Årsredovisning 2005
Innehåll VD har ordet 4 Förvaltningsberättelse 5 Resultaträkning 10 Balansräkning 11 Kassaflödesanalys 12 Bokslutskommentarer och noter 12 Revisionsberättelse 19 Bolagets styrelse under verksamhetsåret 2005 Ordinarie ledamöter Agneta Gille, ordförande Fredrik Ahlstedt, vice ordförande Christel Gustafsson (ej på bild) Sven Liljander Paul Sandberg Christina Sandström Anna-Lena Holmström Suppleanter Gunnar Hedberg Per Myrsten Patrik Kjellin (ej på bild) Revisorer Ordinarie Birger Petersson, Lekmannarevisor Marianne Stohr, Auktoriserad revisor Suppleanter Carl Åkerstedt, Lekmannarevisor Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Verkställande direktör Klas Wåhlberg
2005 jämviktens år För Upplands Lokaltrafik innebar 2005 ett år där jämvikten stod i centrum. Under året har satsningen på marknadsorientering och kundnytta fortsatt, men i lika hög utsträckning har kostnadsmassan beaktats. Detta har skett genom bl.a. goda trafiklösningar samt förbättrad ekonomistyrning. Resultat är att vi har nått långt i kombinationen god ekonomi, fler resenärer samt nöjdare kunder och ägare. Än finns mycket att göra, men resultaten visar att det är möjligt att balansera svårförenliga krav, om viljan finns och vi arbetar tillsammans. Ett konkret exempel på marknadsorienteringen var färdbevisreformen i mars, då ett antal nya kortalternativ togs fram. Dessa riktade in sig på specifika målgrupper, t.ex. 10- och 20-resorskortet för sällanresenärer, seniorkortet för 65 +, autogiroabonnemang för regelbundna resenärer m.m. Utfallet blev över förväntan med bl.a. nästan dubbelt så många autogirokunder som vi hade satt upp som mål, och ett tydligt avtryck i användningen av 10- och 20 resorskort utan att det påverkade övriga periodkort nämnvärt. Färdbevisreformen kan ses som ett mellansteg mellan dagens biljettsystem och det smartkortsbaserade systemet BIMS, som vi, tillsammans med 7 andra huvudmän, tecknade kontrakt på under året. Leverantör är den tyska firman Atron, och UL:s del av leveransen, både för stadstrafik i Uppsala och Regiontrafiken sker under 2008. Fullt utbyggt kommer det att innebära helt nya färdbeviskombinationer, ökad säkerhet och ett förenklat resande. Det är en central satsning för utvecklingen av kollektivtrafiken både inom och utom länet. Under året fortsatte projektet Upplandspendeln, d.v.s. den integrerade tågtrafiken mellan Uppsala och Upplands Väsby, via Arlanda. Vidare beslutade landstingen i Uppsala län och i Gävleborgs län att 8 turer av Upptåget skall förlängas från Tierp till Gävle, bl.a. för att förbättra pendlingsmöjligheterna för Norduppland. Detta skapar ett sammanhängande tågsystem Upptåget mellan Gävle Upplands Väsby, med goda bytesmöjligheter med SL i söder och med X- trafik och TiB i norr, samt med SJ både i Knivsta, Uppsala, Tierp och i Gävle. För trafiken upphandlades SJ AB, som i konkurrens erbjöd den bästa relationen pris och kvalitet bland anbudsgivarna. Totalt kommer 8 tågsätt att trafikera Upptågsystemet, som har trafikstart 21 augusti 2006. I den regionala busstrafiken påbörjades s.k. skipstop mellan Örsundsbro och Uppsala, vilket innebar betydande restidsvinster och ökning av antalet resenärer. Dessutom infördes bl.a. en direktförbindelse mellan Uppsala och Bålsta (linje 896). Satsningar av denna karaktär följer den kollektivtrafikstrategi som ägarna lade fast under våren, och som innebär att UL ska satsa i starka stråk. Detta innebär att UL ska öka utbudet där det finns ett underlag för att därigenom ytterligare öka resandet. En översyn av stråk med liknande potential påbörjades under hösten. UL engagerades dessutom i projektet Uppsala resecentrum, som påbörjades under året. Detta projekt driver bl.a. behovet av ett nytt linjenät för stadstrafiken, med stomlinjer och kompletteringslinjer, samt genomgående regiontrafiklinjer. Syftet är att skapa ett integrerat kollektivtrafiksystem, där stadsbuss, regionbuss och tågtrafik samverkar för att skapa goda resmöjligheter till och från Uppsala stad och län. När vi så kan summera året i nyckeltalen antal resenärer, nöjda kunder och ekonomi, hade vi: En resandeökning om nästan 3% på helåret, men 6% fler resenärer fr.o.m. augusti. Ett Nöjd Kund Index (Stadstrafiken i Uppsala och Regiontrafiken) som ökat med 9% ( snabbaste ökningen i Sverige). Ett överskott mot budget om ca. 2.4 MSEK som levereras tillbaka till våra ägare. Detta är resultatet av ett samspel mellan flera parter som arbetar med att utveckla kollektivtrafiken i Uppsala län, där UL har rollen som, lyssnare, samordnare, pådrivare, och utvecklare. Vi är därför ett stort tack skyldiga till: Våra kunder, som reser med oss, och är grunden till vår existens. Våra entreprenörer och partners, vars kunskap och engagemang vi är beroende av för vårt uppdrag. Våra ägare, vars långsiktighet är nödvändig för oss och för kollektivtrafikens utveckling. Tillsammans kan vi se fram emot framtiden och dess möjligheter! Det blir en spännande resa! Klas Wåhlberg VD 4 UL Årsredovisning 2005
Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Upplands Lokaltrafik AB, organisationsnummer 556159-2352, får härmed avge årsredovisning för verksamheten under år 2005. Allmänt om verksamheten Upplands Lokaltrafik AB (UL) bildades 1978 och är trafikhuvudman för kollektivtrafiken i Uppsala län. Bolaget ägs gemensamt av Landstinget i Uppsala län och länets kommuner (Enköping, Håbo, Knivsta, Uppsala, Tierp, Östhammar och Älvkarleby). Under året har fortsatta erfarenheter erhållits gällande avtalet om underskottsfördelning samt av konsortialavtalet. Bolaget har en åtskillnad mellan ägare och styrelse och styrs av tydliga ägardirektiv. Utifrån ägardirektiven ska bolaget vidta åtgärder som omsätts i strategisk och operativ verksamhet med syfte att tillgodose såväl ägarnas som resenärernas behov och önskemål. UL s uppdrag är att skapa resmöjligheter genom att upphandla trafik från fristående trafikföretag i konkurrens. Trafiken omfattar regional busstrafik, skolskjutstrafik, servicelinjer och pendeltågtrafik mellan Tierp och Uppsala. UL ska också marknadsföra de resmöjligheter som skapas genom samordning av tidtabeller och kundanpassat utbud av färdbevis. UL anlitar och samverkar med åtta entreprenörer och trafikutövare, varav Swebus och Gamla Uppsala Buss är de största. För trafikens genomförande har över 800 personer varit verksamma under 2005. Den största yrkesgruppen är bussförare. Övriga personalgrupper är tågförare, trafik- och personalplanerare, fordonsmekaniker, städpersonal, kontorspersonal m fl. Totalt används cirka 240 bussar och tre tåg. Resandeutveckling och trafikutbud Under 2005 har resandet ökat till ca 10 miljoner resor (drygt 9.6 miljoner resor 2004) inom både buss och tågtrafiken. På helårsbasis är ökningen ca 3%, men sedan sommaren 2005 uppgår resandeökningen till 6%. Detta beror på flera faktorer: Färdbevisreformen UL genomförde i mars 2005, med ett bättre utbud av färdbevis motsvarande marknadens önskemål, där framför allt tidsobegränsade 20-resorskort infördes. Även autogiroabonnemang infördes, och antalet abonnemangskunder uppgår vid årets slut till 900 st (mål 500 st). Drivmedelsprisets ökning under året har inneburit dyrare bilresor, med konsekvens att de kollektiva alternativen framstår som fördelaktigare. Stor årgång av elever (födda år 1989) börjar gymnasiet Det planerade tidtabellsutbudet var oförändrat 22,5 miljoner vagnkilometer. Busstrafik Under året byttes entreprenör för busslinjer för trafiken i de västra länsdelarna, med start från tidtabellskiftet i juni 2005. KR-trafik tog över från Swebus på bl.a. linje 848 och linje 804. Fr.o.m. augusti infördes s.k. skip-stop i den mest trafikerade riktningen på linje 804, som innebär att bussen går utan uppehåll Uppsala Örsundsbro/gångtunneln och vice versa under de mest trafikerade turerna. Örsundsbro och mellanliggande hållplatser betjänas av linje 877 som tidtabellsmässigt ligger förskjutet mot linje 804. Detta kan ses som en början på ett expressbussystem, i de relationer där tågtrafik inte är möjligt och där underlag finns. UL Årsredovisning 2005 5
Under 2005 påbörjades också arbetet med Uppsala Resecentrum, ett gemensamt projekt mellan Uppsala Kommun och Banverket. Arbetet kommer att pågå fram till 2012 och kommer att ha stora konsekvenser för busstrafiken under tiden, då nuvarande busstation kommer att rivas under 2007. Tågtrafik Under året träffades en överenskommelse mellan landstingen i Uppsala och Gävleborgs län som innebär att tågtrafik med Upptåget inleds med ett begränsat antal turer mellan Gävle Skutskär Tierp ( Uppsala). Denna inleds i augusti 2006, och detaljer runt prissättning utarbetas f.n. mellan X-trafik och UL. Ansökan om trafikeringstillstånd är inlämnad, men bedömningen är att sådant inte krävs då SJ AB är ny entreprenör för trafiken, och redan har nödvändiga tillstånd (se nedan). Landstinget i Uppsala län fattade sent 2004 beslut om att genomföra den s.k. Upplandspendeln, vilket är ett integrerat pendeltågssystem som UL och Storstockholms Lokaltrafik (SL) har utvecklat. Stockholms Läns Landsting står bakom projektet, som även stöds av Banverket, Luftfartsverket och A-banan. Upplandspendeln innebär att den nuvarande regionala pendeltågstrafiken Upptåget förlängs söderut från Uppsala, via stationer i Bergsbrunna, Alsike, Knivsta, Arlanda C och Upplands Väsby, för att i Upplands Väsby ha en tidtabellssamordning med SL:s pendeltågssystem, så att dessa system samverkar till ett. På grund av kapacitetsproblem på sträckan kommer i ett första skede stationen i Alsike inte att trafikeras. Trafikeringstillstånd erhölls i mars 2005, och trafikstarten är satt till 21/8-2006. Under året genomfördes vidare en upphandling av den integrerade tågtrafiken Gävle Upplands Väsby. Av sex kvalificerade anbudsgivare kom tre anbud in och efter en noggrann anbudsutvärdering erhöll SJ AB kontraktet. Vidare har överenskommelse träffats om hyra av ytterligare fem Reginatåg, som således innebär att UL:s tågflotta kommer att bestå av 8 fordon vid trafikstart i augusti 2006. Samordning Uppsala stadstrafik och regiontrafik UL har av Uppsala kommun fått i uppdrag att efter beställning från Gatu- och Trafiknämnden (GTN) ansvara för drift, planering och samordning av stadstrafiken i Uppsala. Denna reformering av huvudmannaskapet skapar nya förutsättningar och möjligheter för mer kundorienterad samt bättre samordnad och resurseffektiv kollektivtrafik i Uppsala län. Det under 2004 ingångna fyrpartsavtalet mellan GTK, Uppsalabuss, UL och Gamla Uppsalabuss utvärderades under hösten 2005, och en revidering av struktur och avtalsupplägg är sannolik. Resegaranti Under 2005 har totalt ca 7 000 resegarantiärenden (12 500 ärenden under 2004) hanterats för landsbygds- och stadstrafiken. Samtliga har registrerats i UL s databas för kundärendehantering, Boomerang. Även om Upptåget varit mindre drabbat av störningar än tidigare år är det fortfarande tågtrafiken som står för den största andelen garantiärenden. UL vidarefakturerar kostnaderna för kundkompensationer till ansvarig bussentreprenör. Kvalitetsbrister kan exempelvis handla om inställd tur, försening, dåligt uppträdande eller för kallt eller varmt i fordonet. När det gäller Upptåget vidarefaktureras de kostnader som ligger inom Tågkompaniets ansvarsområde. Resegarantikostnader som orsakas av fel på spåranläggningar kan i dag inte tas ut av Banverket utan drabbar UL direkt. Järnvägsutredningens förslag om möjlighet till regressrätt mot Banverket skulle avsevärt minska bolagets kostnader för resegarantin, eftersom UL idag i princip inte har någon möjlighet att få kompensation från Banverket vid exempelvis signalfel eller banarbete. 6 UL Årsredovisning 2005
Flygbussen Flygbussen har visat en fortsatt positiv utveckling, och lämnar ett positivt driftsöverskott. I och med utvecklingen av tågtrafiken mot Arlanda kommer flygbussens trafikutbud att reduceras med i första hand 30% och ekonomiskt länkas samman med tågtrafiken. Detta sker för att balansera en snedvridning av underskottsfördelningsmodellen då landstinget står för hela kostnaden för tågtrafiken, men endast får tillgodoräkna sig en del av intäkterna. Luftfartsverkets aviserade angöringsavgift för all busstrafik på Arlanda har inte genomförts. MÄLAB I Mälardalstrafik AB, MÄLAB, samverkar UL med de fyra andra länstrafikbolagen i Mälardalen för gemensamma buss- och tågtrafiklösningar i regionen. MÄLAB och SJ har tillsammans ett marknadsbolag, Trafik i Mälardalen (TiM), som har till uppgift att marknadsföra den biljettsamverkan som är grunden i TiM. Bussgods UL:s bussgodsverksamhet utgörs av mindre styckegods (cirka 10 kg). Verksamheten ska ske på persontrafikens villkor med ordinarie bussar och är en lönsam kompletterande service till kärnverksamheten. Både volym och intäkter ökade med 13% under 2005 till totalt 2,6 mkr, där det främst är den Internetbaserade handeln som stått för ökningen. På grund av byggandet av Resecentrum i Uppsala kommer inte bussgods i dess nuvarande form att kunna fortsätta på samma plats. En översyn av bussgodsverksamheten har därför initierats, och en utredning finns framtagen där flera alternativ diskuteras allt från avveckling/försäljning till utveckling av verksamheten. Denna utredning finns för närvarande (mars 2006) på Regionförbundet i Uppsala län, som har tillfrågats om de tillväxtpolitiska aspekterna runt detta. Upphandlingar En trafikupphandling av den framtida tågtrafiken genomfördes under sommaren och hösten. Resultatet blev att SJ AB lämnade det bästa anbudet och kommer från sommaren 2006 att överta trafik från Tågkompaniet. Den utökade tågtrafiken omfattar ca 2,7 miljoner fordonskilometer, som ska produceras av 8 Regina tågsätt. UL har deltagit i den samordnade upphandlingen av nytt betalsystem BIMS, som avslutades under året. Se vidare under Biljettpriser och betalsystem. Tillgänglighet Reginatågen som UL har i trafik sedan 2003 har en god tillgänglighet, särskilt för funktionshindrade resenärer, genom att en av entréerna är nedsänkt och försedd med hiss för rullstol (och barnvagnar) samt att alla tåg har en handikappanpassad toalett. De 30 bussar som anskaffades av KR-trafik för det västra paketet (bl.a. linje 804 och 848) är samtliga utrustade med lyft, således att god åkkomfort kombineras med god tillgänglighet för bl.a. rullstolsburna och resenärer med barnvagn. Vidare är i UL:s trafik 81 bussar av typen lågentré som innebär att den främre delen av fordonet kan nås utan trappsteg. Vid den bakre dörren finns oftast en lätt utfällbar ramp för att göra det möjligt för resenärer i rullstol, eller med barnvagn att enkelt komma ombord. Med hjälp av bussarnas förankringsutrustning kan den resande välja att sitta kvar i sin rullstol under resan eller flytta över till ett säte med midjebälte i anslutning till rullstolsplatsen. Biljettpriser och betalsystem Under året genomfördes en färdbevisreform i mars. Denna innebar bl.a. att 20 resorskort infördes, samt att en differentiering av priset genomfördes vid abonnemang via autogiro jämfört med att köpa färdbeviset kontant. Autogiro kostar 840 kronor per månad, och kontantpriset 890 för UL Årsredovisning 2005 7
ett flerzonskort. Syftet med detta är att premiera trogna kunder, samt att minska kontanthanteringen ombord vilket både tar tid samt utsätter förarna för rånrisk. Som nämnts tidigare avslutades under 2005 upphandlingen av nytt betalsystem inom ramen för ett projekt kallat BIMS. BIMS är ett kommanditbolag som består av; Dalatrafik, Karlstadsbuss, Tåg i Bergslagen, Upplands Lokaltrafik, Värmlandstrafik, Västmanlands Lokaltrafik, X-trafik och Länstrafiken Örebro. UL:s andel är störst, eftersom Stadstrafiken i Uppsala också hanteras av UL i projektet. Leverantör av systemet efter avslutad upphandling och överprövningar blev ATRON GmbH som sedan tidigare är leverantör till AB Östgötatrafiken. Miljö UL använder i likhet med flera andra trafikhuvudmän SLTF s miljöprogram i sina trafikupphandlingar. Miljöprogrammet ställer i första hand höga krav på minskade utsläpp av kväveoxider och partiklar från bussars dieselmotorer, men anger också långtgående mål för minskade utsläpp av växthusgaser. Fordonssystemet, FRIDA, som UL använder är ett viktigt stöd vid löpande miljörevisioner av fordonens utsläppsnivåer och övrig miljöstandard. Systemet har blivit implementerat hos samtliga UL:s entreprenörer under 2005. Kvalitet Kollektivtrafikbarometern, som utges av SLTF, och som är det vedertagna kvalitetsinstrumentet för branschen visar att UL under 2005 hade den procentuellt största förbättringen i hela landet om 9%, vilket även har uppmärksammats nationellt. Förbättringen gäller såväl Stadstrafik i Uppsala som Regiontrafiken, och är att hänföra till det systematiska kvalitetsförbättringsarbete som bedrivits i samarbete med entreprenörer och övriga intressenter under 2005. NKI värdena ligger nu på 69% för Regiontrafiken och 65% för Stadstrafiken i Uppsala vilket är i paritet eller strax under medelvärdet för riket, men de högsta siffror som UL har haft sedan mätningarna inleddes. UL har sedan 1998 ett antaget kvalitetsprogram. Programmet omfattar all personal som är engagerad i ULtrafiken, d.v.s. såväl UL s egen personal som entreprenörernas anställda. Med entreprenörerna hålls regelbundna miljö- och kvalitetsmöten där bland annat synpunkter från resenärer följs upp. Under Allmänna bestämmelser i UL s förfrågningsunderlag för upphandling av trafiktjänster, ställs krav på att entreprenören löpande ska redovisa bolagets personalpolicy samt program för medarbetarutveckling. Även alkoholoch drogpolicy följs upp inom ramen för detta. När det gäller kundundersökningar är det framförallt Kollektivtrafikbarometern som görs kontinuerligt med telefonintervjuer 10 månader om året. Nöjdkundindex (NKI) redovisas i båda dessa undersökningar. Marknadsföring De marknadsaktiviteter som genomfördes under 2005 var i flera fall en fortsättning på de aktiviteter som påbörjades året innan. Tidtabeller Under 2005 delades tidtabellen upp i en sommar- och en vintervariant. Sommartidtabellen delades ut direkt till resenärer ombord på bussar, tåg och fasta försäljningsställen. I början av augusti delades vintertidtabellen ut till alla hushåll i länet och inom det område där också tidtabell för Stadstrafiken i Uppsala delas ut var båda tidtabellerna packade i samma mapp. Inflyttningskampanj UL skickar ut information om verksamheten och erbjudande om en veckas prova-på-kort till alla som flyttar och får nytt postnummer i länet. Under året har 7 395 personer, vilket är ca 33%, utnyttjat erbjudandet och därmed också kommit med i UL s kunddatabas. Ungdomskampanj Inför sommaren genomfördes en ungdomskampanj med direktadresserad försändelse till ca 16 000 ungdomar där UL marknadsförde sommarlovskort och ungdomskort. Efter sommaren konstaterades att försäljningen av sommarlovskortet ökat något medan ungdomskortet såldes i samma omfattning som tidigare år. I samband med färdbevisreformen infördes även andra lovkort t.ex. höst- jul- och sportlov, vilka marknadsfördes separat. En utvärdering skall göras om effekten av detta, och om korten fyller ett utrymme på marknaden. Kunddatabasen Nyfiken Den kunddatabas som UL byggt upp under de senaste åren hade vid utgången av 2005 drygt 13 000 medlemmar. Under året har information skickats vid fyra tillfällen till medlemmarna. Marknadsarbete Det finns ett stort behov av att göra kollektivtrafiken i länet och Uppsala tätort tydligare. Därför har UL arbetat med att stärka varumärket UL. Detta arbete kommer att pågå under lång tid i den takt som UL finner lämpligt och med hänsyn till omvärldsfaktorerna. Arbetet kommer att involvera all personal, både egen och de som är anställda av ULs entreprenörer. Ett resvaneprojekt har genomförts i samarbete med Håbo kommun. Resultatet har bland annat presenterats för politiker och tjänstemän i Håbo kommun samt ULs tjänstemän. Tillsammans med Vägverket och Rospiggarna Speedway har UL kört särskilda bussturer från Uppsala till de speedwaymatcher som körts på Orionparken i Hallstavik. Marknadsföringen som är en viktig del bekostades av Vägverket inom ramen för ett av miljöprojekten som Region Mälardalen har. Antalet resande uppgick till det förväntade. I snitt var det 30 personer per matchtillfälle som valde att 8 UL Årsredovisning 2005
Under året infördes ett nytt 20-resorskort som marknadsförts med annonser i dagspress. åka med Speedwaybussen. Nytt för året är att Speedwaybussen även gick från Öregrund och Östhammar. Investeringar Bolaget har under året investerat för 6 909 tkr (7 238 tkr). Merparten av investeringen avser informationssystemet från leverantören INIT som UL håller på att ta i drift. Systemet har en rad funktioner som bland annat kommer att göra det möjligt att visa realtidsinformation vid hållplatser. Det innebär att den verkliga avgångstiden visas för resenärerna, det vill säga tidtabellstid justerad med eventuella förseningar. En annan viktig funktion är automatiska utrop av hållplatser i fordonen via högtalare samtidigt som hållplatsnamnet visas på en ljusskylt. Framtida utveckling Behovet att ersätta dagens biljettsystem med ny teknik blir allt tydligare. Inom ramen för BIMS avslutades upphandlingen under 2005. Ett nytt system är ett viktigt instrument för beslut i strategiska frågor som underbyggs med kvalitativt säkrare resandestatistik. Ny teknik ökar också möjligheten till ett enhetligt betalsystem för både landsbygdstrafik och stadstrafik i Uppsala län. Eftersom en ny teknisk plattform öppnar nya möjligheter för hantering av färdbevis kommer UL parallellt med utvecklingen av BIMS även att arbeta med ett förslag till nytt prissättningssystem för kollektivtrafikresor i länet. Länsbytet för Heby kommun blev klart under hösten 2005, vilket innebär att fr.o.m. 1 januari 2007 ingår Heby i Uppsala Län och landsting. UL påverkas av detta dels genom ägarrollen för Heby, samt genom trafikförsörjningen. Arbete har inletts med att säkerställa en god kollektivtrafik för Heby efter länsbytet, men arbetet kommer att kräva insatser av engångskaraktär t.ex. investeringar i hållplatser, radiosystem samt biljettsystem. Canbus i Uppland AB Det av UL helägda dotterbolaget Canbus i Uppland AB redovisar under 2005 ett nollresultat. Bolaget är nu vilande. Årets resultat Skattefinansieringen för busstrafiken uppgick till 39,4% (37,7%) respektive 79,1% (70,4%) för tågtrafiken. Tågtrafiken omfattar förutom den egna Upptågstrafiken även ersättning till SL AB för förlängning av pendeltågstrafiken till Bålsta samt stöd till UVEN- (Uppsala Västerås- Eskilstuna- Norrköping) trafiken inom ramen för MÄLAB. I entreprenörsavtalen för busstrafiken blev kostnadsökningen 1,5 % jämfört med föregående år, efter indexuppräkning. Upplands Lokaltrafik AB:s ekonomiska ställning den 31 december 2005 och resultatet för verksamhetsåret framgår av följande resultat- och balansräkning med därtill hörande bokslutskommentarer. Koncernredovisning omfattande moderbolaget Upplands Lokaltrafik AB och Canbus i Uppland AB har upprättats. Förslag till vinstdisposition Till bolagsstämmans förfogande står 2 550 552 kr. Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman besluta att 2 550 552 kr överförs i ny räkning. UL Årsredovisning 2005 9
RESULTATRÄKNING (belopp i tkr) Not Moderbolaget Koncernen Räkenskapsåret 2005 2004 2005 2004 Rörelsens intäkter Biljett -och godsintäkter 1 158 364 152 222 158 364 152 222 Skolkortsintäkter 2 78 652 75 858 78 652 75 858 Ägarnas driftsbidrag 3 204 113 192 901 204 113 192 901 Övriga intäkter 4 48 969 49 946 48 969 49 946 Summa rörelseintäkter 490 098 470 927 490 098 470 927 Rörelsens kostnader Ersättning till trafikföretag 5-417 030-406 558-417 030-406 558 Trafikkostnader och administration 6, 7, 8-50 632-45 880-50 633-45 880 Personalkostnader 9, 10-19 486-15 809-19 486-15 809 Avskrivningar 11-4 004-3 610-4 004-3 610 Summa rörelsekostnader -491 152-471 857-491 153-471 857 Rörelseresultat -1 055-930 -1 055-930 Ränteintäkter 1 112 988 1 112 988 Räntekostnader -42-58 -42-58 Summa finansiella poster 1 069 930 1 070 930 Resultat efter finansiella poster 15 0 14 0 Skatt från tidigare år -15-15 Årets Resultat 0 0-1 0 10 UL Årsredovisning 2005
BALANSRÄKNING (belopp i tkr) Not Moderbolaget Koncernen Tillgångar 2005-12-31 2004-12-31 2005-12-31 2004-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Spåranläggningar och inventarier 11 24 612 21 707 24 612 21 707 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i koncernföretag 12 300 300 Andelar i intresseföretag 12 255 294 255 294 Andra långsiktiga värdepappersinnehav 12 102 102 102 102 Summa anläggningstillgångar 25 269 22 403 24 969 22 103 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 128 532 127 376 128 532 127 376 Fordringar aktieägarna 3 734 557 734 557 Övriga fordringar 4 140 2 413 4 141 2 418 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 4 686 9 039 4 686 9 039 Summa kortfristiga fordringar 138 092 139 385 138 092 139 390 Kassa och bank 34 928 13 659 34 930 13 661 Summa omsättningstillgångar 173 020 153 044 173 022 153 051 Summa tillgångar 198 288 175 447 197 991 175 154 Eget kapital och skulder Eget kapital 14 Bundet eget kapital Aktiekapital 3 000 3 000 3 000 3 000 Reservfond 3 000 3 000 3 060 3 060 Summa bundet eget kapital 6 000 6 000 6 060 6 060 Fritt eget kapital Balanserat resultat 2 551 2 551 2 738 2 738 Årets resultat 0 0-1 0 Summa fritt eget kapital 2 551 2 551 2 737 2 738 Summa eget kapital 8 551 8 551 8 797 8 798 Kortfristiga skulder Leverantörskulder 43 853 42 112 43 853 42 112 Skulder koncernföretag 544 540 Övriga skulder 2 377 317 2 377 317 Skulder aktieägarna 3 6 311 538 6 311 538 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 136 653 123 390 136 653 123 390 Summa kortfristiga skulder 189 738 166 897 189 194 166 357 Summa eget kapital och skulder 198 288 175 447 197 991 175 154 Poster inom linjen Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda panter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga UL Årsredovisning 2005 11
KASSAFLÖDESANALYS (belopp i tkr) Moderbolaget Koncernen 2005 2004 2005 2004 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 15 0 14 0 Avskrivningar enligt plan 4 004 3 610 4 004 3 610 Betald inkomstskatt -15-15 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 4 004 3 610 4 003 3 610 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning(-)/minskning(+)av kortfristiga fordringar 1 293 2 456 1 298 2 451 Ökning(+)/minskning(-)av kortfristiga skulder 22 841 8 372 22 837 8 377 Kassaflöde från den löpande verksamheten 28 138 14 438 28 138 14 438 Investeringsverksamheten Långfristiga värdepappersinnehav 39-294 39-294 Inventarier -6 909-7 238-6 909-7 238 Kassaflöde från investeringsverksamheten -6 869-7 532-6 869-7 532 Finansieringsverksamheten Utdelning -7 000-7 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0-7 000 0-7 000 Årets kassaflöde 21 269-94 21 269-94 Likvida medel Vid årets början 13 659 13 753 13 661 13 755 Vid årets slut 34 928 13 659 34 930 13 661 Årets kassaflöde 21 269-94 21 269-94 BOKSLUTSKOMMENTARER OCH NOTER Belopp anges i tkr. Belopp inom parentes avser föregående år. Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd och vägledningar. Principerna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om ej annat anges. Redovisningsprinciper för koncernen Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagets egna kapital vid förvärvstillfället eliminerats i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagets egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Inga köp eller försäljningar har skett mellan koncernföretag. Rörelseintäkter UL:s intäkter består huvudsakligen av biljettintäkter i allmän linjetrafik, dvs sådan trafik som UL bedriver enligt lagen om huvudmannaskap för kollektiv persontrafik. Intäkterna från periodkort redovisas över den period giltigheten avser. Intäkter från försäljning av skolkort redovisas linjärt över periodens löptid. Ägarnas driftsbidrag är det tillskott från ägarna som skall täcka verksamhetens underskott och redovisas linjärt över året. Övriga rörelseintäkter består bl a av trafikintäkter enligt särskilda avtal både med ägarna och med angränsande län och redovisas i enlighet med avtalen. 12 UL Årsredovisning 2005
Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Spåranläggningar 5 år Realtid- och biljettsystem 10 år Övriga inventarier 5 år Spåranläggningar skrevs t o m 1997 av på 30 år. För att anpassa avskrivningstiden till gällande avtal med Banverket om trafikering med Upptåget har bolaget ändrat avskrivningstiden till 5 år. Leasingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Kundfordringar Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra kundfordringar. NOT 1 Moderbolaget och koncernen Biljett och godsintäkter 2005 2004 Biljettintäkter busstrafik 144 416 138 781 Biljettintäkter tågtrafik 11 088 11 469 Intäkter godstrafik 2 560 1 972 Summa 158 064 152 222 NOT 2 Skolkort Intäkter för grund- och förskoleelevers skolkort under räkenskapsåret fördelar sig enligt följande: VT/HT 05 VT/HT 04 Älvkarleby kommun 1 290 1 205 Tierps kommun 7 903 7 609 Östhammars kommun 6 136 6 205 Uppsala kommun 25 136 24 870 Enköpings kommun 2 386 2 233 Håbo kommun 2 305 1 937 Knivsta kommun 4 527 4 314 Summa intäkter grundskoleelever 49 683 48 373 Kommunerna, gymnasieelever 28 968 27 485 Summa skolkort 78 652 75 858 UL Årsredovisning 2005 13
NOT 3 Ägarnas driftsbidrag Under 2003 antogs hos samtliga ägares fullmäktige förslaget till ny modell för underskottsfördelning för Upplands Lokaltrafik. Denna modell ersättter tidigare modell för underskottsfördelning och började gälla fr o m 1 jan 2004. Modellen syftar till att bolagets ägare, d v s både kommunerna och landstinget, blir beställare av trafik från bolaget. Landstinget tar ekonomiskt ansvar för och beställer buss- och tågtrafik över kommun- och länsgräns. Kommunerna, enskilt eller i samverkan, tar ekonomiskt ansvar för och beställer trafik inom egen kommungräns. Ägarförhållanden i Upplands Lokaltrafik AB Moderbolag Antal Kapitalandel Rösträttsandel Bokfört värde Bokfört värde aktier i procent i procent 2005 2004 Aktieägare är enligt nedan: Älvkarleby kommun 24 2 6 60 60 Knivsta kommun 24 2 6 60 60 Tierps kommun 36 3 9 90 90 Håbo kommun 36 3 9 90 90 Östhammars kommun 48 4 12 120 120 Enköpings kommun 72 6 18 180 180 Uppsala kommun 360 30 20 900 900 Landstinget i Uppsala län 600 50 20 1 500 1 500 Summa 1 200 100 100 3 000 3 000 Underskottsfördelning samt övrig avräkning för ägarna år 2005 Ägare Busstrafik Skoltrafik Avgår köp Upptåget Pendeltåg Tot A conto Rest taxi av skolkort Älvkarleby kommun 4 573-1 290 0 3 282 0 3 282 3 419-137 Tierps kommun 26 112-7 903 0 18 209 1 256 19 466 20 053-588 Östhammars kommun 19 209-6 136 0 13 073 2 543 15 616 15 282 334 Uppsala kommun 63 461-25 136 0 38 325 0 38 325 39 267-941 Knivsta kommun 9 641-4 527 0 5 114 0 5 114 5 684-570 Enköpings kommun 7 312-2 386 0 4 926 0 4 926 4 532 394 Håbo kommun 4 809-2 305 0 2 504 0 2 504 2 497 7 Landstinget i Uppsala län 86 521 0 32 159 118 680 1 491 120 171 124 247-4 076 Summa 221 638-49 683 32 159 204 113 5 290 209 404 214 980-5 577 Särskild trafik omfattar skoltrafik med taxi för Tierp och Östhammar samt vidarefakturerade kostnader till Landstinget för tågtrafiken Uppsala Västerås. Dessa är ej att ses som driftsbidrag, men har fakturerats i förskott och omfattas av den totala avräkningen för respektive ägare. 14 UL Årsredovisning 2005
Således har bolaget avräkning med ägarna enligt följande: Att återbetala Att fakturera Netto att återbetala Älvkarleby kommun -137 Tierps kommun -588 Östhammars kommun 334 Uppsala kommun -941 Knivsta kommun -570 Enköpings kommun 394 Håbo kommun 7 Landstinget busstrafik -746 Landstinget tågrafik -3 330 Summa aktieägarnas avräkning -6 311 734-5 577 NOT 4 Avtal angränsande län UL har under räkenskapsåret haft avtal om trafik- och taxesamarbete med X-Trafik AB, Länstrafiken i Sörmland AB, AB Storstockholms Lokaltrafik, och Västmanlands Lokaltrafik AB. Intäkterna uppgick under år 2005 till 15 475 tkr (18 340 tkr). NOT 5 Moderbolaget och koncernen Ersättning trafikföretag 2005 2004 Linjetrafik med buss 374 670 369 073 Linjetrafik med tåg 42 361 37 485 Summa 417 030 406 558 NOT 6 Trafikkostnader och administration Trafikkostnader omfattas av ersättning till andra trafikhuvudmän för att UL:s periodkort ska gälla, kostnader för biljettryck, tidtabellsinformation och marknadsföring av både regiontrafiken och stadstrafiken i Uppsala. Även kostnader för driften av trafikrelaterade system omfattas. NOT 7 Ersättning till revisorer 2005 2004 Revision Öhrlings PricewaterhouseCoopers 95 163 Övrigt Öhrlings PricewaterhouseCoopers 153 52 NOT 8 Leasing Under året betalda leasingavgifter uppgår i koncernen tillika moderbolaget till 10 457 tkr (10 087 tkr). Merparten av leasingavgifterna avser tågleasing. UL Årsredovisning 2005 15
NOT 9 Anställda och personalkostnader Moderbolaget och koncernen 2005 2004 Antal årsarbetare i medeltal 37 30 Män 51% 56% Kvinnor 49% 44% Löner, andra ersättningar och sociala kostnader: Styrelsen och verkställande direktören 1 157 971 Övriga anställda 10 942 9 567 Sociala kostnader 3 927 3 554 Summa personalkostnader 16 026 14 092 Varav pensionskostnader, styrelse o VD (171) (116) Varav pensionskostnader, övriga anställda (1 209) (725) Styrelseledamöter och ledande befattningshavare 2005 2004 Antal på balansdagen Varav män Antal på balansdagen Varav män Moderbolaget och koncernen Styrelseledamöter 7 43% 7 43% Vd och andra ledande befattningshavare 1 100% 1 100% NOT 10 Sjukfrånvaro 2005 2004 Moderbolaget och koncernen Total sjukfrånvaro 2,4% 2,5% - varav långtidssjukfrånvaro* 0,0% 15,9% - sjukfrånvaro för män 1,5% 1,8% - sjukfrånvaro för kvinnor 3,4% 3,5% *Med långtidssjuk avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. NOT 11 Avskrivningar Spåranläggningar 2005 2004 Ingående anskaffningsvärde 50 241 50 241 Inköp 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 50 241 50 241 Ingående avskrivningar -50 241-50 241 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Årets avskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -50 241-50 241 Utgående planenligt restvärde 0 0 Ack avskrivningar utöver plan 0 0 Bokfört värde 0 0 16 UL Årsredovisning 2005
Inventarier 2005 2004 Ingående anskaffningsvärde 42 661 35 423 Inköp 6 909 7 238 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 49 570 42 661 Ingående avskrivningar -20 954-17 344 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Årets avskrivningar -4 004-3 610 Utgående ackumulerade avskrivningar -24 958-20 954 Utgående planenligt restvärde 24 612 21 707 NOT 12 Aktier i dotterbolag och främmande bolag Aktier och andelar i dotterföretag Antal aktier Kapitalandel Rösträttsandel Bokfört Bokfört i procent i procent värde 2005 värde 2004 Dotterbolag Canbus i Uppland AB 3 000 100 100 300 300 556058-3626 Uppsala län Uppsala kommun Andelar i intresseföretag Intresseföretag BIMS KB 969705-5805 232 267 BIMS AB 556665-9594 230 23 23 23 27 Andelar i främmande bolag Främmande bolag Mälardalstrafik MÄLAB AB 556425-0610 3 2,5 2,5 1 1 Samtrafiken i Sverige AB 556467-7598 30 2,0 2,0 1 1 AB Transitio 556033-1984 1 000 0,5 0,5 100 100 NOT 13 Moderbolaget Koncernen Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2005 2004 2005 2004 Förutbetalda kostnader 3 756 3 433 3 756 3 433 Upplupna intäkter 929 5 606 929 5 606 Summa 4 686 9 039 4 685 9 039 UL Årsredovisning 2005 17
NOT 14 Eget kapital Aktiekapitalet består av 1.200 aktier á nominellt 2.500 kronor, dvs 3 000 000 kr. Moderbolaget Aktiekapital Reserv- Fritt eget Årets fond kapital resultat Belopp vid årets ingång 3 000 3 000 2 551 Nyemission Utdelning Årets resultat 0 Utgående balans 3 000 3 000 2 551 0 Koncernen Aktiekapital Bundna Fria Årets reserver reserver resultat Belopp vid årets ingång 3 000 3 060 2 738 Nyemission Utdelning Årets resultat -1 Utgående balans 3 000 3 060 2 738-1 NOT 15 Moderbolaget Koncernen Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 2005 2004 2005 2004 Förutbetalda intäkter 125 586 108 845 125 586 108 845 Semester- och övertidsskuld 1 138 1 314 1 138 1 314 Sociala avgifter 385 293 385 293 Löneskuld till Landstinget 2 164 1 745 2 164 1 745 Övriga upplupna kostnader 7 380 11 193 7 380 11 193 Summa 136 653 123 390 136 653 123 390 18 UL Årsredovisning 2005
UL Årsredovisning 2005 19
Upplands Lokaltrafik Box 1400, 751 44 Uppsala Besöksadress: Kungsgatan 41 018-65 99 00 www.ul.se