Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

Relevanta dokument
Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Sveakonferensen januari 2015

Helsäd i ekologisk odling. Råd i praktiken

PM Strategin för växtskyddsmedel

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Lågt kväveupptag senaste veckan

Kväveupptaget har tagit fart

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Radhackning i robusta odlingssystem

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Samodling av majs och åkerböna

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Sorter ekologisk odling

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Utnyttja restkvävet i marken

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation

POM. Programmet för odlad mångfald

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Ekologisk produktion lantbruk

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Sortanpassad kvävegödsling

Baljväxter till livsmedel och foder

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Räkna med vallen i växtföljden

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Nu är höstvetet i axgång

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Ekologisk odling av åkerböna Råd i praktiken

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Svampbekämpning i vårkorn

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Transkript:

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna Økologi Landscentret

8 försök med trindsäd i renbestånd och samodling 2001-2003 Korn, ärt, lupin, åkerböna Två sorter av trindsäd Gödsling = 50 kg N per ha i korn (2002-03) Insådd av engelskt rajgräs och skörd av korn året efter

45,0 40,0 Kärnskörd- Vårkorn och trindsäd, renbestånd och samodling, 8 försök 2001-2003 LSD = 7,9 hkg pr. ha. 35,0 Frø/kerneudbytte, hkg pr. ha. 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Vårbyg Markæ rt Smalbladet lupin (P rima) Hestebønne Byg/æ rt Byg/lupin Byg/lupin/æ rt Byg/hestebønne Byg Korn Bælgsæd Trindsäd

10,0 9,0 Proteinskörd - Vårkorn och trindsäd, renbestånd och samodling, 8 försök 2001-2003 Vårbyg Markært Lupin (Prima) Hestebønne Byg/ært Byg/lupin Byg/lupin/ært Byg/hestebønne LSD = 1,8 hkg pr. ha 8,0 Proteinudbytte, hkg pr. ha. 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Landscentret International s:\inet\osv.ppt 4

Slutsatser Merskörd (kärnor) vid samodling Korn-ärt: 31 % (signifikant) Korn-lupin: 17 % Korn-åkerböna: 14 % Proteinskörden var samma för alla försöksled med ärt Inga större skillnader mht. ogräs och bladlöss Endast mätbar kväveefterverkan efter trindsäd i renbestånd

Försök med vårvete, ärt och lupin i renbestånd och samodling Syfte med försöken: Högre proteinhalt i vårvete till bröd? Högre skörd och mindre ogräs vid samodling? Utsädesmängd 50:50 och 75:75 14 försök 2003-2005

Kärnskörd, dt per hektar 40 a a a 30 20 b b 10 0 Vårhvede Markært Lupin Hvede Vete Bælgsæd Trindsäd Ært/hvede Lupin/hvede

Slutsatser - kärnskörd Skörd samodling = skörd i vårvete Trindsäd i renbestånd har gett en låg skörd Inte väsentligt mindre ogräs vid samodling Högst skörd och minst ogräs vid 75:75 udsädesmängd Högre vattenhalt i lupin/vårvete

Hkg protein pr. ha. 7 6 5 4 3 2 1 0 Proteinudbytte Proteinskörd LSD Vårhvede Mark ært Proteinskörd Lupin Ært/ hvede Lupin/ hvede

dt protein per ha 7 6 5 4 3 2 1 0 Proteinskörd och proteinhalt (%) LSD Protein-% Vårhvede Markært Lupin Proteinskörd Ært/ hvede Lupin/ hvede Protein-% 13 12 11 10 Proteinprocent i vårvete

Slutsatser protein och ekonomi Proteinskörd samodling = proteinskörd i trindsäd i renbestånd Högre proteinhalt i vårvete i samodling, speciellt i samodling med ärt Bästa ekonomiska resultat i samodling oavsett om skörden användes till foder eller brödvete (efter sortering)

Resultat samodling av vårvete och korn, dt kärna per hektar Korn Ärt Lupin Ärt/korn Lupin/korn Antal försök och år 14 fs. 2003-2005 Vårvete 34,7 24,9 19,4 34,7 35,8 8 fs. 2001-2003 Vårkorn 26,6 37,2 27,0 41,8 31,4

Förutsättningar i samodlingsförsöken med vårvete och korn: Antal försök och år Fokus på: Gödsling: Etablerad i fält med: 14 fs. 2003-2005 Vårvete Brödvete 2/3 av försöken Vårvete 8 fs. 2001-2003 Vårkorn Protein-foder Ingen Ärt

Rekommendationer samodling Samodling är ingen bra strategi vid produktion av brödvete Blandsäd har samma krav på odlingsförutsättningar som trindsäd i renbestånd Större odlingssäkerhet vid samodling jämfört med ärt och lupin i renbestånd

När ska man samodla? Förfrukt Bra Dålig Dålig Ogräs Mycket/Lite Lite Mycket Gröda Spannmål Trindsäd Samodling

Fördelar vid samodling av spannmål och trindsäd Större kärnskörd och proteinskörd Mer protein i korn och vete vid samodling med ärt. Man behöver inte gödsla med stallgödsel eller specialgödselmedel Mindre ogräs och färre skadegörare och sjukdomar Bättre utnyttjande av ojämna jordar

Nackdelar Man måste själv ta hand om försäljningen Växtföljdssjukdomar Mognar de samtidigt? Välj lämpliga sorter och arter mht. mognadstidpunkt och/eller skördestabilitet Torkningsbehov vid ujämn mognad Mindre koncentrerad protein i spannmål/trindsäd jämfört med trindsäd i renbestånd

Spannmål/trindsäd

Växtföljd: Rekommenderat avstånd i tid mellan olika arter av trindsäd Ärt Åkerböna Lupin Ärt 4-5 3-4 1 Åkerböna - 3 2 Lupin - - 2

Skörd i renbestånd = 100 Vårvete/ärt

Vårvete/ärt Vårvete/lupin

Trindsäd som blandningspartner Ärt är mest flexibel Lupin er minst flexibel Ärt passar bra till korn, havre och vårvete Lupin passar bra till havre och vårvete Åkerböna passar bäst till havre och vårvete pga. mognadstidpunkten.

Samodla protein! Så en blandning av spannmål och trindsäd som är rik på trindsäd. 60-75% trindsäd och 25-40% spannmål Tidig sådd gynner ärt och åkerböna Inget behov av gödsling eller bra förfrukt Inte för mycket ogräs