Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2011
Innehåll Förord 5 Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 6 Bedömning av samhällsbetydelse bedömning av kvalitet 6 Syfte 1: Stärka och utveckla demokratin 7 Syfte 2: Göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen 17 Syfte 3: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsoch utbildningsnivån i samhället 25 Syfte 4: Bidra till att bredda intresse för och öka delaktigheten i kulturlivet 30 Referenser 35
Förord Folkbildningsrådet ska varje år redovisa till regeringen hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts. I denna samlade bedömning av folkbildningens samhällseffekter utgör Folkbildningsrådets nationella utvärderingar, statistik och uppföljningsrapporter centrala underlag. De nationella utvärderingarna söker svar på frågan om den statsbidragsfinansierade folkbildningen bidrar till att demokratin stärks och utvecklas, om den ger människor möjlighet att påverka sin livssituation och skapar samhällsengagemang, om den bidrar till att utjämna utbildningsklyftor och höja samhällets bildnings- och utbildningsnivå, samt om den bidrar till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Den statistik och de rapporter som produceras inom ramen för Folkbildningsrådets uppföljningsuppdrag ger aktuell information om verksamheten i studieförbund och folkhögskolor. Sammantagna innebär dessa olika uppföljningsinsatser att studie förbundens och folkhögskolornas verksamheter följs nära och kontinuerligt under året. Även forskning och externa studier ingår i underlagen. Den samlade bedömningen redovisas även i Folkbildningsrådets Årsredovisning. Stockholm, 19 mars 2012 Britten Månsson-Wallin Generalsekreterare Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 5
Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter Bedömning av samhällsbetydelse bedömning av kvalitet Folkbildningens samhällsbetydelse Folkbildningsrådet ska varje år redovisa till regeringen hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts. Enligt Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen ska statens stöd till folkbildningen ha till syfte att stödja verksamhet som bidrar till att: stärka och utveckla demokratin; göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen; utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället; bredda intresset för kultur och öka delaktigheten i kulturlivet. Syftena med statsbidraget pekar samtidigt ut flera roller för folkbildningen: som demokratiutvecklare som utbildningsanordnare som kulturarena/kulturinstitution som aktör inom det civila samhället med betydelse inom flera politikområden, till exempel arbetsmarknadspolitik, mångfaldspolitik och socialpolitik. Den syftesuppfyllelse som Folkbildningsrådet ska bedöma handlar med andra ord om folkbildningens samhällspåverkan, samhällsförändring och samhällsbetydelse i mycket vid mening. Folkbildningens kvaliteter Folkbildningsrådet ska även varje år särskilt kommentera de uppföljnings- och utvärderingsinsatser som görs avseende folkbildningsverksamhetens kvalitet. Kvalitet på samhällsnivå Ett värde en kvalitet uppstår i ett sammanhang. Folkbildningens kvaliteter bestäms i relation till de behov, krav och förväntningar som regering och riksdag, deltagare och allmänhet ställer på den och som sammanfattas översiktligt i de fyra syften som anges ovan. Ett första sätt att identifiera kvaliteter i folkbildningen är med andra ord att undersöka om statens syften med statbidraget uppfylls. Då handlar det om en analys av folkbildningens kvaliteter på samhällsnivå. Kvalitet på verksamhetsnivå Mer konkret handlar kvaliteten om de sätt som studieförbund och folkhögskolor väljer att arbeta på inklusive den interna organisationen och det innehåll som folkbildningen ges. Studieförbund och folkhögskolor är inte vilka utbildningsanordnare, kulturinstitutioner eller civilsamhälls- 6 Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2011
aktörer som helst. Folkbildningens organisationer, arbetssätt och förhållningssätt ska vara folkbildningsmässiga och utgå från deltagarnas behov och intressen. I analogi med samhällssyftena ovan ska de vara demokratiska, (samhälls)engagerande, individstärkande, kompetens- och behörighetsgivande, innehålla kulturaktiviteter och ge utrymme för kulturutövande. Då handlar det om kvaliteter på verksamhetsnivå. Perspektiv på syftesuppfyllelse och kvalitet Huruvida statens syften med folkbildningen uppfylls eller inte kan inte mätas med precision. Dessa syften, och därmed kvaliteten i folkbildningens verksamheter på samhällsnivå, är brett formulerade och handlar om företeelser i samhället demokrati, samhällsengagemang, deltagande, bildning, etc. som är svåra att definiera på ett sätt som gör dem utvärderingsbara. Syftesuppfyllelse kan indikeras, men sällan bevisas i strikt eller generell mening. I den följande samlade bedömningen har Folkbildningsrådet valt att studera folkbildningens konkreta verksamheter i olika perspektiv och att sätta dessa i relation till statens syften. De båda analysnivåerna hör samman. Kvaliteten i den konkreta verksamheten indikerar och ger förutsättningar för kvalitet syftesuppfyllelse på samhällsnivå. Folkbildningsrådet har valt följande perspektiv: Syfte 1: Stärka och utveckla demokratin Folkbildningens olika deltagare Folkbildningen som mötesplats Folkbildningens lärare och cirkelledare Studeranderätt Syfte 2: Göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Folkbildning i hela landet Folkbildning som flexibelt lärande Folkbildningens roll internationellt Samhällsengagemang via medlemsorganisationer och huvudmän Individuellt engagemang Syfte 3: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Folkbildningen som andra chans Folkhögskolan som valmöjlighet och väg vidare Folkhögskolan som komplement till formella utbildningar Syfte 4: Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Sveriges största kulturarena Många kulturprogram Fler musikcirklar männen dominerar Samtliga perspektiv är härledda ur Folkbildningsförordningen och anknyter till folkbildningens prioriterade verksamhetsområden. Som underlag för analysen har i första hand Folkbildningsrådets nationella utvärderingar och uppföljningsmaterial använts. Folkbildningsrådets slutsatser och bedömningar sammanfattas i inledningen av varje avsnitt. Därefter presenteras de underlag och den analys som legat till grund för respektive bedömning. Syfte 1 Stärka och utveckla demokratin Ett av de viktigaste skälen till varför staten stödjer folkbildningen är att man vill främja en demokratisk grundsyn och demokratisk utveckling i samhället. Att studieförbund och folkhögskolor fungerar som krafter i demokratins tjänst ses som en av folkbildningens mest grundläggande kvaliteter. Detta arbete förutsätts dessutom ske med demokratiska förhållningssätt och arbetsformer och utföras av demokratiskt organiserade studieförbund och folkhögskolor. Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2011 7
Folkbildningens olika deltagare Bedömning Den heterogena studerandegruppen är en av folkbildningens främsta kännetecken och kvaliteter. För att kunna bidra till att stärka demokratin behöver folkbildningen nå ut till olika grupper i samhället. I folkbildningspropositionen framhåller regeringen att kulturellt, socialt och demokratiskt deltagande i allt högre grad beror på kunskapsnivå och att folkbildningen kan bidra till att minska kunskaps- och bildningsklyftor mellan grupper i samhället och till att bryta människors isolering. Folkbildningen samlar deltagare i olika åldrar. De yngre söker sig framför allt till folkhögskolans långa kurser för att få behörigheter till vidare studier eller jobb och till studieförbundens estetiska verksamheter. De äldsta deltar i första hand i studiecirklar och här har deras andel dessutom ökat under senare år. Detta kan ses som en generell trend i samhället. Enligt rapporten Hälsa och levnadsvanor bland äldre personer i Stockholms län lever till exempel allt fler av länets ålderspensionärer ett aktivt liv med många sociala kontakter. 1 Under senare år har dessutom flera undersökningar presenterats som visar på de hälsofrämjande vinsterna med att äldre människor är kulturellt aktiva och har socialt stöd och sociala kontakter. Den mentala och fysiska hälsan stärks, isolering bryts och ohälsa förebyggs. I rapporten Det är aldrig försent! betonar Statens folkhälsoinstitut betydelsen av sociala mötesplatser exempelvis studiecirklar i arbetet med att förbättra de äldres hälsa. 2 Jämfört med andra utbildningsanordnare når folkbildningen även många deltagare med 1 Carin Lennartsson, Neda Agahi, Sven-Erik Wånell: Hälsa och levnadsvanor bland äldre personer i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Delrapport i Folkhälsorapporten 2011. 2 Statens folkhälsoinstitut: Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet. 2009. funktionsnedsättning respektive utländsk bakgrund. I Folkbildningsrådets Folkhögskoledeltagarundersökning 2010 beskriver dessa tiden vid folkhögskolan som i huvudsak positiv, lärorik och utvecklande. Men efter att de avslutat sina studier har de här deltagarna svårare att få jobb och de läser inte vidare i lika stor utsträckning som andra. Folkbildningens insatser kompenserar inte fullt ut för de hinder som arbetsmarknad och de formella utbildningssystemen bär med sig. Deltagarnas ålder Folkbildningens deltagare är en mångfacetterad grupp. I Folkbildningsrådets undersökning Studiecirkeldeltagare 2008 skiljer det 82 år mellan den yngste och äldste. Deltagarna var mellan 13 och 95 år gamla. Studieförbund och folkhögskolor vänder sig till delvis olika åldersgrupper. Studieförbundens deltagare är i allmänhet äldre än folkhögskolans. Statistik från SCB visar att under 2011 var 56 procent av deltagarna i folkhögskolans Allmänna kurser yngre än 25 år. Inom de Särskilda kurserna var andelen 50 procent. Studieförbundens unga deltagare, yngre än 25 år, utgjorde 23 procent av samtliga cirkeldeltagare och deltagare i annan folkbildningsverksamhet. Bland cirkeldeltagarna var däremot 35 procent 65 år eller äldre. Inom folkhögskolan hade endast cirka 7 procent av deltagarna i långa kurser uppnått pensionsålder. Folkbildningsrådets cirkeldeltagarundersökningar visar att andelen äldre cirkeldeltagare har ökat över tid, i takt med befolkningsutvecklingen. Enligt SCB:s uppgifter är dock andelen cirkeldeltagare som är 65 år eller äldre betydligt större än denna grupps andel av Sveriges befolkning 35 procent jämfört med 19 procent av befolkningen. För många som tidigare kommit i kontakt med folkbildningen blir det naturligt att som pensionär söka sig till en studiecirkel för meningsfull social tillvaro. Av deltagarna i Folkbildningsrådets rapport Studiecirkeldeltagare 2008 hade 80 procent deltagit i fler än en cirkel. 8 Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2011
Figur 1. Svensk/utländsk bakgrund bland deltagare i studieförbundens verksamhetsformer under 2010 och folkhögskolornas långa kurser under höstterminen 2011. Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Totalt Unika del_tagare 3 Studieförbund, verksamhetsform Studiecirkel 83% 17% 100% 683 173 Annan folk bildningsverksamhet 86% 14% 100% 391 642 Studiecirkel och annan folkbildningsverksamhet 84% 16% 100% 1 074 815 Folkhögskola, kurstyp Allmän kurs 59% 38% 100% 11 825 Särskild kurs 84% 14% 100% 16 096 Könsfördelning Kvinnorna är fler än männen inom folkbildningen, precis som inom andra former av vuxenutbildning. Under 2011 utgjorde de 57 procent av cirkeldeltagarna, 66 procent av deltagarna i annan folkbildningsverksamhet, 57 procent i studieförbundens kulturprogram, 60 procent i folkhögskolornas Allmänna kurser och 66 procent i de Särskilda kurserna. Den här könsfördelningen har varit i princip oförändrad inom de flesta av folkbildningens verksamheter under åtminstone de tio senaste åren. Det är bara inom annan folkbildningsverksamhet som proportionerna har förändrats, från manlig dominans till dagens siffror. Deltagarnas etniska bakgrund År 2011 hade ungefär 17 procent av cirkeldeltagarna utländsk bakgrund. De allra flesta av dessa var dessutom invandrade. Inom folkhögskolorna var motsvarande andelar 38 procent i de Allmänna kurserna och 14 procent i de Särskilda. Deltagare med utländsk bakgrund närmar sig folkbildningen med delvis andra behov och förutsättningar än andra. Det visas i rapporten Folkhögskoledeltagarundersökning 2010. De har inte gått i skola lika lång tid innan, är oftare gifta eller sammanboende och har barn och de väljer oftare folkhögskolor nära sitt hem. På frågan om varför de väljer att studera vid folkhögskola svarar de oftare än andra att de vill skaffa sig behörighet för att kunna läsa vidare eller för att lättare kunna få jobb. 3 I värden för folkhögskolan är 157 personer av okänd etnisk bakgrund. Studietiden ser också delvis annorlunda ut. De här deltagarna betonar starkare att de fått individuellt stöd från lärarna, att de har förbättrat sin studieteknik och har blivit mer engagerade i olika samhällsfrågor. Samtidigt anser de inte, i lika stor utsträckning som andra deltagare, att de har kunnat påverka sina studier. Ungefär tio procent av dem säger i undersökningen att de blivit negativt särbehandlade på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning under sin tid på folkhögskola. 4 Deltagare med funktionsnedsättning Av deltagarna i folkhögskolans Särskilda kurser under höstterminen 2011 hade 13 procent någon form av funktionsnedsättning. 5 Inom Allmän kurs var andelen 30 procent. Jämfört med 2001 har andelarna ökat tydligt inom både de Allmänna och de Särskilda kurserna, från 22 respektive 8 4 Som jämförelse kan nämnas studentundersökningar som jämförts inom högskolan. En undersökning bland studenter vid Göteborgs universitet visar till exempel att för diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet finns en klar överrepresentation bland studenter som huvudsakligen vuxit upp i ett icke-nordiskt land i Europa (7 procent) eller i ett utomeuropeiskt land (19 procent) och även en överrepresentation bland dem som huvudsakligen har vuxit upp i Sverige, men har ett annat hemspråk än svenska. För diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning är överrepresentationen mindre, men fortfarande betydande, bland dem som huvudsakligen vuxit upp i ett utomeuropeiskt land (5 procent). (Göteborgs universitets Studentbarometer 2010. Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö.) 5 Inkluderar även deltagare med dyslexi. Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2011 9
procent. Andelen deltagare inom folkhögskolan framstår som hög i jämförelse med andra utbildningsformer. 6 I folkhögskoledeltagarundersökningen ovan jämförs folkhögskolans deltagare med funktionsnedsättning med andra deltagare. Det visar sig att deltagarna med funktionsnedsättning i genomsnitt har kortare utbildning än andra när de börjar studera vid folkhögskola. Tiden vid folkhögskolan ser också delvis annorlunda ut. De här deltagarna stannar vid folkhögskolan jämförelsevis länge mer än fyra terminer igenomsnitt och under studietiden deltar de inte lika ofta som andra i grupparbeten. De avbryter också sina studier i förtid oftare än andra, något som kan ha att göra med att de inte fått tillräckligt stöd att hantera de särskilda villkor som funktionsnedsättningen för med sig. Hälften av dem uppger att de har fått stöd i studierna, 15 procent menar att de skulle ha behövt stöd, övriga anser sig inte behöva något särskilt stöd. De flesta deltagare med funktionsnedsättning som ingick i undersökningen är nöjda. Intrycket är att folkhögskolan på det stora hela har mött deras behov. Andelen cirkeldeltagare med funktionsnedsättning var under 2011 i genomsnitt drygt åtta procent, det vill säga betydligt lägre än inom folkhögskolan. Andelen har varit nästan konstant under hela 2000-talet. Förstärkningsbidraget Inom folkbildningen satsas särskilda resurser på vissa deltagargrupper. Folkbildningsrådet avsatte 6 I sin årsredovisning 2011 konstaterar Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) att när det gäller kom munala vuxenutbildningen tyder resultaten på att färre vuxna med funktionsnedsättning väljer kommunal vuxenutbildning i förhållande till folkhögskola. I rapporten Vuxenutbildning för personer med funktionsnedsättning belyser forskare vid Linköpings universitet, på uppdrag av SPSM, möjligheterna för vuxna med funktionsnedsättning att ta del av utbildning på lika villkor som andra. Vid 25 av de 55 komvuxenheter (45 procent) som ingick i studien var andelen deltagare med funktionsnedsättning 1 3 procent, vid 11 enheter var andelen 4 6 procent och vid 10 enheter 7 9 procent. Fyra enheter hade en andel på minst 10 procent. Vid fem enheter fanns inga deltagare alls med funktionsnedsättning. Den genomsnittliga andelen var alltså betydligt lägre än inom folkhögskolan. under 2011 ungefär elva procent av statsbidraget, 358 miljoner kronor, för folkhögskolornas och studieförbundens insatser till vissa deltagare med funktionsnedsättning eller med brister i svenska språket. Det är en satsning som till sin storlek är unik bland myndigheter och organisationer som ger statsbidrag till ideella organisationer. Satsningen sker i enlighet med de prioriterade verksamhetsområden som riksdagen beslutat om. 7 Detta förstärkningsbidrag får genomslag i folkhögskolornas arbete. Ungefär 12 procent av deltagarna i de långa kurserna 24 procent i Allmän kurs var under höstterminen 2011 utlandsfödda och behövde särskilda pedagogiska insatser som stöd för sina brister i svenska språket. Deltagarna med funktionsnedsättning och med behov av förstärkt stöd var något fler. 8 I de långa kurserna utgjorde dessa totalt 20 procent av alla deltagare och 29 procent av deltagarna i Allmän kurs. 9 Det 7 I Sverige kan högskolans studenter med funktionshinder, efter ansökan hos lärosätet, få kompenserande pedagogiskt stöd. Det innebär olika former av insatser och åtgärder för att kompensera svårigheter som kan uppkomma i studiesituationen. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska eller psykiska begränsningar av funktionsförmågan i studiesituationen; även dyslexi, neuropsykiatriska funktionshinder och dokumenterade psykiska besvär ingår. 7 200 studenter fick under 2010 särskilt pedagogiskt stöd. Mer än hälften av de studenter som fick sådant stöd var studenter med dyslexi. Den näst största gruppen utgjordes av studenter med kognitiva funktionshinder. De totala kostnaderna för det särskilda pedagogiska stödet uppgick 2010 till drygt 63 miljoner kronor. Drygt 60 procent av den totala kostnaden avsåg teckenspråkstolkning. (Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2011. Rapportserie 2011:8 R.) 8 Även deltagare med dyslexi är inkluderade. 9 Folkhögskolorna rapporterar sin verksamhet i två delar: 1. Statistikrapport med gruppuppgifter kring deltagare per kurs. Denna statistik används bland annat som underlag för verksamhetsvolymer i mått av deltagarveckor och deltagare per kön. Vid jämförelser över tidsspann längre än de tre senaste åren används gruppstatistiken som underlag. I statistiken ingår variabeln invandrad/utlandsfödd. 2. Deltagarrapport med personuppgifter med uppgift på personnivå. Denna statistik används bland annat för att beräkna unika deltagare och deltagare med utländsk bakgrund. Studieförbunden rapporterar sin verksamhet i två delar: 1. STUV (studieförbundens verksamhetsredovisning) 10 Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2011
innebär att folkhögskolorna sökte och fick förstärkningsbidrag för 98 procent av alla deltagare med funktionsnedsättning i långa kurser. Även studieförbunden erhöll förstärkningsbidrag under 2011, som stöd till 74 procent av deltagarna med funktionsnedsättning och 76 procent av de invandrade deltagarna. Folkbildningen som mötesplats Bedömning Sammantagen, på samhällsnivå, fungerar folkbildningen som en mötesplats för människor med olika förutsättningar och bakgrund. Men att deltagarpopulationen som helhet är blandad betyder inte nödvändigtvis att personer med olika bakgrund möts i studiecirklar eller i folkhögskolekurser. Deltagarsammansättningen ser olika ut vid olika studieförbund och folkhögskolor. Delar av verksamheten är i princip enkönad, respektive etniskt uppdelad. Det här är en balansgång. Människor med gemensamma behov och intressen har under historien bildat sammanslutningar och vänt sig till folkbildningen för att stärka sin egen identitet och söka sig till likasinnade. Att verksamheten är idéburen och präglad av dess deltagare är fortfarande folkbildningens signum. Men driven alltför långt riskerar denna princip att landa i segregation och utanförskap. En av de mest centrala demokratiska utmaningarna för folkbildningen i dag är att skapa arenor där med gruppuppgifter kring deltagare per arrangemang. Denna statistik används bland annat som underlag för verksamhetsvolymer i mått av antal arrangemang, studietimmar och deltagare per kön. (Deltagare i studiecirkel kan till exempel förekomma i flera cirklar under ett verksamhetsår). I statistiken ingår variabeln invandrad/ utlandsfödd. 2. Deltagarrapport med personuppgifter med uppgift på personnivå. Denna statistik används bland annat för att beräkna unika deltagare, utbildningsbakgrund och deltagare med utländsk bakgrund. Uppgifterna rörande förstärkningsbidraget är hämtade från grupprapporteringen ovan. människor med olika etnisk bakgrund möts under jämbördiga villkor. Folkbildning av hög kvalitet fungerar som en motkraft till de tendenser till segregation och diskriminering som finns på andra ställen i samhället. Frågan om folkbildningen som mötesplats är även aktuell inom folkhögskolans Allmänna kurser. Under senare år har allt fler deltagare med svagare studieförutsättningar och större behov av stöd sökt sig eller hänvisats hit. För detta finns goda skäl folkbildningens pedagogik vilar på förmågan att se och tillgodose deltagarnas särskilda behov. Samtidigt finns gränser för folkhögskolans kapacitet att fungera socialt stödjande. Folkhögskolans framgång bygger i hög grad på en gruppdynamik som innebär samspel och lärande bland deltagarna själva och detta ställer krav på gruppernas sammansättning. Urvalet till de Allmänna kurserna är därför viktigt. De sonderande intervjuer och övriga insatser som Folkbildningsrådets gjort för att undersöka antagnings- och urvalsprocesserna tyder dock på bristande transparens och utrymme för godtycke. Folkbildningsrådet kommer därför att särskilt följa och, med stöd av Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR), genomföra riktade insatser för att säkra de studerandes rättssäkerhet och verksamhetens kvalitet inom detta område. Var för sig och tillsammans Andelen män, deltagargruppernas ålderssammansättning, andelen invandrade deltagare och andelen deltagare med funktionsnedsättning varierar stort mellan olika studieförbund och folkhögskolor. Även andra analyser visar att olika grupper inte alltid möts i den faktiska verksamheten. Kvinnor och män träffas till exempel inte alltid: I 27 procent av alla 2011 års studiecirklar uppgick kvinnornas andel till 10 procent eller mindre och i 22 procent var andelen män 10 procent eller lägre. Det betyder att nästan hälften av cirklarna var så gott som enkönade. Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2011 11
Figur 2. Folkhögskola och studieförbund med största respektive minsta andel (%) av specificerade deltagargrupper under 2011. Uppdelat efter verksamhetsform. 10 Folkhögskola Studieförbund Allmän kurs Särskild kurs Studiecirklar Annan folkbildn. verksamh. Störst andel manliga deltagare 74% 11 71% 12 54% 53% Minst andel manliga deltagare 0% 3% 34% 24% Störst andel deltagare 65 år eller äldre 92% 74% 50% 37% Minst andel deltagare 65 år eller äldre 0% 0% 2% 0% Störst andel deltagare 25 år eller yngre 97% 13 94% 14 26% 85% Minst andel deltagare 25 år eller yngre 0% 0% 9% 20% Störst andel invandrade/utrikes födda deltagare 99% 15 52% 16 81% 52% Minst andel invandrade/utrikes födda deltagare 0% 17 0% 18 7% 6% Störst andel deltagare med funktionsnedsättning 100% 19 100% 20 18% 8% Minst andel deltagare med funktionsnedsättning 0% 21 0% 22 0% 0% Andelen kvinnor i folkhögskolornas långa kurser varierade mellan olika folkhögskolor från 31 till 99 procent (en folkhögskola). Vid en majoritet (60 procent) av skolorna var andelen kvinnor i de långa kurserna större än 60 procent. 10 Se fotnot 9. Uppgifterna i tabellen är hämtade från studie förbundens och folkhögskolornas grupp- och deltagarredovisning. 11 Vid 38 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Allmän kurs män. 12 Vid 15 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs män. 13 Vid 95 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Allmän kurs yngre än 25 år. 14 Vid 62 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs yngre än 25 år. 15 Vid 31 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Allmän kurs invandrade. 16 Vid två folkhögskolor var mer än 50 procent av deltagarna i Särskild kurs invandrade. 17 Vid 24 folkhögskolor var mindre än tio procent av deltagarna i Allmän kurs invandrade. 18 Vid 92 folkhögskolor var mindre än tio procent av deltagarna i Särskild kurs invandrade. 19 Vid 28 folkhögskolor hade mer än hälften av deltagarna i Allmän kurs en funktionsnedsättning. 20 Vid sex folkhögskolor hade mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs en funktionsnedsättning. 21 Vid fyra folkhögskolor fanns inga deltagare med funktionsnedsättning i Allmän kurs. 22 Vid 16 folkhögskolor fanns inga deltagare med funktionsnedsättning i Särskild kurs. Deltagare med svensk och annan etnisk bakgrund ses inte heller alltid: I 32 procent av 2011 års studiecirklar fanns både deltagare med svensk och med utländsk bakgrund. I 51 procent av alla cirklar hade samtliga deltagare svensk bakgrund, det vill säga var födda i Sverige och med minst en förälder född i Sverige. I övriga, 17 procent, hade alla deltagare utländsk bakgrund. 23 Andelen invandrade deltagare i folkhögskolans långa kurser, det vill säga deltagare som själva invandrat till Sverige, varierade mellan olika folkhögskolor från fem procent eller lägre (fyra folkhögskolor) till 99 procent (en folkhögskola). På 41 av 150 folkhögskolor 24 25 uppgick andelen till tio procent eller lägre. Folkbildningsorganisationer med etniska och religiösa förtecken Under senare år har verksamheter startat som syftar till att möta vissa etniska och religiösa gruppers (folk)bildningsbehov: Agnesbergs folkhögskola med romsk profil, Kista folkhögskola med 23 Samtidigt utgör folkhögskolans deltagare med utländsk bakgrund en mycket heterogen grupp. 24 Avser långa kurser. 25 Vid 41 folkhögskolor utgör andelen invandrade deltagare tio procent eller lägre av samtliga deltagare i långa kurser och vid 15 folkhögskolor utgör invandrade deltagare mer än hälften av deltagarna. Antalet folkhögskolor med jämförelsevis många invandrade deltagare ökar. 12 Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2011
särskild inriktning på muslimer i Sverige, samt studieförbundet Ibn Rushd med särskild uppgift att stärka muslimer i Sverige och att ge ickemuslimer mer kunskap om islam. Folkbildningsrådet har finansierat ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet där de tre folkbildningsinstitutionerna ovan har studerats, tillsammans med samernas bildningsverksamhet i Jokkmokk. 26 Forskarna undersökte varför muslimer, romer och samer valt att inrätta egna folkbildningsinstitutioner, vid sidan av de redan etablerade. I rapporten Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet? problematiseras förutsättningarna för jämbördiga möten, inom ramen för folkbildningen, mellan människor med olika etniska bakgrund. Risken för marginalisering diskuteras. Det handlar om utanförskap, om att inte få gehör för sina frågor och om att inte tillåtas delta i beslutsfattandet. Som invandrare och invandrargrupp släpps man i och för sig in, men man får inte självklart ett reellt inflytande inom studieförbund och folkhögskolor. Det finns ett behov av att få vara med sina egna, i ett rum där man inte alltid behöver försvara och förklara sig, inte behöver vara den andre. Som etnisk grupp är det viktigt att först bygga en egen identitet och kunna känna stolthet. Först därefter kan jämbördiga möten äga rum. Forskarnas slutsats är att folkbildningens traditionella institutioner inte i tillräcklig utsträckning hade lyckats skapa trygghet eller anpassa sig efter de romska, muslimska och samiska gruppernas förutsättningar och behov. Däremot lockade fortfarande folkbildningens värdegrund och pedagogiska metod. För att kunna delta på egna villkor valde de här grupperna att istället skapa samiska, romska och muslimska studieförbund och folkhögskolor. Förändrad deltagarsammansättning inom folkhögskolans allmänna kurs I Folkbildningsrådets folkhögskoledeltagarundersökning betonar deltagarna att de heterogena studiegrupperna och det gemensamma lärandet i 26 Samerna hade tidigare en egen folkhögskola. Denna har idag ombildats till utbildningscenter och finansieras inte längre via det statliga folkbildningsanslaget. gruppen hör till folkhögskolans största kvaliteter. Lärande och undervisning bygger på mötet mellan deltagare med olika perspektiv och erfarenheter. Statistiken visar att framför allt de allmänna kursernas deltagargrupper har förändrats under 2000-talet. Deltagarna har blivit allt yngre framför allt har andelen yngre män ökat, deras genomsnittliga formella utbildningstid har blivit kortare och allt fler av dem har utländsk bakgrund eller en funktionsnedsättning. Detta är trender som känns igen även inom komvux och högskolan. 27 28 Den utbildningsstatistik som redovisas senare, under statsbidragets tredje syfte, visar att även andelen deltagare som har tvåårigt gymnasium eller kor- 27 Även inom den gymnasiala vuxenutbildningen vid komvux har den genomsnittliga åldern sjunkit. Läsåret 2000/2001 var medelåldern 34 år. Tio år senare, kalenderåret 2010, var den 30 år. Medianåldern hade under perioden sjunkit från 32 till 26 år (Skolverket: Komvux Elever och kursdeltagare Riksnivå, Tabell 5.5: Elevernas ålder läsåret 2000/01 och Tabell 6: Elevernas ålder kalenderåren 2005 2010). Andelen studerande med utländsk bakgrund har ökat även inom den gymnasiala vuxenutbildningen vid komvux. Läsåret 2000/2001 var sammantaget 18,7 procent av totala antalet elever födda utomlands, jämfört med 30,1 procent kalenderåret 2010. Totalt har antalet elever vid den gymnasiala vuxenutbildningen minskat med cirka 40 procent under perioden, vilket inneburit att även antalet deltagare med utländsk bakgrund har minskat något från 50 839 elever läsåret 2000/2001 till 48 245 elever kalenderåret 2010 (Skolverket: Komvux Elever och kursdeltagare Riksnivå, Tabell 5.2A: Elever läsåren 1997/98 2000/01 och Tabell 3A: Elever kalenderåren 2005 2010). 28 Inom högskolan blir nybörjarna allt yngre, en trend som fortsatt även vid antagningen läsåret 2009/2010. Allra mest ökade antalet 19-åriga högskolenybörjare en ökning med 33 procent jämfört med föregående läsår. Över hälften 52 procent av högskolenybörjarna var under 22 år läsåret 2009/10 samtidigt som åldersgruppen 35 år och äldre för första gången sedan 1977 utgjorde mindre än en tiondel av högskolenybörjarna. Även antalet och andelen nybörjare med utländsk bakgrund har ökat över tid. Antalet nybörjare med utländsk bakgrund ökade från drygt 8 000 läsåret 2000/01 till nästan 14 000 läsåret 2009/10. Det motsvarar en ökning med ungefär 70 procent. Andelen nybörjare med utländsk bakgrund ökade under samma period från 13 till 17 procent. (Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2011. Rapportserie 2011:8 R.) Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2011 13
tare utbildning har vuxit kraftigt, medan gruppen deltagare med längre gymnasieutbildning har minskat i motsvarande grad. Inom folkbildningens övriga verksamhetsformer ser deltagargrupperna ut ungefär som tio år tidigare, även om verksamhetsområdet annan folkbildningsverksamhet har fått fler kvinnor och fler medelålders deltagare, 25 65 år. Förändringen av den Allmänna kursen diskuterades under de uppföljningsbesök som Folkbildningsrådet genomförde under 2011 vid ett antal folkhögskolor. Vid flera besök poängterade lärare och skolledning att skillnaderna mellan de studerande riskerar att bli alltför stora och svårhanterliga. Deltagarnas kunskaper varierar så mycket och de har så olika motivation och överhuvudtaget olika förutsättningar att studera, att lärarna får svårt att tillgodose allas behov. Den gruppdynamik som är folkbildningens signum kan bli svår att få till stånd. Antagning och urval Folkbildningsrådet genomförde i december 2011 och januari 2012 fokusgruppsintervjuer som handlade om urval och antagning till Allmän kurs. Nio folkhögskolor medverkade. Det finns inga nationella bestämmelser för hur antagning och urval till folkhögskolans Allmänna kurs ska gå till och heller inga generella antagningskrav. Folkhögskolorna väljer själva principer och arbetssätt som på många håll, men inte överallt, dokumenteras. Intervjuerna visar att principerna inte heller alltid följs konsekvent. Intervjuresultaten bekräftas i arbetet med Folkhögskolornas rättsliga råd (FSR). 29 I redovisningen av vilka kriterier som används vid urval anger flera folkhögskolor inga objektiva kriterier alls och många anger kriterier som enbart bygger på subjektiva bedömningar. De skolor som anger objektiva kriterier använder sig nästan uteslutande av kriterier som sammanfaller med diskrimineringsgrunder, till exempel ålder, kön och etniskt ursprung. Kunskapen om diskrimineringslagen får generellt 29 Se vidare sid. 14, avsnittet Studeranderätt. sett anses vara låg bland folkhögskolorna. Vid de flesta folkhögskolor som medverkade i Folkbildningsrådets fokusintervjuer antas i första hand sökande med störst utbildningsbehov. Hur dessa behov definieras varierar. Samtidigt beskrivs gruppsammansättningen som viktig. Grupperna ska vara heterogena, men kan till exempel inte innehålla alltför många deltagare med (mycket) stort behov av stöd. Vid flera folkhögskolor får de sökande lämna referenser. Ett nutida dilemma som framför allt folkhögskolorna i storstadsområdena berättar om är att avhoppen från Allmän kurs ökar. Därmed blir grupperna instabila och den ursprungliga och tänkta gruppsammansättningen förskjuts. Folkbildningens lärare och cirkelledare Bedömning Folkbildningen är en del av det svenska utbildningssystemet. I den betydelsen kan kvaliteten i studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter uppskattas med liknande mått som används för att bedöma det formella skolväsendet. Vanliga sådana mått handlar om lärarresursens storlek/lärartäthet, samt om lärarnas kvalifikationer och kompetens, det vill säga deras pedagogiska utbildning och erfarenheter. 30 Till skillnad från det offentliga skolväsendet är folkbildningen en fri och frivillig bildningsoch utbildningsform. Det innebär bland annat att folkhögskolorna själva avgör vilka pedagogiska kompetenser som lärarna ska ha. De krav som ställs är i allmänhet höga. Andelen lärare med lärarutbildning är ungefär lika hög inom folkhögskolan som inom komvux och gymnasieskolan och tydligt högre än inom gymnasiefriskolan. 30 I exempelvis Högskoleverkets nya kvalitetsutvärderingssystem 2011 2014 ingår lärarkompetens och lärartillgång som centrala indikatorer på de olika utbildningsprogrammens kvalitet. 14 Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2011
Folkbildningens pedagogik förutsätter dessutom cirkelledare och lärare med gedigen kunskap om just folkbildningens idé och metoder. Inom folkhögskolan behöver lärarna dessutom kunna hantera de särskilda villkor som gäller för antagning, bedömning och kursutveckling. Många av folkhögskolans lärare har därför arbetat länge inom folkbildningen och jämförelsevis många har genomgått folkhögskolelärarutbildning. Gedigen yrkeserfarenhet från andra delar av arbetsmarknaden samt andra utbildningar, till exempel i kärnämnen eller estetiska utbildningar, värderas också högt. Kvalifikationer och kompetens Redan i kriterierna för statbidrag från 2007 fastställdes att cirkelledaren ska vara godkänd av studieförbundet och ha fått introduktionsutbildning. Dessa krav kvarstår i den nya statsbidragsmodell som införs 2012. Genom införandet av steg G finns nu gemensamt antagna minimikrav för vad som ska ingå i en grundutbildning. 31 I 2010 års nationella redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete konstaterar Folkbildningsrådet att ungefär 40 000 av totalt drygt 100 000 cirkelledare deltagit i steg G. Några krav på ytterligare formell pedagogisk utbildning ställs i allmänhet inte på cirkelledarna. 31 Varje studieförbund utformar sin egen cirkelledarutbildning men den ska minst innehålla: Studieförbundets egen värdegrund samt förhållande till statens syften. Teorier om allas lika värde och hur olikheter kan tas tillvara och medverka till deltagarnas egna kunskapsoch demokratiutveckling. Cirkelns pedagogik, inklusive deltagarinflytande och hur erfarenheter i gruppen kan utnyttjas i den gemensamma processen. Om hur man utan läroplaner kan bedriva planmässiga studier. Ledarrollen bestående av såväl handledning i en grupp av likar och en lärarroll med både nödvändiga och önskvärda kunskaper i ett ämne. Omfattningen ska vara minst nio studietimmar. (Nationell redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete 2009, sid. 27.) Figur 3. Cirkelledarnas utbildningsnivå 2011. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% För-_ gymn. utb. Gymn. utb. <3år Gymn. utb. >3år Eftergymn. utb. <3år Eftergymn. utb. >3år Uppgift saknas Studiecirklarnas ledare väljs utifrån ämnesintresse och kompetens i visst ämne, ofta bland cirkelns medlemmar. Drygt 40 procent av cirkelledarna har under 2011 eftergymnasial utbildning. Det är en högre andel än i befolkningen i genomsnitt (31 procent) och även något högre än bland cirkeldeltagarna (38 procent). Majoriteten av de drygt 2 950 personer som rapporterats till SCB:s register över folkhögskolans pedagogiska personal under 2011 hade lärarexamen. 32 I Allmän kurs var andelen lärarutbildade 76 procent, varav 31 procent hade folkhögskollärarexamen och 45 procent annan lärarexamen. I de Särskilda kurserna var andelen något lägre. Här hade 61 procent av den undervisande personalen lärarexamen. Framför allt inom de Särskilda kurserna förutsätts ofta att lärarna har professionell yrkeserfarenhet som konstutövare, etc. Dessa krav slår igenom i lärarnas utbildningsbakgrund. Ungefär 20 procent av dem hade annan högsko- 32 Antalet lärare totalt inom folkhögskolan är betydligt högre än de som rapporterats till SCB. Utöver de lärare som rapporterats till registret räknas även rektorer, biträdande rektorer och studie- och yrkesvägledare till folkhögskolans pedagogiska personal. Totalt upptas 2 975 personer i registret under 2011. Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2011 15
leutbildning, oftast med estetisk inriktning. Även andra pedagogiska utbildningar än lärarutbildningar förekom, samt akademiska examina i kärnämnen. 33 Folkhögskolans undervisande personal är också erfarna folkbildare. I genomsnitt hade de varit anställda vid folkhögskola i tio år och vid studieförbund i ett år. Representativitet Av demokratihänsyn är det viktigt att de anställda vid folkhögskolorna sammantaget representerar den folkbildning som de företräder. Könsfördelning, åldersfördelning, lärarnas etniska bakgrund och andelen lärare med funktionsnedsättning bör spegla deltagargrupperna. Av folkhögskolans pedagogiska personal var 56 procent kvinnor under 2011. Studie- och yrkesvägledarna var i huvudsak kvinnor och rektorerna oftast män. Av lärarna var lite drygt hälften kvinnor. Tolv procent av den pedagogiska personalen hade invandrat eller hade föräldrar som båda är födda utomlands. Pensionsavgångar och övrig omsättning av rektorer har varit stor under 2011. Totalt 28 folkhögskolor bytte rektor och vid årets slut var nästan 60 procent av rektorerna yngre än 56 år, jämfört med 48 procent året innan, Av lärarna och övrig pedagogisk personal var 71 procent yngre än 56 år. Även detta innebär en föryngring jämfört med 2010. Av 2011 års cirkelledare var 54 procent kvinnor och 46 procent män. 34 33 Läsåret 2010/11 hade till exempel 76 procent av lärarna inom den kommunala vuxenutbildningen en pedagogisk högskoleexamen. Inom gymnasieskolan var andelen 75 procent och inom gymnasiefriskolorna 58 procent. (Skolverket. Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2010/11.) 34 Folkbildningsrådets statistik omfattar folkhögskolelärarnas kön, ålder och utbildningsbakgrund, samt cirkelledarnas kön och utbildningsbakgrund. Studeranderätt Bedömning För att folkbildningen ska kunna verka demokratiserande behöver folkbildningens egna organisationer fungera demokratiskt. Att verksamheten följer gällande lagar och att de studerandes rättigheter tillvaratas även i en bredare mening är därför grundläggande kvalitetskrav som kan ställas. Folkbildningsrådet fick 2007 i uppdrag av regeringen att finna former för att stärka de studerandes rättsliga ställning. Efter samråd med folkbildningens organisationer förklarade sig studieförbunden nöjda med en lösning som innebär att deltagarnas kritik och klagomål hanteras via Allmänna reklamationsnämnden. Folkhögskolorna valde att inrätta Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). En uppföljning av det första verksamhetsåret visar att folkhögskolornas anslutning till FSR och upprättande av studenträttsliga standarder går betydligt långsammare än förväntat. Folkbildningsrådet menar, att om inte utvecklingen påskyndas riskeras modellens trovärdighet på sikt och krav kan komma att ställas på andra lösningar för att säkra de folkhögskolestuderandes rättsliga ställning. Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR) har vid årsskiftet 2011/2012 verkat i ett år och Folkbildningsrådet har haft medlemsuppdraget FSR i ungefär två år. Under 2011 har mycket tid lagts på att samla in och gå igenom studeranderättsliga standarder från de skolor som ansluter sig till FSR, samt att ta emot anmälningar till och bygga upp rutiner för det studeranderättsliga rådet. Målsättningen när FSR inrättades var att alla folkhögskolor skulle vara anslutna den 1 januari 2011. Vid årsskiftet 2011 2012 har dock endast en dryg tredjedel anslutit sig. Totalt har 88 skolor skickat in överenskommelser och studeranderättsliga standarder. Av dessa har 65 fått bekräftat att 16 Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2011
de är anslutna och de övriga 22 har blivit ombedda att komplettera sina standarder. Under året har FSR tagit emot sju anmälningar från studerande på olika folkhögskolor. I sex av de sju ärendena har FSR i sina yttranden påpekat att de aktuella skolorna saknar eller har otydliga riktlinjer och rutiner för disciplinära åtgärder, antagning eller uppföljning av studieresultat. I de fem fall av avstängning och avskiljande som anmälts under året har FSR i fyra av fallen rekommenderat skolan att återta de studerande i undervisning. I dessa fyra fall har skolan valt att inte följa rekommendationerna. De rekommendationer om att snarast ta fram styrdokument som följde vid samma ärenden har inte heller följts. Folkhögskolor lyder under arbetsmiljölagen och studerande på folkhögskola ska ha studerandeskyddsombud. På de flesta skolor saknas detta och det är oklart vilken kunskap de studerandeskyddsombud som finns har om sina befogenheter. Syfte 2 Göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Folkbildningen ska göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation. Studieförbund och folkhögskolor är tänkta att fungera som kanaler både för enskilda medborgares samhällsengagemang och för organisationers idéburna arbete. Som en del av sitt uppdrag verkar folkbildningen även i andra länder. Detta andra syfte förutsätter att folkbildningen når ut brett, till många. Det ställer krav på att folkbildningens metoder och arbetssätt utvecklas. Nya medier och digital teknik är utmaningar som studieförbund och folkhögskolor, liksom andra organisationer i samhället, behöver ta sig an. Folkbildning i hela landet Bedömning För att fånga upp människors engagemang och erbjuda påverkansmöjligheter behöver folkbildarna finnas på plats där verksamheten genomförs. Att folkbildningen har tillräcklig omfattning, utbredning och volym är därför centrala kvaliteter. Det här är villkor som folkbildningen uppfyller på nationell nivå. Folkbildningen utgör en stor del av det svenska utbildningsväsendet. På många sätt är den mer omfångsrik än andra utbildningsformer, med utrymme för flera miljoner deltagare varje år. Folkbildningen är dessutom rikstäckande. Den finns i samtliga landets kommuner, men geografiska förskjutningar pågår. Den urbaniseringstrend som kan urskiljas inom folkhögskolan kan ses som ett tecken på att resurserna omlokaliseras efter lokala behov. Antalet folkhögskolor och folkhögskolefilialer ökar i de mest befolkningstäta länen, där även det högsta söktrycket rapporteras. Generellt i landet är folkbildningen starkast representerad i de kommuner där de största behoven av bildning, utbildningsmöjligheter och folklig kultur finns, det vill säga i kommuner med svaga socioekonomiska strukturer. Under 2012 planerar Folkbildningsrådet flera nationella utvärderingar med inriktning mot folkbildningens betydelse för lokal utveckling. Andra tecken tyder på att studieförbundens lokala förankring försvagas och detta är oroande. Förklaringarna till denna utveckling är många och komplexa. Kommunernas ekonomiska stöd till studieförbunden dras ner på många håll. Samtidigt har antalet studieförbundsavdelningar minskat betydligt under senare år, vilket i sin tur innebär att den demokratiska organisationen krymper i och med att antalet juridiska enheter och förtroendevalda blir färre. Det är en minskning som i sig kan ses som en kvalitetsförsämring, även om den lokala närvaron kan upprätthållas genom Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2011 17
lokalkontor, medlemsföreningar och studieorganisatörer. Färre studieförbundsavdelningar kan dessutom innebära färre kontaktytor med bidragsgivare lokalt. Studieförbunden finns inte överallt allt fler studieförbund koncentrerar till exempel sin cirkelverksamhet till allt färre kommuner och blir därmed inte heller naturliga samarbetspartners i alla kommuner. Flera miljoner deltagare Under 2011 hade folkhögskolorna ungefär 28 000 deltagare sammanlagt i de långa kurserna, drygt 115 000 deltagare i korta kurser inklusive öppen folkbildning och ungefär 240 000 deltagare i kulturprogram. 35 Samtidigt hade studieförbunden drygt 2,5 miljoner deltagare, motsvarande drygt 1 070 000 unika personer, i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet. Kulturprogrammen samlade drygt 17,2 miljoner deltagare. 36 Figur 4. Deltagare i folkbildning 2009 2011. 2011 2010 2009 Folkhögskola Allmän kurs 11 800 12 000 12 900 Särskilda kurser 16 100 15 800 16 700 Korta kurser, inkl. öppen folkbildning 115 600 113 500 125 500 Kulturprogram 239 200 229 600 246 100 Studieförbund Studiecirkel 1 791 000 1 809 300 1 890 300 Annan folkbildningsverksamhet 727 000 731 900 743 200 Kulturprogram 17 248 700 16 466 200 17 079 600 Totalt 20 149 400 19 378 500 20 114 300 35 Öppen folkbildning kallas de delar av folkhögskolornas verksamhet som är öppen för allmänheten, alltså inte bara för folkhögskolans deltagare. 36 Som en jämförelse fanns, enligt SCB, nästan 386 800 elever i gymnasieskolan och drygt 886 000 elever i grundskolan under läsåret 2010/11. Under höstterminen 2010 fanns 126 200 elever inom komvux, samtliga nivåer. Läsåret 2009/2010 fanns drygt 433 000 registrerade studenter på högskolans grundnivå och avancerad nivå. (Utbildningsstatistisk årsbok 2012. Tabeller). Sett i ett treårsperspektiv har antalet deltagare minskat inom folkhögskolans samtliga verksamheter, samt inom studieförbundens studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet. Jämfört med 2009 är det bara inom studieförbundens kulturprogram som antalet deltagare blivit fler. Rikstäckande folkbildning De 150 folkhögskolorna genomför sammantaget verksamhet med statsbidrag i samliga landsting/ regioner, i 160 av 290 kommuner. Deltagarna kommer från hela landet. Studieförbunden erbjuder olika typer av verksamhet i samtliga landets kommuner. Vissa förändringar har ägt rum när det gäller den geografiska utbredningen. Mellan 1997 och 2012 minskade studieförbundens antal lokalavdelningar från sammanlagt 642 till 182. 37 Detta har påverkat studieförbundens verksamheter i kommunerna. Under 2002 bedrev alla de åtta studieförbund som då fanns studiecirklar i 147 av 290 kommuner. Nio år senare, 2011, var siffran bland dessa ursprungliga åtta förbund nere på 106 kommuner. I drygt 40 kommuner har alltså minst ett studieförbund upphört med sin cirkelverksamhet. Fyra av studieförbunden stod för nästan hela minskningen. Dessa hade upphört med sin cirkelverksamhet i mellan 14 och 39 kommuner. Under perioden har samtidigt antalet kommuner med fem eller färre studieförbund representerade ökat från 21 till 43. 38 De flesta av dessa är små inlandskommuner och många finns i Norrland. Lägst är siffrorna i Överkalix, Perstorp och Nykvarn. I var och en av dessa genomför bara tre av studieförbunden studiecirklar. Utvecklingen har gått i motsatt riktning när det gäller studieförbundens kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. De här verksamheterna 37 Uppgiften avser den 1 januari 2012. I siffran 182 ingår även de lokala enheter som i fem av studieförbunden kallas distrikt eller regioner. Vid sidan av de lokala avdelningarna har de tre studieförbunden ABF, Sfr och SV en treledsorganisation med regionala distrikt/regioner. Sammantaget finns inom dessa tre studieförbund 34 distrikt/regioner. 38 Från och med 2008 har cirklar bedrivits i samtliga landets kommuner av minst ett förbund. 18 Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter 2011