KVALITETSREDOVISNING 2010 Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden

Förvaltningen för utbildning, kost kultur och fritid 2011-03-23 KVALITETSREDOVISNING 2010 Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden 1

INNEHÅLL VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 BAKGRUNDSFAKTORER/FÖRUTSÄTTNINGAR 4 Utbildningsmöjligheter, elevernas bakgrund och behov 4 Personal 5 Lokaler, utomhusmiljöer, läromedel 7 Systematiskt förbättringsarbete 8 Styrning, ledning och kvalitetsarbete 9 MÅLUPPFYLLELSE 10 Kunskapsmål 10 Måluppfyllelse i förhållande till skolplanen 11 ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING 15 Bilaga 1. Processkarta Grundskolan 16 Bilaga 2. Genomsnittligt meritvärde 17 Bilaga 3. Andel elever som nått målen i alla ämnen 18 2

VERKSAMHETSBESKRIVNING Lomma kommun har ca 21 600 invånare fördelade på två tätorter och kommundelar, Lomma och Bjärred, samt några mindre orter. Barn- och utbildningsnämnden är den facknämnd som ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola inklusive skolbarnsomsorg, gymnasieskola, särskola och vuxenundervisning. Även kommunens kostenhet finns under nämnden. Förskola och grundskola är organiserade i åtta enheter, Alfredshäll (förskola, F-6), Bjärehov (förskola, F-9), Borgeby (förskola, F-9), Löddesnäs (förskola, F-6), Karstorp (förskola, F-6), Piläng (4-9), Vinstorp (förskola, F-3) och Ängstorp (förskola). Totalt finns 19 förskolor knutna till ovanstående områden. I kommunen finns dessutom två öppna förskolor, 17 familjedaghem, sex enskilda förskolor och en fristående grundskola. Rektorerna är underställda utbildningschefen, som i sin tur ingår i förvaltningschefens ledningsgrupp i vilken även ingår kostchef, kultur/fritidschef och bibliotekschef. Skolbarnsomsorgen bedrivs inom familjedaghem eller som fritidshem, öppen fritidsverksamhet och fritidsklubbar. En central enhet, Resurs- och Lärcentrum, samarbetar med förskolor, grundskolor samt gymnasie- och vuxenutbildningsenheten för att bistå barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. I denna enhet finns en samlad kompetens med bland annat skolhälsovård, specialpedagoger och psykologer. Denna enhet har egen ledning, underställd utbildningschefen, som även ansvarar för personalen vid de särskilda undervisningsgrupperna, Alternativskolan, Lilla Alternativskolan och språkförskoleklassen. Lomma kommun har ett samarbetsavtal med Lunds kommun om den obligatoriska särskolan. De flesta av Lomma kommuns särskoleelever fullgör sin skolgång i Lund. På någon grundskola finns individintegrerade särskoleelever. Huvuddelen av gymnasieeleverna fullgör sina nationella och specialutformade program i kommunerna Lund och Malmö. Även elever som går programinriktade individuella program fullgör sin utbildning i dessa kommuner. En mindre grupp går det individuella programmet vid Lomma kommuns Resurs- och Lärcentrum. Det handlar oftast om elever som under sin grundskoletid haft behov av och varit föremål för omfattande särskilda insatser. Kommunens Resurs- och Lärcentrum ansvarar också för grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, uppdragsutbildningar, svenska för invandrare (sfi), samt vägledning. Lomma kommun köper därför all gymnasial vuxenutbildning i andra kommuner företrädesvis i Malmö och Lund. I kommunen finns en fristående grundskola, Bjerreds Montessoriskola, med årskurserna F-9. 3

Antal barn, elever och studerande (15 oktober) Verksamhets- och skolformer 2008 2009 2010 Förskoleverksamhet 1227 1239 1318 Förskoleklass 266 310 341 Skolbarnsomsorg 1066 1156 1274 Grundskola 2338 2392 2423 Särskola 7 6 11 Gymnasieskola (IV-programmet) 11 12 12 Gymnasieskola i annan kommun 904 903 907 BAKGRUNDSFAKTORER/FÖRUTSÄTTNINGAR Viktiga förutsättningar för måluppfyllelsen är utbildningsmöjligheter, elevernas bakgrund och behov, personalens kompetens, inomhus- och utomhusmiljöer, läromedel, styrning, ledning och kvalitetsarbete. Utbildningsmöjligheter, elevernas bakgrund och behov Föräldrar, elever och vuxna informeras om kommunens utbildningsutbud i tryckt informationsmaterial och via kommunens hemsida. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Lomma kommun erbjuder förskoleverksamhet för barn i åldrarna 1-5 år i form av förskola, familjedaghem och öppen förskola. För elever i åldrarna 6-12 år finns skolbarnsomsorg före och efter skolan. Skolbarnsomsorgen bedrivs för elever t.o.m. årskurs 3 i form av fritidshem, i huvudsak i skolornas lokaler, samt som familjedaghem. Barn mellan 10-12 år erbjuds inskriven eller öppen fritidsklubbsverksamhet. Fritidsklubbar finns i varje kommundel. Trots den stora ökningen av antalet förskolebarn får de plats i förskoleverksamheten inom önskat placeringsdatum. Barn- och ungdomsutbildning I Lomma kommun erbjuds tyska, franska och spanska som språkval från och med vårterminen i årskurs 6. De elever som inte väljer ett modernt språk får undervisning i svenska eller engelska. Elevens val, med ett allsidigt urval av skolämnen, erbjuds på alla skolor. Eleverna ges under skoltiden möjlighet att välja att fördjupa sig i ämnen som de är intresserade av. I Lomma kommun är andelen elever med utländsk bakgrund låg. Andelen elever berättigade till modersmålsundervisning var 9 % under läsåret 2009/2010 jämfört med 18,0 % för samtliga kommuner i landet. Ungefär hälften av dessa får undervisning i arabiska, engelska, franska, persiska, spanska, tyska, danska, dari och isländska. Övriga språk samlade för få elever för att kunna skapa grupper. Elever med annat modersmål än svenska undervisas vid behov i Svenska som andra språk. 4

Genom det samverkansavtal som Lomma kommun har med 28 andra kommuner och gymnasieförbund i Skåne har ungdomar i Lomma kommun god tillgång till gymnasieutbildningar. Av Lomma kommuns gymnasieelever går 65 % i Lunds kommun, 7 % i Malmö kommun och 28 % i andra kommuner eller i fristående gymnasieskolor. Vid Resurs- och Lärcentrum i Lomma bedrivs utbildning på gymnasieskolans individuella program. Vuxenutbildning Vuxenstuderande som vill genomgå prövning i en kurs får göra detta i Lund eller Malmö. Studerande som önskar gymnasial utbildning får studie- och yrkesvägledning i Lomma. Lomma kommun anordnar inte själv någon vuxenutbildning utan köper av kringliggande kommuner. Utbildning för vuxna med utvecklingsstörning (särvux) köps från Lunds kommun. Resurs- och Lärcentrum administrerar all särskoleverksamhet. Kursen svenska för invandrare (sfi) köps i huvudsak från Lunds kommunala vuxenutbildning, men även i viss utsträckning från Burlövs kommun. Under året 2010 har Lomma kommun haft 64 deltagare i denna utbildningsform. Personal Viktiga faktorer för att visa om förutsättningar finns för en god pedagogisk verksamhet är personaltäthet, personalens utbildning och kompetensutveckling. Förskola (verksamhetsår, genomsnittet för samtliga kommuner anges inom parantes) Antal inskrivna barn per årsarbetare 2008 2009 2010 5,6 (5,2) 5,6 (5,3) 5,7 (5,4) Andel årsarbetare % med pedagogisk högskoleutbildning 2008 2009 2010 57 (55) 57 (56) 60 (57) Antal inskrivna barn per årsarbetare ligger något högre än tidigare år. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning har ökat sedan föregående år. Fritidshem (verksamhetsår, genomsnittet för samtliga kommuner anges inom parantes) Antal inskrivna barn per årsarbetare 2008 2009 2010 16,1 (20,2) 16,8 (20,6) 17,8 (21,0) Andel årsarbetare % med pedagogisk högskoleutbildning 2008 2009 2010 87 (59) 92 (61) 90 (60) 5

Antal inskrivna barn per årsarbetare har ökat sedan föregående år. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning har minskat sedan förra året men är fortfarande betydligt högre än genomsnittet för samtliga kommuner. Förskoleklass (läsår, genomsnittet för samtliga kommuner anges inom parantes) ) Antal årsarbetare per 100 elever 07/2008 08/2009 09/2010 4,3 (6,8) 6,4 (6,4) 4,5 (6,3) Andel årsarbetare % med pedagogisk högskoleutbildning 07/2008 08/2009 09/2010 95 (84) 87 (83) 93 (84) Antalet årsarbetare per 100 elever har minskat sedan föregående år och ligger under genomsnittet för samtliga kommuner. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning har ökat sedan föregående år och är högre än genomsnittet för samtliga kommuner. Grundskola (läsår, genomsnittet för samtliga kommuner anges inom parantes) Antal lärare, heltidstjänster, per 100 elever 07/2008 08/2009 09/2010 8,2 (8,4) 8,1 (8,5) 8,2 (8,2) Andel lärare %, heltidstjänster, med pedagogisk högskoleutbildning 07/2008 08/2009 09/2010 93 (87) 94 (87) 91 (87) Personaltätheten inom grundskolan ligger på samma nivå som tidigare år och på genomsnittet för samtliga kommuner. Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning har minskat sedan föregående år men ligger över genomsnittet för samtliga kommuner. Kompetensutveckling Under senare år har ett antal rapporter, bl.a. från Skolverket, visat att en hög andel personal med pedagogisk högskoleutbildning och med tillräckliga ämnesdidaktiska kunskaper är en viktig faktor för att verksamheten ska nå en hög måluppfyllelse. En kartläggning av lärares behörighet och användning har genomförts 2010. 1 Syftet var att planera för framtiden så att lärare med behörigheter som kommunen har brist på kan rekryteras, men också för att planera kompetensutveckling för redan anställda lärare. Kartläggningen visade att 47 lärare saknade behörighet i ett av ämnena de undervisade i och att ytterligare 48 bedömdes ha för lite utbildning i något av ämnena de undervisade i. 1 Jämför Skolinspektionens rapport 2009:2 Lärares behörighet och användning efter utbildning 6

Kompetensutveckling anordnas för all personal. I den övergripande kompetensutvecklingsplanen har upprättats strategiska mål för perioden 2010-2011. I dessa ingår att utbilda personalen inom strategiska områden på individnivå, på enhetsnivå och på förvaltningsnivå. Individuella kompetensutvecklingsplaner upprättas i samband med medarbetarsamtalen. Övergripande kompetensutveckling, som har genomförts under 2010, har varit utbildning angående barn i behov av särskilt stöd riktade mot pedagogisk personal genom Resurs- och Lärcentrum, läs- och skrivutveckling samt lärares yrkesetik. Arbetsmiljöutbildning för arbetsledare och skyddsombud har genomförts. Sex skolledare genomgår den treåriga statliga rektorsutbildningen. Implementeringen inför skola 2011 startade och en omfattande utbildningsverksamhet inför ny skollag och nya läroplaner påbörjades. Från och med höstterminen 2007 har lärare deltagit i den statliga satsningen på kompetensutveckling Lärarlyftet. Under 2010 deltog 18 lärare varav en forskarstuderande. Hösten 2009 startade en liknande kompetensutveckling för personal inom förskolan Förskolelyftet. Lomma kommun deltog med 26 förskollärare, inklusive en forskarstuderande, och barnskötare under 2010. De sedan tidigare bildade kompetensnätverken med deltagare från olika verksamheter och skolenheter har fortsatt under 2010. Deltagarna ska inom sitt område - följa forskning och utveckling (litteratur, webbsidor, seminarier etc.) - delta i nätverksträffar (ge av egna erfarenheter och få av de andra) - informera enskilda pedagoger och arbetslag (på den egna enheten) - ev. planera/delta i fortbildningsinsatser - ev. genomföra lokalt utvecklingsarbete Områdena är IKT-pedagogik, språkutveckling, matematik, engelska, No/Teknik, hållbar utveckling, genuspedagogik och kvalitetsutveckling. Nätverket för språkutveckling genomförde en kompetensutvecklingsdag för lärare inom förskolan och grundskolan med utställningar och seminarier. Samverkan sker också med högskolor och universitet, bland annat genom partnerskolesamverkan med lärarutbildningen vid Malmö högskola. Partnerskolesamverkan innebär att lärarstudenter är placerade vid förskolor och grundskolor under hela deras verksamhetsförlagda utbildning. Lomma kommun tar emot ca 30 nya lärarstudenter per år. Lokaler, utomhusmiljöer, läromedel Samtliga förskole- och skollokaler inventerades av extern konsult. Resultatet visade att lokalerna är välutnyttjade, håller överlag en hög kvalitet och är anpassade till de verksamheter som bedrivs. Renoveringsbehov på grund av eftersatt underhåll finns och ska åtgärdas av tekniska förvaltningen. Vinstorpskolan har vissa brister i förhållande till dagens krav på funktionella lokaler. På grund av det ökade barnantalet projekteras en ny skola i södra kommundelen. 7

När det gäller förskolornas lokaler har anpassningar gjorts för att möta den stora ökningen av barn under året. Nya förskolor projekteras i norra och södra kommundelarna. Flera förskolor använder sig av utomhusmiljöerna för pedagogisk verksamhet, bl.a. har s.k. naturbaser byggts i samarbete med tekniska förvaltningen. På tre grundskolor har eleverna tillgång till skolbibliotek med utbildade skolbibliotekarier varav ett är integrerat kommunbibliotek. Övriga har mindre skolbibliotek. Den yttre miljön är i huvudsak mycket god med lekytor och fotbollsplaner i anslutning till skolorna. Flera av skolorna har tillgång till idrottshallar och de övriga har mindre gymnastiksalar. Läromedlen bedöms som tidsenliga och finns i tillräcklig omfattning. Datortätheten är relativt hög men IT-standarden behöver förnyas på flera håll. Datorn som informations- och kommunikationsverktyg behöver utvecklas. Utifrån en tidigare framtagen IKT-vision har fortsatta förbättringar gjorts bl.a. uppdatering av servrar och utbyggnad av trådlöst nätverk. Systematiskt förbättringsarbete Det systematiska förbättringsarbetet för att nå målen utgår ifrån ett verksamhetsövergripande "uppföljnings och förbättringshjul". I den ekonomiska månadsuppföljningen till nämnden kommenterar varje rektor det ekonomiska utfallet och beskriver sin verksamhet utifrån ett bestämt uppföljningsområde och frågeställningar till detta. Uppföljningsområdena är Strategisk planering, Ledarskap, Verksamhetens processer, Information och analys, Medarbetarnas utveckling, Brukartillfredsställelse och Verksamhetens resultat. Avsikten med hjulet är, förutom att för nämnden kunna presentera regelbundna avstämningar och skapa övergripande förbättringsåtgärder vara ett stöd för skolledarna i sin uppföljning på enheterna både vad gäller ekonomi och verksamhet. Nämnd och verksamhetsansvariga får en helhetsbild av utvecklingen. Arbetet med att uppfylla skolans mål kan beskrivas i ett antal processer/aktiviteter, några direkt riktade mot målen (huvudprocesser) medan andra är indirekt riktade mot målen (stödprocesser). Hur dessa utvecklas beror på ett antal viktiga bakgrundsfaktorer. För att förtydliga detta och som hjälp att se hur alla processer/aktiviteter utvecklas och styrs har förvaltningen skapat övergripande processkartor för olika verksamhetsområden. I den övergripande processkartan för grundskolan (bilaga 1) är huvudprocessen "Att skapa pedagogisk verksamhet" med ett antal delprocesser direkt kopplade till läroplanens mål. Dessa delprocesser är Elevernas ansvar och inflytande, Normer och värden, Utveckling och lärande, Särskilda stödinsatser, Samverkan mellan skola och hem, Personalsamverkan och Samverkan med skolor, fritidshem och närsamhälle. Stödprocesser är t.ex. "Att styra och leda" och "Att personalförsörja". Hur processerna för att nå målen utvecklas är beroende av ett antal bakgrundsfaktorer så som t.ex. elevernas bakgrund och behov, personalens utbildning, materiella resurser, kostnader och utbildningsmöjligheter. En motsvarande processkarta finns även för förskolan. 8

Styrning, ledning och kvalitetsarbete Lomma kommuns barn- och utbildningsnämnd har ansvar för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieutbildning, vuxenutbildning samt kostenhet. Förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid (UKF-förvaltningen) leds av en förvaltningschef, som till sitt stöd har en utbildningschef, en kostchef, en kultur- och fritidschef, en bibliotekschef, en tjänsteman med kvalitets- och fortbildningsansvar, en utredningschef, två ekonomer, två nämndssekreterare, två ekonomiassistenter samt en förvaltningsassistent. Skolplanen i Lomma kommun bygger på övergripande mål och riktlinjer, fastställda av kommunfullmäktige för åren 2007-2010. Efter en inledande beskrivning av verksamheten följer visioner, strategiska mål och kvalitetsdeklarationer som till stor del består av urval från skolans nationella styrdokument och FNs barnkonvention. Därefter följer Barn- och utbildningsnämndens mål (se Måluppfyllelse i förhållande till skolplan). Kvalitetssäkring sker genom utvecklingssamtal med barn/elever och deras föräldrar, medarbetarsamtal, enkäter till barn/elever, föräldrar och medarbetare, med diagnostiska prov och nationella prov i åk 3, 5 och 9. Verksamhetens resultat redovisas i halvårsbokslut (med betygsstatistik och resultat nationella prov) och i årsbokslut. Kvalitetsredovisning och bokslut kompletterar varandra och fungerar som hjälpmedel att utveckla och förbättra verksamheten genom att skolans resultat och arbetet med att uppfylla skolans mål synliggörs. Förvaltningen har förbättrat kvalitetsarbetet genom att stärka och tydliggöra kopplingen mellan nationella mål och det dagliga arbetet för att i högre grad involvera personal, och även föräldrar och elever, i kvalitetsarbetet. Detta arbete har pågått under de senaste åren och även under 2010. Samtliga skolor har utarbetat informationsmaterial om läroplaner och kursplaner till föräldrar och elever. Förtydligande av kursplanerna har gjorts för att kunna vara till bättre stöd i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna (IUP) och i utvecklingssamtalen. Ett webbaserat verktyg har införskaffats som stöd i detta arbete. Den direkta ledningen av skolor och förskolor utövas av rektorer och biträdande rektorer. Familjedaghemmen tillhör organisatoriskt en av enheterna i Lomma. Kommunens särskoleverksamhet bedrivs i samverkan med Lunds kommun. Förutom de individintegrerade eleverna fullgör särskoleleverna sin skolgång i Lund. Rektorn för Resurs- och Lärcentrum samordnar kommunens särskoleverksamhet genom att se till att nödvändiga utredningar genomförs och att handledning ges till personal och föräldrar. Vidare deltar rektorn vid uppföljningar av eleverna i särskolan. Lomma kommun har samverkansavtal med kommunerna Lund och Malmö. Regelbundna möten förekommer mellan kommunernas skolpolitiker och tjänstemän där bland annat utveckling, ekonomi och måluppfyllelse avhandlas. 9

Rektorn för Resurs- och Lärcentrum ansvarar även för vuxenutbildningen och är tillika rektor för den del av individuella programmet i gymnasieskolan, som är placerat i Lomma kommun. Därutöver finns en bitr. rektor och en tjänst som studie- och yrkesvägledare, samt två assistenttjänster. MÅLUPPFYLLELSE Kunskapsmål Kunskapsresultaten är generellt sett mycket goda. Variationerna mellan enheterna är obetydliga. Barnen och eleverna har generellt god förmåga att arbeta både självständigt och tillsammans med kamrater. Förskoleverksamhet Läroplanens mål tydliggörs vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Genom temainriktade aktiviteter utvecklas och stimuleras förskolebarnens lärande. I de olika aktiviteterna utvecklar barnen, ensamma eller tillsammans med andra, språkliga, matematiska, emotionella, sociala och motoriska förmågor. Detta dokumenteras på olika sätt bl.a. har några förskolor utvecklat digital dokumentation. Skolbarnsomsorg Även inom fritidshemmen arbetar man med temainriktade aktiviteter som utvecklar barnens språkliga, emotionella, sociala och motoriska förmågor. Barn- och ungdomsutbildning Antal elever som avslutade årskurs 9 var 288. Deras genomsnittliga meritvärde var 239 (riket 208). Flickornas genomsnittliga meritvärde var högre än pojkarnas, 247 mot 232. Detta följer den trend som är gemensam för samtliga kommuner i landet och även i övriga Västeuropa. Enligt SALSA 2, Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser, som i sin redovisning tar hänsyn till faktorer som föräldrars utbildningsnivå, andelen pojkar och andelen elever med utländsk bakgrund, låg meritvärdets faktiska resultat i Lomma kommun över det modellberäknade värdet med 11 enheter. (Bilaga 2) Andelen grundskoleelever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 läsåret 2009/2010 var 92 % (rikssnitt 77 %). Enligt SALSA låg det faktiska resultatet för andelen grundskoleelever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 i Lomma kommun över det modellberäknade värdet med 2 enheter. (Bilaga 3) Som framgår av nedanstående tabell var andelen elever som uppnått målen i de nationella proven liksom i slutbetyget i åk 9 mycket hög. 2 SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser. Modellberäknade betygsvärden där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands 10

Ämne Nat. prov åk 3 Nat. prov åk 5 Nat. prov åk 9 Betyg åk 9 Svenska 97 % 87 % 98,6 % 100,0 % Matematik 95 % 92 % 95,3 % 98,3 % Engelska 93 % 98,6 % 98,3 % Biologi 98,1 % 98,6 % Av tabellen framgår även att överensstämmelsen var god mellan resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9 och slutbetygen. Andelen elever som var behöriga till gymnasieskolan uppgick till 97,3 % (rikssnitt 87,5 %). Av samtliga c.a.900 gymnasieelever är det endast ca en procent som inte fullföljer de nationella programmen, vilket motsvarar 8-9 elever per år. Med hjälp av Utbildningsförvaltningen i Lund följs Elevens väg genom gymnasieskolan. Undersökningen jämför bl.a. slutbetygen för gymnasieeleverna och betygen de hade när de gick ut årskurs 9. Överensstämmelsen mellan betygen i årskurs 9 och slutbetygen i gymnasieskolan är mycket hög. De allra flesta betygen har legat kvar på oförändrad nivå. Några har ändrats, oftast till det bättre. Elever som inte blivit behöriga till gymnasieskolan efter genomförd grundskola, går i normalfallet på individuella programmet under ett år och sedan vidare till ett nationellt program. Läsåret 2009/10 var övergångsfrekvensen till gymnasieskolan inkl. individuella programmet 99,7 %. Måluppfyllelse i förhållande till Skolplanen Förskola och Grundskola Barn i förskola och familjedaghem ska ha möjlighet att kunna påverka sitt lärande. Målet bedöms vara uppfyllt. De flesta barn kan utifrån stigande ålder och mognad formulera mål, planera och utvärdera sitt lärande. Barnen har deltagit i olika råd. Elever i grundskolan ska ha ett reellt inflytande över sitt dagliga skolarbete, men också ha formella påverkansmöjligheter på verksamheten. Målet bedöms vara uppfyllt. De flesta elever kan utifrån stigande ålder och mognad formulera mål, planera och utvärdera sitt lärande. Inflytandet stöds även med hjälp av individuella utvecklingsplaner (IUP). Eleverna har deltagit i olika råd. Elevskyddsombud har utbildats kontinuerligt i skolår 7-9. Föräldrar med barn i förskolan ska uppleva förskolemiljön som trygg och säker samt att lokalerna är ändamålsenliga. Målet bedöms vara uppfyllt. Förskoleenheterna har genomfört trivselenkäter. Över lag var föräldrarna nöjda med sina barns förskolemiljöer. Eleverna i grundskolan ska uppleva sin skolmiljö som trygg och säker samt att lokalerna är ändamålsenliga. Målet bedöms vara uppfyllt. Skolenheter har genomfört trivselenkäter. De flesta eleverna var nöjda med sin skolmiljö. 11

Planeringen av lokalbehovet ska vara långsiktigt. Målet är uppfyllt. Utifrån den långsiktiga befolkningsprognosen har en långsiktig lokalbehovsplan tagits fram. Alla barn och elever från och med F-klass ska erbjudas kulturupplevelser med professionella aktörer minst en gång per läsår. Detta ska genomföras i samverkan med kultur- och fritidsnämnden. Målet är uppfyllt. Alla barn från 5 år och elever från och med F-klass erbjöds kulturupplevelser med professionella aktörer en gång per läsår. Programmet utarbetades tillsammans med kulturenheten. Värdegrundsfrågor och miljöfrågor ska ingå som naturliga delar i personalens arbete med barnen i förskola och familjedaghem, liksom i undervisningen av eleverna i grundskola och F-klass. Målet bedöms vara uppfyllt. Personalen har strävat efter att vara goda förebilder. Tydliga och väl förankrade ordningsregler har tagits fram. Skolenheterna har tagit fram nya miljömål för året t.ex. inom miljöutmärkelsen Grön flagg. Kommunens skolor ska på samtliga nivåer arbeta med energi- och transportfrågor samt dess påverkan på klimatet. Målet bedöms vara uppfyllt. Skolenheterna har arbetat med energi- och transportfrågor samt dess påverkan på klimatet i olika ämnen liksom i olika ämnesövergripande teman. Hälsofrämjande utveckling ska bedrivas. Målet är uppfyllt. Skolenheterna har tagit fram hälsofrämjande utvecklingsmål för året. Skolenheterna har utbildade hälsoinspiratörer som stöder utvecklingsarbetet. Några skolenheter har arbetat med hälsofrämjande utveckling inom utmärkelsen Grön flagg. Våld, mobbning och kränkande beteende är oacceptabelt. Skulle detta förekomma ska det hanteras enligt beslutad plan. Målet bedöms vara uppfyllt. Skolenheterna var mycket uppmärksamma när det gäller våld, mobbning och kränkande beteende. I förebyggande syfte prioriterades arbetet med trygghet och trivsel. Detta kan t.ex. ske i klassrummet med Positivt ledarskap och Livskunskap, genom Komet-utbildningen för barn tillsammans med sina föräldrar. Resursenheten stöttade verksamheten till exempel genom att utbilda skolpersonalen i ART (Aggression Replacement Training). Varje enhet har likabehandlingsplaner som revideras årligen. Vid förekomst av våld, mobbning eller kränkande beteende används alltid likabehandlingsplanerna. Våld, mobbning eller kränkande beteende har förekommit, men i mycket liten omfattning. Föräldrar med barn i förskolan ska uppleva att deras barn känner sig trygga och trivs i sin förskola. Målet bedöms vara uppfyllt. Förskoleenheterna har genomfört trivselenkäter. Över lag var föräldrarna nöjda med sina barns förskolemiljöer. Elever i grundskolan ska känna sig trygga och trivas i sin skola. Målet bedöms vara uppfyllt. Skolenheterna har genomfört trivselenkäter. De flesta eleverna var nöjda med sin skolmiljö. 12

Bruk av droger och alkohol är oacceptabelt. Skulle detta förekomma ska det hanteras enligt beslutad plan. Målet bedöms vara uppfyllt. I skolornas uppdrag har det ingått att undervisa om farorna med olika droger. Drogvaneundersökningar (den senaste genomfördes i december månad 2008) har emellertid visat att elever i de högre årskurserna testar olika droger. Kommunen ska placera sig bland de 10 % högst rankade kommunerna när det gäller mätning enligt SALSA. Målet är inte uppfyllt. Lomma kommuns placering var inte bland de 10 % högst rankade kommunerna när det gällde mätning i ett av de båda SALSA-värdena nämligen andelen elever som uppnådde målen i årskurs 9. Det var 92 %, modellberäknat värde 90 %. Det andra SALSA-värdet, genomsnittligt meritvärde, var Lommas placering bland de 10 % högst rankade kommunerna. Meritvärdet var 239, modellberäknat värde 229. Kommunen ska placera sig bland de 10 % högst rankade kommunerna när det gäller mätning enligt meritvärdet. Målet är uppfyllt. Lomma kommuns placering var bland de 10 % högst rankade kommunerna när det gäller mätning enligt meritvärdet. Det genomsnittliga meritvärdet var 239. Kommunen ska placera sig bland de 10 % högst rankade kommunerna när det gäller behörighet till gymnasieskolan. Målet är uppfyllt. Lomma kommuns placering var bland de 10 % högst rankade kommunerna när det gäller behörighet till gymnasieskolan. Andelen elever som var behöriga till gymnasieskolans nationella program uppgick till 97 %. Skolan ska ha kontakter med näringslivet, andra kommuner (särskilt 4 Yes-kommunerna), universitet och högskolor samt ha internationella kontakter. Målet är delvis uppfyllt. Skolenheterna har kontakter och samverkade med näringslivet både i skolarbetet och i olika projekt. Trainee-utbildning genomfördes tillsammans med 4 Yeskommunerna. Samverkan har skett med universitet och högskolor t.ex. i lärarutbildningens partnerskoleverksamhet. Elförbrukningen ska minska med mer än 5 % t.o.m. 2012. Målet är inte uppfyllt. Verksamheterna har arbetat målmedvetet med att försöka minska elförbrukningen. Gymnasie- och vuxenutbildning Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom 4 år ska uppgå till minst 86%. Målet är uppfyllt. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom 4 år var 90 %. Eleverna på gymnasieskolans IV-program ska få möjlighet att delta i planeringen av sina kurser och i övrigt delta aktivt i syfte att påverka verksamheten. Målet är uppfyllt. Eleverna har vid stormöten fått vara med och planera läsårets upplägg vad gäller t.ex. friluftsdagar och regler. Eleverna har under lektionerna varit med och bestämt om redovisningsformer, studietakt och innehåll i undervisningen. 13

Verksamheten ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler. Målet bedöms vara uppfyllt. Värdegrundsfrågor och miljöfrågor ska ingå som naturliga delar i undervisningen. Målet är uppfyllt. Livskunskap har ingått för alla elever. De har också haft många och regelbundna mentorssamtal varvid värdegrundsfrågor diskuterats. Hälsofrämjande utveckling ska bedrivas. Målet bedöms vara uppfyllt. IV-programmet arbetade dagligen och mycket medvetet framför allt med den psykiska hälsan. I ämnet Hemkunskap har näringslära och kostvanor behandlats. Skolans kontakter med näringslivet, 4 Yes-kommunerna samt universitet och högskolor ska öka. Målet bedöms vara uppfyllt. Eleverna har praktiserat delar av skolveckan och skolan har då haft en naturlig kontakt med näringsidkare i kommunen. På skolledningsnivå har samarbete skett med Kävlinge, Höör och Staffanstorp när det gäller IV-programmets organisation och innehåll. Skolledningen har varit aktiva i SSSV/elever med neuropsykiatrisk problematik. Kostenhet Förskolebarn med heldagsomsorg ska få sitt näringsbehov täckt med minst 75 %. Målet är uppfyllt. Frukost, lunch och mellanmål har planerats och näringsberäknats utifrån Svenska näringsrekommendationer, som ges ut av Livsmedelsverket. Skollunchen ska täcka minst 30 % av elevernas näringsbehov per dag. Målet är uppfyllt. Skollunch har planerats och näringsberäknats utifrån Svenska näringsrekommendationer, som ges ut av Livsmedelsverket. Barn och ungdomar i förskola och grundskola ska ha möjlighet att påverka matsedeln genom matråd och enkäter. Målet är uppfyllt. Matråd har funnits på samtliga enheter. Enkäter till elever har påbörjats och kommer att slutföras under 2011. Inköp av ekologisk mat ska öka. Målet är uppfyllt. Inköp av ekologisk mjölk till samtliga inom förskola och skola har ökat andelen ekologiskt från 3 % 2009 till 9 % 2010. 14

ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING 2011 Skola och förskolan står inför omfattande förändringar de närmaste åren. Antalet barn och elever kommer att öka ytterligare. Ökningen kommer att medföra fortsatt behov av platser inom förskola och skola under flera år framöver. Inom grundskolan kommer ökningen under de närmaste nio åren att uppgå till cirka 1000 elever. Detta kommer att ställa stora krav på lokal- och personalförsörjning. En ökning av antalet skolelever kommer även att innebära en ökad efterfrågan på fritidshemsplatser och platser på fritidsklubb för 10-12-åringar. Den 1 juli 2011 kommer en ny skollag att träda i kraft liksom en reviderad läroplan för förskolan med tydligare kunskapsinriktning och en ny läroplan för grundskolan med tillhörande helt nya kursplaner. Ett nytt betygssystem med en sjugradig skala och betyg från årskurs 6 kommer att införas från 2012. Detta kommer att medföra stora implementeringsinsatser. Att under en utbyggnads- och förändringsperiod kunna bibehålla en hög kvalité och goda resultat kommer att innebära stora utmaningar. Personalens intresse och engagemang för verksamheten är av yttersta vikt och en kontinuerlig satsning på kvalitetshöjande fortbildning kommer att vara nödvändig. Att aktivt rekrytera kompetent förskole- och skolpersonal kommer att bli nödvändigt under kommande år. Genom den aviserade reformen kring lärarlegitimation måste kommunen vid nyrekryteringar vara extra noggrann så att varje nyanställd har den efterfrågade ämnesutbildningen. Det bedöms vara fortsatt svårt att rekrytera förskollärare. Ett behov av stöd till föräldrar med barn i förskolan och de tidiga grundskoleåren har tidigare uppmärksammats och den under föregående år startade föräldrastöd/utbildning kommer att fortsätta 2011. Under 2011 kommer skolverksamheten för barn i behov av särskilt stöd att utvärderas och vidareutvecklas. De kommungemensamma riktlinjerna diskuteras och håller på att omarbetas. Skapande skola för årskurserna 4-9 kommer att fortsätta. Med hjälp av statsbidrag kommer samverkan mellan skolan och kulturlivet att stärkas t.ex. genom inköp av professionell kultur och samarbete med kulturpedagoger för att utveckla elevernas eget skapande. IT i skolverksamheten t.ex. projektet en-till-en ska vidareutvecklas så fort ekonomin tillåter. Internet baserade e-tjänster ska tas fram. 15

Bilaga 1 16

Bilaga 2 Genomsnittligt meritvärde i åk 9. Fig. 1 Kommunresultat och kommunbeskrivning vt 2010, 2009, 2008 Kommun Andel Andel elever med utländsk pojkar bakgrund födda födda i utomlands Sverige Föräldrars Faktiskt Modellberäknat Avvikelse/ sammanvägda genomsnittligt värde Residual utbildningsnivå meritvärde Rikssnitt 51% 7% 9% 2,21 209 2010 Rikssnitt 52% 7% 9% 2,21 210 2009 Rikssnitt 52% 7% 8% 2,20 209 2008 Lomma 53% 3% 5% 2,54 239 229 11 2010 Lomma 53% 5% 3% 2,54 226 230-3 2009 Lomma 53% 4% 4% 2,53 241 227 14 2008 Fig. 2 Det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 ligger mycket över genomsnittet för riket de tre senaste åren. Det faktiska meritvärdet ligger över det modellberäknade värdet (SALSA-värdet 3 ) för Lomma kommun 2010. 3 SALSA, Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser, som i sin redovisning tar hänsyn till faktorer som föräldrars utbildningsnivå, andelen pojkar och andelen elever med utländsk bakgrund 17

Bilaga 3 Andel elever som nått målen i alla ämnen i åk 9. Fig. 3 Kommunresultat och kommunbeskrivning vt 2010, 2009, 2008 Andel Andel elever med utländsk Föräldrars Andel elever Modellberäknat Avvikelse/ Kommun pojkar bakgrund sammanvägda som värde Residual födda utomlands födda i Sverige utbildningsnivå uppnått målen Rikssnitt 51% 7% 9% 2,21 76% 2010 Rikssnitt 52% 7% 9% 2,21 77% 2009 Rikssnitt 52% 7% 8% 2,20 77% 2008 Lomma 53% 3% 5% 2,54 92% 90% 2 2010 Lomma 53% 5% 3% 2,54 92% 91% 2 2009 Lomma 53% 4% 4% 2,53 94% 89% 6 2008 Fig. 4 Andelen elever som nått målen i alla ämnen i åk 9 ligger över genomsnittet för riket de tre senaste åren. Den faktiska andelen ligger över det modellberäknade värdet (SALSA-värdet) för Lomma kommun de tre senaste åren. 18