Mangårdsbyggnaden vid Siggebohyttans bergsmansgård

Mangårdsbyggnaden vid Siggebohyttans bergsmansgård Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Förstärkning av takkonstruktionen 2015 Charlott Torgén Rapport 2015:05 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se

Texterna samt bilderna i denna rapport har licensierats med Creative Commons licens. www.creativecommons.se Texterna i denna rapport är skrivna av Charlott Torgén Bilderna i denna rapport är tagna av Charlott Torgén, om inget annat anges. 2

INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING... 6 FÖRE ÅTGÄRDER... 7 UTFÖRDA ÅTGÄRDER... 8 ANTIKVARISKA FUNDERINGAR... 11 FOTOPROTOKOLL... 14 3

4

Inledning Mangårdsbyggnaden tillhör byggnadsminnet Siggebohyttans bergsmansgård som ägs och förvaltas av Örebro läns museum. År 2015 beviljades fastighetsägaren tillstånd samt bidrag från länsstyrelsen för åtgärder med syfte att förstärka takkonstruktionen på byggnaden. Sedan några år tillbaka har taket till mangårdsbyggnaden varit under uppsikt då det skett förändringar i den och att det 2014 upptäcktes att en av åsarna knäckts. Under 2014 genomfördes en undersökning med åtgärdsförslag som följd. Undersökningen genomfördes med stöd från Länsstyrelsen. Arbetet med att förstärka takkonstruktionen har genomförts av Bygg & Hantverk i Karlskoga och har följts av antikvarisk medverkande från Örebro läns museum. Antikvarisk medverkan har bestått av planering och diskussioner inför arbetet, besiktningar av pågående arbeten, muntliga anvisningar, fotodokumentation samt rapportskrivning. Slutbesiktning genomfördes 25 juni 2015. Arbetena godkändes ur antikvarisk synvinkel. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Siggebohyttan 2:2 Fastighetsägare: Örebro läns museum Diarienummer: 2014.220.123 Länsstyrelsens diarienummer: 432-2617-2015 och 434-7403-2014 Bidragssumma: max 125 000kr eller 90% av kostnaden för externt anlitad arbetskraft Entreprenör: Bygg & Hantverk i Karlskoga Antikvarisk medverkande: Charlott Torgén, Örebro läns museum Utförandeperiod: maj-juni 2015 Besiktning: 2015-03-30; 2015-05-13 Antikvarisk slutbesiktning: 2015-06-25 Registrerade bilder: OLM_2015_22_1-26, Charlott Torgén Bild på framsidan: OLM_2015_22_13 5

Översiktlig beskrivning Siggebohyttans bergsmansgård började byggas på 1790-talet av bergsmannen Anders Olsson (1756-1818), men det är hans son Anders Andersson (1801-1870), som framförallt satt sin prägel på bergsmansgården. Mangårdsbygganden var huvudbyggnaden i en omfattande gårdsanläggning med många ekonomibyggander. I dag finns loftbod, stall, smedja, drängstuga samt en senare uppförd loge kvar. Gården var i familjens ägo fram till 1901 och ägs sedan 1910 av Örebro läns museum som 1929 genomförde en omfattande renovering av mangårdsbyggnaden som inreddes till museum. Sedan 1970 är gården byggandsminne. Mangårdsbyggnaden Byggnaden är anmärkningsvärd. Den utgör en mycket långsträckt byggnad med timmerstomme i två våningar täckt av torvtak som kröns av de för bergslagen karakteristiska gjutna skortenarna. På sidan in mot gårdstunet, den södra sidan löper längs hela övre våningen en loftgång. Nedre våningen har tre ingångar. Den mittersta var ursprungligen ett portlider men sattes senare igen. Här finns nio rum samt tre hallar/förstugor vid entréerna. Över våningen rymmer nio rum. Mangårdsbygganden har genomgått flera renoveringar, den sista 2004-2006. Senast taket lades om var 1965. 1992 åtgärdades takfoten och mullåsen till torvtaket. Då taket läggs om bör dess konstruktion ses över. De många lagren av olika material samt det tjocka torvlagret gör att det blir ett mycket tungt tak vilket kan vara orsaken till de skador som här skett. Siggebohyttans bergsmansgård. Foto: Per Torgén, Örebro läns museum 6

Före åtgärder 2010 upptäcktes skador i mangårdsbyggnadens takkonstruktion. En av stockarna i ett mellanröste var av vilket gjorde att åsarna blev ansträngda och nedböjda. För att avlasta konstruktionen sattes en följare upp 2012 på mellanröstet. En mätpunkt för att kunna se eventuella förändringar gjordes genom att klossar sattes upp i takås och vindsbjälklag. Avståndet var 2012: 1242 mm, 2013: 1240 mm och 2014: 1230 mm. Vid besiktningen 2014 upptäcktes att en av åsarna var av och åsarna intill var kraftigt ansträngda. För att säkra konstruktionen akut sattes en avlastning in. Den vänstra ringen visar timmerstocken i mellanröstet som var av och under 2012 stagades upp med hjälp av klossar och en följare. Den högra ringen visar brottet på takåsen som sedan stagats upp. Pilarna visar klossarna som utgjorde mätpunkten. Det finns flera äldre skador i byggnaden. Vid något tillfälle tidigare, möjligtvis 1930 tal, har man satt upp två takstolar, förankrade i ytterväggarna. De saknade dock bindbjälkar vilket gjort att de tryckt på ytterväggarna. Under 2014 genomfördes sedan en undersökning av taklaget av Daniel Eriksson, Bygg & Hantverk i Karlskoga, Leif Göthberg, Arkitektur & Byggnadsvård AB samt Charlott Torgén, Örebro läns museum. Undersökningen resulterade i ett förslag på åtgärder, Siggebohyttans bergsmansgård, mangårdsbyggnaden. Undersökning av skador i taklaget samt förslag på åtgärder. Daniel Eriksson 2014-10-13. 7

Ritning över vindsvåningen, mangårdsbyggnaden vid Siggebohyttans bergsmansgård. Vid undersökningen benämndes de olika facken på vinden med bokstäver, med början ifrån väster. Brottet på åsen skedde i fack C och på gavelröstet mot fack D, se grön ring. Ritning: Ghobad Abtin, Örebro läns museum Utförda åtgärder Arbetet under 2015 har bestått i att komplettera takkonstruktionen med fem nya takstolar fördelade över hela taklaget, för att avlasta åsarna. Takstolarna har i stället för en bindbjälke en vajer. Detta då det var svårt att få upp långa bindbjälkar på vinden. En vajer gör det också möjligt att kunna justera konstruktionen om behov uppstår, och förhoppningsvis känna om förändringar sker i takkonstruktionen. Syftet med takstolarna är att ta tryckkrafter från taket. De nya takstolarna har konstruerats efter byggnadens stomme vilket gör att de alla ser lite olika ut. Gemensamt är att de alla har högben, hanbjälke samt vajer som bindbjälke. I nock har de fogats samman med spikplåtar. Det bedömdes som lämpligast då spikplåtarna är tillräckligt starka för att kunna ta upp tryckkrafterna från taket. Genom att använda spikplåtar blev det även enklare att resa högbenen, det hade annars varit svårt att få bra knutpunkter. Konstruktionen är spikad i knutpunkterna mellan takstolens olika delar, men inte fastfogad i byggnadens timmerstomme. Mellan högbenen och takåsarna har klossar lagts för att få rätt nivå. Takåsarna har inte lyfts något. Hur takstolarna placerats mot ytterväggarna är lite olika beroende på byggnadens konstruktion. Fack A: Ingen ny takstol Fack B: En ny takstol. Del av bindbjälke/stötta placerades i befintligt hål/urtag som fanns i timmerstommen. Fack C: Det var här åsen var av samt stocken i mellanröstet mot fack D. Två nya takstolar. Del av bindbjälke/stöttor placerades i nya urtag förutom i nordväst där ett urtag redan fanns. Urtagen lite sneda för att få så stor anläggningsyta som möjligt mot takstolskonstruktionen. Uppstagningen som utförts tidigare av såväl mellanröstet som takåsar har bibehållits. Fack D-F: Ingen ny takstol Fack G: Här fanns en takstol som tillförts konstruktionen någon gång. Den tryckte dock isär ytterväggarna i stället för att dra dem samman. Den kompletterades med vajer. Fack H: Här fanns en takstol som tillförts konstruktionen någon gång. Den tryckte dock isär ytterväggarna i stället för att dra dem samman. Den kompletterades med vajer. Två nya takstolar. Högbenen står på stödklossar lagda på vindsbjälklaget. Mot loftet gavs stöttorna strävor då väggen mot loftet är högre än den mot vägen. 8

Bilderna nedan visar takstolarna i varje fack. Det var svårt att få en hel takstol på varje bild varför det finns två bilder på varje takstol. Bilderna till vänster visar den norra sidan och bilderna till höger den södra sidan. Fack B. En ny takstol. Högben, hanbjälke samt vajer. Mot väggen del av bindbjälke/stötta. Klossar har använts mellan takstolen och åsarna. Fack C. Det var här brottet på takåsen samt stocken i mellanröstet var. Två nya takstolar placerades här. Klossar har använts mellan takstolarna och åsarna. Fack C. Placeringen mot ytterväggarna. På bilden till vänster har ett nytt urtag tagit upp. Här syns även klossarna mellan takstol och åsar på lite närmare håll. 9

Fack G. den befintliga takstolen har kompletterats med vajer. Fack H. En befintlig takstol som kompletterats med vajer samt två nya takstolar. Här ligger bindbjälklaget åt andra hållet till skillnad från den västra delen av byggnaden. Det gjorde det möjligt att här använda sig av stöttor burna av bindbjälklaget. Fack H. 10

Antikvariska funderingar Under åren som gått har flertalet besiktningar gjorts av taket. Flera av dem med timmermannen Daniel Eriksson, Bygg & Hantverk i Karlskoga. Frågor och funderingar som då kommit upp är om byggnaden är uppförd som två byggnader som fogats samman till en. Västra och östra delen av byggnaden skiljer sig åt på flera punkter. Man kan även på vinden se i konstruktionen att det troligtvis rör sig om två huskroppar som fogats samman. Fack E. Bilden visar nordvästra hörnet. Här syns en generalskarv i stommen utförd med en stående gåt mot den västra byggnadskroppens knutskallar. De rödfärgade partierna tyder på att dessa stockar tidigare utgjort en yttervägg. Foto: Daniel Eriksson Fack E. Bild i motsvarande hörn på sydvästra sidan. De två övre stockarna i långsidesväggen sticker ut längre samt är profilerade. Detta tyder på att dessa tidigare utgjort en utvändig gavel. På kortsidan ser man att endast den understa stocken i bild är rödfärgad. De överliggande timren har man tvingats byta ut för att de skulle räcka ut över loftgången. Foto: Daniel Eriksson På den östra sidan kan man på vinden, mot loftgången, se utsidan av timmerstommen. Den är här rödfärgad vilket tyder på att den någon gång varit en yttervägg. Rödfärgningen upphör i fack E. Knutskallarna mot loftgången har mer urlakad färg, färgen är fräschare i den östra delen. Södra väggen ute i loftgången. De övre timmerstockarna i gavelröstet är ersatta för att räcka även till loftgången. Det tyder på att loftgången inte är ursprunglig. Foto: Daniel Eriksson 11

Vindsbjälklaget ligger åt olika håll. I den västra delen ligger bjälkarna i östvästlig riktning. I den östra delen ligger de i nordsydlig riktning. Det finns även en nivåskillnad mellan de två olika delarna. I fack H och I finns bjälkar i vindsbjälklaget som är vitmålade med röd kant. I facken A-C finns i timmerväggen mot loftgången gluggar som troligtvis utgjort fönstergluggar innan loftgången tillkom. Motsvarande fönsteröppningar finns på motsatta sidan av väggen men här utgör de fönster då denna vägg är yttervägg. Fönstergluggen åt söder har samma storlek och utformning som fönstret åt norr. De är även placerade mitt emot varandra. Facken A och I, dvs gavelfacken, har bytta takåsar. Har byggnaden haft valmat tak från början? Den östra halvan är bredare vilket syns tydligt om man står i övre hallen och tittar på loftgången som är smalare åt öster än åt väster. Loftgången österut är smalare än den västerut. Det finns även skillnader i knutskallarna som skjuter ut i loftgången. 12

Loftgången till öster bärs också upp av bjälkar på ett annat sätt än den västra delen. Enligt Daniel Eriksson finns det skillnader i karaktären av timret. En teori är att man uppfört en byggnad i taget, kanske bott i den ena medan man byggde den andra. För att slutligen bygga på loftgången. Det kan också vara så att byggnaderna är ditflyttade och att man återanvänt äldre byggnader. 13

Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2015_22_1-26 Objekt: Mangårdsbyggnaden vid Siggebohyttans bergsmansgård Ort: Siggebohyttan Gata/kvarter/fastighet: Siggebohyttan 2:2 Stad: Socken: Linde socken Kommun: Lindesbergs kommun Län: T År: 2014-2015 Motiv: Förstärkning av takkonstruktion på mangårdsbyggnaden vid Siggebohyttans bergsmansgård. 1-2: En takås samt en stock i mellanröstet har knäckts. En följare har satts upp på röstet för att stödja. 3: Äldre skada i mellanröste. Mellanröstet längst österut i byggnaden. 4-6: Arbetet med att göra nya takstolar pågår. 7: Nya takstolar har konstruerats med högben, hanbjälke och vajer i stället för bindbjälke. 8-9: Högbenen placerade på stöttor. Mellan takstolarna och åsarna placerades klossar för att få rätt nivå. 10-11: Ny takstol med högben, hanbjälke samt vajer. 12-15: Nya takstolar där den aktuella skadan fanns. Stöttorna placerades som stöd för åsarna i samband med att brottet på åsen upptäcktes. 16: Äldre takstol med felkonstruktion har kompletterats med vajer. 18-21: Takstolarna har konstruerats olika beroende på placering. Befintliga urtag i stommen har utnyttjas för placering av högben. På ett par ställen togs nysa urtag upp. På vissa ställen konstruerades stöttor i stället. 22: Äldre takstol som kompletterats med vajer samt ny takstol. 23: En mätpunkt har satts upp för att kunna kontrollera rörelser i takkonstruktionen. 24-26: Anslutning till timmerstommen. Foto: 1-26: Charlott Torgén, Örebro läns museum Övrigt: Diarienr. 2014.220.123 14