JÄMTLANDS LÄNS UNGDOMSSTRATEGI

JÄMTLANDS LÄNS UNGDOMSSTRATEGI 2014-2020 Unga människor är framtiden och unga människor finns här och nu, de är samtiden. Barn och ungdomar är centrala i det regionala tillväxtarbetet. Vi har ett ansvar att se till att vårt samhälle är tillgängligt och inkluderande för unga människor. När vi stärker våra unga med förutsättningar att ta tillvara på sina drivkrafter, sitt engagemang och sin kompetens stärker vi också vår region och de ungas bild av länet. Vi ger dem en region att växa i och längta till. Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och spänner över alla politikområden som påverkar ungas förutsättningar till ett bra liv. Ett bra liv innebär många saker det handlar bland annat om att må bra, ha en bra levnadsstandard, samma rättigheter och möjligheter att delta i samhället och att kunna påverka sitt eget liv. Vår ungdomsstrategi skapar grunden för en långsiktig och hållbar utveckling i regionen och syftar till att nå samsyn utifrån våra olika förutsättningar jobbar vi mot gemensamma prioriteringar och mål. Kommuner och region har framträdande roller i ungdomspolitiken, det är där ansvaret i huvudsak ligger för de frågor som påverkar barn och ungdomars vardag: utbildning, social omsorg och trygghet, hälso- och sjukvård samt kultur och fritid. Det civila samhällets organisationer har också stor betydelse för att stärka ungas makt att forma sina liv och ha inflytande i samhällsutvecklingen. Barnkonventionen, Europa 2020- strategin, EU:s ungdomsstrategi, nationella ungdomsstrategin, folkhälsopolicyn, den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken (LUPP), ungdomsutredningen, Vill framtiden bo i Jämtlands län ligger till grund för vår ungdomsstrategi. EUROPA EU 2020 och EU:s ungdomspolitik omfattar människor i åldrarna 13-30. An EU Strategy for Youth Investing and Empowering är namnet på EU:s ungdomsstrategi från 2009, den handlar om hur man på EU- nivå ska tillgodose ungas behov och möjligheter genom initiativ på åtta handlingsområden: utbildning, sysselsättning och företagande, social inkludering, hälsa och välbefinnande, medverkan, kultur och kreativitet, volontärverksamhet och unga och världen. Globaliseringen ställer oss inför nya utmaningar. EU har identifierat åtta nyckelkompetenser. Det är kompetenser som alla individer behöver för personlig utveckling och aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Nyckelkompetenserna är kommunikation på modersmålet, kommunikation på främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, digital kompetens, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda och kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. De åtta nyckelkompetenserna bör genomsyra de områden som vi gemensamt har kartlagt. 1

SVERIGE Den nationella ungdomspolitiken bestäms av regering och riksdag, det ungdomspolitiska målet är styrande för all statlig verksamhet. Den svenska ungdomspolitiken omfattar ungefär 1,4 miljoner svenskar i åldrarna 13-25 och omfattar hela ungdomstiden övergången från barn till ungdom och övergången från ungdom till vuxen. De nationella handlingsområdena är: utbildning, arbete, hälsa, kultur och fritid och inflytande. Det övergripande ungdomspolitiska målet är; makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. För att få makt över sitt eget liv är det viktigt att samhället utformas så att alla unga kan inkluderas och insatser ska utgå ifrån individuella behov för att alla ska ha makten att forma sitt eget liv. Det kan innebära att ändra attityder och utforma samhället så att det blir tillgängligt för alla. Gruppen ungdomar är heterogen, olika identiteter, viljor och intressen den mångfalden ska bejakas. Unga ska ges utrymme i samhällsbygget det innebär ett ökat inflytande och en ökad delaktighet på alla samhällsnivåer. REGIONALT OCH LOKALT Den nationella ungdomspolitiken är inte bindande för regionerna och kommunerna, de formulerar sina egna. Regionförbundet Jämtlands län har fått uppdraget av Regionstyrelsen att utarbeta en ungdomspolitisk strategi. Det är viktigt att vi i vårt regionala perspektiv för en diskussion kring begreppet ungdomstid. Idag är ungas vuxenblivande förlängt och etableringen på arbetsmarknaden blir allt senare. Ungdomsstrategin följer den regionala utvecklingsstrategin och slår fast vilka ungdomspolitiska områden som lokalt ska prioriteras. Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och våra handlingsområden liknar de som identifieras i den nationella ungdomspolitiken, vi har valt att kalla dem: Utbildning och kompetens Arbete Boende Inflytande och delaktighet Trygghet och hälsa Kultur och fritid Utöver det sektorsövergripande arbetet ska de prioriterade områdena genomsyras av horisontella värden såsom: jämställdhet, tillgänglighet, delaktighet, inkludering, transnationalitet. 2

HANDLINGSOMRÅDEN UTBILDNING OCH KOMPETENS Att lyckas i skolan, från förskola, genom grundskola, gymnasium och vidare studier, är en demokratisk rättighet eftersom utbildning är av stor betydelse för individen. Hög kvalitét inom olika skolformer genom livet gör regionen attraktiv. Europa 2020- strategin betonar vikten av att människor i alla åldrar förbereder sig för förändringar genom att göra investeringar i den egna kompetensutvecklingen. Erfarenheten visar att de som deltar i det livslånga lärandet är de som redan har högre utbildning. EU:s ungdomsstrategi betonar bland annat vikten av lärande inom företagande, innovation, kreativitet, jämlikhet, aktivt medborgarskap och mobilitet. För att klara arbetskraftsbehovet som generationsväxlingen innebär och för att uppnå fortsatt tillväxt är det viktigt att uppmuntra kvinnor och män att utbilda sig. Allt för många lämnar gymnasieskolan utan gymnasieexamen och riskerar därför att få en sämre start och en sämre plattform på arbetsmarknaden. Det påverkar i sin tur inkomster, hälsa och välfärd. Aktuell forskning[1] visar elevers studieresultat påverkas positivt av föräldrars högre studier. Andra faktorer som påverkar elevers studieresultat är utländsk bakgrund och funktionsnedsättningar. Det finns även skillnader i studieresultat mellan unga flickor och pojkar till flickornas fördel. Lärande sker inte bara inom det formella utbildningssystemet. Det livslånga lärandets betydelse är centralt i det ständigt förnyade arbetslivet. Under skoltiden är det viktigt att unga får en bred information om utbildningssystemets möjligheter och vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Allt tyder på att det kommer ställas högre krav på bred kompetens i framtiden. Fler och fler kommer att skapa sin egen försörjning inom helt nya branscher och yrken. Samråd och nära dialog mellan näringsliv, utbildningsanordnare myndigheter och organisationer är av stor betydelse för kompetensförsörjningen. Rätt utbildning, rätt kunskap och rätt erfarenhet är krav från många arbetsgivare. De entreprenöriella kompetenserna som betonas i samtliga läro- och kursplaner är viktiga att ta till vara på. Att utveckla nya arbetssätt runt entreprenörskap bidrar till att barn och ungdomar rustas redan i utbildningsväsendet för yrkeslivet. Digitaliseringens möjligheter bör betonas, ett ständigt pågående och utvecklande arbete för alla barn, elever, unga vuxna i skolan krävs för att kunna möta den enskilde till att exempelvis erbjuda utbildning på distans. STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN Att länets elever genomgår utbildning med uppnådd gymnasieexamen Att få fler att välja högre utbildning Arbeta för ökad förståelse av mångfaldens betydelse genom exempelvis internationalisering och mobilitet Ett utvidgat och utvecklat samarbete mellan gymnasieskola och Universitetet Prioritering av näringslivsanknytning för länets gymnasie- och universitetsutbildningar Utveckling av samarbetet mellan skola och arbetsliv Kompetensförstärka och vidareutbilda studie- och yrkesvägledarna utifrån ett livslångt lärande perspektiv Arbeta fram en handlingsplan för IT i skolan, utveckling av distansutbildning inom olika skolformer: grundskola, gymnasium, högskola och universitet. 3

FÖRSLAG OCH EXEMPEL PÅ AKTIVITETER Genom information och samverkan öka övergångarna från gymnasiestudier till högskola/universitet Utveckla ett regionalt språkcentrum Fortbildning av pedagoger för god kvalité i lärandet Spridning av information och aktivt deltagande i Erasmus+ Pilotprojekt med en skola för att starta upp ett internationellt arbete på grundskolenivå Plug In och Vinna 1 projekt för minskade studieavbrott Navigatorcentrum 2 - Utveckla metoder och organisation i kommunerna för stöd till arbetslös ungdom Kompetensplattformen 3 Strategiskt utvecklingsarbete för kompetensförsörjningen i regionen Arbetsplatsförlagd praktik i både grund- och gymnasieskolan SYV- barometern 4 Uppföljning av studie och yrkesvägledningen i skolan. Utveckla skolbibliotekens digitala roll. Skolbiblioteken har en viktig roll i att stimulera förskolors och skolors arbete. Att göra skolbiblioteken mer tillgängliga för alla oavsett var man bor ARBETE OCH ENTREPRENÖRSKAP Insatsområdet Utbildning och Kompetens är sammanvävt med Arbete och Entreprenörskap. Utbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för ungdomars möjligheter att få arbete. Ungdomsarbetslöshet är ofta ett resultat av avsaknad av utbildning och kompetenser och ogynnsam matchning på arbetsmarknaden eller att unga har valt att utbilda sig inom områden som är svåra att få arbete inom. Ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden är helt central för utvecklingen av deras levnadsvillkor. Idag sker ungas inträde på arbetsmarknaden allt senare i livet. Etableringsåldern, den ålder då minst 75 procent av en årskull är sysselsatt, ligger idag på 26 år både för kvinnor och män. Unga människor är framtiden och det är därför avgörande för regionens tillväxt att rätt kompetens och arbetskraft finns. Det är strategiskt viktigt att skapa ingångar för ungdomar på arbetsmarknaden och att arbetsplatser jobbar för att bli mer attraktiva med arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter. Höjd kompetensnivå på arbetsmarknaden och företagens tillgång till 1 Plug In och Vinna är projekt som syftar till att genom olika insatser och nya utbildningsstrukturer fånga upp de elever som löper risk att hoppa av gymnasiet. Dessutom vill man fånga upp de ungdomar som redan har hoppat av gymnasiet och hjälpa dem tillbaka till skolan så att de kan avsluta sina studier med fullständig gymnasieexamen. 2 Navigatorcentrum är en frivillig verksamhet för unga mellan 16-25 år. Ett stöd på vägen till ett jobb eller en utbildning. 3 Kompetensplattformen är ett projekt där målet är att bygga upp ett effektivt och väl fungerande arbetssätt där arbetsliv och utbildning samverkar för att säkerställa regionens kompetensförsörjning. 4 SyvBarometern är en enkät som riktar sig till alla studie- och yrkesvägledare inom grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen och syftar till att kartlägga studie- och yrkesvägledarnas arbetssituation och kompetensutvecklingsbehov. Denna enkät ska ge information om behov och fortsatta utvecklingsområden. 4

arbetskraft är avgörande för näringslivets konkurrenskraft. Samarbete mellan näringsliv och skola är av största vikt. Vad arbetsmarknaden efterfrågar och vad unga utbildar sig till behöver kontinuerligt matchas. Många unga går ut skolan med utbildningar som inte leder till jobb medan arbetsgivare har svårt att hitta kvalificerad personal. Det är strategiskt viktigt att åtgärda denna obalans. Företagsamhet är en kompetens som behövs såväl inom näringsliv, offentlig sektor, föreningsliv som i personers egna liv. För att främja tillväxt bör barn och ungdomar i skolan inspireras till att utveckla företagsamhet och entreprenöriell förmåga. STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN Att underlätta ungas väg in i arbetslivet Att utveckla samarbetet mellan skolan och arbetslivet Ungas delaktighet, inflytande, företagande och entreprenörskap ska stärkas. En viktig målsättning är att fler unga människor ser entreprenörskap och företagande i olika former som en självklar och möjlig väg till egen försörjning Att stärka ungas inträde på arbetsmarknaden genom ex praktik, sommarjobb etc. Det utgör en viktig och god introduktion till arbetsmarknaden Kompetensförstärka och vidareutbilda studie- och yrkesvägledarna utifrån ett livslångt lärandeperspektiv Utveckla och etablera den entreprenöriella förmågan hos unga Att gemensamt använda tillgängliga EU- fonder för att stävja ungdomsarbetslöshet, särskilt den Europeiska Sociala Fonden FÖRSLAG OCH EXEMPEL PÅ AKTIVITETER Att utveckla den regionala kompetensplattformen för strategisk kompetensförsörjning i hela regionen och närmare samverkan mellan skola och arbetsliv Utveckla formerna för lärlingsutbildning Arbetsplatsförlagd praktik i både grund och gymnasieskolorna Att utveckla arbetsmarknadskunskap 5 i skolan Att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig för unga, såsom möjlighet till feriejobb och praktik Fler kvälls- och helgjobb för studerande UF, Ung Företagsamhet, att ge stöd och möjligheter till fortsatt utveckling Erasmus för unga entreprenörer Att utveckla innovativa projekt för att stävja ungdomsarbetslöshet 5 Arbetsmarknadskunskap är samverkan mellan skolan och arbetsgivare för att minska glappet mellan arbetsmarknaden och skolan. Den utformas utifrån regionala förutsättningar och behov. 5

BOENDE För att det ska vara attraktivt att bo i Jämtlands län måste det finnas boende för de unga. Efter många år av mycket begränsat byggande är behoven stora att få fart på bostadsbyggandet i många kommuner. Billiga centrala hyresrätter, ettor, är det som efterfrågas som första boende efter flytt från föräldrar/vårdnadshavare. En väl fungerande infrastruktur möjliggör boende i hela regionen och skapar attraktivitet. Ungdomsåren ska upplevas så positiva och utvecklande så de som lämnar länet för utbildning eller av andra skäl senare söker sig tillbaka för arbete och bosättning. Unga människor från övriga Sverige och världen ska se länet som ett möjligheternas län. STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN Skapa attraktiva boendemiljöer. Ett län som erbjuder mångsidiga boendeformer och tillåtande miljöer är attraktivt Särskilda analyser med sikte på kommunala bostadsprogram för unga FÖRSLAG OCH EXEMPEL PÅ AKTIVITETER Kartläggning av vad som finns för boende samt att undersöka vad unga vill ha för boende Byggande av bostäder som attraherar unga Alternativa boendeformer under framförallt gymnasietiden INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET Barn och ungas rätt till inflytande och delaktighet beskrivs i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Enligt ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU ska alla EU- länder sträva efter att förbättra ungas möjligheter att delta i lokalsamhället och i den representativa demokratin. Målet är att detta ska innefatta alla unga, även de mest resurssvaga. [4] Den nationella ungdomsstrategin har som övergripande mål att ungdomar ska ha inflytande över samhällsutvecklingen. Det betyder att ungdomar inte enbart ska ha inflytande i frågor som omedelbart berör dem utan de ska ha möjlighet att vara delaktiga i politiska beslutsprocesser och ha inflytande i frågor som har betydelse för utveckling i livsmiljön. Det kan exempelvis gälla miljö, kollektivtrafik och integration. Det finns inga specifika ungdomsfrågor, barn och ungdomsperspektivet är tvärsektoriellt. Ungdomars erfarenheter och perspektiv är en resurs och en tillgång i beslutsfattandet. Ungas kunskap ska tas till vara på för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Det är viktigt att ungdomsperspektivet finns med i de folkvalda församlingarna och därigenom i de politiska besluten. Ett ökat inflytande skapar bättre hälsa, en känsla av sammanhang och en region att växa i. Det finns ett uttalat behov av att hitta former för ungas inflytande och delaktighet. Grund- och gymnasieskolan har ett tydligt demokratiuppdrag. Ungas rätt till inflytande och förutsättningar innefattas i lagstiftning och olika styrdokument. 6

STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN Ungdomsperspektivet ska genomgående finnas inom samtliga politikområden Utarbeta rutiner och vägar för ungas inflytande där bland annat trygghetsfrågor får fokus Stimulera unga att vara aktiva i föreningslivet eftersom det leder till personlig utveckling, ökade sociala färdigheter, demokratisk skolning, ansvarstagande, informellt lärande och en ökad anställningsbarhet Den digitala tekniken ska utnyttjas för dialog och ökat inflytande för alla medborgare FÖRSLAG OCH EXEMPEL PÅ AKTIVITETER Formerna för ungas reella inflytande måste hittas och utvecklas. Vidareutveckla regionens ungdomsting och ungdomsråd så att den får en större roll i det regionala utvecklingsarbetet. Ta till vara på skolans och kommunernas aktiviteter gällande ungdomars inflytande till att utveckla en regional modell för inflytande. När det finns en reell vilja att möjliggöra ungas aktiva medborgarskap är nästa utmaning att arbeta med olika metoder och former för inflytande och delaktighet i samhällets olika instanser. Här har politiker och tjänstemän ett särskilt ansvar att lotsa och skapa kontaktytor Att kontinuerligt arbeta med kunskapsbaserad ungdomspolitik, Lupp, är ett gott verktyg Skolan har en viktig roll i arbetet för att skapa ungas inflytande över sin vardag. Eftersom gruppen ungdomar består av både omyndiga och myndiga personer måste graden av inflytande öka över tid Arbetsgivare bör stimuleras att våga anställa unga med hög kompetens på strategiska poster. Det måste gå att flytta till Jämtland och göra karriär TRYGGHET OCH HÄLSA Alla unga har rätt att må bra. Hälsa och välbefinnande har sin grund i livsvillkor och levnadsvanor, genom goda miljöer ges unga möjligheter att göra goda val för både sin hälsa och sitt välbefinnande. Det framkommer ofta att ungdomar prioriterar trygghetsfrågor, såsom god infrastruktur, gatubelysning och närvarande vuxna. Inom området hälsa är den kommunala nivån betydelsefull, exempelvis skolan har ett viktigt ansvar att se eleverna. Hälsa och välbefinnande är starkt kopplat till kön där ohälsan tar sig olika uttryck. En ökad medvetenhet om skillnader mellan könen behövs för att kunna se olikheterna och ge kvalitativt stöd. De ungdomar som växer upp i socialt utsatta situationer löper större risk än övriga för en ogynnsam utveckling. Dessa ungdomar löper i många fall betydande överrisker för exempelvis sämre hälsa och lägre utbildningsnivå och är ofta i behov av stöd och hjälp ifrån samhället. Det behöver tas ett extra ansvar för de ungdomar som är särskilt utsatta, som exempelvis HBTQ ungdomars hälsa och livsvillkor. Arbetet med ungas hälsa sker på olika nivåer i länet. Dels inom landstinget, kommunerna, ideella organisationer, föreningar och nätverk. Ett indirekt arbete är möjligheten till föräldrastöd. Ett annat är en väl fungerande elevhälsa, det utgör en viktig roll i arbetet med att förbättra ungas hälsa. STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN Stärka det främjande arbetet med barn och ungas hälsa 7

Att unga har lika förutsättningar oavsett funktionsförmåga Ökad samverkan mellan aktörer som arbetar med ungas hälsa och välbefinnande, fysisk och psykisk hälsa såväl som social utveckling. Kompetensen ska vara tillgänglig för alla. Att arbeta kunskapsbaserat utifrån undersökningar såsom exempelvis; Hälsa på lika villkor, Lupp, Can. Utifrån dessa göra behovsanalyser och föreslå aktiviteter. FÖRSLAG OCH EXEMPEL PÅ AKTIVITETER Fortbildning och kompetensutveckling gällande åtgärder och metoder som främjar ungas hälsa och välbefinnande Arbeta fram hållbara, kommunala rutiner kring det kommunala informations- och aktivitetsansvaret Utveckla länets ungdomsmottagning i syfte att nå fler unga Psynk- projektet 6 Omsätta kunskap i beslut. De enkäter som kontinuerligt görs för att främja barn- och ungas hälsa ska användas som underlag i prioriteringar. Utveckla folkhälsostrategernas roll för tvärsektoriell samordning Att utveckla arenor, där unga får växa i utifrån sina förutsättningar, exempelvis Navigatorcentrums Unga i huset. Arbeta med både generellt- och specifikt föräldrastöd KULTUR OCH FRITID Kultur och fritid är viktiga områden inom ungdomspolitiken. Unga ska ges utrymme och verktyg att forma sin egen kultur och fritid, vara aktörer inte endast målgrupp ta till vara engagemang och skapandeförmåga som är viktiga delar i ett ungt entreprenörskap. Fritiden ska ge möjlighet till nöje och avkoppling. Fritid är väldigt viktig för människor som källa för återhämtning och sociala kontakter. Det är ett område där man kan skapa sig eller söka en identitet och ett sammanhang. Föreningar, organisationer, församlingar och olika sammanslutningar samverkar framförallt med kommuner i det praktiska genomförandet av verksamheten. Kultur- och fritidsverksamheten har, med sin bredd i allt från idrott till konst, en viktig roll att spela för ungas hälsa och välbefinnande. Som mötesplats och identitetsstärkande och som verktyg till demokratiskt deltagande där unga blir delaktiga i skapandet av sin egen fritid och kultur. En kvalitativ kultur- och fritidsverksamhet uppmuntrar även till kreativitet och innovation. Ökad kunskap om faktorer som påverkar ungas möjlighet till en god fritid är en förutsättning för att skapa goda livsvillkor för alla unga. Luppen 2012 visar att tillgången till och trivseln med kultur- och fritidsutbudet skiljer sig åt bland ungdomar bl.a. beroende på bostadsort, ålder, socioekonomisk bakgrund, kön och eventuell funktionsnedsättning. Killarna anser att de har mer att göra på fritiden än vad tjejerna gör detta är en återkommande bild från flera glesbygdslän. Många av de aktiviteter som finns i vår region är fokuserade på idrott och friluftsliv vilket av tradition är tillräckligt för många killar. Tjejer kräver andra saker för att vara nöjda. 6 Många barn och unga mår psykiskt dåligt. Psynk är ett projekt för att synkronisera samhällets alla instanser. All hjälp som samhället kan erbjuda både från skola, socialtjänst och hälso-och sjukvård, ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid. 8

God tillgång till öppna och välkomnande mötesplatser skapar grogrund för en livlig lokal föreningsdriven kultur- och fritidsverksamhet. Att möjliggöra skapandet av mötesplatser, där människor oavsett ålder träffas är viktigt för unga. Kraven på ett utbud liknande storstädernas ökar och acceptansen för att nöja sig med något mindre minskar. STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN Det civila samhället ska stärka sin roll i kulturlivet Att stärka ungas inflytande över området kultur och fritid, till kultur på egna villkor Att unga är aktiva och skapande i kulturlivet Skapa mötesplatser som bidrar till bättre hälsa, ökar en känsla av delaktighet. Tillgodose ungas behov av att mötas både fysiskt och digitalt FÖRSLAG OCH EXEMPEL PÅ AKTIVITETER Ungdomar ska ges förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Offentliga stöd ska ge möjlighet både till långsiktighet och förnyelse Se över den befintliga infrastrukturen, ge möjlighet till reducerade eller fria resor inom kollektivtrafiken Länskulturen och kulturskolorna är viktiga och utvecklande mötesplatser för unga Idrottsföreningarna bör utgöra en tillgänglig och välkomnade mötesplats för ungdomar, med varierande bakgrund. Arbetet för jämställdhet, etnisk och kulturell mångfald samt breddat rekrytering inom idrottsrörelsen ska därför stödjas Synliggöra och variera kultur- och fritidsutbudet, exempelvis genom aktuell information på en uppdaterad hemsida, alternativt en kulturapp. Belysa natur- och kulturarvet, integrera och ta tillvara på kulturen, exempelvis den samiska kulturen Flyttbara kultur- och fritidsaktiviteter för att nå unga i glesbygd Kompetensförstärka och vidareutbilda fritidsledare och andra ungdomsledare för att möta ungas olika behov 9

AVSLUTANDE REFLEKTIONER I Jämtlands läns ungdomspolitiska strategi listas en rad strategiska insatsområden och förslag till aktiviteter. Dessa områden är utvecklingsmöjligheter där det i vissa fall redan görs arbeten medan de inom vissa områden helt eller delvis saknas. Aktiviteterna kommer att ändras över tid. Ungdomspolitiken följer den regionala utvecklingsstrategin som sträcker sig till år 2030. För vissa av dessa strategiområden kan den ungdomspolitiska strategin resultera i projektformuleringar. Under arbetet med strategin har områden där viktiga pusselbitar saknas växt fram. Jämtlands län är ett till ytan stort län och frågor som rör unga behöver tvärsektoriell samordning på regional nivå av en ungdomssamordnare Var och en av kommunerna behöver en lokal ungdomspolitisk handlingsplan, en strategi som passar dem Utvecklandet av ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv inom befintliga politiska arenor Ett särskilt fokus på barn och ungdomar med funktionsnedsättning Ett särskilt fokus på barn och ungdomar med ett annat modersmål än svenska Den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken (LUPP:en) som gjordes under 2012 täcker årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet. Vi saknar underlag från den senare ungdomstiden och ett önskemål är att genomföra LUPP - enkäten för åldrarna 19-25. Att omsätta den kunskap vi har idag av ex Lupp, på ett mer strukturerat sätt. Det finns ett samarbetsbehov mellan ungdomsfrågorna och Mittuniversitet. Aktivt arbete med ungdomsfrågor kräver en koppling till aktuell forskning Länets infrastruktur behöver utvecklas, både kollektivtrafiken och den digitala infrastrukturen, förbättrade kommunikationer överbryggar de långa avstånd, Tillgänglighet är en nyckel till attraktivitet Vi måste värdesätta och uppskatta de unga som väljer att stanna i regionen [1] Skolverket [2] Lupp-enkät i Jämtland 2012, Johan Kostela, Johanna Jansson och Peter Möller [3] Regeringens strategi för ungdomspolitiken, 2009 [4] Europeiska gemenskapernas kommission 2009. [5] Regeringens strategi för ungdomspolitiken, regeringskansliet, 2009. EU:s ungdomsstrategi, 2009. 10