det är många som kan ha sett vad som hänt. 3. Individuella samtal Några i studerandevårdsgruppen kallar de berörda studerandena till individuella, lösningsinriktade samtal. Viktigt är att alla inblandade iakttar absolut sekretess. Man måste tala direkt och ge klara och enkla budskap. Mobbarna ska få ta sitt personliga ansvar för sitt handlande. De har skadat en annan människa! Brottet är allvarligt och detta skall markeras av yrkesinstitutet. Samtal med mobbaren och medhjälparna sker enskilt och direkt efter varandra, för att mobbarna inte skall få möjlighet att talas vid. Allt som sägs under samtalen dokumenteras. 4. Uppföljning En kontinuerlig uppföljning är viktig för att markera för alla inblandade att yrkesinstitutet följer med att mobbningen inte fortsätter 23

Ytterligare stöd för den mobbade, mobbarna och för de passiva kan ges i olika former, t.ex. genom upprepade stödsamtal hos kurator, läraren och i klassen. 5. Fortsatt uppföljning Om mobbningen inte har upphört kontaktas vårdnadshavare av någon från studerandevårdsgruppen och fortsatta samtal hålls med studeranden. 6. Disciplinära åtgärder Om mobbningen inte upphört kan den/de som mobbar: - avlägsnas av en lärare från klassrummet - få en skriftlig varning av rektor - efter att ha fått en skriftlig varning och inte följt den avstängas från yrkesinstitutet på begränsad tid. Beslutet görs av samkommunens styrelse. - anmälas till barnskyddsmyndighet (ifall under 18 år) av kurator - brottsanmälas av rektor. Ibland kan en polisundersökning bli nödvändig. Enligt strafflagen bär 15 år fyllda personer det juridiska ansvaret för sina handlingar. Detta innebär att de kan dömas till straff. Planen bygger på skrivningarna i lagen om yrkesutbildning: Lagen om yrkesutbildning (630/1998) stadgar i 28 - En studerande har rätt till en trygg studiemiljö. - Utbildningsanordnaren skall utarbeta en plan för att skydda de studerande mot våld, mobbning och trakasseri samt verkställa planen och övervaka att den iakttas och förverkligas. - Utbildningsanordnaren skall godkänna en ordningsstadga eller utfärda andra ordningsbestämmelser som läroanstalten skall tillämpa för att främja den interna ordningen i läroanstalten, ostörda studier samt trygghet och trivsel i läroanstaltssamfundet. Litteratur om mobbning: Gunnar Höistad: Idéer för livet i skolan. Skandia 1990 Gunnar Höistad: Mobbning, en bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning Informtionsförlaget 1994 Björn Lindell: Var går gränsen? Värdegrunder i praktiken. Uppsala fortbildning AB Förlag 2001 Björn Lindell: Slåss för det goda, handbok om uppfostran, ledarskap, konflikter, mobbning, mångkultur och gemensamma värden. Uppsala fortbildning AB Förlag 2007 24

Fastställd av styrelsen 13.10.2011 INVEONS HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA RUSMEDELSMISSBRUK Avsikten med handlingsplanen är att befrämja hälsa och välmående genom att förebygga missbruk av alkohol, narkotika, tobak och andra droger bland studeranden. Det förebyggande arbetet har också som mål att garantera en trygg skolmiljö för alla i yrkesinstitutet. Handlingsplanen omfattar yrkesinstitutets rutiner då man ingriper vid misstanke om drog- eller annat rusmedelsmissbruk. 1 Preventiva åtgärder Yrkesinstitutets alla medlemmar värnar om en trygg skolmiljö. Varje individ är betydelsefull. Kontakten med studerande och intresset för deras välbefinnande är ett av de viktigaste instrumenten i det rusmedelsförebyggande arbetet på skolan. Lärarna samt den övriga personalen har ett stort ansvar för en förtroendefull arbetsmiljö. De individuella samtalen och hälsogranskningarna med kurator och hälsovårdare har som målsättning att reagera på olika hälsohinder och sociala problem samt förebygga, vårda och rehabilitera eventuella missbruk. 2 Varningssignaler för missbruk: a. trött på morgonen b. hygien; försämring mot tidigare c. skolkar från skolan försvinner mitt på dagen d. personlighetsförändringar e. varierande humör f. nya och okända kompisar g. föraktfull inställning till intressen, familjen och skolan h. lånar pengar, säljer prylar, pengar försvinner i. otillgänglig, inte öppen för förtroliga samtal j. slö och deprimerad k. koncentrationssvårigheter l. konstig blick, röda ögonvitor, förstorade pupiller, förminskade pupiller, gula ögonvitor m. ofta snuvig, halsont n. ofta sugen på godis o. väcker din oro 3 Hur ingriper jag? Ingrip direkt! Vänta inte på bevis, när de kommer har missbruket pågått länge. Lita på din känsla och intuition. Fråga! Var rättfram och delge den studerande din oro och dina misstankar. Att fråga direkt är inte att lägga sig i eller att vara nyfiken, det är att bry sig om! En studerande som är rusmedelspåverkad under skoltid gör sin skyldig till brott mot yrkesinstitutets ordningsregler och anmälan till rektor bör ske omedelbart. 25