De stora och lyriken

De stora och lyriken Konjunkturer i lyrikutgivningen på fyra stora svenska förlag 1940-2009 Kandidatuppsats i Förlags- och Bokmarknadskunskap, FBMK01 Avdelningen för kulturarbete och intermedialitet Institutionen för kulturvetenskaper Lunds Universitet VT 2011 Johanna Bengtsson Handledare: Kristina Lundblad Examinator: Sara Kärrholm

Abstract During the late 20th century the bookmarket has undergone several major changes. Economic difficulties, tax reforms and countenance politics have made the market what it is today. Best selling books have larger share of the market at the cost of higher quality literature and this may result in fewer published titles. Poetry is a genre that is representative for quality literature and is considered to possess a lot of symbolic capital, though it is not very profitable from an economic point of view. This is a study of poetry titles issued by four major Swedish publishing houses between 1940 and 2009 according to their registration in the Swedih national catalogue Libris, kept by the National Library of Sweden (Kungliga biblioteket). It shows that the share of poetry is decreasing, especially after the economic challenges in the publishing houses in the late 1960 s. This can also be an effect of the demand that all issued titles should cover their own costs. Keywords: poetry, quality litterature, economy, Swedish book market, publishing poetry, trends in poetry publishing, best sellerism Nyckelord: lyrik, kvalitetslitteratur, ekonomi, svensk bokmarknad, lyrikutgivning, trender i lyrikutgivning, bästsäljerism 2

Abstract...2 Inledning...4 Syfte och frågeställningar... 5 Metod... 5 Material och avgränsningar...fel!bokmärket är inte definierat. Tidigare forskning... 7 Teori... 8 Lyriken och den svenska bokmarknaden...9 Bokmarknaden i Sverige, tendenser 1940-2009... 9 Förlagen...13 Bonniers... 13 Norstedts... 13 Lyrikutgivning i Sverige, tendenser 1940-2009...14 Ökat ekonomiskt styre... 16 Förskjutning av fokus för utgivningen... 18 Koncernbyggen... 25 Utgivningsstöd... 26 Momssänkning... 27 Diskussion och sammanfattning av undersökningen... 27 Förslag på vidare studier...29 Referenser... 30 3

Inledning Litteraturstudier kretsar ofta kring kulturella värden och diskussioner om värdefull litteratur har förts från Aristoteles uppvärdering av tragedin till dagens diskussioner kring kriminalromaner. Under 1900-talet har litteraturen i allt större utsträckning blivit en handelsvara som alla andra, och betingar ett stort ekonomiskt värde för den som förstår sig på att tillhandahålla rätt titlar. Dock har dess kulturella värde inte försvunnit. Det är alltså relevant att fråga sig vilket ekonomiskt värde det kulturella värdet har i dag. Lyrik utmärker sig inom skönlitteraturen då få titlar kan benämnas populärlitteratur menar Hans Olof Johansson i litteraturutredningens huvudbetänkande En bok om böcker 1962. Han drar också slutsatsen att den därför är mer representativ för kvalitetslitteraturen än romanen. 1968 års litteraturutredning benämner svensk lyrik såsom traditionellt svårsåld. Det konstateras även att den inte bär sig ekonomiskt. 1 I Svenska förläggareföreningens branschstatistik för de senaste åren syns lyrik och dramatik sammanslagna. Trots denna sammanslagning utgjorde de 2009 endast knappt 3 % av den samlade skönlitterära utgivningen på svenska och 0,6 % av den totala utgivningen hos föreningens medlemmar. Upplagan kompenserade inte för de få titlarna. Upplagan för samma kategori utgjorde samma år endast 0,35 % av skönlitteraturen på svenska och 0,15 % av hela den tryckta upplagan hos föreningens medlemmar. 2 Litteraturens nuvarande position som i första hand en handelsvara skapar nya förutsättningar för den litteratur som inte räknas som tilltalande den breda massan och säljande därefter. I dagspressen har på senare tid förlagens prioritering av så kallade bestsellers i utgivningen behandlats och stor oro uttrycks för att detta innebär en rörelse mot en allt ensidigare utgivning. 3 Det är alltså högst aktuellt att studera vad som händer med kvalitetslitteraturens förutsättningar på en bokmarknad i förändring. 1 1968 års litteraturutredning, Boken - Litteraturutredningens huvudbetänkande (SOU:1974:5) Stockholm, Utbildningsdepartementet, 1974, s. 119. 2 Svenska Förläggareföreningen, Branschstatistik 2009, Stockholm 2010, s. 8. 3 En artikel som väl belyser den diskuterade problematiken: Clas Barkman, Bästsäljarna slukar marknaden, Dagens Nyheter 2010-09-21, http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/bastsaljarna-slukarmarknaden, hämtad 2011-06-11. 4

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är alltså att undersöka konjunkturerna för utgivning av lyriktitlar i Sverige på fyra stora allmänutgivande förlag mellan 1940 och 2009 samt att försöka se samband mellan konjunkturer och förändringar på bokmarknaden. Andra frågor som tas upp är om en liten genre påverkas i samma utsträckning som den bredare utgivningen och vilka samband som finns mellan ekonomiska förändringar, nya regelsystem och utgivningen av kvalitetslitteratur. Med studien vill jag huvudsakligen belysa hur utgivningen av kvalitetslitteraturen, i det här fallet representerad av lyrik påverkas på ett stort, allmänutgivande förlag av händelser på bokmarknaden och i samhället i en för bokbranschen expansiv period. Metod, material och avgränsningar Förlagen, Bonniers, Norstedts, Wahlström & Widstrand och Rabén & Sjögren, har valts ut för sin kontinuerliga lyrikutgivning sedan 1940-talet, sin allmänna utgivningsprofil och det faktum att de har gått från att i praktiken verka som fyra till att falla in under två koncerner. Förlagen ingår i kategorin bokhandelsförlag (i kontrast mot massmarknadsförlag ) i 1968 års litteraturutredning och har därmed en starkare kvalitetslitterär utgivning. 4 Studien bygger på en empirisk undersökning av katalogposter i Kungliga Bibliotekets nationella bibliotekskatalog Libris 5, som valts utifrån kriterierna genre, förlag, språk och år. Dessa variabler har skrivits in i respektive fält i den utökade sökfunktionen i Libris. 6 Såväl svensk originallyrik som översatt lyrik har inbegripits i studien. Studien begränsas till de titlar från valda förlag som finns registrerade i den nationella bibliotekskatalogen Libris. Böcker som klassificerats med suffixet 03 (poesi) enligt SAB-systemet utgivna 1940-2009 har studerats utifrån sina materiella och ekonomiska förutsättningar, med avseende på antalet utgivna titlar i förhållande till andra förlags utgivning av böcker med samma klassificering, övrig skönlitterär utgivning (Hc) och allmän utgivning samt utgivningsform. En standardisering av studieobjekt har varit nödvändig för att kunna göra en datainsamling varför det varit nödvändigt att hitta gemensamma kvalifikationer för lyriktitlar. 7 datainsamlingen har jag därför utgått från genreklassificeringen enligt SAB-systemet som 4 1968 års litteraturutredning, Boken Litteraturutredningens huvudbetänkande (SOU:1974:5), s. 111 5 http://libris.kb.se/. 6 Libris, Utökad sökning http://libris.kb.se/form_extended.jsp?f=ext, hämtad 2011-06-11. 7 Jan Thavenius, Kvantitativ metodik, Red. Lars Gustafsson, Forskningsfält och metoder inom litteraturvetenskapen, Stockholm, Wahlström & Widstrand, 1974. 5 I

används på bibliotek. Att använda SAB-klassificeringen kan emellanåt vara problematiskt eftersom titlar tämligen ofta klassificeras fel. Svensk skönlitteratur klassificeras Hc, och litteratur översatt till svenska klassificeras Hce. För lyrik läggs suffixet 03 till. svensk originallyrik klassificeras alltså Hc.03 och lyrik översatt till svenska Hce.03 Det visade sig dock att mycket översatt lyrik inte fallit in under kategorin översatt litteratur utan klassificerats inom respektive språkområde, varför sökning på dessa klassificeringar med suffixet 03 fått genomföras. 8 Det finns inte något vedertaget sätt att fastställa vad som är lyrik det rör sig om ett tämligen subjektivt begrepp. Säkert finns en mängd titlar som enligt somliga tolkningar skulle kunna klassas som lyrik, men blivit utan suffixet.03. Att hitta dessa i en stor skönlitterär utgivning skulle dock ta mycket tid i anspråk varför studien förlitar sig på de poster som blivit tilldelade suffixet.03. Valda katalogposter har bearbetats statistiskt och presenteras i diagramform som visar antal utgivna titlar över tidsperiod. Studien är i grunden kvantitativ. Tolkningen söker dock sätta statistiska data i ett sociologiskt sammanhang varför tolkningen av insamlad data blir kvalitativ. Utifrån det litteratursociologiska antagandet att samhället påverkar litteraturen, inte bara dess estetiska innehåll, utan även dess materiella förutsättningar genom till exempel regeringsbeslut och ekonomiska händelser har konjunkturerna sedan analyserats. Fokus har framför allt legat på bokmarknadens avreglering, momssänkning och dokumenterade ekonomiska svårigheter. Antalet utgivna titlar kan inte ge en fullständig bild av förlagens ekonomiska situation och det finns inte heller någon strävan efter att ge just detta. Intresset ligger i att försöka beskriva sambandet mellan ekonomi, samhälle och typ av litteratur, alltså inte med litteraturens hjälp beskriva en ekonomisk situation Undersökningen börjar med en översikt över tendenser på den svenska bokmarknaden under den studerade perioden. Därefter redovisas generella tendenser för lyrikutgivningen mot bakgrund av bland annat Warnqvist och Johansson. Därpå tas specifika avvikelser i statistiken upp och förlagens enskilda tendenser diskuteras närmare och illustreras med exempel från de studerade förlagen. Jag kommer inte i den här studien att försöka sätta några samband mellan lyrikens litterära egenart och dess marginaliserade roll på bokmarknaden. Jag utesluter inte ett sådant samband eftersom det rimligtvis bör finnas en anledning till lyrikens status, men anser att det får 8 En översikt över språkområden och bokstavsbeteckningar för dessa finns i Libris: http://libris.kb.se/subjecttree_node.jsp?code=h, hämtad 2011-06-11. 6

undersökas i en annan studie. Studien syftar alltså till att undersöka hur utgivningen påverkats av yttre omständigheter. Tidigare forskning Kvantitativa kartläggningar av svensk bokutgivning har under 1900-talet i första hand gjorts i samband med litteraturutredningar som utgivits 1968, 1972, 1974 och 1997. Detta har huvudsakligen skett i samband med betänkanden inför reformer på marknaden, exempelvis fatprissystemets avskaffande, införandet av litteraturstöd och momssänkning. I litteraturutredningens huvudbetänkande från 1972: En bok om böcker, finns ett avsnitt av Hans Olof Johansson specifikt tillägnat lyrikutgivningen då man anser den värd att studera i egenskap av kvalitetslitteratur. Johansson fokuserar där i huvudsak på kvantitativa data rörande utgivna titlar. 9 I avhandlingen Poesifloden undersöker Åsa Warnqvist, litteraturvetare och litteratursociolog, den samlade svenska lyrikutgivningen mellan 1970 och 1995. Syftet är att studera lyrikutgivningens storlek under perioden, litteraturstödets betydelse, förändringar i antalet förlag som producerat lyrik, författare och debutanter. Fokus ligger mycket på verken, men innefattar även en omfattande kvantitativ beskrivning av samma period. Warnqvists resultat visar på en ökad lyrikutgivning, främjad av litteraturstöd vilken håller en fortsatt hög nivå under den studerade perioden. 10 Warnqvists breda angrepp ger möjlighet att undersöka exempelvis vad nya publiceringsmetoder fått för konsekvenser för lyrikutgivningen, upplagor och försäljning, medan jag begränsat mig till fyra stora förlag för att kunna sätta fokus på kvalitetslitteraturens konjunkturer hos förlagen. Det finns dock ingen tidigare kvantifiering över lyrikutgivningen mellan 1996 och i dag, vilket denna studie sammanställer Svenska förläggareföreningen ger årligen ut ett statistiskt underlag som omfattar medlemsförlagen, men dessa behandlar, som ovan nämnt, lyriken sammanslagen med dramatiker och är i övrigt mycket översiktlig och inte särskilt diskuterande. 9 Hans Olof Johansson Utgivningen av lyrik 1965-1970, En bok om böcker litteraturutredningens branschstudier, Stockholm, Utbildningsdepartementet, 1972. 10 Åsa Warnqvist, Poesifloden, Lund, Ellerströms, 2007 (Avhandling framlagd vid Uppsala Universitet). 7

Teori Förlags- och bokmarknadskunskap innebär ingen entydig riktning och metod. Ämnet anlägger ett litteratursociologiskt perspektiv med särskilt intresse för samspelet mellan förlaget, marknaden och samhället. Tankemodeller och begrepp lånas från bokhistoria, företagsekonomi, litteratursociologi och juridik. Litteratursociologi är en breddning av det litteraturvetenskapliga fältet och sätter litteraturen i ett större sammanhang. Enligt litteratursociologen Johan Svedjedal studeras huvudsakligen tre underområden: samhället i litteraturen, litteraturen i samhället och litteratursamhället. 11 Denna studie rör sig företrädelsevis inom litteratursamhället. Den fokuserar således på litteraturens yttre villkor och bokmarknadens förutsättningar, ofta med förankring i ämnet bokhistoria. Till grund för studien och dess huvudsyfte ligger det litteratursociologiska grundantagandet att litteraturen påverkas av det samhälle den befinner sig i. Således är det inte intressant att studera litteratursamhället utan att diskutera hur detta samspelar med det samhälle som sätter villkoren genom exempelvis lagstiftning, ekonomiska konjunkturer och trender. 12 Därför blir ämnen som juridik, ekonomi och marknadsföring viktiga för att knyta samman resonemangen. En modell som legat till grund för resonemanget är den franske kulturteoretikern Pierre Bourdieus syn på olika typer av kapital och i lyrikens fall samspelet mellan det ekonomiska och symboliska. Jag utgår från föreställningen om lyriken som besittandes ett högt symboliskt kapital och fördjupar mig inte i undersökning av verken och deras egenart för att belägga detta. Robert Escarpit har utarbetat en modell över litteratursamhället där, mot bakgrund av Bourdieus syn på kapital placerar in lyriken i vad som benämns det kulturella kretsloppet. Det litterära kretsloppet karaktäriseras av feedback mellan olika aktörer, exempelvis författare, förläggare och kritiker. 13 Jag gör antagandet att även försäljningssiffror är en typ av feedback, dock inte för bokens idémässiga innehåll likt exempelvis recensionsmaterial, utan för boken som handelsvara, något som etablerar och definierar den. Då boken är en del av dels samhället i stort och litteratursamhället spelar inte bara dess kulturella värde stor roll för dess position, utan även det ekonomiska värde den betingar. Inte bara den materiella 11 Johan Svedjedal, Det litteratursociologiska perspektivet, Litteratursociologi, Texter om litteratur och samhälle, Studentlitteratur 1997, s. 72. 12 Lars Furuland och Johan Svedjedal, Förord Litteratursociologi, Studentlitteratur, 1997. 13 Modellen beskrivs, något förenklad, mer ingående i Ann Steiners Litteraturen i mediesamhället, Lund, Studentlitteratur, 2009, s. 15-16. 8

feedbacken i form av exempelvis försäljningssiffror får konsekvenser för utgivningen. Den feedback som uppstår exempelvis genom Kulturrådets beviljande eller avslående av utgivningsstöd eller recensionsmaterial antas också få konsekvenser inte bara för litteraturens idémässiga innehåll utan även för de materiella/ekonomiska besluten ett förlag tar. Lyriken har, till skillnad från romanen, haft svårigheter att etablera sig på den fria marknaden och är ofta beroende av stöd från akademier och andra instanser. Genren har konserverats på grund av att den hölls högre än prosa fram till första världskriget och erhöll därför naturligt stöd. 14 Därmed behövde man inte föra ut den lika hårt som andra typer av litteratur, ett faktum som kan ligga till grund för bristande traditioner i fråga om marknadsföring. Marginaliseringen på den fria marknaden kan ligga till grund för att poeter har odlat lyrikens svåra stämpel, vilken sitter hårt än i dag. 15 Lyriken och den svenska bokmarknaden Bokmarknaden i Sverige, tendenser 1940-2009 Under Andra Världskriget hade ransonering på andra konsumtionsvaror lett till ökad konsumtion av böcker, något som höll i sig under efterkrigstidens högkonjunktur. 16 En optimistisk syn på framtiden medförde att man undlät förändringar och anpassningar till en ny, mer kommersiell bokmarknad och konserverade ett gammalt patriarkalt styrelsesätt på de stora svenska förlagen. Förläggandet sågs i första hand ett kulturellt ansvar och det togs ofta större hänsyn till en titels litterära värde än dess ekonomiska potential. 17 Redan 1843 försökte den nybildade förläggareföreningen skapa ordning i bokhandeln genom att införa ett kommissionssystem som sedan skulle vara rådande i en eller annan form fram till 1970-talet. Det gick i korthet ut på att bokhandlare godkändes av förläggareföreningen för att få sälja deras böcker. Man åtog sig att lagerhålla ett visst antal böcker och fick i gengäld returnera de osålda exemplaren. Handlaren fick inte sälja för mycket andra varor, utan skulle ägna sig i första hand åt böcker och kontorsvaror. Den fick ta 14 Staffan Bergsten och Lars Ellerström, Litteraturhistoriens grundbegrepp, Lund, Studentlitteratur 2008 (2004)s. 148. 15 Bergsten, Ellerström s. 148. 16 Per I. Gedin, Litteraturen i verkligheten, andra bearbetade upplagan, Stockholm, Rabén Prisma, 1997 (1975) s. 105. 17 Steiner s. 74. 9

emot förlagens utgivning utan att betala i förskott och åtog sig att lagerhålla titlarna i ett år. 18 Kommissionssystemet var i stort sett ingen ny företeelse, men godkännandet från förläggareföreningens sida hade inte förekommit innan 1843. Före 1970 sattes bokpriserna av producenten, det vill säga förlaget, och trycktes på bokens pärm. Bruttoprissystemet för övriga konsumtionsvaror på den svenska marknaden hade avskaffats redan 1953. Förläggareföreningen lyckades få dispens för böcker genom att framhålla kommissionssystemets positiva effekter för litteraturen. 19 Exempelvis utpekades det faktum att fasta bokpriser hindrade bokhandlare utanför kommissionssystemet att inrikta sig på att säljade populäraste eller billigaste titlarna eftersom alla titlar potentiellt sett var lika lönsamma. Man menade att fastprissystemet parat med kommissionssystemet motiverade en bred utgivning såväl som bred lagerhållning i bokhandlarna. 20 Trots ökade produktionskostnader fortsatte antalet utgivna titlar per år att öka stadigt under perioden och snart gav man ut fler titlar än vad som efterfrågades. Den optimistiska överutgivningen var i kombination med en konjunkturnedgång under samma period ingen lönsam kombination. 21 För att kompensera för sviktande täckningsbidrag, det vill säga hur mycket varje titel bidrar till förlagets omkostnader som inte kopplas till titelns produktion 22, för varje enskild titel höjdes priserna per exemplar till långt över konsumentprisindex, vilket innebar ännu färre sålda exemplar per titel. 23 10 I slutet av sextiotalet fick många förlag ekonomiska problem och antalet utgivna titlar sjönk raskt och styrningen gick mot en ökad ekonomisk medvetenhet. Förläggareföreningen fick allt svårare att motivera fastprissystem för endast böcker och den 1 april 1970 infördes fri prissättning. Under samma period ändrades även kommissionssystemet. Detta sammanföll med de stora ekonomiska svårigheterna i slutet av 1960-talet och de största förlagens omläggning av interna strategier. I 1968 års litteraturutredning menar man att detta i praktiken resulterade i att gungor och karusellpolitiken som dittills varit förhärskande på de allmänutgivande förlagen, d.v.s. att låta ett fåtal bättre säljande titlar bära kostnader för de titlar som sålt sämre, alltmer fick stå tillbaka för en uppfattning om att varje titel bör bära sina egna kostnader. I samma utredning 18 Steiner s. 115. 19 Gedin s. 106-107. 20 Johan Svedjedal Kommissionssystemets epok svensk bokbransch 1843-1970, Bokbranschen i Sverige, Svenska förläggareföreningen, Stockholm, 2003, s. 9. 21 Jonas Sjögren och Jonas Hehrne, Förlagsbranschens utveckling, Bokbranschen i Sverige, Svenska förläggareföreningen, Stockholm, 2003, s. 38. 22 Carl Norelid och Bengt Eliasson, Projektkalkylen, Malmö, Liber Ekonomi, 2005, s. 165. 23 1968 års litteraturutredning, Boken Litteraturutredningens huvudbetänkande (SOU:1974:5), s. 91.

konstateras att den utgivning man skurit ner på, där varje titel inte bär sina egna kostnader är kvalitetslitteratur och lyrik. 24 Förlagens styrning var dock fortsatt mer ekonomiskt än litterärt orienterad. Detta har ledde till en ökad klyfta mellan bred och smal litteratur, eftersom det nu inte längre fanns incitament för bokhandeln att föra de smala titlarna som sålde färre exemplar i samma utsträckning i första hand förläggareföreningen hävdade att det fanns under fastprissystemets dagar. 25 1968 års litteraturutredning konstaterade alltså kvalitetslitteraturens allt sämre förutsättningar och diskuterade flera typer av litteraturstöd, bland annat den norska modellen med statligt inköp av böcker och sänkt bokmoms. Förslagen avfärdades dock då de inte gynnade kvalitetslitteraturen i tillräckligt stor utsträckning. 26 Det stödsystem som infördes 1975 var i samtliga kategorier, utom barn- och ungdomslitteratur ett efterhandsstöd för enskilda titlar som beslutas om i Statens Kulturråd. Det har förändrats upprepade gånger sedan införandet och innebär i dag även en regel om hur mycket titeln får kosta, en så kallad prispress. Den stödordning som i första hand skulle kunna påverka själva utgivningen är efterhandsstödet till utgivning främst avsett för att täcka produktionskostnader. Antalet utgivna titlar har fortsatt att öka under 1980-talet. När internethandeln fick sitt genombrott fick man allt svårare att konkurrera mot momsbefriade priser i amerikanska och engelska nätbokhandlar vilket ledde till att man 2002 införde 6 % moms på böcker, samma momssats som för exempelvis kulturtidskrifter. En av de starkare tendenserna för intern förlagspolitik de senaste sjuttio åren har varit sammanslagningar och koncernbildningar. De två största förlagsgrupperna i Sverige, Norstedts och Bonniers har successivt förvärvat flera förlag. Man jobbar även under de större koncernerna Bonnier Media och KF Media. Detta har lett till en allt tydligare polarisering av branschen med ett fåtal allmänutgivande giganter och en uppsjö av små, mer eller mindre specialiserade förlag. 24 1968 års litteraturutredning, Boken Litteraturutredningens huvudbetänkande (SOU:1974:5), s. 118-119. 25 Lars Lönnroth Medierna och bokmarknaden red Lars Lönnroth och Sverker Göransson Den svenska litteraturen; Medieålderns litteratur, Stockholm, Bonnier Fakta, 1990 s. 19. 26 1968 års litteraturutredning, Boken Litteraturutredningens huvudbetänkande (SOU:1974:5), s. 135-170. 11

2500 2000 1500 1000 Lyriktitlar Samtliga titlar Skönlitterära titlar 500 0 1940 1943 1946 1949 1952 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Diagram 1: Utgivna titlar på samtliga studerade förlag I diagram 1 syns antalet utgivna titlar på de fyra utvalda förlagen sammantaget. Efterkrigstidens optimistiska uppgång i antalet utgivna titlar är tydlig mellan 1940 och 1968. Därpå följer en kraftig nedgång i antalet utgivna titlar som bör ha ett samband med förlagens dåliga ekonomiska situation till följd av flera års överutgivning. Efter kommissionssystemets avskaffande avstannar återhämtningen i några år, men får fart i samband med införandet av utgivningsstöd 1974. Den definitiva återhämtningen börjar 1982. Antalet utgivna titlar per år ökar stadigt med allt tydligare ekonomisk styrning i de växande förlagskoncernerna. Ökningen avtar något mellan 1994 och 2002, en möjlig konsekvens av att amerikanska böcker med låg momssats blev lättillgängliga. Amazon startades 1995, några år senare, 1997, de största svenska aktörerna Bokus och AdLibris. 27 Efter 2002 fortsätter dock antalet utgivna titlar per år att öka, vilket mycket väl kan ha ett samband med momssänkningen. Utgivningen av skönlitterära titlar följer i stort sett allmänutgivningen, dock med två viktiga avvikelser. Andelen skönlitterära titlar i allmänutgivningen minskar under perioden 1953 till 1974, vilket i princip sammanfaller med överutgivningen. Andelen skönlitteratur 27 Steiner, s. 136. 12

ökar i förhållande till övrig utgivning under perioden 1974 till 1980, det vill säga efter litteraturstödets införande. Möjligen påverkar momssänkningen antalet utgivna titlar positivt, men det är svårt att avgöra eftersom införandet av 6 % moms sker 2002, mitt i en någorlunda kontinuerlig uppgång av antalet utgivna titlar. Klart är i alla fall att det innebar ökad försäljning. 28 Statistiken i studien kommer inte åt upplagestorlekar, vilket inte är ointressant i sammanhanget. SOU:1997:141 fastslår att antalet titlar stadigt ökat under den undersökta perioden, men att upplagorna minskar. Lyrikupplagor är ofta inte speciellt stora. Ekonomiskt borde detta innebära att en felsatsning inte får lika stora konsekvenser eftersom exempelvis lagerhållning inte blir vidare kostsamt i väntan på att sälja av upplagan Antalet sålda volymer per titel har även minskat. 29 Förlagen Bonniers Det förlag som i dagligt tal, och även i denna studie, kallas Bonniers grundades 1837 under namnet Albert Bonniers förlag. Det började som ett allmänutgivande skönlitterärt inriktat förlag och är nu en internationell mediekoncern som innefattar 175 företag. Förlagsverksamheten innefattar Albert Bonniers förlag (i denna studie omtalat som Bonniers, då denna beteckning är vanlig i databasen Libris), Wahlström & Widstrand, Forum och Bonnier Carlsen. Wahlström & Widstrand grundades 1884 och var tidigt nischade mot skönlitteratur. Redan på 1940-talet ägde Bonniers en stor del av förlagets aktier. Förlagets införlivades definitivt i Bonnierkoncernen 1986 då tidigare förläggaren per Gedin sålde dem sin del av förlagets aktier. 30 Norstedts Norstedts förlag grundades under namnet P.A. Norstedts & Söner 1823 och började, till skillnad från Bonniers, med förlagsverksamheten i första hand för att förse sina tryckpressar med material. Till en början sysslade man i huvudsak med facklitterär utgivning. Den 28 Steiner s. 204. 29 1997 års litteraturutredning, Boken i tiden (SOU:1997:141), Stockholm, Kulturdepartementet 1997, s. 84. 30 Wahlström & Widstrand, Om förlaget, Historik, publiceringsdatum ej angivet, http://www.wwd.se/om-forlaget/historik/, hämtad 2011-05-29. 13

skönlitterära utgivningen utvecklades under 1880-talet, men man blev inte ett av de ledande förlagen i denna nisch förrän vid mitten av 1900-talet Norstedts förlagsgrupp ingår sedan 1997 i KF Media, som bland annat även innefattar internetbokhandeln Bokus och Akademibokhandeln. I samband med införlivandet i KF Media blev Rabén & Sjögren en del av förlagsguppen. 31 Lyrikutgivning i Sverige, tendenser 1940-2009 Lyrikutgivningen är svår att studera i samma visualiseringar som generell utgivning då den är så liten i jämförelse att fluktueringar inte syns tydligt. Separat studerat blir det dock tydligt att normalavvikelsen är större än för skönlitteratur och allmänlitteratur. Det kan också antas att exempelvis byte av viktiga redaktörsposter, författarjubileer, nya litterära strömningar och andra företeelser som temporärt kan påverka antalet utgivna titlar ger större utslag i statistiken över lyrikutgivningen än övrig utgivning, då det normalt rör sig om få titlar. En avvikelse på ett par titlar får jämförelsevis mycket större utslag. I den här studien ligger dock fokus på bokmarknadsrelaterade händelser som teoretiskt sett kan få genomslag för samtliga studerade förlag. Perioden efter Andra Världskriget präglades av ambitiös kvalitetsutgivning, oaktat ekonomiska konsekvenser. Antalet utgivna lyriktitlar ökade under 1950-talet och första halvan av 1960-talet för att formligen explodera 1957. 31 Steiner s. 81-82. 14

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1940 1943 1946 1949 1952 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Diagram 2: Totalt antal lyriktitlar på studerade förlag I diagram 1 och 2 antyds att antalet utgivna lyriktitlar inte förändras i absoluta tal medan övrig utgivning ökar, periodvis mycket kraftigt. Detta borde innebära en minskning av lyrikutgivningen relativt övrig utgivning. Diagram 3 visar lyriken som del av den totala utgivningen. Det går direkt att konstatera att antagandet stämmer. Då det totala antalet titlar ökar, men antalet utgivna lyriktitlar är konstant blir andelen lyrik i utgivningen allt mindre. 7 6 5 4 3 2 1 0 1940 1942 1944 1946 1948 1950 1952 1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Diagram 3: Procentuell andel lyrik i utgivningen på studerade förlag 15

Vi ser alltså i slutet av 1950-talet en nedgång i andelen lyrik i den totala utgivningen på de utvalda förlagen. Denna följs av ett par års uppsving mellan 1959 och 1965, under den period som i Den svenska litteraturen beskrivs som mycket ambitiös. Trots att denna ökning i andel sammanfaller med ökningen av lyrikutgivningen i absoluta tal är detta mer talande för en uppvärdering av kvalitetslitteratur eftersom även den totala utgivningen under denna period ökade i absoluta tal (se diagram 1). Dock bör hållas i minnet att det fortfarande rör sig om en i det närmaste försvinnande liten andel. Utgivningen av svensk lyrik stiger aldrig över 7 % på de studerade förlagen. Detta är något lägre än genomsnittet för samtliga förlag, som i 1968 års litteraturutredning fastställs till 10 % av den totala utgivningen. Litteraturutredningen har dock arbetat med ett källmaterial som innefattar fler förlag och en större grupp mindre förlag, vilka som tidigare konstaterat verkar ha hållit lyrikutgivningen på en högre nivå. Tendenserna i lyrikutgivningens utveckling manifesteras på olika sätt hos de studerade förlagen. I följande stycken diskuteras samspelet mellan framför allt bokmarknaden och de enskilda förlagens utgivning. Ökat ekonomiskt styre Mot bakgrund av de ekonomiska svårigheterna i slutet av 1960-talet präglades interna beslut på förlagen i allt större utsträckning av ökad ekonomisk medvetenhet. Som framgår av diagram 3 har lyrikens ställning försvagats parallellt med detta. Det ekonomiska tillskottet lyriken bidrar med är helt enkelt inte tillräckligt stort för att rättfärdiga att produktionstid och kostnader läggs ner på en titel som inte bidrar särskilt mycket till samkostnaderna, det vill säga förlagets omkostnader som inte är knutna till en specifik titel och därmed inte till överskottet i samma utsträckning som ekonomiskt säkrare titlar. I litteraturutredningen från 1974 talas om gungor och karusellpolitik, med vilket man åsyftar strategin att inte kräva att varje titel ska finansiera sig själv utan räknar med att ett fåtal titlar säljer tillräckligt bra för att finansiera några andra. 32 16 Före de ekonomiska svårigheterna var detta en vanlig strategi för att rättfärdiga utgivning av mindre kommersiella titlar som inte bar sig själva. Man belyser i utredningen också det faktum att det är svårt att förutsäga hur lönsam en titel ska vara. Dock har man definierat lyriken som svårsåld. 33 Kanske är det den uppfattningen tillsammans med den ökade ekonomiska medvetenheten hos 32 1968 års litteraturutredning, Boken Litteraturutredningens huvudbetänkande (SOU:1974:5), s. 118-119. 33 1968 års litteraturutredning, Boken Litteraturutredningens huvudbetänkande (SOU:1974:5), s. 119.

framförallt de stora förlagen som ligger till grund för det minskade antalet lyriktitlar relativt övrig utgivning. Flera siffror som stärker bilden av lyriken som en olönsam genre presenteras. 1966 såldes endast 45 % av den producerade upplagan per titel inom lyrik till fullpris, medan motsvarande tal för förströelselitteratur var 59 %, och för barn- och ungdomslitteratur 71 %. 34 Under samma period bidrog en lyriktitel i genomsnitt till förlagets samkostnader, det vill säga förlagets kostnader som inte är direkt relaterade till produktionen av en enskild titel med 10 %. Det kan vara en frestande enkel lösning att med dessa siffror i åtanke skära ner i utgivningen av lyrik. Detta är dock inte helt okomplicerat. Ett förlags trovärdighet bygger inte bara på ekonomiskt kapital utan även på symboliskt kapital varför förlagets anseende som producent av kvalitetslitteratur kan bli lidande om man låter utgivningsbesluten styras i första hand av strävan efter ett ökat ekonomiskt kapital. 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1940 1943 1946 1949 1952 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Lyriktitlar Samtliga titlar Skönlitterära titlar Diagram 4: Antal utgivna titlar på Bonniers, 1940-2009 Bonniers drabbades hårt av överutgivningsoptimismen som ledde fram till den svåra ekonomiska situationen i slutet av 60-talet. Reaktionen den kraftiga nedgången kom 1968 för lyrikutgivningen och 1971 för allmänutgivning och övrig skönlitteratur (se diagram 4). Bonniers första åtgärd vid ekonomiska svårigheter kan alltså ha varit att skära ner på lyrikutgivningen. Under åren efter de ekonomiska svårigheterna stärktes den skönlitterära utgivningen, medan lyrikutgivningen låg på en stadigt låg nivå. Tolkat utifrån utsagan om att 34 Statens pris- och kartellnämnd, Litteraturkategoriers lönsamhet, Litteraturutredningen 1968, En bok om böcker litteraturutredningens branschstudier (SOU:1972:80), Stockholm, Utbildningsdepartementet, 1972, s. 87. 17

lyriken är representativ för kvalitetslitteraturen (se s. 4) var det således med hjälp av populär skönlitteratur man försökte bygga upp sin ekonomi igen, det vill säga med hjälp av litteratur med stort ekonomiskt värde. Man visar alltså en uppfattning om att kulturellt värde inte betingar ett säkert ekonomiskt värde. Förskjutning av fokus för utgivningen Åsa Warnqvist observerar en ökning av lyrikutgivningen på hela bokmarknaden mellan 1970 och 1995. Om detta stämmer är inte de stora förlagens lyrikutgivning representativ för marknaden i stort, då andelen lyrik i utgivningen enligt denna studie snarare minskar. Förklaringen kan ligga i en förskjutning av lyrikutgivningen till mindre förlag. Likaså kan den redan diskuterade ökade fokusen på ekonomiskt värde snarare än kulturellt värde vara en möjlig orsak. Det finns indikationer på att förskjutningar även ägt rum på marknaden i stort. 1968 års litteraturutredning konstaterar utifrån genomförda statistiska undersökningar att utgivningen av lyrik har förflyttats från de stora förlagen och koncentrerats till små förlag. Detta säger givetvis ingenting om utvecklingen de senaste trettio åren, men rent spekulativt är det högst rimligt då antalet små förlag har fortsatt att öka. 35 Diagram 5: Procentuell fördelning av lyrikutgivning mellan studerade förlag. 35 1997 års litteraturutredning, s. 82. 18

Förskjutningen syns till viss del hos studerade förlagen. Diagram 5 visar hur lyrikutgivningen fördelats mellan de studerade förlagen i tioårsperioder. Bonniers har successivt minskat sin lyrikutgivning medan Norstedts andel har varit tämligen konstant under den studerade perioden. De två mindre av de studerade förlagen, Wahlström & Widstrand och Rabén & Sjögren, har periodvis tagit delar av lyrikutgivningen från de två större förlagen. Rabén & Sjögen i synnerhet fram till 1979, då de åter minskar, vilket troligtvis beror på omläggning i utgivningsprofil. Wahlström & Widstrand ökar i synnerhet efter 1979. Inom Bonnierkoncernen har en förskjutning skett från Bonniers till Wahlström & Widstrand, då man successivt flyttat lyrikutgivning från det förra till det senare. Diagram 6: procentuell fördelning av lyrikutgivning mellan Bonnier och Wahlström & Widstrand, fördelat på tioårsperioder Diagram 6 visar hur Wahlström & Widstrand stått för en allt större andel av koncernens lyrikutgivning under den studerade perioden. 19

Diagram 7: Antal lyriktitlar på Bonniers och Wahlström & Widstrand fördelat på tioårsperioder. Diagram 7 visar att lyrikutgivningen, trots Bonniers vikande siffror, stärkts inom koncernen fram till 1999. Trots Wahlström & Widstrands ökande lyrikutgivning har den dock minskat de senaste tio åren. 250 200 150 100 Lyriktitlar Skönlitterära titlar Samtliga titlar 50 0 1940 1943 1946 1949 1952 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 20

Diagram 8: Utgivning på Wahlström & Widstrand Det blir i diagram 8 tydligt att Wahlström & Widstrand inte följer samma utvecklingskurva som de större förlagen Bonniers och Norstedts. Den drastiska ökningen i slutet av 60-talet förekommer inte. Snarare sker en minskning av det totala antalet utgivna titlar fram till 1962 varpå det vänder till en stadig ökning under hela perioden i slutet av 60-talet då de andra förlagen minskat sin utgivning till följd av ekonomiska problem. I den översiktliga biografin publicerad på förlagets hemsida skriver man att förlaget i början av 60-talet saknade likvida medel men ägde ett stort kapital i form av en stark författarlista och en i högsta grad levande backlist 36. Detta tyder på att man satt en ära i att hålla en kvalitativ utgivning och att det symboliska kapitalet värderas högt. 12 10 8 6 4 2 0 1940 1942 1944 1946 1948 1950 1952 1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Diagram 9: Procentuell andel lyrik i Wahlström & Widstrands utgivning I diagram 9 syns Wahlström & Widstrands lyrikutgivning i absoluta tal, diagram 10 visar lyrikutgivningen som procentuell andel av den totala utgivningen under perioden. Det blir 36 Wahlström & Widstrand, Om förlaget, Historik, publiceringsdatum ej angivet, http://www.wwd.se/om-forlaget/historik/, hämtat 2011-05-29. 21

tydligt att förlaget, trots ekonomiska svårigheter inte skurit ner utgivningen på lång sikt, utan snarare successivt ökat andelen lyrik i utgivningen. En nischad utgivning kan vara ett sätt att knyta en kundkrets närmare sig. Att få en tydlig identitet i deras ögon, något som är förenligt med grundläggande marknadsföringsteoretiska antaganden om detta. 37 En minskning av lyrikutgivningen kan alltså innebära större fokus på annan typ av utgivning, vilket verkar vara fallet för Rabén & Sjögren. 400 350 300 250 200 150 Lyriktitlar Skönlitterära titlar Samtliga titlar 100 50 0 1940 1943 1946 1949 1952 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Diagram 10: Utgivning hos Rabén & Sjögren Rabén & Sjögrens samlade utgivning i fråga om utgivna titlar per år ökar betydligt snabbare än antalet skönlitterära titlar per år. Den samlade utgivningen börjar dock minska efter 1976 samtidigt som den skönlitterära utgivningen ökar och från och med 1984 domineras utgivningen av skönlitteratur. 38 Lyrikutgivningen minskar, vilket tydliggörs i diagram 11 och 12, i takt med att utgivningen koncentreras till skönlitteratur. Notera även i diagram 10 att lyrikutgivningen når en bottennotering 1973, men att både skönlitteratur och den totala utgivningen samma år befinner sig på uppåtgående. Kanske är 37 Carl Gezelius och Per Wildenstam, Marknadsföring - modeller och principer, Stockholm, Bonnier Utbildning, 2009, s. 105-138. 38 Detta syns då samtliga titlar (i vilka skönlitteraturen ju innefattas) under dessa år endast är marginellt högre än antalet titlar klassificerade som skönlitteratur. 22

detta undersökningens tydligaste manifestation av ett försök att göra sig av med den inte omedelbart ekonomiskt lönsamma verksamheten. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1940 1942 1944 1946 1948 1950 1952 1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Diagram 11: Procentuell andel lyrik i Rabén & Sjögrens utgivning 25 20 15 10 5 0 1940 1943 1946 1949 1952 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Diagram 12: antal utgivna lyriktitlar på Rabén och Sjögren Observation i Libris av de utgivna titlarna visar att Rabén & Sjögren successivt gått över till att i första hand ge ut barn- och ungdomslitteratur efter att deras lyrikutgivning börjat minska 23

på 80-talet. Då förlaget specialiserar sig på dessa kategorier är en minskning av lyriktitlar tämligen naturlig. De lyriktitlar som nu ges ut har tilläggsbeteckningen u, (Hc.03,u, det vill säga svensk lyrik för ungdom ). Detta är ytterligare ett exempel på omfördelning, men där en viss typ av utgivning fått stå tillbaka då man nischat förlaget i en annan riktning. 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 13: Antal utgivna lyriktitlar på Norstedts 1940-2009 6 5 4 3 2 1 0 Diagram 14: procentuell andel lyrik i Norstedts totala utgivning Trots den ökade specialiseringen i fallet med Rabén & Sjögren syns i diagrammen 14 och 15 inga tecken på att lyrikutgivningen förflyttats till Norstedts, som inom förlagsgruppen har den 24

mest allmänorienterade profilen. Lyrikutgivningen verkar alltså ha minskat totalt även inom koncernen. Koncernbyggen En utveckling som synts parallellt med de stora förlagens nedskärningar i lyrikutgivningen är att förlagen i allt större utsträckning numera ingår i olika koncerner, vilket hastigt berörs i avsnittet Förlagen i denna studie. 39 Det är alltså möjligt att lyrikutgivning har flyttats inom koncernerna för att profilera förlagen ytterligare. Därmed kan det se ut som om den minskar på de enskilda förlagen, men utgivningen finns till viss del kvar inom samma ekonomiska organisation. Troligtvis blir de största konsekvenserna av detta för lyriken ett styrelsesätt där de ekonomiska besluten tas av personer som inte har direkt insyn i det litterära arbetet. Rabén & Sjögrens rörelse mot allt mer barn- och ungdomslitterattur påbörjades innan de införlivades i Norstedts förlagsgrupp varför det är svårt ett se ett samband mellan minskad lyrikutgivning och själva ingåendet i koncernen. Detta kan förorsaka en slitning mellan image, identitet och profil. 40 Rent spekulativt kan lyrikutgivning gynnas av att den förekommer på ett litet medvetet förlag. En stor koncern skulle däremot kunna innebära att trovärdigheten som lyrikutgivare undermineras. Vid en vidgning av utgivningsprofilen mot en mer ekonomiskt gångbar massmarknadsutgivning parallellt med kvalitetslitteraturen föreligger nämligen risk för att förlaget i allt större utsträckning börjar förknippas med den massmarknadslitteratur, som tar allt större delar av förlagets samlade utgivning i anspråk, trots att de traditionellt sett har en stark lyrikutgivning genom utgivning av etablerade poeter. En medveten konsument, med god kännedom om utgivningsprofiler lär trots att denna är insatt i Bonniers historia av stark lyrikutgivning med väl etablerade poeter knappast tänka att en debutant från Bonniers är speciell just för att den är utgiven på Bonniers. Bredden gör det svårt att greppa Bonniers kvalitetsbegrepp. Ett litet förlag kan däremot göra sig känt för att ge ut en viss typ av debutanter. 39 Mer om de största förlagskoncernerna går att läsa i Förläggareföreningens rapport och i Ann Steiners Litteraturen i mediesamhället, avsnittet Förlag i Sverige. 40 Gezelius och Wildenstam, s, 151. 25

Utgivningsstöd En intressant avvikelse är bottennoteringen hos Rabén & Sjögren i antalet utgivna lyriktitlar 1973 eftersom den avviker mot övriga förlag där lyrikutgivningen stärkts i samband med utgivningsstödet. Rent spekulativt kan detta ha med omläggningen av utgivningsprofil att göra. Diagram 2 och 3 uppvisar en hastig ökning i lyrikutgivningen i samband med stödets införande 1974, redan innan man hunnit utdela några stödpengar. Warnqvist framhåller det faktum att lyrikutgivningen 1977, året efter att stödet utdelades första gången var som störst under hela perioden. 41 Bonniers och Norstedts uppvisar liknande konjunkturer i lyrikutgivningen efter utgivningsstödets införande. Det går inte att entydigt säga att det är avhängigt av utgivningsstödet, men hos båda syns en återhämtning i antalet utgivna lyriktitlar. Även en procentuell ökning syns. Denna blir dock inte ihållande. Det enda studerade förlaget med ihållande ökning av lyrikutgivningen är Wahlström & Widstrand. Troligtvis är inte utgivningsstödet den enda orsaken till ökad utgivning och ökad andel lyrik, även om det mycket väl, med tanke på att ökningar kring denna tidpunkt skett även inom andra förlag Det är också mycket möjligt att Bonniers ökade inflytande har inneburit större resurser för en ökad utgivning. Enligt beräkningar utifrån siffror i Bengt Holmström utgjorde lyrik 27 % av de titlar i kategorin Ny svensk skönlitteratur som tilldelats stöd vid första utdelningstillfället budgetåret 1975/1976. 42 Det finns alltså en diskrepans mellan den fördelning mellan romaner och lyrik om erhållit stöd och de stora förlagens utgivningsprofil, vilket pekar på en diskrepans i värderingen av lyriken mellan de som ska tjäna pengar på den och de som smakmässigt ska värdera den. En möjlig orsak till den trots allt sjunkande utgivningen är att trots att incitament finns för att ge ut lyrik i och med att den inte går minus tack vare stöd trots allt inte blir lönsam, stödet ser nämligen inte till att lyriken säljer, trots åtgärder som prispress. Möjligen kan alltså utgivningsstödet inte göra det lönsamt att ge ut lyrik, bara göra så att det inte blir en direkt förlust. Lyrikutgivning är goodwill. 41 Warnqvist, s. 58. 42 Siffrorna presenteras i tabellform. 104 av 183 stödda titlar är Poesi. Bengt Holmström, Statligt litteraturstöd, Ds U 1977:14, Stockholm, Utbildningsdepartementet 1977, s. 36. 26

Momssänkning 2002 sänktes momsen på böcker till 6 %, bland annat för att svensk bokhandel prismässigt skulle kunna konkurrera med den engelska och amerikanska internetbokhandeln. Detta fick i första hand en positiv effekt på antalet sålda böcker. 43 Effekterna av momssänkningen är omdiskuterad. Intentionen var att bokpriserna skulle sjunka märkbart, men flera undersökningar tyder på att bokhandeln inte sänkte priserna lika mycket som momssänkningen gav utrymme för. Det är mycket möjligt att ett ökat antal sålda böcker har bidragit till de senaste årens positiva trend i antalet utgivna titlar, men det finns säkert flera orsaker. Det verkar i alla fall inte ha haft positiv effekt för utgivningen av kvalitetslitteratur. Det verkar inte heller ha funnits någon bevekelsegrund relaterad till litteraturens kulturella värde i beslutet om den sänkta momssatsen. Konjunkturökningar i samband med momssänkningen syns i statistiken i första hand i allmänutgivningen och den totala skönlitterära utgivningen. Lyrikutgivningen däremot fortsätter att minska. Undantaget är Wahlström & Widstrand, som ökar kontinuerligt. Inga avvikelser sker dock i antalet utgivna lyriktitlar i samband med momssänkningen. Diskussion och sammanfattning av undersökningen Utifrån studien av antalet utgivna titlar går det först och främst att konstatera att antalet utgivna lyriktitlar på fyra av Sveriges största förlag minskar relativt den övriga utgivningen. Det finns potentiella samband mellan förändringarna och viktiga händelser på bokmarknaden, men i en studie av denna omfattning är det vanskligt att utpeka allt för entydiga samband. Givetvis är det utifrån aktuell studie omöjligt att avgöra om vikande försäljningssiffror har bidragit till minskad utgivning eller om en minskad utgivning gjort genren mindre synlig. En studie som även innefattar upplagor och sålda exemplar hade möjligen kunnat stärka teorierna om dessa samband. Detta är givetvis inget unikt för lyriken som genre. Även hos andra typer av litteratur ger antalet utgivna titlar per år bara en del av bilden. Att lyriken på grund av ringa omfattning i antalet utgivna titlar är svår att studera statistiskt är däremot ingenting ytterligare statistiska variabler som upplagestorlekar, sålda exemplar och prisförändringar, kan åtgärda, 43 Effekterna av momssänkningen för bokförsäljningen utreds i fem delar av Bokpriskommissionen i publikationerna Det ska vara billigt att köpa böcker och tidskrifter del I-V. 27

eftersom även dessa variabler hänger samman med siffror som, liksom tidigare konstaterats konstaterats, är väldigt känsliga för tillfälliga händelser (se s. 14). Däremot skulle en kvalitativt orienterad undersökning av värderingar och ekonomiska strategier kunna komplettera fastställd statistik. Händelser som i första hand verkar ha påverkat antalet utgivna lyriktitlar är efterkrigstidens utgivningsoptimism, det sena sextiotalets ekonomiska svårigheter och utgivningsstödets införande. Som Warnqvist påpekar är det dock omöjligt att säga hur lyrikutgivningen hade sett ut om stödet inte införts, varför allt för stora växlar inte bör dras på dessa slutsatser. 44 Både Gedin och Warnqvist spekulerar om relevansen i att kalla de ekonomiska svårigheterna i slutet av 60-talet för förlagskris. Gedin föreslår att det inte rörde sig om en allmän förlagskris utan om en allmänförlagens kris. Om man ser till statistiken i denna studie verkar det också kunna röra sig om en början till kvalitetslitteraturens kris (på stora förlag) då lyrikutgivningen blivit lidande efter 1960-talet. Mest generell och varaktig påverkan verkar den förmodade hårdare ekonomiska styrningen ha haft såtillvida att andelen lyrik i den totala utgivningen på de stora förlagen har sjunkit. Detta föranleder slutsatsen att satsning på kvalitetslitteratur blir sekundärt även då ekonomin är god. Oron för kvalitetslitteraturen verkar alltså ha varit befogad. De stora förlagen är bara representativa för marknaden i vissa avseenden. De är exempelvis inte representativa för lyrikutgivande förlag eftersom lyrikutgivningen allt mer verkar ha koncentrerats till mindre förlag. Man skulle, något hårddraget, kunna påstå att en tro på symboliskt kapital präglat lyrikutgivningen före krisen och en tro på ekonomiskt värde i större utsträckning efter. Det ligger nära till hands att spekulera i Wahlström & Widstrands långsamma, men stadiga ökning av antalet utgivna titlar som en konsekvens av den uppvisade tron på symboliskt kapital och utnyttjande av detta kapital för en tydlig profil, samt Rabén & Sjögrens motsvarande ökning som en konsekvens av den allt tydligare profileringen mot barn- och ungdomslitteratur. Misstron mot smalare titlars ekonomiska lönsamhet skulle ha kunnat försvinna med internetbokhandelns bredare tillgänglighet. Eftersom lyrik kan räknas till en smal genre kan det vara en kategori som främjats av backlistförsäljningen till kunniga köpare. Detta innebär inte nödvändigtvis att den smala utgivningen ökar, statistiken över de stora förlagens utgivning tyder inte på det. Snarare främjar den distributionsmöjligheterna för de små förlagen och förlag med omfattande backlist. Troligt är att de stora, gamla förlagen i stället 44 Warnqvist, s. 58-59. 28