Strategi för energieffektivisering i Norrbottens läns landsting

Strategi för energieffektivisering i Norrbottens läns landsting

Sammanfattning Landstinget har utvecklat en strategi för energieffektivisering. Den omfattar landstingets eloch värmeanvändning, transporter och omställning till förnyelsebar energi. Strategin följer landstingets visioner och planer samt är kommunicerad med politiska representanter i landstingsledningen. El och värme Landstingsfastigheter arbetar kontinuerligt med energieffektivisering av fastighetsbeståndet och har det totala ansvaret för el- och värmeanvändningen. Energieffektiviseringsarbetet sker inom ramen för Landstingsfastigheters miljö- och energiledningssystem. Möjliga energieffektiviseringsåtgärder i fastigheterna har identifierats och ingår i en handlingsplan. De flesta av dessa åtgärder beräknas kunna genomföras som energiinvesteringsprojekt där återbetalningen sker i form av sänkta energikostnader. I handlingsplanen ingår också att energikrav vid ny- och ombyggnation av fastigheterna nyttjas. Det ger merkostnader initialt men är lönsamt på sikt. Den totala återbetalningstiden för åtgärderna i handlingsplanen är ca fem år. Upphandlingsenheten utgör ett stöd för landstingets övriga enheter. Genom att nyttja Miljöstyrningsrådets kriterier och LCC-kalkyler vid upphandling av verksamhetsutrustningar beräknas energiförbrukningen på sikt att minska. Målet för strategin är att från basåret 2009 fram till 2020 sänka elförbrukningen med 31 % och den normalårskorrigerade värmeförbrukningen med 18 %. Förnyelsebar energi Möjligheten att investera i ett vindkraftverk som del i en vindpark kommer att utredas. Med nuvarande tillämpning av energiskattesystemet visar ekonomiska kalkyler att återbetalningstiden är ca 15 år för ett vindkraftverk med teknisk livslängd på 25 år. Grans Naturbruksgymnasium avser att gå med i ett samarbetsprojekt för upparbetning av egen gödsel till biogas. Grans andel i den förnyade energimängden beräknas uppgå till 0,5 GWh/år Transporter Inom transportområdet kommer koldioxidutsläppen per körd mil att minska successivt allt eftersom landstinget övergår till miljöfordon, samåkning etc. Införandet av distansöverbryggande teknik kommer också att minska persontransportbehovet. Omstrukturering av sjukvården kan dock medföra att transporterna ökar. Målet är att minska tjänsteresorna med 3 % per år till förmån för distansöverbryggande mötesteknik. Länstrafiken i Norrbotten är ett av landstinget delägt bolag som bidrar till att minska koldioxidutsläppen genom att erbjuda kollektivtrafik. 2

Inledning Norrbottens läns landstings vision på energiområdet 1 Norrbottens läns landsting är ledande i Europa i fråga om långsiktigt hållbar energi. Landstinget nyttjar enbart förnybara energikällor och behovet av energi har minimerats. Bakgrund Vid klimatmötet i Cancún, november 2010, lyckades världens länder nå en uppgörelse, Cancún Agreement. Uppgörelsen förankrar åtagandena att minska utsläppen som gjordes i Köpenhamn och fastställer att temperaturökningen inte skall få överskrida 2 ºC, och öppnar också för att skärpa målet om en högsta temperaturhöjning till 1,5 ºC. Den pekar på att Annex I-ländernas utsläpp behöver minska med 25 40 % till år 2020 jämfört med 1990. EU har fattat beslut om ett energi- och klimatpaket. I det ingår att medlemsländerna gemensamt åtar sig att sänka sina utsläpp av växthusgaser med 20 % jämfört med 1990 års nivå. Samtidigt ska man effektivisera energianvändningen med 20 % och öka andelen förnybar energi med 20 %. Förslaget till klimat- och energipaket för EU lades fram av den europeiska kommissionen i januari 2008 och beslutades av det europeiska rådet i april 2009. Ambitionsnivån kan omförhandlas så att medlemsländerna minskar utsläppen av växthusgaser med 30 % istället. En förutsättning för det är att andra länder gör jämförbara ansträngningar för att minska sina utsläpp. Tillsammans med övriga EU-länder ska Sverige verka för att uppnå en global överenskommelse som är förenlig med målet om att begränsa temperaturökningen till högst 2 ºC jämfört med den förindustriella nivån. Detta är centralt för Sveriges klimatpolitik. Den nationella klimat- och energipolitiska inriktningen enligt 2009 års riksdagsbeslut är att utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 % lägre än utsläppen år 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Landstinget har deltagit i framtagandet av den regionala Klimat- och energistrategin för Norrbottens län. Det regionala målet är bl a att den specifika energianvändningen ska minska med 25 % från 2005 till 2020. Strategin för energieffektivisering i Norrbottens läns landsting ska bidra till att uppfylla ovan uppräknade internationella, nationella och regionala klimatmål. 1 Utdrag från Norrbottens Läns Landstings miljöpolicy 2008 3

Nulägesanalys Sjukvårdsverksamheten bedrivs vid fem akutsjukhus och 33 vårdcentraler. Norrbottens läns landsting är Sveriges nordligaste regionala folkvalda organ och sjukvårdshuvudman. Verksamhet bedrivs på en fjärdedel av landets yta. Norrbottens läns landsting är en av länets större fastighetsägare och länets största organiserade persontransportör. Landstinget är således direkt och indirekt en stor energikonsument. En detaljerad beskrivning av nuläget finns i bilaga 1. El och värme Landstinget förvaltar ett fastighetsbestånd på 540 693 m 2 BRA 2. Under 2009 användes 52 689 MWh el för drift av fastigheterna och verksamhetsutrustning. Förbrukningen var alltså ca 98 kwh/m 2 BRA. Den fysiska elleveransen köps på Nordpools spotmarknad. För uppvärmning av fastigheterna och tappvarmvatten förbrukades 62 863 MWh värme. Normalårskorrigerat med energiindex var förbrukningen 125 kwh/m 2 BRA. Fastigheterna och tappvarmvatten uppvärmdes med fjärrvärme, värmepumpar och genom förbränning av biobränsle och olja. De energislag som användes vid fjärrvärmeproduktion för leverans till landstingets fastigheter i länet finns redovisade i diagram 1 nedan. Produktonsmix fjärrvärme [MWh/MWh] 24% 1% 14% Avfall Trä/Bio Olja Torv El Processgas Övrigt 1% 15% 5% 40% Diagram 1. Produktionsmix fjärrvärme. Processgasen i figuren är en restprodukt från järn och stålframställning vid SSAB. Processgasen används för fjärrvärme- och elproduktion i LuleKraft AB:s kraftvärmeverk. De byggnader som inte varit möjliga att ansluta mot ett fjärrvärmenät har egen värmeförsörjning med biobränsleförbränning, elvärme, värmepumpar och spetsvärme med förbränning av olja. Den totala värmeförbrukningens fördelning mellan de olika energislagen finns redovisad i diagram 2 nedan. 2 Bruksarea 4

Energislag uppvärmning totalt [MWh/MWh] 23% 2% 14% 1% 13% 42% Avfall Trä/Bio Olja Torv El Processgas Övrigt 5% Diagram 2. Energislag för uppvärmning totalt. Landstingsfastigheter Landstingsfastigheter har det totala resultatansvaret för Landstingets fastigheter och försörjningen av lokaler, mark och anläggningar till kärnverksamheterna, vad gäller ekonomi, drift, skötsel, underhåll, etc. Vid byggprojekt ansvarar fastigheter för projektledning, projektering, kontroller och besiktningar inom samtliga teknikområden. Landstingsfastigheter arbetar aktivt med energieffektivisering av fastighetsbeståndet i enlighet med miljö- och energiledningssystemet, se bilaga 2. Landstingsfastigheter har även deltagit i ett projekt för brukarmedverkan i Norrlandstingen, se bilaga 7. Upphandling Verksamhetsområde Upphandling har till uppgift att, tillsammans med verksamheten, driva upphandlingar för att tillgodose landstingets behov av köpta varor och tjänster. Upphandlarna bistår verksamheterna med kompetens och erfarenhet inom ramen för Lagen om offentlig upphandling för genomförandet av en offentlig upphandling i egenskap av drivna projektledare. Under 2010 har upphandlingsmallarna för energikrävande utrustning kompletterats med kalkyleringsverktyg för LCC 3 så att energiförbrukningen kan vägas in i utvärderingen av anbuden, se bilaga 3. Under de senaste åren har användningen av Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier använts allt mer frekvent i samband med landstingets upphandlingar. Landstinget har deltagit i arbetsgrupper för framtagande av nya upphandlingskriterier. Landstinget är representerat i nationella substitutionsgruppen och teknikupphandlingsgruppen vars uppgift är att finna nya miljöanpassade alternativ till produkter för vården. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med tillverkningsindustrin. 3 livscykelkostnadskalkyler 5

Transporter Landstinget är länets största organiserade persontransportör med bl.a. sjukresor, sjuktransporter och personalresor. Verksamheten beräknas direkt och indirekt svara för tre till fyra procent av länets persontransporter på väg. Det samlade tjänsteresandet är i storleksordningen 850 000 fordonsmil med bil. De helt eller delvis landstingsbetalda sjukresorna är i storleksordningen 3 000 000 personmil med bil, buss och tåg. Till detta tillkommer flygresor i form av sjukresor för patienter och tjänsteresor. Sjuktransporter på väg och luftledes är i storleksordningen 285 000 fordonsmil. Om man även räknar med de obetalda resorna som resor till och från jobbet, kortare sjukresor som ej berättigar ersättning, anhörigas besöksresor så beräknas samlade landstingsresande uppgå till storleksordningen 10-12 miljoner personmil. Varutransporterna är en mindre del av de samlade transporterna. Sedan 2005 finns tydliga råd för ekologisk hållbar upphandling samt en miljöklassificering i tre klasser som revideras regelbundet. Av landstingets totalt 483 avtal år 2010 var 68 % miljöklassade enligt klass 3 (högsta miljöklass), 21 % enligt klass 2 och 11 % enligt klass 1. Klass 3 innehåller bland annat kemikalier, transporter, elektricitet och entreprenader. Distansöverbryggande teknik Landstinget har från och med 2005 byggt ut den distansöverbryggande tekniken till att omfatta ca 35 videokonferenslokaler och mer än 500 personliga webkameror. Ytterligare 500 webbkameror har genom landstingets medverkan fördelats bland länets kommuner i ett regionalt IT nätverk. Resepolicy Landstingets resepolicy har en miljöprofil och är integrerad i det ordinarie regelverket, se utdrag ur landstingets resepolicy nedan: Nyttan för verksamheten ska vara vägledande för resebeteendet. Alternativa mötesformer som begränsar omfattningen av resandet ska alltid övervägas. Varje chef ansvarar för att informera sina medarbetare om landstingets riktlinjer gällande resor i tjänsten och att följa upp att riktlinjerna efterlevs. För resor inom Norrbotten och Västerbotten gäller i första hand tåg, buss eller bil. Flyg nyttjas först efter det att andra resealternativ har uteslutits med hänsyn till kostnadseffektivitet, miljö, personalsociala aspekter och säkert resande. Vid planering av möten ska alltid övervägas om mötet kan ske på distans. Om det är möjligt, ska telefonmöten och videokonferenser i första hand anordnas. Mötestider ska alltid anpassas så att de som måste resa har möjlighet att använda allmänna kommunikationer, se resepolicy bilaga 4. Länstrafiken Norrbotten Länstrafiken i Norrbotten AB är huvudman för all kollektivtrafik med buss i Norrbotten. Varje år reser cirka fyra miljoner resenärer med Länstrafikens bussar. Bolaget ägs till 50 % av Norrbottens läns landsting och till 50 % av länets kommuner. Trafiken sköts av ca 40 fristående trafikföretag, som har avtal med Länstrafiken. Sammanlagt har företagen ca 500 anställda förare och 250 bussar. Bussarna går 1,2 miljoner fordonsmil per år Årsomsättningen uppgår till ca 230 miljoner kronor. 6

Länstrafiken arbetar aktivt med särskilda miljömål för att minska de skadliga utsläppen i naturen. Därför utvecklas bussparken med allt fler moderna bussar som drivs med miljöklassat dieselbränsle. Gamla fordon byts successivt ut mot nya miljövänligare fordon, utrustade med effektiva avgasreningsfilter som reducerar vissa skadliga avgaser med upp till 90 %. Klimatpåverkan Landstingets energianvändning har räknats om till koldioxidekvivalenter för att bedöma klimatpåverkan för transporter, värmeanvändning och elanvändning, se diagram 3 nedan. Naturvårdsverkets emissonsfaktorer (www.naturvardsverket.se) har använts för att beräkna koldioxidekvivalenter för bränslen. Elanvändningens klimatpåverkan har bedömts med en emissionsfaktor för nordisk elmix på 70 g CO 2 /kwh i enlighet med IVL: s rapport 4 Miljövärdering av el ur ett systemperspektiv. Koldioxidekvivalenter [ton] 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Länstrafiken Värme El Transporter Diagram 3. Beräknade koldioxidekvivalenter för landstingets energianvändning. Beräkningen av koldioxidekvivalenter för transporter är beräknad för den totala bränsleförbrukningen i landstingets fordon. Mål Visionsmål Norrbottens läns landsting är ledande i Europa i fråga om långsiktigt hållbar energi. Landstinget nyttjar enbart förnybara energikällor och behovet av energi har minimerats. Med hjälp av nulägesanalysen har de viktigaste åtgärdsområdena för att minska energianvändningen och klimatpåverkan identifierats. Miljöeffekten av en minskad elanvändning värderas ur ett primärenergiperspektiv. Därför kommer åtgärder för att minska elanvändningen prioriteras. Målen är ambitiösa, inspirerande och manar till högt tempo i omställningen. De är satta för att landstinget ska vara föredömen för övriga delar av samhället och harmonierar med internationella, nationella och regionala mål. 4 IVL Miljöinstitutet 7

Aktivitetsmål El och värme Landstingsfastigheter arbetar kontinuerligt med energieffektivisering av fastighetsbeståndet. I handlingsplanen för att nå målet 2014 och 2020 ingår fortsatt energieffektiviseringsarbete, investeringar i energieffektiv teknik och omställning till förnyelsebar energi. Varje förvaltarområde har fått i uppdrag att genomföra en energieffektiviseringsplan för sina fastigheter. Planen kommer att ligga till grund för det fortsatta effektiviseringsarbetet. Energieffektiviseringen i fastigheterna ska göras med hänsyn till sjukvårdens utveckling och förändrade behov. Verksamhetens elanvändning uppgår till ungefär hälften av den totala elanvändningen i vårdlokaler enligt energimyndighetens rapport, Energianvändning i vårdlokaler ER 2008:09. För att minska elanvändningen finns aktiviteter som främjar upphandling av energieffektiv verksamhetsutrustning och brukarmedverkan med i handlingsplanen. Aktiviteterna i handlingsplanen ska förbättra landstingets resurshushållning, minska klimatpåverkan och ge ett bibehållet eller förbättrat inneklimat i lokalerna. I handlingsplanen för att nå målen 2014 och 2020 är ett kontinuerligt energieffektiviseringsarbete viktigt med aktiviteter som: Energikartläggning, optimering Översyn av drifttider tillsammans med verksamheten LCC-kalkyler vid anskaffning av fastighetsutrustning Energikrav i byggprocessen, se bilaga 6. EnergYZer Använda miljöstyrningsrådets kriterier samt LCC-kalkyler vid köp av verksamhetsutrustning Brukarmedverkan IT åtgärder I syfte att göra byggnaderna mer energieffektiva ingår följande aktiviteter i handlingsplanen: energieffektivare belysning behovsstyrning av ventilationssystem effektivare återvinnare i ventilationen utetemperaturkorrigering av mekaniskt tillförd ventilation motorvärmarstyrningar, prognosstyrning av värmesystem tilläggsisolering av takbjälklag alternativa kylmetoder (t.ex. solavskärmning, nattkyla och frikyla) För att verksamheten ska stimuleras till att minska elanvändningen: Synliggörs förbrukningen med separat mätning av verksamhetens elanvändning. Förutom energieffektiviseringar finns aktiviteter som prioriterar förnyelsebara energikällor: Solceller för elproduktion Vindkraft Frikyla ( t.ex. soldriven kyla, snökyla, nattkyla, befuktningskyla och älvkyla) 8

Transporter Sjukvården i Norrbotten genomgår en stor strukturomvandling 2011-2012. Det medför att behovet av tjänsteresor, sjukresor och sjuktransporter kommer att förändras. Resvaneundersökning kommer att utföras senast under 2013. 2014 kommer samtliga Landstingets leasingbilar (ej ambulanser) att utgöras av miljöklassade fordon. Brukarmedverkan För att minska klimatpåverkan från tjänsteresor med bil ska brukarna informeras om att de kan bidra till förbättrad resurshushållning och minskad klimatpåverkan genom: Distansöverbryggande teknik för möten. Samåkning. Sparsam körning Ökad användning av kollektivtrafik i stället för personbil. Ta vara på de möjligheter till minskade resor och bättre patientservice som teknikområdet E-hälsa erbjuder. Upphandling av fordon och transporttjänster Personbilar och lätta lastbilar som upphandlas ska minst uppfylla Miljöstyrningsrådets baskrav, vilket innebär att fordon med maximalt fyra sittplatser utöver förarplatsen skall uppfylla kriterierna för miljöbil enligt förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor (SFS 2009:1). Resurser El och värme Landstingsfastigheter ska välja energieffektiv teknik vid ny- och ombyggnationer av fastigheterna. Det kommer att ge merkostnader initialt, men den energieffektiva tekniken är lönsam på sikt. På samma sätt kommer LCC-kalkyler och Miljöstyrningsrådets kriterier vid inköp av verksamhetsutrustning initialt att medföra merkostnader. Det är merkostnaden för aktiviteten som ligger till grund för uppskattning av kostnad och återbetalningstid för aktiviteten. För rena energieffektiviseringsaktiviteter och aktiviteter som prioriterar förnyelsebara energikällor är hela investeringen medräknad i kostnaden och beräkning av återbetalningstid. Totalt sett krävs ca 23 Mkr för att genomföra aktiviteterna för att nå målet 2014 och ytterligare 78 Mkr för att genomföra aktiviteter för att nå målen 2020. Återbetalningstiden för hela aktivitetsplanen för el och värme blir ca fem år. Förteckning på samtliga aktiviteter där besparingspotentialer, investeringskostnader och återbetalningstider finns redovisade i Bilaga 5. Transporter Inom transportområdet kommer en resvaneundersökning att genomföras 2011-2012 finansierat av det statliga stödet. Konsekvensen av detta kan bli kampanjer och åtgärder bl.a. för ökat samåkande. Landstinget kommer att fortsätta och utöka försöksverksamheten med biogasbilar samt utföra prov med elbilar i stadsmiljö. Detta kommer att medföra initialt ökade kostnader. 9

Omstrukturering av sjukvården i Norrbotten med bl a färre opererande enheter kan komma att medföra att transporter i form av patientströmmar och personal ökar. Tidplan El och värme De flesta aktiviteter kommer att genomföras kontinuerligt för att nå målen 2014 och 2020. Många energieffektiviseringsåtgärder görs i samband med ombyggnationer, verksamhetsanpassningar och underhåll av lokalerna för att de ska vara kostnadseffektiva. Åtgärder som kommer att ske kontinuerligt mellan 2011-2020 är: Driftoptimering av fastigheterna Byte till energieffektiv belysning Isolering av takbjälklag Byte till energieffektivare återvinnare i ventilationssystemen Brukarmedverkan Energismartare datoranvändning Energikrav vid om- och nybyggnation, LCC-kalkyler vid inköp av fastighetsutrustning och verksamhetsutrustning och Miljöstyrningsrådets kriterier vid inköp av verksamhetsutrustning kommer att implementeras i arbetet före 2014 för att sedan användas kontinuerligt. LCC utbildningar kommer att genomföras. Under tidsperioden 2011-2014 ska fastigheterna kartläggas och åtgärder med korta återbetalningstider kommer att identifieras och åtgärdas. De motorvärmaruttag som idag saknar styrning kommer att förses med elektronisk timer. Teknik för att mäta verksamhetsel utprovas. Transporter Tjänsteresorna ska minska med 3 % per år för att ersättas med distansöverbryggande mötesteknik. Antalet miljöbilar ska öka från 47 % till 100 % till år 2014. Inom transportområdet kommer en resvaneundersökning att genomföras 2011-2012. Arbetsmodell för arbetets genomförande Arbetet med att förverkliga landstingets energistrategi kommer att genomföras enligt landstingets processarbetsmodell. För enskilda projekt tillämpas projektarbetsmodellen. Förnyelsebar energi Egen elproduktion Det mest realistiska alternativet för egen elproduktion är att landstinget köper ett eget vindkraftverk i en vindkraftverkspark. På så sätt kan drift- och vissa investeringskostnader delas med andra vindkraftverk för att ge största möjliga ekonomiska utbyte. Om Landstinget väljer att tillsammans med andra intressenter i Norrbotten skapa en ny vindkraftverkspark är färdigställandetiden ca 4-6 år från beslut till produktion. Om 10

landstingen istället köper ett vindkraftverk i en redan projekterad park förkortas färdigställandetiden till ca två år. En vindkraftverksägare som inte producerar el till försäljning behöver inte betala energiskatt för elproduktionen. Det kan därför vara ekonomiskt fördelaktigt att anpassa produktionen till den egna förbrukningen. För att inte överskrida baslasten år 2020 är ett verk på 2,3 MW möjligt att äga. Ett sådant verk i bästa vindläge beräknas ge 7 GWh/år, dvs. ca. 20 % av landstingets beräknade årsförbrukning år 2020. Investeringen i ett vindkraftverk beräknas uppgå till ca 47 Mkr. Avskrivningstid blir då ca 15 år och livslängden är ca 25 år För varje producerad MWh i t.ex. vindkraft har man rätt till ett el-certifikat som kan säljas till kvotpliktiga elleverantörer. En vindkraftanläggning måste vara i drift senast 2020 för att fullt kunna nyttja elcertifikatsystemet de 15 år man har rätt till innan det upphör 2035. I mindre skala kommer solceller på tak eller i solavskärmare att nyttjas. Biogasproduktion Vid Grans Naturbruksgymnasium planeras ett projekt för att tillsammans med andra närliggande djurhållare bygga en rötanläggning för biogas. Den sammanlagda produktionen kommer att motsvara ca 7700 MWh varav landstingets andel utgör 6 % eller ca 462 MWh. Effektmål el och värme Inom ramen för stödet har mål tagits fram för 2014 och 2020, uttryckt både i MWh och som procentuell minskning jämfört med basåret. Målet är att minska elanvändningen med 1 652 MWh till 2014 och med 16 793 MWh till 2020. Den normalårskorrigerade värmeanvändningen ska minska med 4 101 MWh till 2014 och med 9 928 MWh till 2020. Traditionellt i landstinget har energianvändningen och målsättningen följts upp med specifik energianvändning. Specifik energianvändning är ett mått på hur energieffektiva fastigheterna är och nyckeltalen förändras mindre vid försäljning eller köp av fastigheter. Utgångsvärden och målvärden har i tabell 1 nedan omräknats till nyckeltal uttryckta i kwh/m² och år. El Värme 2009 98 kwh/m² 125 kwh/m² Mål 2014 95 kwh/m² 116 kwh/m² Mål 2020 68 kwh/m² 102 kwh/m² Tot 2009-2020 31 % 18 % Tabell 1. Tabellen visar landstingets målsättning för el och värme i specifik förbrukning Andel miljöbilar Tjänsteresor med bil 2009 47 % 847 428 fordonsmil Mål 2014 100 % 750 222 fordonsmil Mål 2020 100 % 624 914 fordonsmil Tot 2009-2020 26 % Tabell 2. Tabellen visar landstingets målsättning för tjänsteresor med bil 11