Miljösamverkan Värmland

Miljösamverkan Värmland Miljönämndens roll vid dagvattenhantering Foto: Camilla Högdahl Tillsynshandledning februari 2012

Denna handledning har tagits fram av projektgrupp dagvattenhantering. I projektgruppen har följande personer deltagit: Camilla Högdahl, Årjäng, delprojektledare Jonas Neu, Karlstad Linda Nilsson, Kristinehamn Linda Strand, Kristinehamn Henrik Wapen, Länsstyrelsen Britt Carlsson, Miljösamverkan Värmland Innehåll: Inledning...2 Syfte...2 Avgränsning...2 Vad är dagvatten?...2 Mål med dagvattenhantering...2 De nationella miljömålen...3 Lagstiftning där miljönämnden har tillsynsansvar...3 Vattendirektivet...3 Miljöbalken (1998:808)...3 Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd...4 Övrig lagstiftning som berör dagvatten...4 11 kap Miljöbalken...4 Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet...5 Plan och bygglag (2010:900)...5 Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412)...6 Övriga...6 Miljönämndens roll...7 I planskedet...7 Handläggning av anmälningar...8 Vid tillsyn...9 Krav på av dagvatten...10 Olika metoder för dagvattenhantering/?...11 Läs mer om dagvatten...15 Bilagor 1. Vägledning hur olika områden förorenar dagvatten 2. Blankett för anmälan enligt 13 och 14 förordningen om mijöfarlig verksamhet och hälsoskydd 3. Handledning till blankett 4. Förslag till bekräftelse anmälan, delegeringsbeslut Bild framsidan: Fördröjnings- och sedimentationsdamm i Töcksfors Handelspark, Årjäng

Inledning I verksamhetsplanen för 2011 som fastställdes av styrgruppen 2010-12-09 beslutades att Miljösamverkan Värmland ska genomföra ett delprojekt avseende dagvattenhantering. Önskemål om att lyfta dagvattenfrågorna framfördes från miljökontoren i den enkät om kommande års verksamhet som miljösamverkan skickat ut till de deltagande kommunerna. Syfte Syftet med delprojekt dagvattenhantering är i första hand att klargöra vilken roll den kommunala tillsynsmyndigheten har i dessa frågor samt vilka lagrum som är tillämpliga. I arbetet ingår även att kort belysa övriga aktörers roller inom dagvattenhantering. Därefter ska material tas fram som underlättar för miljöinspektörer att hantera dessa frågor på kommunerna. Projektet är en del i arbetet att uppnå flera av de nationella miljömålen. Avgränsning Projektet ska belysa de frågor som miljökontoren har att beakta i sin roll som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Vad är dagvatten? Enligt Terminologicentrum TNC, definieras dagvatten som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, till exempel regnvatten, smältvatten, spolvatten eller framträngande grundvatten. Vägverket har definierat dagvatten som ytvatten som härrör från nederbörd. Mål med dagvattenhantering Målsättningen vid omhändertagande och behandling av dagvatten är till exempel följande: att avleda nederbörd, smältvatten, dräneringsvatten med mera så att mark, gårdar, parkeringsplatser, vägar och gator inte översvämmas att vid behov behandla och rena dagvattnet så att mark- och vattenrecipienter inte skadas av ingående föroar eller höga flöden att bibehålla grundvattenbildning och öppna vattensamlingar i den urbana miljön. 2 (16)

De nationella miljömålen Nedanstående miljömål berör på något sätt dagvattenhantering: Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Lagstiftning där miljönämnden har tillsynsansvar Vattendirektivet Enligt vattendirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG) artikel 4 skall EU-länderna senast år 2015 ha uppnått målet god vattenstatus för samtliga vattenresurser, det vill säga för grund-, yt- och kustvatten. God vattenstatus innebär att påverkan av mänsklig aktivitet är liten och begränsad. Statusklassning av sjöar, vattendrag och grundvatten finns i databasen VISS, som nås via www.lansstyrelsen.se. Klassningen avser såväl ekologisk som kemisk status. Vad avser kemisk status finns en lista med 33 prioriterade ämnen som gradvis ska minska och överenskomna gränsvärden för respektive ämne får inte överskridas. Miljöbalken (1998:808) Utöver hänsynsreglerna i 2 kap regleras dagvatten enligt följande: 9 kap 1, Med miljöfarlig verksamhet avses: Punkt 1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten. 9 kap 2, Med avloppsvatten avses: Punkt 3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller Punkt 4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. 9 kap 6, Punkt 2. Regeringen får meddela föreskrifter om att det ska vara förbjudet att utan tillstånd eller anmälan släppa ut avloppsvatten i mark, vattenområde eller grundvatten. 9 kap 7, Avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Notera att det bara är vid avvattning av mark inom detaljplan som dagvattnet klassas som avloppsvatten. Övrig markavvattning omfattas av bestämmelserna om vattenverksamhet. 3 (16)

Formuleringen i 9 kap. 2 om avvattning av mark som görs för en viss eller vissa fastigheters räkning är svårtolkad. Slutsatsen är att avledning av dagvatten som görs för enstaka fastigheters räkning inom ett område, och som inte ansluts till en för området, eller del av området, gemensam ledning inte ska betraktas som avloppsvatten. Dagvattenåtgärderna omfattas då istället av bestämmelserna om vattenverksamhet. Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 12, Det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tättbebyggt område, om avloppsvattnet inte genomgått längre gående än slamavskiljning. Vad som sägs i första stycket gäller dock inte om det är uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan olägenhet för människors hälsa eller miljön. 13, Det krävs tillstånd för att 1. inrätta en avloppsanordningen som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till, eller 2. ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning. Det krävs anmälan till den kommunala nämnden för att inrätta en annan avloppsanordning än som avses i första stycket. 14, Det är förbjudet att utan anmälan ändra sådana avloppsanläggningar som avses i 13, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. Notera att dagvatten som samtidigt utgör avloppsvatten omfattas av bestämmelserna om anmälan till den kommunala nämnden enligt 13 andra stycket. Övrig lagstiftning som berör dagvatten Ansvar enligt nedanstående regelverk har bland annat Länsstyrelsen, kommunens planavdelning, tekniska nämnd, byggnadsnämnd. Observera att denna sammanställning inte är fullständig. 11 kap Miljöbalken 9 För vattenverksamhet krävs det tillstånd enligt denna balk, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel. 9a Regeringen får meddela föreskrifter om att det för vissa vattenverksamheter i stället för tillstånd ska krävas att verksamheterna anmälts innan de påbörjas. 4 (16)

12 Tillstånd enligt denna balk eller anmälan enligt 9a behövs inte om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. För att få tillstånd ska tidigt samråd med länsstyrelsen hållas enligt 6 kap 4 miljöbalken. Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet 19 Istället för tillståndsplikt enligt 11 kap 9 miljöbalken gäller att en vattenverksamhet inte får påbörjas innan den har anmälts hos tillsynsmyndigheten, om verksamheten innebär 1. anläggande av våtmark där vattenområdet har en yta som inte överstiger 5 hektar. Plan och bygglag (2010:900) 1 kap 2 Plan och bygglagen, det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Översiktsplan, ÖP (3 kap Plan och bygglagen) ÖP är inte juridiskt bindanden men skall ge vägledning för beslut om markoch vattenanvändningen, till exempel mål för dagvattenhanteringen och förutsättningarna för en god dagvattenhantering (redovisning av olika sjösystem och recipienters känslighet och så vidare). Fördjupad översiktsplan, FÖP Fördjupning av översiktsplanen inom vissa delar av kommunen Detaljplaner, DP (4 och 5 kap Plan och bygglagen) Mark-, vatten och bebyggelseanvändning kan regleras genom detaljplaner där de ingående planbestämmelserna är juridiskt bindande. Förutsättningar för att lösa VA-frågor, inklusive dagvattenhantering, ska redovisas i detaljplanen som en grundförutsättning för kommande exploatering. Kommunen ska genom planen tydligt redovisa hur genomförandet kan påverka kemisk och ekologisk status för vattenområden som berörs. Även åtgärder som planeras för att minska påverkan på vatten vid genomförandet ska anges. En utgångspunkt för bedömning av påverkan och behovet av åtgärder är miljökvalitetsnormerna enligt vattendirektivet (direktiv 2000/60/EG). Om kommunen bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet ska planens utgångspunkter och mål anges i ett särskilt program eller förstudie. För att garantera att planen genomförs kan kommunen i samband med förstudien eller innan planen fastställs teckna avtal med exploatörer och intressenter. I sådana avtal kan till exempel frågor om dagvattenhantering hanteras. 5 (16)

Bygglov Byggnadsnämnden skall se till att dagvattenfrågan hanteras i bygglovsprocessen. Byggnadsnämnden kan med stöd av PBL 11 kap 19, 20 förelägga om åtgärder om exempelvis en dagvattenanläggning inte blivit utförd på ett sådant sätt som föreskrevs i bygglovsbeslutet. Inom detaljplanelagt område Bygglov ska bifallas om det inte strider mot gällande detaljplan (till exempel ifråga om dagvattenhantering) Utanför detaljplanelagt område Kommunala dagvattenledningar saknas i allmänhet varför dagvatten måste kunna tas om hand inom egen tomt/eget område utan att olägenheter för omgivningen uppstår. Byggherren/kontrollansvarig avgör om möjlighet finns att ta hand om dagvattnet lokalt Boverkets byggregler, BBR 18, BFS 2011:6, avsnitt 6 - Hygien, hälsa och miljö. 6:6 Vatten och avlopp Avsnittet innehåller krav på installationer för tappvatten, övrigt vatten och spillvatten. 6:7 Utsläpp till omgivningen Avsnitt beskriver krav på utsläppen av förorenad luft, avloppsvatten och förbränningsgaser från byggnader. Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) Inklusive ABVA (allmänna bestämmelser för vatten och avloppsanläggningar) Övriga Jordabalken, SFS 1970:994 Fastighetsbildningslagen, SFS 1970:988 Väglagen, SFS 1971:948 Ordningslagen, SFS 1993:1617), kan avse vattenanläggning som ska utrustas med skydd 6 (16)

Miljönämndens roll Miljönämnden bör delta i planskedet och anläggningsskedet, samt har ett tillsynsansvar för befintliga dagvattenanläggningar. Även vid tillsyn av miljöfarlig verksamhet måste dagvattenfrågan beaktas, till exempel på grund av risken för påverkan av dagvatten genom spill eller olyckor. Vid planläggning är det viktigt att dagvattenfrågan beaktas i ett tidigt skede. Att detta görs är reglerat i PBL och länsstyrelsen ska tillse att dagvattenfrågan är klargjord i detaljplanen innan den kan fastställas. Miljönämndens roll i denna process ses dock mer som en remissinstans där nämnden ska yttra sig över de miljö- och hälsomässiga riskerna med föreslagen åtgärd. Slutsatsen efter genomgången av lagstiftningen och miljönämndens roll är också att anordnande av dagvattenanläggningar i vissa fall är anmälningspliktiga enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Detta gäller i de fall dagvattnet klassas som avloppsvatten enligt 9 kap 2 miljöbalken. Det finns inte något undantag för denna typ av avloppsanläggning, vilket innebär att anmälan ska göras på samma sätt som för en BDT- anläggning. Lagstiftningen är dock inte helt tydlig och frågan hanteras på olika sätt i kommunerna. I de flesta fall har anmälan vid anordnande av dagvattenanläggningar hittills inte begärts in. I planskedet bevaka att miljöbalkens krav uppfylls, bedöma att föreslagna såtgärder är tillräckliga utifrån dagvattnets förosinnehåll och recipientens känslighet, se vägledning bilaga 1, bevaka att hänsyn tas till vattenskyddsområde. Lämpliga frågor att ställa vid detaljplanemötet: Hur ska dagvattnet omhändertas? Hur förorenat är dagvattnet? Hur känslig är recipienten? Hur är den klassad enligt vattendirektivet? Ligger området inom vattenskyddsområde? Vad står det i skyddsbestämmelserna? Om dagvattnet ska infiltreras, finns markföroar? 7 (16)

Övergripande målsättningar vid planeringen: Nedanstående målsättningar för dagvattenhanteringen kan vara lämpliga att ha med sig vid ett detaljplanemöte. Ofta förekommer dessa formuleringar i kommunernas dagvattenpolicys. Ansvaret för att målen uppfylls åligger dock planförfattaren och exploatören. Undvik att dagvatten uppkommer Undvik hårdgjorda täta ytor. Använd genomsläpplig asfalt, hålbetong, gröna tak, gröna stråk, diken etc. Förhindra att dagvattnet förorenas Ställ krav på att obehandlad koppar och obehandlad zink inte används som utvändigt byggmaterial eller i stolpar och räcken. Ta om hand dagvatten så nära källan som möjligt Dagvatten ska så långt möjligt omhändertas på fastigheten/tomtmarken genom i första hand infiltration och i andra hand fördröjning av vattenflödet innan avledning sker. Detta förutsätter att marken ej är förorenad. Fördröj och utjämna flödet. Exempel på lösningar som fördröjer och utjämnar flödet är svackdiken, filtervallar, dammar, bäckar, dagvattenkanaler, våtmarker, översilningsytor. Rena dagvattnet Rening av dagvatten kan behövas beroende på förosgrad och recipientens känslighet, se tabell bilaga 1. Exempel: översilningsytor försedda med växtlighet och /eller luftning fördröjningsmagasin filterbädd filter i dagvattenbrunnar oljeavskiljare eller slamavskiljare Handläggning av anmälningar Dagvatten från områden med detaljplan är i vissa fall avloppsvatten enligt 9 kap 2 miljöbalken, vilket bland annat innebär att nyanläggning av en dagvattenanläggning ska anmälas. Anmälan ska göras enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Se blankett för anmälan samt handledningen till denna, bilaga 2 och 3. Vilka dagvattenanläggningar ska anmälas? Anläggningar för fördröjning, utjämning eller avskiljning av föroar är anmälningspliktiga. Exempel på sådana är bland annat, sedimentationsbassänger, torrdammar, fördröjningsmagasin och oljeavskiljare. Däremot behöver till exempel inte takvatten som avleds och omhändertas separat anmälas. Definitionen på avloppsvatten är att det ska avvattna mark, enligt 9 kap 2 miljöbalken, vilket innebär att takvatten inte kan anses som avloppsvatten. 8 (16)

Det är lämpligt att informera den sökande om att anläggande av en damm eller våtmark kan kräva tillstånd alternativt anmälan enligt 11 kap 9 och 9a miljöbalken samt 19 förordningen om vattenverksamhet. Samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken krävs om naturmiljön väsentligt ändras i och med åtgärden. Om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas av verksamheten behövs dock varken tillstånd eller anmälan enligt 11 kap 12 miljöbalken. Vid tillsyn Miljönämndens tillsyn kan dels omfatta tillsyn av miljöfarliga verksamheter där dagvatten uppkommer dels tillsyn av dagvattenanläggningar. Vid tillsyn av miljöfarliga verksamheter kontrolleras om dagvatten uppkommer, hur det avleds och hur det påverkas av verksamheten. I första hand bör åtgärder vidtas så att dagvattnet inte riskerar att förorenas. Om detta inte är möjligt kan åtgärder för att rena dagvattnet vara nödvändiga. Dagvattenanläggningar kontrolleras så att de har avsedd funktion och att belastningen är den som anläggningen dimensionerats för. Rutiner för egenkontroll och skötsel av anläggningen kontrolleras också. Nedan ges förslag på kontrollpunkter vid tillsyn. Tillsyn av miljöfarlig verksamhet Kontrollera om verksamheten har något utsläpp från processen, till exempel efter intern behandling av avloppsvatten eller utsläpp av kyleller sköljvatten. Bedömning görs om utsläppet är godtagbart. Kontrollera vilka dagvattenbrunnar som finns och om de är anslutna till dagvattennätet eller spillvattennätet. Vilken är utsläppspunkten för dagvattnet? Även golvbrunnar inomhus kan vara anslutna till dagvattnet. Finns möjlighet att täta dagvattenbrunnar vid behov, till exempel för att undvika spridning av släckvatten vid brand eller kemikalier vid spill? Möjlighet att täta brunnar bör i många fall finnas. Undersök också om det finns möjlighet att stoppa flödet på dagvattennätet eller i en dagvattenanläggning för att vid behov begränsa spridningen av kemikalier eller annat. Finns risk för att dagvattnet förorenas genom att avfall eller annat material hanteras i verksamheten? Behöver åtgärder vidtas för att minska risken för påverkan? Förvaras bränsle, kemikalier eller andra produkter så att dagvattnet kan förorenas vid spill eller ett haveri? Kemikalier ska förvaras och hanteras så att risken för spill minimeras och eventuellt spill kan omhändertas. Tvättas fordon på gårdsplan eller annars så att tvättvattnet avleds till dagvattnet? Tvätt av fordon med utsläpp till dagvattnet bör inte godtas. 9 (16)

Tillsyn av dagvattenanläggningar Kontrollera hur anläggningen sköts och underhålls. Rutiner för egenkontroll bör finnas. Egenkontrollen kan till exempel innefatta: - rutin för att tömma oljeavskiljare. - rutin för att kontrollera uppgrundning och igenväxning av dammar och vid behov vidta åtgärder som till exempel rensning eller muddring. - rutin för att städa anläggningen från skräp. - eventuellt provtagning. Kontrollera att tillförseln av dagvatten är samma som anläggningen byggts och dimensionerats för, dvs. att inte ytterligare dagvatten anslutits till anläggningen. Kontrollera att anläggningens utförande inte ändrats utan stämmer överens med planerat utförande. Bedöm om uppgrundning medfört att vattenvolymen i dammen minskat mer än godtagbart, eller om växter och uppgrundning orsakat kanaler ( kortslutning ) i anläggningen. Provtagning Dagvattnets flöde och innehåll av föroar varierar stort över tiden, dessutom är brunnar och sanläggningar oftast belägna utomhus. Detta gör att det är svårt, omständligt och dyrt att ta ut och analysera prover av dagvatten om man vill utreda medelflöde eller flödets variation, medelhalt och variation av förosinnehåll samt total transport av föroar. En bra provtagning av dagvatten bör vara flödesstyrd och gärna pågå under flera veckor, månader eller upp till ett år. Provtagningen bör därför vara väl genomtänkt, och syftet utrett innan provtagningen genomförs. Det är tveksamt om det är meningsfullt att rutinmässigt ta ut och analysera stickprover av dagvatten. Om möjlighet finns är det troligen mer meningsfullt att genomföra en enstaka men omfattande provtagning och analys. Resultatet kan då användas för bedömning av flöde och transport av föroar från en källa samt bedömning av funktionen hos en eventuell sanläggning. Krav på av dagvatten Krav på av dagvatten ställs med utgångspunkt från dagvattnets mängd, halt av föroar och recipientens känslighet. För att frågan ska vara hanterbar är det i stort sett nödvändigt att använda en lathund eller schablon för bedömningen. Stockholm Vatten har tagit fram en dagvattenstrategi där behovet av schablonmässigt bedöms utifrån markanvändning och recipientens känslighet. Denna används numera i flera kommuners dagvattenpolicys och kan vara lämplig att utgå från. Se bilaga 1. 10 (16)

Olika metoder för dagvattenhantering/? Nedan anges kort exempel på olika metoder för att rena/hantera dagvatten. Mer utförligt finns dessa metoder bland annat redovisade i Miljösamverkan Västra Götalands dagvattenrapport. Dammar, torra eller våta. Torrdammar vattenfylls vid regn men är oftast, som namnet antyder, torra. Våta dammar har alltid har en vattenspegel. Dammarna har en fördröjande och magasinerande effekt men även viss. Torrdamm, Våxnäs, Karlstad Foto Per Eriksson Utlopp från torrdamm, Våxnäs, Karlstad Foto Per Eriksson 11 (16)

Dagvattendamm, Växjö Foto Maria Lindström Öppen dagvattenhantering, Malmö Foto Maria Lindström Dagvattenmagasin i centrala Växjö Foto Maria Lindström 12 (16)

Utjämningsmagasin på skolgård, Malmö. Foto Maria Lindström Torrdamm, Växjö. Foto Maria Lindström Våtmarker, naturliga eller konstruerade Våtmarker renar effektivt genom fastläggning i sedimentet och har även en utjämnande effekt på flödet, kräver stora ytor. Infiltration Krävs att marken är genomsläpplig samt att grundvattnets läge ej är för högt. Det kan helt enkelt vara så att dagvattnet leds ut på en grönyta där det får infiltrera, överskottsvatten kan sedan ledas till en perkolationsbrunn (stenkista) eller att det samlas och förs till en dagvattenledning. 13 (16)

Perkolation Magasin som är nedgrävda i marken där vattnet kan magasineras i avvaktan på vidare infiltration i marken. Kan också vara anslutet till dagvattenledning för bräddning. Gröna tak I stället för konventionell takbeklädnad har man gräs eller annan vegetation som dämpar avrinningen från taket. Hålbetongplattor Kan användas t ex vid mindre parkeringar för att infiltrera regnvattnet. Parkeringsplats i Malmö, hålsten. Permeabel asfalt Asfalt med öppna hålrum som gör att vattnet kan infiltrera genom asfalten. Oljeavskiljare Kan behövas för att avskilja olja och fett. Den är dock känslig för höga flöden och bör därför vara konstruerad så att vatten leds bort från oljeavskiljaren vid höga flöden. Det första mest förorenade vattnet first flush ska dock hamna i oljeavskiljaren. Filter De flesta konstruerade filter är så kallade sorbtionsfilter som binder föroar i filtret. Kan placeras i dagvattenbrunn eller i anslutning till andra behandlingssteg såsom utlopp från dagvattendamm. 14 (16)

Läs mer om dagvatten Svenskt Vatten Utveckling, rapport 2010:06, Förekomst och av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten, http://vav.griffel.net/filer/rapport_2010-06.pdf NOS-dagvatten: Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner http://www.swedenviro.se/dagvatten/ Dagvatten teknik, lagstiftning och underlag för policy -04, Miljösamverkan Västra Götaland http://www.miljosamverkan.se/upload/regionkanslierna/milj%c3%b6samverk an/dagvatten/dagvattenvagledning_juni_2004_def.pdf Stockholm Vatten, rapporten som ligger till grund för vägledningen i bilaga 1 http://www.stockholmvatten.se/commondata/rapporter/avlopp/dagvatten/dagvattenklassificeringdel2.pdf IVL, Dagvatten i urban miljö, rapport http://www.ivl.se/download/18.7df4c4e812d2da6a416800071898/b1699.pdf 15 (16)

Bilaga 1 Vägledning hur olika områden förorenar dagvatten och vilka åtgärder som bör vidtas Markanvändning Industriområden Inkl lokalgator Föroshalter I dagvatten Måttliga - Höga Lämplig för infiltration Rening före infiltration Mark Inte lämplig för infiltration Mycket känslig Recipient känslig Dagvattenledning Rening Viss Mindre känslig Centrum med torg och parkeringsytor Måttliga - Höga Rening före infiltration Dagvattenledning Rening Viss Flerfamiljshus inkl. parkeringsytor och lokalgator Villaområden inkl lokalgator Måttliga Låga Infiltration, fördröjning Infiltration, fördröjning Dagvattenledning Eller dike Dagvattenledning eller dike Viss Parker och naturmark Låga Infiltration, fördröjning Dagvattenledning eller dike Lokalgator < 8000 fordon/dygn Låga Infiltration, fördröjning Dagvattenledning eller dike Vägar 8000-15000 fordon/dygn Vägar > 15 000 fordon/dygn Låga - Måttliga Låga - Måttliga Infiltration, fördröjning Rening före infiltration Dagvattenledning Dagvattenledning Rening Viss Innehållet i tabellen är hämtat från Stockholmvattens dagvattenstrategi, www.stockholmvatten.se, 070620

Bilaga 2 ANMÄLAN OM Sida DAGVATTENANLÄGGNING 1(2) Enligt 9 kap. 6, (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet. Skickas till: För handläggning av anmälan tas en avgift ut enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Ansökan ska vara X nämnden tillhanda senast 6 veckor före beräknad byggstart eller innan genomförande av ändring i anläggningen. Allmänna uppgifter Sökande Organisationsnummer/personnummer Adress Posnummer och ort Faktureringsadress (om annan än ovan) Postadress och ort Telefon (dagtid) E-post Fastighetsbeteckning Fastighetens adress Fastighetsägare (om annan än sökande) Fastighetsägarens telefonnummer (dagtid) E-post Kontaktperson under anläggningstiden Telefon (dagtid) E-post Adress Postnummer och ort Kontaktperson vid drift och underhåll Telefon (dagtid) E-post Adress Postnummer och ort Avrinningsområde och markanvändning Totalyta hela området m 2 Ange recipient Fördelning av ytor inom området Takyta m 2 Takvatten avleds till (ange vart) Asfalterade parkeringsplatser, antal Yta m 2 Icke asfalterade parkeringsplatser, antal Yta m 2 Naturmark, gräs el. liknande m 2 Grus, hålsten el. liknande m 2 Asfalterade ytor, vägar el. liknande m 2 Fastigheten ligger inom vattenskyddsområde: Anläggningen ligger i område med detaljplan: Nej Ja Nej Ja Logga med adressuppgifter E-post Organisationsnr

Uppgifter om förorenad mark Ingen misstanke om föroar Föroar finns Föroar kan finnas Marken är sanerad Teknisk beskrivning Typ av sanordning Infiltration/perkolation Oljeavskiljare Annan dagvattenanläggning, ange vad: Vid eventuellt haveri, finns det möjlighet att stoppa flödet ut från anläggningen? Ja Nej Maximalt inflöde anläggningen är dimensionerad för, m 3 /s Största regnmängd anläggningen är dimensionerad för (tvåårsregn, tioårsregn, tjugoårsregn eller annat) Egenkontroll Egenkontroll ska utföras enligt miljöbalken 26:19 och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Bifoga bilaga 4. Bilagor - Bilagor som ska bifogas anmälan 1. Situationsplan med anläggningen markerad 2. Karta över dagvattennät och utlopp till recipient 3. Teknisk beskrivning av anläggningens utförande och funktion 4. Rutiner för kontroll, drift och underhåll av anläggningen - Övriga bilagor Planerade saneringsåtgärder vid förorenad mark -------------------------------------------------------------------------- Underskrift Ort och datum Namnteckning Ovanstående personuppgifter kommer att behandlas enligt personuppgiftslagen (PuL) Namnförtydligande

Bilaga 3 Anvisning för anmälan om dagvatten Dagvatten betraktas i vissa fall som avloppsvatten enligt 9 kap 2 miljöbalken, vilket bland annat innebär anmälningsplikt vid nyanläggning av en dagvattenanläggning, enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Vilka dagvattenanläggningar ska anmälas? Anläggningar för fördröjning, avskiljning av föroar, utjämning av flöde är anmälningspliktiga, exempel på sådana är bland annat, sedimentationsbassänger, torrdammar, fördröjningsmagasin och oljeavskiljare. Däremot behöver till exempel inte takvatten som avleds och omhändertas separat anmälas. Definitionen på avloppsvatten är att det ska avvattna mark, enligt 9 kap 2 miljöbalken, vilket innebär att takvatten inte kan anses som avloppsvatten. Anläggande av en damm eller våtmark kan vara tillstånds eller anmälningspliktigt enligt 11 kap 9 eller 19 förordningen om vattenverksamhet (1998:1388). Samråd krävs enligt 12 kap 6 om åtgärden väsentligt ändrar naturmiljön. Anmälan ska innehålla uppgifter om: Allmänna uppgifter Fastighetsuppgifter, sökanden, fastighetsägare. Ansvarig under anläggningsskedet, kontaktperson. Ansvarig under drift- och underhållsskedet, kontaktperson. Avrinningsområde och markanvändning Ange totala ytan som ska avvattnas samt uppgift om mottagande recipient, till exempel vattendrag, dike, våtmark, sjö, grundvatten eller mark. Bifoga karta över recipienten samt information om dess status och känslighet enligt Vattenmyndighetens statusklassning, se http://www.viss.lansstyrelsen.se/ Beskrivning av markanvändning, vilken typ av yta samt storlek på ytor som anläggningen avvattnar. Dels ska tillgänglig areal för infiltration/perkolation redovisas, dels areal som samlar dagvatten som inte ska ledas till anläggningen, till exempel vatten från tak. Detta för att visa att rent vatten inte belastar anläggningen. Är anläggningen belägen inom detaljplan och/eller vattenskyddsområde? Uppgifter om förekomst av eventuella markföroar inom avrinningsområdet. Teknisk beskrivning av anläggningen Ange typ av anläggning. Denna bör beskrivas närmare i bilaga där bland annat beskrivning av anläggningens funktion samt utsläppspunkter (även ev brädd/nödavlopp) bör redovisas. För slam- och oljeavskiljare anges typ och dimension. Finns möjlighet att stänga anläggningen från utflöde vid eventuell olycka eller haveri? Efter vilka nederbördsflöden har anläggningen dimensionerats, till exempel 2-10- eller 20 årsregn? Egenkontroll Till anmälan ska bifogas en beskrivning över den egenkontroll som ska utföras. I denna ska rutiner för drift, skötsel, underhåll samt eventuell provtagning framgå.

Bilaga 4 Miljönämnden Miljöinspektör DELEGERINGSBESLUT Datum Vår beteckning Adressat Föreläggande om försiktighetsmått vid anordnande av dagvattenanläggning, Fastighet, Kommun Beslut Verksamhetsutövaren (organisationsnummer xxx) föreläggs att vid anordnande av dagvattenanläggning på fastigheten vidta följande skyddsåtgärder och försiktighetsmått: 1. Förslag till kontrollprogram ska lämnas till miljöförvaltningen senast en månad efter att anläggningen tagits i bruk. Rutiner och metoder för kontroll och skötsel av anläggningen ska anges i kontrollprogrammet. 2. Oljeavskiljare ska utföras på det sätt som beskrivs i anmälan och tömmas vid behov eller minst x gånger per år. 3. Tillverkarens drift och skötselrutiner för oljeavskiljaren ska följas. 4. Filterinsatser i dagvattenbrunnar ska bytas vid behov eller minst x gånger per år. 5. Dagvattenanläggningen utförs på det sätt som beskrivs i inlämnad anmälan. Beslutet fattas med stöd av 26 kap 9 miljöbalken samt med hänvisning till 2 kap 3 miljöbalken. Ärendet Företag AB (org nr) har 20xx-xx-xx inkommit med anmälan enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Anmälan avser anordnande av en dagvattenanläggning på fastigheten fastighet i kommun. Syftet med anläggningen är att avleda och omhänderta dagvatten från området och verksamheten med vattenområde som recipient. Dagvattnet kommer att behandlas genom (beskriv kortfattat anläggningen). När anläggningen färdigställts ska enligt anmälan verksamhetsutövare svara för drift och skötsel av anläggningen. Bestyrkes

DELEGERINGSBESLUT Miljöförvaltningens bedömning Miljöförvaltningen bedömer att anordnande av dagvattenanläggningen kan godtas under förutsättning att anläggningen utformas och sköts enligt inlämnad anmälan. Statusklassning och miljökvalitetsnormer förväntas inte bli påverkade på ett otillåtet sätt. Egenkontroll ska utföras enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Information Information om avgifter alternativt Avgift för anmälan MILJÖFÖRVALTNINGEN NN Miljöinspektör Bilaga: Hur man överklagar 2 (2) Bestyrkes