Styrel: Länsförsök Dalarna 09 Slutrapport

Styrel: Länsförsök Dalarna 09 Slutrapport 1

1. Sammanfattning... 4 1.1 Sammanfattande beskrivning av arbetet... 4 1.2 De viktigaste slutsatserna... 4 1.2.1. Förslag till enklast möjliga planeringsprocess... 4 1.2.2. Förutsättningar för att införa systemet 2011... 6 2. Inledning... 9 2.1. Bakgrund till Styrel... 9 2.2. Syfte, metod och material... 11 3. Beskrivning av projektet... 12 3.1. Sammansättning av deltagare: Länsförsök Dalarna 2009... 12 3.2 Referensgrupper... 12 3.3. Projektets ekonomi... 13 3.4. Översiktlig arbetsplan och rollfördelning... 13 4. Redovisning av länsförsöksprocessen (steg 1-9)... 14 4.1. Steg 1: Energimyndigheten inriktar arbetet (januari-februari)... 15 4.2. Steg 2: Länsstyrelsen initierar processen och sammankallar kommuner & elnätsföretag (januarifebruari)... 16 4.3. Steg 3: Kommuner klarlägger vilka typer av elanvändare de vill prioritera inom sitt område (februarimars)... 17 4.4. Steg 4: Kommuner och elnätsföretag klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter på lokal nivå (marsapril)... 18 4.5. Steg 5: Länsstyrelsen och regionnätsföretag klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter på regional nivå (mars-april)... 21 4.5.1. Prioritering av aktörer av nationell karaktär... 22 4.5.2. Prioritering av aktörer av regional karaktär... 24 4.5.3. Stora el-användares intresse av och möjlighet att sluta effektreduceringsavtal... 26 4.6. Steg 6: Kommunerna tar fram och stämmer av beslutsunderlag med respektive kommunledning (aprilmaj)... 28 4.7. Steg 7: Länsstyrelsen aggregerar underlag från lokal och regional nivå till ett beslutsunderlag (maj-juni)... 28 4.8. Steg 8: Elnätsföretagen validerar beslutsunderlaget (juni)... 30 4.9. Steg 9: Beslutsunderlaget stäms av mot Länsstyrelsens ledning (juni-augusti)... 31 4.10. Övergripande stötestenar... 32 4.10.1. Beslutsunderlag... 32 2

4.10.2. Fördelningsnyckel... 33 4.10.3. Sekretesshantering... 35 4.10.4. Kommunikationslösningar... 36 4.10.5. Reservkraftverk och Drivmedel... 37 5. Förslag till enklast möjliga planeringsprocess... 38 6. Samordning med andra aktiviteter inom krisberedskapen... 40 6.1. Styrel och Rakel... 40 6.2. Risk- och sårbarhetsanalyser... 41 6.3. Positiva aspekter för den framtida beredskapsplaneringen... 41 7. Kostnader... 42 Appendix 1: Enkät stora elanvändare... 44 Appendix 2: Förslag på detaljerat beslutsunderlag... 45 3

1. Sammanfattning 1.1 Sammanfattande beskrivning av arbetet Vid senare år har fler och fler aktörer konstaterat att Sverige, och västvärlden i stort, har ett stort och dessutom ökande beroende av el. Vid ett par tillfällen har elförsörjningen nationellt varit nära att kollapsa, något som i praktiken sker om efterfrågan på el vid någon tidpunkt är större än tillgången i elnätet. Skulle detta ske i dagsläget kan Svenska Kraftnät koppla bort hela regioner på stamnätet. Samtidigt som denna åtgärd skulle rädda elnätet, skulle konsekvenserna bli förödande för liv och egendom, samt för rättssäkerheten i samhället. Regeringen gav mot denna bakgrund uppdrag åt Energimyndigheten att skapa möjligheter för styrning av knappa eltillgångar till prioriterade användare, vilket resulterade i arbetsnamnet Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer (Styrel). Tanken bakom Styrel är i stora drag att bortkoppling av elkunder ska ske utifrån en lokalt förankrad process som i möjligaste mån ser till att samhällsviktig verksamhet får el vid nationell effektbrist. På uppdrag av regeringen testades Styrel av kommuner och elnätsföretag i fyra lokala projekt under 2008. Under 2009 genomfördes ytterligare försök, så kallade länsförsök där Dalarna var ett av de deltagande länen (Blekinge och Skåne var de två övriga). Syftet med denna rapport är att efter utfört Länsförsök avlägga rapport till Energimyndigheten över det genomförda arbetet, samt att i denna rapportering ge förslag på en förenklad planeringsprocess inför det skarpa införandet av Styrel över hela landet 2011. 1.2 De viktigaste slutsatserna 1.2.1. Förslag till enklast möjliga planeringsprocess Mot bakgrund av de resonemang som lyfts fram under de olika stegen i kapitel 4 i denna rapport, förordar vi från Länsförsök Dalarna att följande steg ingår, i nämnd ordning, i en förenklad planeringsprocess inför införandet av Styrel 2011: 4

1. Respektive länsstyrelse utser en projektledare. 2. Länsstyrelsen identifierar regional och nationell samhällsviktig verksamhet, identifierar utifrån koncessionskartor hur elnäten är lokaliserade samt vilka elnätsföretag som finns representerade i länet. 3. Länsstyrelsen tillsammans med elnätsbolagen identifierar hur många megawatt (MW) som finns i de olika uttagspunkterna, samt hur mycket MW som återstår efter att regionala/nationella, samt de stora el-användarna har prioriterats. 4. Samtliga länets kommuner kallas till en första information tillsammans med representanter från elnätsbolagen. Vid detta möte förmedlas informationen som genererats från steg 2 och 3. 5. Kommunerna får i uppdrag att förteckna lokal samhällsviktig verksamhet, prioritera denna och lägga in objekten på en GIS-karta tillsammans med elnätsföretagen. 6. Länsstyrelsen samlar in det detaljerade beslutsunderlaget från kommunerna och sammanställer en regional plan. 7. Efter dialog med länets kommuner fastställer Länsstyrelsen dessa planer. Utöver ovanstående förslag presenteras nedan två generella rekommendationer på förändringar i Styrelhandboken: Stryk exempel som inte ska användas från handboken. Tydliggör vad som menas med politisk ledning respektive kommunledning. 5

1.2.2. Förutsättningar för att införa systemet 2011 Nedan presenteras en rad förutsättningar som Länsförsök Dalarna, om de implementeras/åtgärdas, anser kommer att underlätta införandet av Styrel 2011. De redovisas utan rangordning. Identifiering av samhällsviktig verksamhet Eftersom förutsättningarna för kommun och elnätsföretag att ta fram det detaljerade beslutsunderlaget kan variera från kommun till kommun (beroende på en rad omständigheter såsom storlek på kommunen, tidigare samarbeten, organisatoriskt minne, tidigare krishanteringsarbete etc.), ser vi det som en fördel om exempel på hur detta arbete kan genomföras anges i Styrelhandboken till exempel användandet av SNI-koder (se utförligare resonemang i kapitel 4.4.). Vidare menar vi att förutsättningarna för en smidig planeringsprocess ökar markant vid förekomsten av genomförda risk- och sårbarhetsanalyser, eftersom samma tankemönster återkommer i Styrelarbetet. Prioritering av aktörer av nationell karaktär De myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap (enligt Förordning 2006:942), samt andra identifierade nationella aktörer (t.ex. Försvarsmakten, Post och Telestyrelsen etc.) som är relevanta i ett Styrelsammanhang bör förmedla sin respektive samhällsviktiga verksamhet som finns i landet via central myndighet ut till länsstyrelserna (se utförligare resonemang i kapitel 4.5.1.). Stora elanvändare Från Länsförsök Dalarna förordar vi att man kompletterar nuvarande definition av stora elanvändare med ett riktvärde angett i MW (t.ex. användare över 50MW ) eftersom uppfattningen och kunskapen i kommuner och på länsstyrelser om vilka nivåer som är intressanta att inkludera kan vara väldigt ojämn (se utförligare resonemang i kapitel 4.5.3.). Vidare bör avgörande beroendeförhållanden tas med i beräkningen av prioriteringen av en stor elanvändare, eftersom några av dessa elanvändare inte har möjlighet att koppla ned men vars verksamhet är avgörande för andra prioriterade objekt (se utförligare resonemang i kapitel 4.5.3.). 6

Enklas möjliga planeringsprocess Bland annat efter de egna erfarenheterna från länsförsöket, men även utifrån övrig diskussion och tankar föreslår vi en förändring av följdordningen i planeringsprocess. Från Länsförsök Dalarnas perspektiv ser vi att processen avsevärt skulle underlättas, tydliggöras och effektiviseras om detta genomfördes (såsom presenterat i kapitel 5, men även utförligt resonerat kring i kapitel 4.7). Beslutsunderlag I den omarbetade Styrelprocessen bör det tydliggöras att det finns flera olika beslutsunderlag som åsyftas, samt att man tydligt anger vad som ska ingå i dessa och gärna också exemplifierar hur ett sådant underlag kan se ut. (se utförligare resonemang under kapitel 4.10.1). 7

Fördelningsnyckel Den rådande likformiga fördelningsnyckeln uppfattas av flera aktörer som skev och orättvisande. Länsförsök Dalarna förordar därför en annan fördelningsnyckel som dels anses som genomförbar av ett flertal aktörer inom försöket, dels genererar en rättvisare fördelning av effekt och därmed löser en del av den storstadsproblematik som uppstått inom länsförsöken (se kapitel 4.10.2 för utförligare resonemang). Sekretesshantering Inom ramen för Länsförsök Dalarna förordar vi att sekretesshanteringen inom Styrels hela planeringsprocess styrs upp från centralt håll (se åtgärdsförslag i kapitel 4.10.3). Kommunikationslösningar Inom ramen för Länsförsök Dalarna förordar vi en stor del av centralisering när budskapet om Styrel ska föras ut, både inför och under en eventuell kris (se åtgärdsförslag i kapitel 4.10.4). Mallar Centrala riktlinjer med färdiga mallar för prioriteringar är viktiga för att vinna tid i projekten och att kunna göra jämförelser mellan de olika kommunerna. Även riktlinjer för avtal med större elförbrukare skulle förenkla införandet. 8

2. Inledning 2.1. Bakgrund till Styrel El-bortfall i dagens svenska samhälle hör till de scenarion som både kan komma att åsamka stora skador och som har relativt stor sannolikhet att inträffa. Elförsörjningen nationellt riskerar att kollapsa om efterfrågan på el vid någon tidpunkt är större än tillgången något som hittills inte har inträffat, men som dock har varit nära att ske vid ett par tillfällen. Exempelvis skulle det kunna inträffa om ett par kärnkraftsblock tvingas ställas av samtidigt som det är mycket kallt väder. Om detta skulle inträffa idag kan Svenska Kraftnät gå in och koppla bort delar av stamnätet, vilket skulle resultera i att hela regioner i landet ställs helt utan el. Konsekvenserna för samhället skulle bli mycket stora eftersom vi idag är ytterst beroende av el prognosen pekar dessutom på att elberoendet ökar. Skadorna skulle drabba både liv och egendom och stora ekonomiska värden skulle gå till spillo. I dagens system är det i första hand respektive el-användares ansvar att planera och förbereda sig för elbrist, oavsett om det är industri, offentlig verksamhet, företag eller hushåll, vilket resulterat i byggnation av reservkraft på flera håll. I beredskapssammanhang har det dock konstaterats att en samhällsövergripande planering för elbrist avsevärt skulle minska skadeverkningarna. Förklaringen till detta är dels att en övergripande strategi minskar risken för luckor i beredskapen, dels har det visat sig att en del av de aktörer som idag förlitar sig på reservkraftverk inte genomför provdrift regelbundet och därtill inte har drivmedel för att driva reservkraftverket under en längre tid två avgörande faktorer. Regeringen gav mot denna bakgrund uppdrag åt Energimyndigheten att skapa möjligheter för styrning av knappa eltillgångar till prioriterade användare, vilket resulterade i arbetsnamnet Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer (Styrel). Med utgångspunkt i att dagens frånkopplingssystem 1) skyddar elsystemet men inte elanvändarna, 2) kopplar bort samtliga elanvändare inom stora områden, 3) inte beaktar samhällsviktiga verksamheters elbehov, samt 4) ger stora negativa konsekvenser för samhällets funktion, lämnade Energimyndigheten in ett förslag till regeringen för hur ett 9

genomtänkt system för prioritering av elanvändare skulle kunna se ut. På uppdrag av regeringen testades detta förslag av kommuner och elnätsföretag i fyra lokala projekt under 2008: Karlskrona; Ludvika, Ljusnarsberg och Smedjebacken; Malå, Norsjö, Skellefteå, samt i Malmö. 2009 var det dags för en breddning av dessa försök, där man dels ville involvera länsstyrelser, dels ville fånga olika aspekter av scenarion som kan tänkas komma att bli aktuella vid det framtida införandet av Styrel. Tre län kom att involveras: Blekinge län (med Karlskrona, Karlshamn, Olofström, Ronneby och Sölvesborg kommun) som skulle prova planeringsprocessen med samtliga kommunerna i länet involverade. Dalarnas län (med utvalda Borlänge, Falun, Hofors, Ludvika och Malung-Sälen kommun) vars fokus skulle fånga in eventuell länsöverskridande problematik (gentemot Gävleborgs län i och därav deltagande från Hofors kommun och elnätsföretag), samt mindre kommuners eventuella planeringsaspekter. Skåne län (med Malmö stad) som fokuserade på storstadsregionens aspekter. Målsättningen med Styrel: Verksamheter som är viktiga för samhället ska prioriteras så att de så långt möjligt får el vid elbrist det sårbara samhället görs mer robust i en krissituation Oprioriterade elanvändare kan kopplas bort Planeringen kan ske utifrån lokala förutsättningar och ansvar Den medborgerliga dialogen och politiska förankringen upprätthålls lokalt Vi byter ett tekniskt styrt, dåligt fungerande system, mot ett demokratiskt styrt och bättre fungerande system Verksamheter som är viktiga för samhället ska prioriteras och andra ska kunna kopplas bort Framtiden: Under resterande del av 2009 kommer en revidering ske av Energimyndighetens inriktningsdokument och övrigt material som berör Styrel. Vidare tas ett utbildningskoncept 10

fram som under 2010 ligger till grund för de utbildningsinsatser som kommer att ske för landets länsstyrelser, kommuner och elnätsföretag. Under 2010 kommer även ändringar ske i den nuvarande el-lagen och relevanta föreskrifter. 2011 planerar man slutligen att införa Styrel brett över hela landet. 2.2. Syfte, metod och material Syftet med denna rapport är att efter utfört Länsförsök avlägga rapport till Energimyndigheten över det genomförda arbetet, samt att i denna rapportering ge förslag på en förenklad planeringsprocess inför det skarpa införandet av Styrel 2011. Metoden som ligger till grund för detta arbete har varit att inom länsförsöket (deltagande elnätsföretag, kommuner, Länsstyrelsen) pröva den planeringsmodell som presenterats i Styrelhandboken (de tio stegen), samtidigt som anteckningar förts i syfte att samla in information till slutmålet, dvs. den här slutrapporten. Anteckningarna har fokuserat på problemområden eller stötestenar i processen samt eventuella förslag på lösningar till dessa. Under planeringsprocessens gång har vi även erhållit stöd och bollplanksfunktion från 4CStrategies, det konsultföretag som anlitats av Energimyndigheten för genomförandet av länsförsöken 2009. Det material som ligger till grund för rapporten är dels hela den skriftliga dokumentation som samlats in under projektets gång t.ex. mötesprotokoll, memon, underlag, enkäter, hemställan etc., dels underlag som sänts in från deltagande aktörer i form av beslutsunderlag, frågeställningar och underlag som efterfrågats i direkt anslutning till denna rapports rubrikställningar. 11

3. Beskrivning av projektet 3.1. Sammansättning av deltagare: Länsförsök Dalarna 2009 Länsförsök Dalarna med deltagande av en länsstyrelse, fem kommuner, samt berörda elnätsföretag består av följande aktörer: Länsstyrelsen Dalarna Borlänge Kommun Falun Kommun Hofors Kommun Ludvika Kommun Malung-Sälen Kommun Borlänge Energi AB Falu Elnät AB Hofors Elverk Västerbergslagens Elnät AB Malung Elnät AB Fortum Distribution AB Vattenfall Försöket baseras delvis på hittills genomförd verksamhet i Ludvika, Ljusnarsberg och Smedjebacken kommun under kommunförsöket 2008. 3.2 Referensgrupper Vi presenterade Styrel Länsförsök Dalarna 09 för Dalarnas Näringslivsråd för kris (olika delar av näringslivet är representerade i denna grupp), samt Dalarnas Regionala Krishanteringsråd (representerade inom denna gruppering är: Länsstyrelsen, Polisen, Räddningstjänsterna, SOS Alarm, Landstinget, Svenska Kyrkan, Försvarsmakten, Civilförsvarsförbundet, Vägverket, Banverket och Sveriges Radio Dalarna). 12

3.3. Projektets ekonomi Ersättning från Energimyndigheten: 1050 tkr Ersättning till deltagande kommun: 150 tkr 3.4. Översiktlig arbetsplan och rollfördelning Länsstyrelsen: Leder det samlade länsförsöket, vilket bl.a. omfattar: Projektledning inkl. projektplan, organisering av försöket och framtagning av detaljerade uppdrag till övriga deltagare. Samverkan (genom erfarenhetsutbyte) med andra försökslän. Ansvar för budget enligt avtal med Energimyndigheten (för samtliga involverade aktörer). Ansvar för månadsrapporter till Energimyndigheten. Ansvar för att i en rapport senast den 30 september 2009 lämna svar på frågeställningar enligt ovan. Genomförande av den regionala planeringsprocessen utifrån Styrelhandboken, inklusive samverkan med närliggande län (Örebro och Gävleborgs län). Kommunerna: Genomför den lokala planeringsprocessen med utgångspunkt i Styrelhandbokens tio steg i samarbete med elnätsföretagen och länsstyrelse, samt deltar i analyserna av försöket. Elnätsföretagen: Genomför av arbetet med utgångspunkt i Styrelhandbokens tio steg i samarbete med kommuner och länsstyrelsen samt deltar i analyserna av försöket. I analysarbetet bör elnätsföretagen lägga fokus på konsekvenser för elnätsföretag. Samverkan bör ske med branschorganisationen Svensk Energi. 13

4. Redovisning av länsförsöksprocessen (steg 1-9) I följande underkapitel kommer vart och ett av de nio stegen i Styrelhandboken, det vill säga den genomförandeprocess som Länsförsöket var ålagt att pröva, att beskrivas. Det tionde steget är författandet av denna rapport, varför det steget utesluts i beskrivningen. Gränssättande för försöket var dels det scenario vi arbetade efter, dels de avgränsningar som angetts inför arbetets uppstart: Scenario: El-bristen varar i upp till en vecka. Det är minusgrader ute. Tre nivåer av bortkoppling testas: 30, 50 och 70 procent. Det vill säga vilka elanvändare bör kopplas bort (ska inte få el) om vi endast har tillgång till 30, 50 respektive 70 % av maxlasten? Avgränsningar: Arbetet ska bygga på aktuella tekniska förutsättningar i elnäten. Det ska kräva rimliga insatser, det vill säga det finns inga krav på större investeringar eller liknande (det kommer dock sannolikt att leda till ökad utveckling av fjärrstyrning). Det ska inte kräva omfattande organisatoriska förändringar. Målsättningen har varit att lägga upp samtliga underkapitel på samma sätt, med en inledande beskrivning av vad varje aktör inom länsförsöket ålades att genomföra (enligt Styrelhandboken), samt en uppföljande del med en beskrivning av hur arbetet fortgick och resonemang kring vilka stötestenar som eventuellt dök upp i denna process. Vid de fall det känts bekvämt har vi även angett förslag på hur man kan göra för att försöka underlätta arbetet i det framtida införandet av Styrel 2011. Vissa stötestenar kan ha varit förekommande genom flera delar av de nio stegen, dessa presenteras i det sista underkapitlet. Månaderna som finns angivna vid varje rubrik är den i Styrelhandboken föreslagna tidsåtgången för genomförandet, den verkliga tiden för genomförandet blev vanligtvis något 14

annat, delvis beroende på att processen redan i starten blev kraftigt försenad på grund av oklarheter i huruvida det skulle bli något projektavtal eller inte. 4.1. Steg 1: Energimyndigheten inriktar arbetet (januari-februari) Länsstyrelsen Godtar inriktningsdokumentet och tecknar avtal med Energimyndigheten. Analyserar inriktningen. Kommunerna Godtar sitt deltagande i länsförsöken och analyserar inriktningen. Elnätsföretagen Godtar sitt deltagande i länsförsöken och analyserar inriktningen. Inriktningen av arbetet drog ut på tiden på grund av oklarheter i avtalet mellan Energimyndigheten och Länsstyrelsen. 4.1.1. Den länsöverskridande problematiken Tanken med den eventuella länsgränsöverskridande problematiken var att angränsande län skulle kunna bli drabbade av beslut från andra sidan länsgränsen. Till exempel om ett elnätsföretag är hemmahörande i Dalarnas län, men ellinjerna sträcker sig över länsgränsen in till Gävleborgs län skulle det teoretiskt sett kunna uppstå intressekonflikter. Givet att en kommun i Gävleborgs län har samhällsviktig verksamhet på denna ellinje är det beroende av att Dalarna tar med denna aspekt i den regionala bedömningen och prioriteringen. Tyvärr, för detta länsförsöks bästa, uppstod inte några sådana exempel i Länsförsök Dalarna eftersom vi efter att ha begärt in uppgifter från Energimarknadsinspektionen om vilka koncessionsområden som fanns i Dalarna kunde konstatera att det inte förefaller finnas några större överlappningar mellan länen. Hade det uppstått ett par sådana här intressekonflikter hade vi förhoppningsvis kunnat avge en mer utförlig redogörelse på hur man hade kunnat hantera situationen. Relationerna inom länsstyrelsevärlden, vilka förmodas vara goda landet 15

över, är naturligtvis avgörande. Dock hade det varit intressant att testa ett riktigt scenario för att utröna om det hade behövts någon formalia kring detta. 4.2. Steg 2: Länsstyrelsen initierar processen och sammankallar kommuner & elnätsföretag (januari-februari) Länsstyrelsen Upprättar en projektplan i samverkan med kommuner och elnätsföretag. Bjuder in till och genomför ett startmöte med kommuner och elnätsföretag. Samverkar ev. med övriga försökslän. Kommunerna Deltar vid startmötet och bidrar med eventuella erfarenheter från kommunalt pilotprojekt samt påbörjar därefter sitt lokala prioriteringsarbete. Elnätsföretagen Deltar vid startmötet och bidrar med eventuella erfarenheter från kommunalt pilotprojekt samt påbörjar därefter sitt deltagande i prioriteringsarbetet. Ett första länsprojektmöte hölls med kommuner och elnätsföretag i mitten av mars. Redan nu är projektet försenat om en jämförelse görs med den föreslagna tidsangivelsen (januarifebruari). Vid de första genomläsningarna av Styrelhandboken var det framförallt följande aspekter som var svåra att ta till sig och som kanske förtjänar att tydliggöras i en senare version: Ordet "beslutsunderlag" förekom flitigt i flera olika sammanhang och med olika innebörd: 1) resultatet av kommunens prioritering, 2) samhällsviktig verksamhet utmappat på elnätskartor eller 3) länsstyrelsens underlag för beslut. 16

Det fanns två olika grunder för prioritering av samhällsviktig verksamhet: dels förslaget från Energimyndigheten, dels "Karlskronamodellen". Vid det inledande projektmötet väcktes idén om att man kan sänka effektbehovet med 5-10 % enbart genom att sänka spänningen. Vidare diskuterades möjligheten att genomföra lokal RoBo (roterande bortkoppling), något som anammades av några av de deltagande kommunerna, men inte av andra. Dels beror det på elnätets praktiska förutsättningar, dels på om man tror på genomförbarheten med RoBo eller inte. Ludvika kommun och Västerbergslagens elnätsbolag AB genomförde i anknytning till detta en djupstudie på värmepumpar och dess inverkan på RoBo vid effektbortfall. Inom projektet enades vi om att följa den föreslagna prioriteringsordningen i Styrelhandboken. Ett liknande arbete hade redan under 2008 genomförts i Ludvika, men där konstaterades det att de skulle försöka föra över den prioriteringen till det nya förslaget. Borlänge kommun hade vid startmötet redan initierat sitt arbete och därmed konstaterat att Karlskronaexemplet, som också det presenterades i Styrelhandboken, var en lämplig prioriteringsordning. Eftersom projektet i sin helhet var sent i sin uppstart lät vi det därför vara olika prioriteringsordning mellan de deltagande kommunerna. 4.3. Steg 3: Kommuner klarlägger vilka typer av elanvändare de vill prioritera inom sitt område (februari-mars) Kommunerna Klarlägger och färdigställer en lista över de verksamheter de vill prioritera inom sitt område grupperade i prioritetsklasser. Eventuellt med hänsyn tagen till fast installerad reservkraft inom den egna verksamheten. Arbetet med att utse vilken samhällsviktig verksamhet som finns inom kommunerna skedde på olika sätt. I till exempel Malung-Sälen sände beredskapssamordnaren ut en enkät till samtliga kommunförvaltningar, kommunala bolag, landstinget och till näringslivet där 17

aktörerna ombads besvara vilken samhällsviktig verksamhet man ville prioritera utifrån det angivna scenariot i Styrelhandboken och varför. Utifrån de inkomna svaren rangordnades verksamheterna sedan i de sju olika prioritetsklasserna. Här hjälptes man även av att det lokala elnätsföretaget redan tidigare hade genomfört ett arbete med roterande bortkoppling, något som underlättade Styrelarbetet och planeringen väsentligt. I Falun, Borlänge och Hofors kommun tog man den föreslagna prioriteringsordningen i Styrelhandboken som startpunkt inför nästkommande steg (se under steg 4). Ludvika hade i princip redan genomfört detta arbete i och med sitt deltagande under 2008, men fortsatte att finjustera sitt instrument, samt fundera över beroendeförhållanden och deras betydelse för Styrel, såsom värmepumpar, drivmedel och reservkraftverk etc. Ludvika fungerade även som referens och extra stöd till gruppen i sin helhet, dels i och med sitt tidigare deltagande i UPOS och kommunförsöken 2008, dels tack vare deras representation i den centrala referensgruppen. 4.4. Steg 4: Kommuner och elnätsföretag klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter på lokal nivå (mars-april) Kommunerna Bjuder in elnätsföretagen till ett möte. Sänder en lista med de verksamheter som de vill prioritera till elnätsföretagen Genomför möten och klarlägger tillsammans med elnätsföretagen de praktiska prioriteringsmöjligheterna. Upprättar en förteckning över vilka utgående linjer som valts ut för prioritering i händelse av 30, 50 respektive 70 procents bortkoppling samt vilka verksamheter som inte kunnat väljas av praktiska skäl. Elnätsföretagen Klarlägger vilka uttagspunkter i elnätet som de elanvändare som kommunen vill prioritera är anslutna till. 18

Genomför möte med kommunen där praktiska prioriteringsmöjligheter klarläggs. Tre olika bortkopplingsalternativ (30, 50 respektive 70 procents eltillgång) tas fram där de utgående linjer som kan prioriteras markeras. Samtliga kommuner hade möten med sina lokala elnätsbolag där beredskapssamordnaren, tillsammans med elnätsföretaget, fördelade de samhällsviktiga verksamheterna på de olika ellinjerna. För flera av kommunerna flöt steg 3 och steg 4 ihop eftersom man rationaliserade arbetet i och med att de övergripande prioriteringsklasserna (1-7, se nedan) omsatta i verksamheter snarare än specifika objekt var de som presenterades på det inledande mötet med elnätsföretaget. 1. De elanvändare som har mycket stor betydelse för befolkningens liv och hälsa. Exempel på några verksamheter som kan uppfylla dessa kriterier är: Hälso- och sjukvård samt omsorg (akutsjukhus, primärvård etc.) Kommunalteknisk försörjning (dricksvattenförsörjning etc.) Skydd och säkerhet (Räddningstjänst, SOS Alarm etc.) 2. Mycket stora elanvändare (elintensiv industri) som genom avtal åtagit sig att reducera effektuttaget vid elbrist. De elanvändare som är kopplade direkt på regionnätet och har mycket stor elförbrukning och som på frivillig väg åtagit sig att reducera effektuttaget till ett minimum. Om de gör detta ska de inledningsvis prioriteras högt, så att de kan stänga ned sin verksamhet under kontrollerade former. 3. De elanvändare som har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet, grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter. Exempel på några verksamheter som kan uppfylla dessa kriterier är: Finansiella tjänster (betalningsförmedling, tillgång till kontanter etc.) Transporter (väg-, järnväg-, sjö-, och flygtransport etc.) Information och kommunikation (teletjänster, Internet, radio- och TV-utsändningar etc.) 19

4. De elanvändare som har mycket stor betydelse för miljö. 5. De elanvändare som har mycket stor betydelse för ekonomi. 6. De elanvändare som har mycket stor betydelse för sociala och kulturella värden. 7. Övriga elanvändare. Lägst prioriterade blir övriga elanvändare. Här återfinns exempelvis enskilda hushåll, kontor, handel och de flesta tillverkningsföretag. Elnätsföretagen identifierade sedan var dessa verksamheter fanns i elnätet och kunde utifrån detta arbete bestämma vilka objekt som var aktuella. Medan det för en del elnätsföretag varit en enkel sak att både identifiera den samhällsviktiga verksamheten och sedan mappa ut den på ellinjerna, har det i andra fall varit en betydligt mer arbetskrävande insats. I det förekommande fallet efterfrågades en mer genomarbetad identifiering av den samhällsviktiga verksamheten än enbart den övergripande prioriteringen (de sju prioritetsklasserna i Styrelhandboken). Varför det varit så olika förutsättningar hos elnätsbolagen att hantera detta har vi ännu inte identifierat, men kan vara värt att titta närmare på inför införandet av Styrel 2011. Några av orsakerna kan exempelvis vara: storleken på kommunen eller elnätsbolaget styrkan i det organisatoriska minnet (bland annat personalomsättningen etc.) och lokalkännedomen graden av nära samarbete sedan tidigare mellan beredskapssamordnare och elnätsbolag tidigare beredskapsplanering inom elnätsföretaget elnätets struktur och administration Det finns en rad faktorer som kan vara avgörande för om elnätsföretaget ska ha goda förutsättningar för att kunna ta emot en mer avskalad övergripande prioritering (de sju prioritetsklasserna) eller inte. 20

I större kommuner finns det en klar fördel att parallellt med det organisatoriska minnet och den lokala kännedomen, använda sig av SNI 1 -koder vid identifieringen av samhällsviktig verksamhet, i syfte att säkerställa att slutresultatet är komplett. SNI står för Svenskt Näringslivsindex och är en kodning av verksamhetsområden i landet, inklusive offentlig sådan. I praktiken innebär detta att man relativt enkelt kan ta fram listor över vilka skolor, sjukhus, polisstationer och så vidare som ligger inom varje kommun. Inom Länsförsök Dalarna har denna metod dock inte använts, enbart diskuterats eftersom de deltagande kommunerna och elnätsbolagen varit relativt små och den lokala kännedomen i dessa fall varit stark. Framledes kan SNI-koder dock kanske vara till en hjälp i kommuner av Faluns och Borlänges storlek. Det går dock inte att enbart förlita sig på SNI-kod i identifieringen av samhällsviktig verksamhet, vilka övriga länsförsök säkert skriver mer om i sina erfarenhetsrapporter. 4.5. Steg 5: Länsstyrelsen och regionnätsföretag klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter på regional nivå (mars-april) Länsstyrelsen Klarlägger vilka typer av nationellt eller regionalt viktiga elanvändare som de vill prioritera (OBS att en sådan elanvändare kan finnas både på regional- och lokalnät). För en dialog med angränsande län. För en dialog med elintensiv industri (stora elanvändare kopplade direkt på regionnäten) avseende avtal om frivillig effektreduktion. Meddelar elnätsföretagen vilka verksamheter som identifierats som prioriterade och vilka företag som vill ha avtal om effektreduktion. Klarlägger tillsammans med elnätsföretagen praktiska prioriteringsmöjligheter som behöver koordineras regionalt. Skickar en skriftlig bekräftelse till de kommuner där Länsstyrelsen ha prioritering av elanvändare på lokal nivå (exempelvis Banverket etc.). 1 Svenskt Näringslivsindex 21

Kommunerna Meddelar Länsstyrelsens önskemål till berörda elnätsföretag. Elnätsföretagen Deltar i prioriteringsarbetet med Länsstyrelsen om behov finns och integrerar resultat från Länsstyrelsens prioritering med resultatet från kommunens prioritering. Detta steg var der enskilt tyngsta steget för Länsstyrelsen i fråga om arbetsbelastning. Dels eftersom underlaget efter detta steg är att betrakta som heltäckande (innehållande lokala, regionala, nationella prioriteringar, samt underlag om de stora el-användarna). På flera sätt var det under processens gång dessutom krångligare eller ogörligt att enbart hantera de kommuner som var med i länsförsöket varför arbetet med detta steg istället genomfördes för länets samtliga 15 kommuner. För att tillse att Länsstyrelsen skulle kunna genomföra en fullgod analys och översyn av regionalt och nationellt viktiga elanvändare ansåg vi att Länsstyrelsen behövde tillgång till flera underlag: Prioritering av aktörer av nationell karaktär. Prioritering av aktörer av regional karaktär. Prioritering av aktörer av lokal karaktär (det detaljerade beslutsunderlag - sekretessbelagt - som deltagande kommuner och elnätsföretag arbetat fram under steg fyra). Stora el-användares intresse av och möjlighet att sluta effektreduceringsavtal. Nedan går vi igenom tillvägagångssätt och tankar kring insamlandet av vart och ett av de uppräknade underlagen som Länsstyrelsen var aktiva med att ta fram (nationell, regional, stora elanvändare). 4.5.1. Prioritering av aktörer av nationell karaktär Inledningsvis valde vi att prioritera den verksamhet som vi har omedelbar kunskap om, samt kontakta de myndigheter som finns fysiskt lokaliserade i länet. Efterhand valde vi dock istället att angripa problematiken på ett mer övergripande tillvägagångssätt, dels för att få en 22

säkerhet i att inte ha missat ett viktigt objekt som vi själva inte varit medvetna om eller inte besitter kunskap om hur viktig det måhända vara för övrig nationell verksamhet, dels för att prova en metod som kan ge riktlinjer för den slutliga Styrelprocessen 2011. Vi skickade därmed ut en hemställan till de myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskapen (enligt nedan), där de ombads besvara följande två frågor: 1. Har ni någon verksamhet inom Dalarnas läns gränser som kan betecknas som samhällsviktig? 2. Vid ett införande 2011 av Styrel över hela landet vilket förfarande föredrar ni: att varje län kontaktar er i liknande fråga eller att ni från centralt håll skickar ut denna information till t.ex. Energimyndigheten för vidare distribution länsvis? Nationell nivå: Myndigheter med särskilt ansvar (enligt Förordning 2006:942 2 ) för krisberedskap mm uppdelat efter sektorsansvar: Teknisk Infrastruktur 1 Svenska Kraftnät 2 Elsäkerhetsverket 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap* 4 Livsmedelsverket* 5 Post- och Telestyrelsen 6 Energimyndigheten* Transporter 7 Banverket 8 Luftfartsstyrelsen* 9 Sjöfartsverket* 10 Vägverket Energimyndigheten* Farliga ämnen Ekonomisk 11 Kustbevakningen Livsmedelsverket* 12 Rikspolisstyrelsen* 13 Smittskyddsinstitutet 14 Socialstyrelsen* 15 Jordbruksverket 16 Statens veterinärmedicinska anstalt 17 Strålsäkerhetsmyndigheten 18 Tullverket* Myndigheten för samhällsskydd och beredskap* 19 Finansinspektionen 2 Författningshandbok för totalförsvar och skydd mot olyckor, 2008/09, Försvarsdepartementet (nästa utgåva hösten 2009) 23

säkerhet Geografiskt områdesansvar Skydd, undsättning och vård * = myndigheten har ansvar inom fler än en sektor 20 Försäkringskassan 21 Riksgäldskontoret 22 Skatteverket Tullverket* 23 Länsstyrelserna Myndigheten för samhällsskydd och beredskap* Kustbevakningen* Luftfartsstyrelsen* 24 Migrationsverket Rikspolisstyrelsen* Sjöfartsverket* Socialstyrelsen* Myndigheten för samhällsskydd och beredskap* Tullverket* Vi har erhållit svar antingen i pappersform eller digitalt från en majoritet av de tillfrågade. Svaret på den första frågan gav oss omedelbar feedback på vårt fortsatta prioriteringsarbete, medan svaret på den andra frågan förväntades ge svar på hur man under införandet av Styrel 2011 kan hantera just dessa nationella aktörer. En klar majoritet svarade på den sistnämnda frågan att de föredrar att centralt få möjligheten att förmedla denna information. Några undantag fanns dock. 4.5.2. Prioritering av aktörer av regional karaktär Den regionala nivån av prioritering hamnar mellan den nationella och den lokala och presenterar därmed en hel del gränsproblematik vid prioritering. En del aktörer kan dyka upp både i den lokala, regionala och nationella prioriteringen, medan andra objekt kan riskera att falla mellan stolarna i detta prioriteringsarbete. För att kunna få en bra helhetsbild behövs en god bild av både den nationella och den lokala prioriteringen, gentemot vilka man sedan analyserar och stämmer av att de regionalt prioriterade aktörerna finns representerade. En del av underlaget erhöll vi genom att skicka en hemställan till representerade aktörer i det regionala krishanteringsrådet (Länsstyrelsen, Polisen, Räddningstjänsterna, SOS Alarm, Landstinget, Försvarsmakten, Civilförsvarsförbundet, Vägverket, Banverket och Sveriges Radio Dalarna). Detta behövde dock kompletteras eftersom all regionalt viktig verksamhet inte finns representerad i krishanteringsrådet. För att komplettera underlaget skickade vi dels ut hemställan till de nationella aktörerna (ovan), dels identifierade vi i egna arbetsmöten 24

ytterligare aktörer som borde vara regionalt prioriterade. Detta underlag i kombination med underlaget från kommunerna och den nationella nivån (där hemställan ovan gav en del av den aktuella bilden) ansåg vi skulle ge en relativt heltäckande bild för vad som bör vara regionalt prioriterat. En svag punkt är dock övrig nationellt prioriterad verksamhet (utöver de sektorsansvariga myndigheterna) däribland Post och Telestyrelsen och Försvarsmakten som hanterats separat inom Länsförsöken i stort. Är alla nationella aktörer därmed inräknade? Rent metodmässigt känns det som att någon kan ha slunkit igenom nätet, vilket inte är tillfredsställande. Eftersom Dalarna domineras av ett utbrett älvsystem kom dammsäkerheten upp på agendan när vi funderade över scenariot och dess eventuella biverkningar i länet. Det finns ca 55 kraftstationer i Dalälven, där Fortum äger en majoritet. Vattenfall och Falu Energi & Vatten äger några stycken i den södra delen av länet. Ingen av dessa kraftstationer är dock klassificerad i den högsta konsekvensklassen vid ett dammbrott, alltså i konsekvensklass 1A eller 1B som innebär att stor risk föreligger för liv och egendom vid ett eventuellt dammbrott. Klassificeringen ovan utgår från enstaka dammbrott. Dock kan skadorna vid en veckas elbortfall i hela dalälvssystemet förmodligen leda till omfattande skador. Vid en el-bristsituation är det framförallt de eldrivna dammluckorna som behöver prioriteras. Om dessa inte kan öppnas och flödet fortsätter i samma takt som tidigare uppströms i systemet, står vi snart inför fullbordat faktum. En del större magasin, såsom Trängslet och Siljan kan svälja stor mängd vatten innan problem uppstår. Däremot riskerar mindre kraftstationer som ligger tätt efter varandra längre ned i Dalälven att snabbt översvämmas och i en förlängning leda till höjd risk för dammosäkerhet och underminering. Med utgångspunkt i det scenario vi arbetade efter i Styrel, med en veckas el-bortfall och minusgrader kan vi konstatera att det förmodligen är under vintertid. De faktiska förutsättningarna vintertid ger att Vattenregleringsföretagen troligtvis har börjat sänka sina magasin och att det därmed finns en buffert att fylla upp om dammluckorna inte skulle kunna öppnas på annat sätt. En faktor som påverkar det övergripande scenariot är genereringen av el. Dalälven har full elproduktion vintertid vilket är en betydande pusselbit i den övergripande tillgången på el i stamnätet. Om man däremot ändrar scenariot till att inträffa 1)under sommaren 2) vid 25

plusgrader 3) när kärnkraftsblock är avställda samtidigt som vattennivåerna i dammarna är låga, ett högst sannolikt scenario, finns en potential för stor påverkan för effekttillgången överlag. 4.5.3. Stora el-användares intresse av och möjlighet att sluta effektreduceringsavtal De regionala elnätsföretag som var med i Länsförsök Dalarna (Fortum, Vattenfall och Västerbergslagens Elnätsbolag) hjälpte till att identifiera de stora elanvändare som finns i Dalarnas län och i Hofors kommun. Återigen upplevdes det som ett större problem att sortera ut just de kommuner som var med i länsförsöket än att se till länet i sin helhet, varför vi valde det sistnämnda. I Dalarna finns en hel rad stora elanvändare bland annat inom och i anslutning till stålindustrin. I Hofors kommun finns det i dagsläget ingen elanvändare som kan betraktas som stor i enlighet med definitionen i Styrel (se nedan). Efter den inledande identifieringen hade vi en lista på runt ett tiotal användare som tillsammans står för en förbrukning på över 700 MW 3. Länsstyrelsen inledde en dialog med vart och ett av de identifierade objekten där Styrelprojektet, samt deras roll som stor elanvändare i den processen förklarades närmare. Denna dialog skedde muntligen över telefon i syfte att skapa ett större förtroende och en närmare kontakt. I det här skedet fanns det tyvärr ingen tid att åka runt och besöka samtliga objekt, vilket var något vi övervägde. Den inledande telefonkontakten följdes sedan upp med utskick av Styrelhandboken, samt en hemställan där de ombads fylla i en enkät som Länsstyrelsen utformade 4. I enkäten ville vi bland annat ha svar på om de hade möjlighet att koppla ned sin verksamhet, samt i vilken grad (30, 50, 70 %). Vidare efterfrågades det om de var intresserade av att teckna ett effektreduceringsavtal vid ett framtida införande av Styrel, samt om avgörande beroendeförhållanden till andra aktörer förelåg. Något som föranledde ett flertal diskussioner var definitionen av stora elanvändare. I ett separat utskick fick vi en definition som beskrev en stor elanvändare som en som: Har mycket stor relativ elförbrukning i kommunen/länet (stor betydelse för att klara en lokal/regional elbrist) 3 För att sätta siffran i ett sammanhang så är Fortums, Dalarnas största regionnätsföretag, maxlast för hela Dalarna på 1200 MW. 4 Se Appendix 1. 26

Ska kunna dra ned på sin elförbrukning relativt snabbt vid en bortkopplingssituation (inom några timmar, inte dygn) Tecknar frivilliga avtal om effektreduktion med elnätsföretag (rör sig om en teknisk bortkopplingsfråga), men i en dialog där även den offentliga parten deltar (kommun eller länsstyrelse, beroende på om det är på regionnäts- eller lokalnätsnivå) Från Länsförsök Dalarna förordar vi dock att man kompletterar denna definition med ett riktvärde angett i MW (t.ex. 50MW) eftersom uppfattningen och kunskapen i kommuner och på länsstyrelser om vilka nivåer som är intressanta att inkludera kan vara väldigt ojämn. En elanvändare kan betraktas som stor i en kommun (t.ex. en sporthall på 2MW), medan den inte skulle betraktas som detta i en annan kommun, vilket leder till en snedprioritering i landet. Man bör dock ange att till exempel 50MW är just ett riktvärde och att även de tre ovanstående punkterna måste vägas in i bedömningen. De enkätsvar som mottagits visar att en majoritet av Dalarnas stora elanvändare är positivt inställda till att reducera sin effekt om det kan innebära att de får viss tillgänglighet kvar vid sina anläggningar vid effektbrist. Några av dessa elanvändare har inte möjlighet att koppla ned, utan där är det allt eller inget som gäller i produktionen. En del av dessa elanvändare bör ändå betraktas som prioriterade eftersom de kan ha viktiga beroendeförhållanden till annan samhällsviktig verksamhet. Exempelvis är AGA Gas i Avesta en sådan aktör de producerar dels en övervägande del av den gas som går ut i landet med lastbil (bland annat syrgas till regionsjukhuset i Falun), dels är viss stålindustri starkt beroendekopplad till gasleveranserna för att den egna produktionen inte ska fallera. Denna verksamhet bör därmed rimligtvis prioriteras trots att de inte kan sluta ett effektreduceringsavtal. Valda delar av de enkätsvar som samlats in rörande länets stora el-användares vilja och möjlighet att koppla ned sin verksamhet kommer att skickas separat till Energimyndigheten. 27

4.6. Steg 6: Kommunerna tar fram och stämmer av beslutsunderlag med respektive kommunledning (april-maj) Kommunerna Sammanställer beslutsunderlag Utformar ett förslag till prioriteringsbeslut/beslutsunderlag Testar beslutsunderlaget mot kommunernas politiska ledning och sänder det till Länsstyrelse och elnätsföretag Deltar vid nationell workshop i april Elnätsföretagen Medverkar i kommunens framtagning av beslutsunderlag Deltar vid nationell workshop i april Vid denna tidpunkt i processen insåg vi på Länsstyrelsen att det vore en fördel om de detaljerade beslutsunderlagen som skulle lämnas in av kommunerna hade ett och samma utseende eftersom det skulle underlätta i den övergripande/regionala analysen om underlagen var jämförbara. Eftersom kommunerna vid det här laget redan påbörjat utarbetandet av sina detaljerade underlag och de alla hade olika utseenden, enades vi istället om att förespråka hur ett sådant här underlag skulle kunna se ut inför införandet av Styrel 2011. En avskalad, tvättad version av Ludvikas detaljerade beslutsunderlag återfinns i appendix 2. Under kapitel 4.10. Övergripande stötestenar presenteras ett utförligare resonemang om de olika beslutsunderlag som produceras inom ramen för Styrel. 4.7. Steg 7: Länsstyrelsen aggregerar underlag från lokal och regional nivå till ett beslutsunderlag (maj-juni) Länsstyrelsen Tar fram ett aggregerat förslag till Länsstyrelsens myndighetsbeslut Granskar kommunernas förslag 28

Ger riktlinjer för förändringar vid eventuella konflikter Samverkar vid behov med andra försökslän för att stämma av och utbyta tankar Säkerställ att planeringen inom det egna länet är samordnad med angränsande län och i linje med inriktningen från MSB. Kommunerna Gör eventuella justeringar enligt Länsstyrelsens riktlinjer Elnätsföretagen Gör eventuella justeringar enligt Länsstyrelsens riktlinjer Många av de regionalt viktiga aktörerna tas naturligt upp inom respektive kommuns prioriteringsarbete. Innan Länsstyrelsen kan göra den övergripande analysen, där man dels tillser att viktiga aktörer för regionen inte förbisetts, dels kompletterar med andra regionalt viktiga aktörer, behöver det detaljerade beslutsunderlaget från kommunerna (steg fyra) ha inkommit till Länsstyrelsen, något som delvis har varit ett problem för Länsförsök Dalarnas del. Till följd av detta har eventuella justeringar inte heller skickats ut från Länsstyrelsens håll, eftersom man avvaktat inkomna beslutsunderlag. Bland annat efter dessa erfarenheter föreslår vi från Länsstyrelsens sida en förändring av följdordningen i Styrelprocessen (vilka vi presenterar i Kapitel 5: Förslag till enklast möjliga planeringsprocess). Vårt ändringsförslag som nämns ovan utgår ifrån att Länsstyrelsen redan vid det inledande mötet med kommuner och elnätsföretag har klart för sig vilka regionala och nationella samhällsviktiga verksamheter som finns i länet. Detta skulle lösa en del rundgång i den nuvarande styrelprocessen. Semantiskt sett kan det vara av vikt att ha det kvar i nuvarande form, eftersom man genom införandet av Styrel sätter fokus på den lokala förankringen. Den reella betydelsen i den nuvarande ordningen är dock ändå att Länsstyrelsen gör justeringar i planeringen utefter regionala och nationella prioriteringar, det vill säga går in och ändrar i den lokalt förankrade planeringen för att regionalt och nationellt prioriterade objekt ska få ta plats ibland på bekostnad av lokala objekt. Det här är ju också helt i sin ordning. Självklart ska objekt som är viktiga för hela nationen eller för en hel region prioriteras högre än objekt som 29

är viktiga enbart på den lokala nivån. Knäckfrågan är dock hur den regionala och nationellt prioriterade verksamheten ska prioriteras i jämförelse med den lokala? Som en koppling till ovanstående frågetecken vill vi därmed peka på bristen på inriktning inom detta område när det gäller Styrelprocessen. Inriktning när det gäller hur en prioriterad verksamhet ska vägas i förhållande till t.ex. regionalt eller lokalt viktig verksamhet. Hela Styrelprocessen bygger ju mycket på den lokala förankringen, men om det är ett objekt som är regionalt eller nationellt viktigt, det vill säga där en större region eller hela landet drabbas bör rimligtvis denna verksamhet gå före den lokala prioriteringen. Detta kan tänkas självklart för de flesta, men då kommer vi till nästa problematik: får den regionala/nationella prioriteringen alltid gå före i kön? Låt oss ta ett exempel: Är till exempel nationellt viktiga transporter högre eller lägre prioriterat än lokalt prioriterade sjukinrättningar? Här går diskussionerna i olika riktningar även inom Länsstyrelsevärlden. Ett förslag på hur man kan lösa detta dilemma skulle kunna vara att inkludera regionalt och nationellt prioriterade objekt under prioritetsklass två där även mycket stora elanvändare som genom avtal åtagit sig att reducera effektuttaget vid elbrist ingår. Vid de fall ett regionalt prioriterat objekt hamnar på en, för kommunen, oprioriterad linje kan man framledes också tänka sig att förse detta objekt med ett fast reservkraftverk, med tillhörande drivmedelförsörjning. 4.8. Steg 8: Elnätsföretagen validerar beslutsunderlaget (juni) Länsstyrelsen Tillsänder elnätsföretagen det aggregerade beslutsunderlaget Bistår vid behov elnätsföretagen i analysen av möjligheten att utarbeta konkreta bortkopplingsplaner Säkerställer justeringar efter validering (upprepas vid behov) Kommunerna Bistår vid behov elnätsföretagen i analysen av möjligheten att utarbeta konkreta bortkopplingsplaner 30

Elnätsföretagen Analyserar möjligheterna att utifrån beslutsunderlaget genomföra konkreta bortkopplingsplaner och göra övriga förberedelser som krävs för att kunna fatta verkställighetsbeslut Validerar eller föreslår justeringar i Länsstyrelsens beslutsunderlag (upprepas vid behov) Detta steg har vi inte genomfört inom Länsförsök Dalarna. I enlighet med vårt förslag till en förändrad Styrelprocess (se kapitel fem, samt diskussion under 4.7) kommer steget inte heller att behövas. 4.9. Steg 9: Beslutsunderlaget stäms av mot Länsstyrelsens ledning (juni-augusti) Länsstyrelsen Stämmer av mot Länsstyrelsens ledning Sänder skriftlig bekräftelse till kommunerna Kommunerna Sänder skriftlig bekräftelse från Länsstyrelsen vidare till elnätsföretagen Eftersom vi i tidigare steg inte fått tillgång till en del av de detaljerade beslutsunderlagen från kommunerna är detta steg inte helt fullbordat. Däremot har vi dels dragit nyttiga erfarenheter från detta, dels har arbetsgången inom länsförsöket stämts av med länsledningen både inledningsvis (en presentation av projektets arbete i både det Regionala krishanteringsrådet och Näringslivsrådet) och avslutningsvis där de sammanlagda erfarenheterna presenterats. 31