BARN OCH UTBILDNING Ingela Dullum Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN Elevhälsans medicinska insatser LÄSÅRET 2013-2014 1
Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Övergripande mål sid. 3 2.3 Verksamhetens mål sid. 3 2.4 Systematiskt kvalitetsarbete sid. 4 2.5 Kvalitetssäkring sid. 4 3. Lagreglering inom verksamheten sid. 5 4. Nulägesbeskrivning sid. 5 4.1. Organisation sid. 6 4.2 Personal sid. 7 5. Information och kommunikation sid. 7 5.1 På nämnd-/förvaltningsnivå sid. 7 5.2 På verksamhetsnivå sid. 7 6. Ansvarsområden sid. 8 6.1 Verksamhetschefens ansvar sid. 8 6.2 Skolsköterskans ansvar sid. 8 6.3 Skolsköterska med medicinskt ansvar sid. 12 2
VERKSAMHETSPLAN 1. Inledning Elevhälsan styrs av nationella och lokala mål. Nationella mål för skolhälsovården regleras i skollagens 2 kapitlet, skolförordningen, läroplanerna för skolan samt Hälso- och sjukvårdslagen. Barn- och utbildningsnämnden fastställer årligen det kommunala uppdraget som uttrycks i Ekonomisk plan 2. Systematiskt kvalitetsarbete 2.1 Vision Skolan är en plats där varje enskild elev känner Trygghet Gemenskap Välbefinnande 2.2 Övergripande Mål Bedriva verksamhet utifrån ett folkhälsovetenskapligt perspektiv, där man har ett hälsobegrepp som omfattar såväl fysiska, psykiska, emotionella som sociala faktorer. Verksamheten ska bedrivas i överensstämmelse med Socialstyrelsens Riktlinjer för Skolhälsovård och FN:s konvention om barns rättigheter. 2.3 Verksamhetens mål Följa elevernas utveckling Respektera elevens värdighet och integritet Verka för sunda levnadsvanor Erbjuda elever och vårdnadshavare mottagningsverksamhet Erbjuda alla elever hälsobesök enligt Socialstyrelsens riktlinjer Erbjuda alla elever vaccination enligt det Nationella barnvaccinationsprogrammet Medverka i elevhälsans förebyggande insatser rörande elevernas arbetsmiljö Samverka externt och internt med de aktörer som främjar elevernas utveckling Uppmärksamma och identifiera elever i behov av särskilt stöd 3
2.4 Systematiskt kvalitetsarbete Rapport upprättas på verksamhetsnivå, den skall vara klar senast 1 oktober och redovisas för Barn- och Utbildningsnämnden under perioden oktober-december. Uppföljning och utvärdering av verksamheten samt utvärdering av arbetsplanen sker regelbundet under verksamhetsåret. Årligen upprättas en verksamhetsberättelse utifrån varje skolsköterskas utvärdering av arbetsårets mål. Verksamhetsberättelsen finns på kommunens hemsida. Uppföljning och utvärdering av enskild elev sker genom dokumentation i skolhälsovårdsjournalen. Patientsäkerhetsberättelse upprättas årligen och innebär ett ökat krav på vårdgivaren att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. 2.5 Kvalitetssäkring Skolsköterskor och skolläkare lyder i sitt arbete under de styrdokument för kvalitetssystem, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling som gäller inom all Hälso- och sjukvårdsverksamhet. Kraven i dessa skiljer sig från kraven i skolors och kommuners systematiska kvalitetsarbete, framförallt att de delar av verksamheten som skall ingå regleras mer utförligt och tydligt. Finns även beskrivet vilka delar som skall ingå i kvalitetsplanen, nämligen verksamhetsanpassning, samverkan och samarbete, rapportering, personalens kompetens och kompetensutveckling, egenkontroll och dokumentationsfrågor. En viktig del i kvalitetssystemet utgörs av rutiner för avvikelsehantering och anmälan enligt Lex Maria. En systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten skall göras, där avvikelser från uppsatta mål identifieras och analyseras. Detta kommer att presenteras i en årlig patientsäkerhetsberättelse. Medicinskt ansvarig skolsköterska ansvarar för att verksamheten har ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten. Medicinskt ansvarig skolsköterska ansvarar även för att den löpande verksamheten fungerar tillfredsställande; Det medicinska omhändertagandet, samverkan och samordning, att det finns de direktiv och instruktioner som behövs. 4
3. Lagreglering inom verksamheten En rad lagar och avtal på olika nivåer styr verksamhetens arbete, varav några nämns här: Allmänna råd om Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård Arbetsmiljölagen Arbetsrätten Arkivlagen Föreskrifter om kvalitetssystem, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling Förvaltningslagen Hälso- och sjukvårdslagen Kvalitetsredovisning inom skolväsendet Kommunallagen Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Läroplanerna för skolan Patientdatalagen Personuppgiftslagen Offentlighets- och sekretesslagen Skollagen Skolförordningarna Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Socialtjänstlagen Tillsynslagen Tryckfrihetsförordningen Åliggandelagen 4. Nulägesbeskrivning Elevhälsans medicinska insatser är ett eget verksamhetsområde. Barn- och utbildningsnämnden är vårdgivare och har ansvar för att utse verksamhetschef för de medicinska insatserna. Skolläkare och skolsköterska har eget yrkesansvar enligt lagen om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område. 5
4.1 Organisation BUN Förvaltningschef Ulf Almquist Verksamhetschef Ingela Dullum Skolsköterska Medicinskt ansvarig Strandvägsskolan Åsenskolan Persbergs Friskola Nyanlända elever Astrid Ekeberg Skolsköterska Spångbergsgymnasiet Stålvallaskolan Nyanlända elever Birgitta Jansson Skolsköterska Brattfors skola Ferlinskolan Nordmarks skola Nykroppa skola Nyanlända elever Solveig Lundblad 6
4.2 Personal - antal personer i tjänst augusti 2013 1 Verksamhetschef 3 Skolsköterskor 1 skolläkare ca. 8 timmar/månad 5. Information och kommunikation 5.1 På nämnd-/förvaltningsnivå Verksamhetschefen deltar i tre olika grupper på förvaltningsnivå: 1. Förvaltningschefens ledningsgrupp som består av verksamhetscheferna för förskolan, grundskolan och för frivilliga skolformer liksom utvecklingsledaren och den administrativa skolledaren. 2. Rektorsgruppen som består av alla rektorer/förskolechefer inom förvaltningens ansvarsområde. 3. Gruppen för central samverkan i vilken arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter deltar. Förutom ovan nämnda grupperingar är verksamhetschefen adjungerad till nämndens sammanträden. 5.2 På verksamhetsnivå Inom verksamheten träffas skolsköterskorna regelbundet för att planera, följa upp och utveckla verksamheten. Verksamhetschefen och skolsköterskegruppen träffas ett tillfälle/per månad samt vid behov. Verksamhetschefen och medicinskt ansvarig skolsköterska träffas regelbundet för att säkerställa verksamhetens kvalité. Ute i verksamheten deltar skolsköterskorna i olika möten och träffar för att samtala och utveckla verksamhetsfrågor på individ, grupp och organisationsnivå. Skolsköterskorna samverkar även med andra myndigheter utanför den egen organisation. 7
6. Ansvarsområden 6.1 Verksamhetschefens ansvar I verksamhetschefens ansvar ingår att ha ett övergripande ansvar för: Organisation, ekonomi, personal och arbetsmiljö Förverkligande av verksamhets- och budgetmål inom skolhälsovården Ansvar och befogenheter enligt delegationsplan Att det i verksamheten bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete Att bidra till att hela verksamheten inom området ges ledning, utveckling och stöd samt vid behov ekonomistyra över verksamhetsgränserna Att med ett stödjande arbetssätt följa upp och utvärdera verksamheten löpande via medarbetarna. Att kvalitetssäkring upprättas. Samverkan och samordning med andra enheter och myndigheter på ett för eleverna tillfredsställande sätt Att verksamheten har en vårdpolicy och att den följs 6.2 Skolsköterskans ansvar Riktlinjer för hälsobesök inom elevhälsans medicinska del i Värmland Elevhälsan bedriver folkhälsoarbete som främst skall vara förebyggande och hälsofrämjande. Särskild fokus skall läggas på barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Skolläkare och skolsköterska har tystnadsplikt. Vid misstanke om att barn/ungdomar far illa bryts sekretessen av anmälningsskyldigheten till socialtjänst. Elevhälsans medicinska del är frivillig och kostnadsfri. Utgångspunkter Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) utgör grunden för skolsköterskans och skolläkarens arbete. Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården lyfter fram de områden som behöver prioriteras för att kunna tillgodose elevernas behov. Hälso- och sjukvårdslagen, skollagen samt kommunala styrdokument bildar också utgångspunkter i arbetet. Rektor har det samlade ansvaret för att planera, följa upp och utvärdera skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Skolsköterska och skolläkare har ett särskilt ansvar för att bevaka att resultat av kända utredningar kommer eleven till del. 8
Hälsobesök - syfte Ge eleven möjlighet till hälsosamtal kring sin hälsa och sin skolsituation med en professionellt neutral vuxen Skapa en god relation till varje enskild elev och vårdnadshavare Skapa en uppfattning om elevens psykiska välbefinnande och kartlägga skydds-, friskoch riskfaktorer för elevens utveckling t.ex. barnets egna förutsättningar, skolans pedagogik, miljöförhållanden, levnadsvanor samt psykiska och sociala faktorer Tidig upptäckt av funktionsnedsättningar/sjukdomar och andra hälsoproblem Skapa samverkan/nätverk med andra instanser som kan gynna eleven Uppföljning av elever med hälsoproblem Följa upp elever med kända hälsoproblem när de byter lärare eller skola och vid stadieövergångar Hälsobesök innehåll Årsklassrelaterade hälsobesök genomförs enligt riktlinjerna Hälsobesöken genomförs i samarbete med barnet och vårdnadshavaren Elever med funktionsnedsättningar/sjukdomar, elever i särskolan, asylsökande och anhöriginvandrade samt elever placerade i boende utanför hemmet bör få särskilt utformade hälsobesöksprogram Hälsobesök för större elevgrupper eller hela klasser erbjuds vid särskilt uppkomna behov Hälsobesök arbetsformer 1. Klinisk identifikation 2. Screening undersökning Hälsouppgifter Skolsköterskan informerar elev och vårdnadshavare om elevhälsans medicinska uppgifter - att skolsköterska och skolläkare arbetar utifrån hälso- och sjukvårdslagstiftningens stränga sekretessbestämmelse - varför skolsköterskan och skolläkaren vill ha svar på vissa hälsofrågor och hälsoenkäter För att uppfylla målen i skollagen behöver skolsköterskan och skolläkare känna till - om eleven har någon funktionsnedsättning/sjukdom eller hälsoproblem som kan påverka elevens skolgång och/eller kräver behov av särskilt stöd. - om eleven har särskilda behov som kräver utredning för att bättre anpassa skolsituationen - hur elev och vårdnadshavare upplever elevens skolsituation - hur elevens lärare upplever elevens skolsituation 9
Hälsobesök i förskoleklass Syfte och mål Vårdnadshavaren görs delaktig i samtal kring barnets hälsa och förskole- och skolsituation Uppmärksammar om barnet har behov av särskilt stöd och stimulans Upptäcker tidigt psykisk ohälsa samt avvikelser i utveckling och beteende som påverkar elevens inlärning och skolsituation Bevakar att behoven barnet har tillgodoses i skolan Inhämtar information från BVC och pedagogisk personal Hälsobesöken genomförs tidigast i slutet på höstterminen Skolsköterskan har ett förtroligt samarbete med elev och vårdnadshavare och genomför hälsosamtal med eleverna samt ger rådgivning vid behov För elever i behov av särskilt stöd medverkar skolsköterskan och skolläkaren vid en skol- och elevutredning (pedagogisk, medicinsk, psykologisk och social bedömning) som grund för lämpliga stödinsatser Innehåll i hälsobesöket Hälsouppgift från vårdnadshavare och hälsoenkät från eleven Information från elevens förskollärare eller lärare t.ex. via skattningsformulär Genomgång av barnhälsovårdsjournal och upprättande av elevhälsovårdsjournal Hälsosamtal med elev och vårdnadshavare om bl.a. inlärning, trivsel, kamratrelationer, hälsa och inlärning, kost, fysisk aktivitet Undersökning av längd, vikt, syn och hörsel Sammanfattande bedömning av elevens skydds-, frisk- och riskfaktorer samt hälsotillstånd och utveckling för att analysera behovet av riktade insatser Åk 2 Innehåll i hälsobesöket Undersökning av längd och vikt Samtal om inlärning, trivsel och kamratrelationer 10
Åk 4 Syfte och mål Identifiera skydds-, frisk- och riskfaktorer Tidigt upptäcka nytillkomna medicinska hälsoproblem Uppmärksamma svårigheter med språkutveckling, läsning och skrivning, koncentration och uppmärksamhet samt barn som visar sig ängsliga, oroliga eller aggressiva För elever i behov av särskilt stöd medverkar skolsköterskan och skolläkaren vid en skol- och elevutredning (pedagogisk, medicinsk, psykologiskt och social bedömning) som grund för lämpliga stödinsatser. Detta bör ske senast i åk 4. Innehåll i hälsobesöket Hälsouppgift från vårdnadshavaren och hälsoenkät från eleven Information från lärare t.ex. via samtal med läraren och/eller elevhälsomöten Hälsosamtal med elev om bl.a. trivsel, kamratrelationer, hälsa, inlärning, kost och fysisk aktivitet Undersökning av längd, vikt, rygg och vid behov syn, hörsel Sammanfattande bedömning av elevens skydds-, frisk- och riskfaktorer samt hälsotillstånd och utveckling för att analysera behovet av riktade insatser År 7 Syfte och mål Hälsosamtal med eleverna utifrån deras egna frågor Identifiera skydds-, frisk- och riskfaktorer För elev i behov av särskilt stöd ska, om det inte gjorts tidigare, utföras en skol- och elevutredning dvs. pedagogisk, medicinsk, psykologiskt och social bedömning som grund för adekvata stödinsatser Tillsammans med vårdnadshavare, övrig skolpersonal, hälso- och sjukvård och socialtjänst erbjuds evidensbaserade insatser för att motverka riskbruk och riskbeteende. Innehåll i hälsobesöket Hälsouppgift från vårdnadshavaren och hälsoenkät från eleven Information från lärare t.ex. via samtal med läraren och/eller elevhälsomöten Hälsosamtal med eleven om bl.a. skolsituation, inlärning, hälsa, kamratrelationer, pubertet, kost och fysisk aktivitet, tobak, alkohol, narkotika, sexualitet, preventivmedel samt förebyggande av STI Undersökning av längd, vikt och rygg och vid behov syn och hörsel Sammanfattande bedömning av elevens skydds-, frisk- och riskfaktorer samt hälsotillstånd och utveckling för att analysera behovet av riktade insatser 11
Åk 1 gymnasiet Syfte och mål Hälsosamtal med eleven som utgår från det eleven själv uppfattar som angeläget Ev. undersökningar görs utifrån aktuellt hälsotillstånd eller behov Vid vissa gymnasieprogram t.ex. livsmedel- och omvårdnadsprogrammet rekommenderas särskilda undersökningar t.ex. rekommendationer från livsmedelsverket samt smittskydd Elever ges särskilda hälsosamtal vid vissa program utifrån arbetsmiljöverkets föreskrifter Innehåll i hälsobesöket Hälsoenkät från eleven Hälsosamtal med eleven om bl.a. skolsituation, kamratrelationer, hälsa, kost och fysisk aktivitet, tobak, alkohol, narkotika, sexualitet, preventivmedel samt förebyggande av STI Undersökning av längd och vikt Riktade undersökningar utifrån specifik frågeställning eller gymnasieprogram t.ex. hud, färgsinne, syn eller hörsel Sammanfattande bedömning av elevens skydds-, frisk- och riskfaktorer samt hälsotillstånd och utveckling för att analysera behovet av riktade undersökningar och insatser. 6.3 Skolsköterska med medicinskt ansvar Skolsköterska med medicinskt ansvar har verksamhetsansvar gentemot verksamhetschefen vad beträffar: Patientsäkerhet och god skolhälsovård Skolsköterska med medicinskt ansvar skall ansvara för att skolhälsovårdspersonalens insatser sker i enlighet med gällande författningar, lagar, föreskrifter och andra regler som gäller för verksamheten. I arbetsuppgiften ingår att upprätta rutiner och ansvara för: - Att kontakter tas med läkare och andra professioner som är av betydelse för en god skolhälsovård och att utarbeta ändamålsenliga skolhälsovårdsrutiner - Att eleven får den vård och behandling som förordats av läkare - Att eleven får den hälsovård som gällande författningar, lagar och föreskrifter förordar om - Att alla omvårdnadsinsatser dokumenteras och att dokumentationen sker utifrån medicinsk grund och i enlighet med gällande författningar. 12
Läkemedelshantering I arbetsuppgiften ingår att medicinskt ansvarig skolsköterska skall: - Upprätta lokala anvisningar för läkemedelshantering. - Ansvara för att uppgjorda regler är ändamålsenliga och till gagn för verksamheten. Kvalitetssäkring och kvalitetsuppföljning Skolsköterska med medicinskt ansvar skall se till att skolhälsovårdspersonalen bedriver ett fortlöpande, systematiskt kvalitetssäkringsarbete. I denna arbetsuppgift ingår: - Att ha ett övergripande ansvar för kvalitetssäkring inom skolhälsovården - Att instruera och informera personal om system och metoder för kvalitetssäkringsarbete. - Att kontinuerligt följa upp hur arbetet utförs och se till att resultatet återförs till verksamheten. - Att årligen utföra internkontroll vad gäller basprogram och journalhantering Lex Maria anmälningar Varje kommun har skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen om en elev i samband med vård och behandling utsatts för allvarlig skada eller risk för skada. Skolsköterska med medicinskt ansvar ska tillse: - Att det finns utarbetade rutiner för anmälan och skall ansvara för att anmälningsskyldigheten fullgörs. - Att kontakter tas med Socialstyrelsen i tillsynsfrågor. Information och utbildning Skolsköterska med medicinskt ansvar skall informera personal om de regler, lagar, författningar, föreskrifter och rutiner som gäller för verksamheten och ansvara för: - Att skolhälsovårdens personal har den kompetens som krävs för arbetsuppgiften. - Att personalen får kompetensutveckling inom det egna verksamhetsområdet. 13