Residenset Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk dokumentation av interiör renovering Blekinge museum rapport 2009:22 antikvarie Agneta Ericsson
Innehåll Bakgrund...2 Historik...2 Ombyggnadsarbetet...5 Skador/förändringar...6 Generellt genomförda arbeten...6 Antikvariskt deltagande...8 Källor...16
Bakgrund Länsresidenset i Karlskrona är byggnadsminnesmärke sedan 1993. I riksantikvarieämbetets godkännande (2008-12-05; diarienr 311-4086-2008) av ombyggnadsarbetena av privat lägenhet (landshövdingens bostad) förordades krav på antikvarisk kontroll. Kontrollen har utförts av Blekinge museum genom antikvarie Agneta Ericsson. Historik Residenset Nuvarande residenset uppfördes 1909-11 efter ritningar av hovintendenten Gustaf Lindgren och ersatte då en äldre residensbyggnad på Ronnebygata 22 (byggnaden revs när länsstyrelsens nuvarande lokaler uppfördes 1953). Residensbyggnaden är ett sent utslag av 1800-talets ecklektiska stilideal, alltså blandning av flera stilar. Grundplanen har drag av en romersk villa genom att vara uppförd runt en öppen gård, exteriören speglar 1700-talets klassicism, interiören mycket av engelskt heminredningsideal medan materialen nästan genomgående är helsvenska. Byggnaden är uppförd i lätt suterräng med den västra delen av källarvåningen nedgrävd, däröver två våningar och en oinredd vind. När det nya residenset invigdes 1911 disponerades bottenvåningen huvudsakligen till representation och övervåningen till sov- och gästrum. Källarvåningen inrymde bla bostadsrum för tjänstefolk, kök, matkällare och pannrum (ångpanna). Under tidernas lopp har nyttjandet av huset förändrats, vilket lett till att vissa rum och avdelningar fått ny funktion. Detta gäller i hög grad det vi idag kallar landshövdingens bostad, bestående av rumsfilen i den norra flygellängans övervåning. Merparten av de olika representationsutrymmena har förblivit mer eller mindre oförändrade genom tiderna. 1993 förklarades residenset som statligt byggnadsminne enligt förordningen om statliga byggnadsminnen (1988:1229). Landshövdingens bostad Det som idag utgör landshövdingens lägenhet utgjordes ursprungligen av en fil gästrum flankerad av en barnkammare (129) och ett rum för tjänare (120). Den enda sanitära inrättning som finns markerad på byggnadsritningen från 1909 är ett VC (119) utanför tjänarens rum. På motsatta väggen finns ett schakt för mathiss. Entrén till vart och ett av de tre gästrummen (122, 124, 126) utgörs av ett litet förrum och till rum 122 hör också en garderob med dörr från förrummet. I barnkammaren är en eldstad markerad i den södra kortväggen; eventuellt en av de kakelugnar som genom Kronans försorg levererades från Chapmanbostaden. Gästrumshallen är en utvidgning av den centrala öppna övre hallen (101). I ett tillägg till bygghandlingarna noteras att en dörr tagits upp mellan rum 121 och 122, vilket sannolikt betyder att det sk tjänare rummet redan ursprungligen varit ett gästrum. 2
Byggnadsritningen från 1909. Den norra flygeln i övervåningen är disponerad till gästrum, barnkammare mm Enligt de ursprungliga bygghandlingarna har alla rum -med undantag för de mest representativa- utformats enligt ett standardföreskrivande. I detta står bla att golv i övervåningen läggs af bättre, halfren 37 mm. furu men i hallarna av helren spontad furu av samma dimension, vidare frisplankor af minst 10 cm. längs efter väggar och eldstäder och att skarvar såvidt möjligt undvikes samt att inga spikhuvfvuden få blifva synliga. Endast till garderober, tamburer och kök fick uppstående trösklar finnas, eljest icke. Vidare ska alla tak utom i kök och andra våtutrymmen målas med kalkfärg och snickerier med linoljefärg. I badrum och toaletter läggs golv med 2 cm. asfalt med uppvikta 15 cm. socklar och på undergolf af 5 cm. beton. 3
I början av 1940-talet utreds en ombyggnad av övervåningen, inredning av tjänare- och gästrumsavdelningen. I samband med detta sätts glasväggen mellan stora hallen 101 och gästrumshallen 101a upp 1941. Någon gång runt 1960 sannolikt (ritningen upprättad/reviderad 1957, -58, -63, -65 och -85) gjordes en omdisposition för att avskilja en privat bostadslägenhet till landshövdingen. Till detta nyttjades tjänare- och gästrumslängan med angränsade delar i övervåningen. Störst förändring utsattes gästrum 126 för genom att byggas om till kök. För detta krävdes att vatten och avlopp drogs till rummet. (Det gamla köket i källarvåningen låg nästan rakt under.) Diskbänken placerades framför fönstret. I samband med omvandlingen har också hål sågats i fönstrets marmorbänk för att öka ventilationen bakom diskbänken och för att underlätta cirkulation av värmen från elementet under fönstret. Längs väggarna placerades köksinredning. Vidare togs förrummet bort för att öka golvytan och köksdörren flyttades till nuvarande läge. Eldstaden i rum 129 togs sannolikt nu bort och nytt golv lades in över ugnens fundament. Avbalkningen/alkoven i rum 122 försågs med vägg mot rummet och en dörr ut mot korridoren och inreddes till badrum (122a). På ritningen avslutas korridoren med ett litet förrum (101b) till badrummet. Förrummet bildar också genomgångsrum från den bakre trapphallen (118) till den gamla gästrumskorridoren (101a). Den dörrpost med vägg som finns nu är alltså sekundär. Märkligt nog flyttades väggen mellan avbalkningen och förrummet (123) på bekostnad av det blivande badrummet. Dörren in till rummet (122) måste därför flyttas närmre den östra väggen. Det nuvarande västra väggpartiet mellan rum och förrum står nu delvis över den förra dörröppningen. Väggens frisbräda slutar där dörren tidigare satt. Exakt dessa arbeten gjordes är dock inte klarlagt. Vidare har en hiss installerats i den bortre delen av hallen (118) och en diskbänk i borstrummet (117). I samband med hissinstallationen har dörren från trapphuset förskjutits åt öster. Borstrummet var ursprungligen en öppen vinkel på hallen och helt utan fast inredning. Diskbänken har sannolikt installerats under 1940-50-tal. 4
Mångfaldigt reviderade ombyggnadsritning (1957-65) där omvandlingen av gästrumskorridoren framgår Ombyggnadsarbetet De under januari och februari 2009 företagna ombyggnadsarbetena har syftat till att koncentrera landshövdingens privata bostadslägenhet, samt att fräscha upp framför allt kök och våtrum (bla utvidga badrummet genom att flytta en vägg). Med undantag av våtutrymmen har ingreppen huvudsakligen varit ytliga, dvs borttagning av sekundära ytskikt och iordningställande av de därunder liggande ursprungliga, eller uppfräschning av befintliga ytor. 5
Badrum och toalett har rensats ner till stomme mer eller mindre för att kunna våtrumsäkras. Nya rördragningar har också bidragit till framtida säkerhet. I köket har äldre skåpsinredning och diskbänk tagits bort. Också i borstrummet har en diskbänk tagits bort. Skador/förändringar Inga stora eller oväntade skador har varit iakttagbara i de delar av landshövdings bostad som nu renoverats. Trägolven har överlag visat sig oskadda under missfärgningar och repor har varit ytliga. Enda missräkningen har varit den skog av avslipade dyckerthuvuden i köksgolvet som kom fram vid slipning. En skada som ju egentligen är mer estetisk än fysisk. Vidare syns i det avtäckta köksgolvet den frisbräda som följde det borttagna förrummet. Rördragningar och fukt (?) från diskbänken i köket, som sedan 1960-talet stått framför fönstret, har resulterat i att golvet här skarvats i/lagts om så att en generalskarv uppstått knappt en meter ut från fönsterväggen. Golvbräderna i samtliga rum hade krympt och breda springor bildats på flera håll. Sannolikt är golvet i rum 128 senare inlagt. Virket är kvistigt och frisbräda saknas. Utanför mathissen i trapphushallen (118) var en tidigare skada (?) ilagad med en golvbräda mycket bredare än golvets övriga. Brädan skilde sig även färgmässigt betänkligt från övriga golvet. Golvlister och skurklotsar har av okänd anledning krympt så att springor bildats mot golvet, olika breda i olika delar av rummen. I några rum har sprickor uppstått vid skarvar i fotlisten. Endast i köket ligger skurklotsarna dikt an mot det ursprungliga brädgolvet. Fotlisten här togs sannolikt bort i samband med köksinstallationen omkring 1960. Skador på fönstersnickerierna inskränkte sig mestadels till hål efter gardinuppsättningar - med undantag av köket där slitaget varit stort och i fd barnkammaren (129) där färglagren runt speglar och skarvar blivit för tjocka och spruckit. Fönstren liksom alla snickerier i de fd gästrummen (121-124) bättringsmålades senast 2001 och skadorna därmed mestadels obetydliga. I de målade färglagren på väggen i trapphushallen (118) bakom dörren till gästrumskorridoren fanns mindre bomytor, där färgen släppt från väggen. I borstrummet (117) fanns också ett släpp ner till vassmattan på den östra väggen, mot stora trappan till övre hallen (116). Badrum och toalett har inte uppvisat vare sig fukt- eller mögelskador. Golvnivån i båda rummen var dock så hög och trösklarna så låga att ett ev vattenläckage skulle ha medfört att vattnet runnit ut på golven i närmsta rum. Generellt genomförda arbeten Golv Golvmattor av olika slag har avlägsnats. Golven har därefter slipats och lackats med Duri Golvlack Unic matt. Diskussionen pendlade mellan allt från såpskurning och blanklack. Matt golvlack utgör en näst intill osynlig men samtidigt högst slittåliga och föga arbetskrävande 6
golvyta som också är antikvariskt acceptabelt. På ytterst få ställen är sprickorna mellan golvbräderna så breda att de måst fyllas i och där har det gjorts med slipspån blandat med golvlack. Överlag var golven i bättre skick än beräknat och missfärgningar och repor gick inte på djupet. Väggar Skador och hål efter tidigare infattningar och ledningar i väggarna har lagats i med gipsspackel; Nordsjö Gipsspackel (61500). Gammal väggväv har bredspacklats med Nordsjö Spackel Medium (60124) och målats med Nordsjö Bindoplast 5 (50115) NCS SO502Y i alla rum med undantag av vardagsrummet (129). Vissa rum har tapetserats se resp rum. Snickerier Skador i snickerierna har lagats i med linoljespackel och därefter målats med linoljefärg (Wibo linoljefärg, 1920, halvblank, glans 40, kulör NCS S1505-Y20R.). I rum där skadorna varit minimala har skadorna försiktigt lagats i och i princip bara patinerats med linoljefärg. Snickerierna i övrigt ej målade. Där skadorna varit mer omfattande har målningsarbetet blivit mer omfattande. All övermålning har självfallet gjorts med samma kulör som befintlig. Ambitionen har varit att höja glansen på befintliga dörr-, fönster- och golvsnickerier eftersom den var/är osedvanligt låg/saknas helt och har en yta lika sträv som kalk- eller limfärg. Vid ommålningen 2001 målades gästrummens snickerier med emulsionsfärg Credo (7A-94-30). Eftersom färglagren redan är betänkligt tjocka och fyller ut profiler och lister rejält, beslutades att om möjligt enbart slutstryka snickerierna för att höja glansen, men ej fylla ut profilerna mer än nödvändigt med färg. Av denna anledning finns i några rum nu snickerier med olika glans och än så länge något olika kulör. Kulörskillnaden kommer med tiden något att utjämnas men aldrig helt pga glansskillnaden. Självklart har samma kulör som befintlig använts. Allt i väntan på nästa ommålning då alla snickerier kommer att ses över. Fotlist I alla gästrummen har en springa uppstått mellan golv och fotlist och mellan skurkloss och golv. Springans bredd har varierat från rum till rum. Initialt beslutades ta bort de trekantsstavar som i några rum täckte springan och ersätta den med en inmålad skugglist. Eftersom sprickbildningen genomgående var ganska stor har skugglisten satts upp i alla gästrummen. Möjligheten att fylla ut mellanrummet mellan golv och skurklots med en list med motsvarande profiler, visade sig mer eller mindre omöjlig pga svårigheten att rensa bort gammal spik i springan och få fäste för en list. Istället fick hela skurklotsen tas bort och ersättas med en ny motsvarande. Alla fotlister målade med Wibo linoljefärg, 1920, halvblank, glans 40, kulör NCS S1505-Y20R. Färgstege I alla rum där mer omfattande målningsarbeten skulle utförs (dvs 129, 126, 124 ) har färgstegar i all hast skrapats fram på fotlisterna. Ambitionen har varit att lägga stegarna så diskret som möjligt (bakom garderober eller sannolikt öppna dörrar). Dessvärre har alla av misstag målats över trots markering. I rum 118 skrapades färglager osystematiskt fram på en vägg för att eventuellt inhämta förslag till ny färgsättning, utan ambition att sparas. 7
Tak Enbart tak som varit slitna/spruckna har åtgärdats. Sprickor har lagats i med Nordsjö Spackel Medium (60124) och därefter målats med Nordsjö Bindoplast 3, bruten vit NCS S 0500-N. Underliggande färg har identifierats som alkydoljefärg eller latex. Antikvariskt deltagande Korridor 101 Den gamla gångmattan var klistrad på trägolvet och mycket klister satt kvar i golvet som slipades, se ovan Genomförda arbeten. Fotlisterna under fönstren in mot centrala hallen (101) var slitna och laserades därför (grund Nordsjö snickerigrund två strykningar däröver två strykningar Ljunga lasyrolja pigmenterad med brunocker och oxidrött). Utsidan dörren till badrum med foder samt dörrposten mot övriga korridoren laserades på samma sätt. Golvet i hallen (101) slipat och fotlisten grundstruken för att laseras. Dörren till badrummet (122a ) grundad och lasyrstruken en gång Borstrum 117 Diskusssion om borttagning av gamla diskbänken (som ej var ursprunglig) och den nya bänkens storlek/placering. Den gamla har tagits bort och ersatts med en modern, större och bättre fungerande bänk med skåp. Av spåren i brädgolvet under diskbänken framkom att något litet (ca 60 x 60) skåp/bänk stått på platsen före diskbänken, som sannolikt placerades där under 1940-50-tal. Golvslipning se ovan, Genomförda arbeten. Cementilagningen vid elementet i borstrummet hade vid slutbesiktningen ännu inte åtgärdats. Inget behov av skugglist utmed golvet. Fotlisten målades med Wibo linoljefärg, halvblank, NCS S1505- Y20R. Skada/släpp i putsen ner till vassmattan i väggen ut mot övre trapphallen (116) ilagades med Nordsjö Gipsspackel (61500). Väggarna målade med Nordsjö Bindoplast 5, NCS SO502Y. Den tidigare målningen gjord före 2001, okänd färgtyp. Taket målat med 8
Nordsjö Bindoplast 3, bruten vit NCS S 0500-N, och senast sannolikt struket med alkydoljefärg. Sprickor ispacklade med Nordsjö Spackel Medium (60124). Väggen i borstrummet (117) före och efter ilagning och målning Golvet under diskbänken i borstrummet (117) före slipning Golvet i borstrummet efter slipning och med ny diskbänk. 9
Trapphushall 118 Diskussion om hur öka ljuset, hur lätta upp intrycket av den trista skåpsväggen över mathissen samt den praktiska användningen av hallen (med tex kapphängare). Golvslipning se ovan Genomförda arbeten. Byte av gammal ilagning i golvet vid mathissen till samma bredd som övriga golvbräder. En rits har frästs in tvärs över brädorna som en förlängning av skarven mellan golvbräderna och frisbrädan. Har ej patinerats utan lämnats något ljusare än övriga, och kommer snart att mörkna. Inget behov av skugglist utmed golvet. Fotlisten målad med Wibo linoljefärg, halvblank, NCS S1505-Y20R. Väggarna målade med Nordsjö Bindoplast 5, NCS SO502Y. Den tidigare målningen gjord före 2001, okänd färgtyp. Luckorna i skåpsinredningen över mathissen inkl blindluckorna målas med samma färg som hallens övriga snickerier; Wibo linoljefärg, halvblank, NCS S1505-Y20R. Övriga skåpet målas in med hallväggen Nordsjö Bindoplast 5, NCS SO502Y. Dörrknoppar av olika slag ersattes med nya. Listen upptill målas vit som taket. Dörren till hallen (101) laserad på båda sidor med Nordsjö snickerigrund och däröver två gånger Ljunga lasyrolja pigmenterad med brunocker och oxidrött. Liksom dörrfodret mot hallen (101). Dörrsnickerier i övrigt utan åtgärd. Taket målat med Nordsjö Bindoplast 3, bruten vit NCS S 0500-N, och senast sannolikt struket med alkydoljefärg. Sprickor i spacklade med Nordsjö Spackel Medium (60124). Mathissen i hall (118) före målning och efter 10
Gammal och ny ilagning i golvet framför mathissen Toalett 120 Bifall till borttagning av hela den gamla betongsulan i golvet för att få en fuktsäker golvnivå utan att höja tröskeln. Rum 121 Golvslipning se ovan Genomförda arbeten. En springa i golvet under elementet ifylld med slipmjöl och lack. Skugglist runt hela golvet och samtliga skurklotsar nya. Hela fotlisten inklusive klotsar målad med Wibo linoljefärg, halvblank NCS S1505-Y20R. Hål efter gardinuppsättningar i fönstersnickerierna ilagade med linoljespackel. Fönster inklusive snickerier slutstrukna med Wibo linoljefärg, halvblank NCS S1505-Y20R. Dörrar inklusive dörrsnickerier slutstrukna med Wibo linoljefärg, halvblank NCS S1505-Y20R. Fotlist och golv före slipning, målning och uppsättning av skugglist i rum (121) Ny skurklots, fot-och skugglist allt nymålat och golvet slipat Badrum 122 a Bifall till borttagning av hela den gamla betongsulan i golvet för att få en fuktsäker golvnivå utan att höja tröskeln. Väggen mellan förrum och badrum riven och ny reglad och gipsad vägg uppbyggd så nära förrummets dörrfoder som möjligt för att öka badrummets yta. Dörren laserad, se Korridor 101. 11
Spår av den nedtagna väggen mellan badrum (122a) och förrum (123) Den nya utflyttade väggen och det nyslipade golvet i förrum (123) 12
Rum 122/ 123 Golvslipning se ovan, Genomförda arbeten. Skugglist runt hela golvet. Springan mellan skurkloss och golv lämnad utan åtgärd. Hela fotlisten inkl klossar målad med Wibo linoljefärg, halvblank, NCS S1505-Y20R. Hål efter gardinuppsättningar i fönstersnickerierna ilagade med linoljespackel och bara skadorna övermålade med Wibo linoljefärg. Fönstersnickerierna i övrigt ej målade. Gamla hålkälet borttaget och tapen neddragen ca 20 cm på väggen. Takvinkeln inmålad med taket med Nordsjö Bindoplast 3 bruten vit NCS S 0500-N. Ny vägg uppsatt mellan förrum och badrum (tidigare dörr); sedvanlig regel med gipsskivor. Nya tapeter på väggarna och samma tapet uppsatt på de tidigare målade väggarna i förrummet. Dörrar och dörrsnickerier ej åtgärdade. Taket målat med Nordsjö Bindoplast 3, bruten vit NCS S 0500-N, och senast sannolikt struket med alkydoljefärg. Sprickor i spacklade med Nordsjö Spackel Medium (60124). Skurklots och fotlist före målning och efter målning med inmålad skugglist och ny tapet Rum 124/125 Golvslipning se ovan, Genomförda arbeten i såväl rum som förrum. Skugglist runt hela golvet och iskarvade lister under skurklossarna. Hela fotlisten inkl klossar målad med Wibo linoljefärg, halvblank, NCS S1505-Y20R. Hål efter gardinuppsättningar i fönstersnickerierna ilagade med linoljespackel och bara skadorna övermålade med Wibo linoljefärg. Fönstersnickerierna i övrigt ej målade. Dörrsnickerier ej målade. Förrummet tapetserat med rummets tapet (tidigare målade väggar). Färgstege skrapades fram mitt på fotlisten ut mot hallen och på fotlisten mot förrummet. Åtminstone den mot förrummet övermålad. Den andra bakom garderober. 13
Fotlist gästrum (124) före ilagning, målning och efter med inmålad skugglist Skurklotsar och fotlist under fönster före ilagning och målning och efter Rum 126 kök För att slippa höja golvnivån i köket (och därmed tröskeln mot hallen och slippa besvärlig passning mot skurklotsarna) beslutades slipa även köksgolvet. Brädgolvet i bra skick. Beslöts att skarven mellan gammalt golv och ilagning inte var mer störande än att den kunde lämnas utan åtgärd. Frisbrädan som en gång mötte förrummet blev synlig liksom ilagningarna framför diskbänken. Däremot var dyckerthuvudena, som kom fram vid slipningen, för många för att vara estetiskt acceptabelt. Beslöts därför måla golvet i en ljus golvlinoljefärg harmoniserad med skåpsinredningens och väggarnas färg. Dessvärre har golvet målats/rollats med Nordsjö Epolan Golvfärg NCS S2005-Y20R. Beslöts behålla den felaktiga målningen med motiveringen att slipning och nymålning med linoljefärg skulle skjuta upp landshövdingens inflyttning åtminstone en vecka och att ytterligare en slipning också onödigt skulle slita på golvet. Vid nästa ommålning tas färgen bort och ersätts med en lämplig linoljefärg. Köket (och vardagsrummet 129) det enda rum där skurklotsarna möter golvet utan springor. Ny fotlist motsvarande den gamla i hela köket, målad med Wibo linoljefärg, halvblank, NCS S1505-Y20R. Skador i snickerierna har lagats i med linoljespackel. Alla snickerier har slutstrukits med Wibo linoljefärg, halvblank, NCS S1505-Y20R. Färgstege på skurklotsen baksidan dörren till rum 129 har målats över. De gamla tapetlagren på väggarna har bevarats under nuvarande ytskikt så långt möjligt. Väggarna målade med Nordsjö Bindoplast 5, NCS SO502Y. Taket målat med Nordsjö Bindoplast 3, bruten vit NCS S 0500-N, och senast struket med latexfärg. Sprickor i spacklade med Nordsjö Spackel Medium (60124). 14
Golvet i köket (126) golvet i det borttagna förrummet och ilagningarna under diskbänk Samma golvpartier efter målning och uppsättning av ny fotlist Kökets nordvästra vägg efter borttagning av gammal köksinredning och med ny 15
Rum 129 Snickerierna, framför allt fönster och dörrar, spruckna mycket pga alltför tjocka färglager, lös torr färg har skrapats bort. Skador i snickerierna har lagats i med linoljespackel. Alla snickerier har strukits med Wibo linoljefärg, halvblank, NCS S1505-Y. Färgstege på fotlist bakom dörren till köket rum 126 har målats över.väggarna har bredspacklats med Nordsjö Spackel Medium (60124) och strukits med Nordsjö Bindoplast 5, NCS S1005-Y. Några bräder i golvfrisen i den södra nischen har ersatts med lika befintliga.taket målat med Nordsjö Bindoplast 3, bruten vit NCS S 0500-N. Sprickor ispacklade med Nordsjö Spackel Medium (60124). Snickerier i vardagsrum (129) före ommålning Torra lösa färglager bortskrapade och ispacklade och målade Källor Interiör dokumentation och antikvarisk undersökning av Länsresidenset i Blekinge. Anna Hällström, Blekinge museum 2000 Antikvarisk dokumentation av interiör renovering i Länsresidenset i Blekinge. Anna Hällström, Blekinge museum 2001 Blekinge museum arkiv 16