Åldringsbrott. Kriminologiska institutionen. En kvantitativ dataanalys på anmälningar gällande åldringsbrott till polisen i Stockholm city

ska institutionen Åldringsbrott En kvantitativ dataanalys på anmälningar gällande åldringsbrott till polisen i Stockholm city Examensarbete 15 hp, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2012 Sandra Gustavsson

2

Sammanfattning Denna undersökning bygger på anmälningar om åldringsbrott inkomna till polisen i Stockholms city mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012. Åldringsbrott är ett samlingsnamn för brott begångna mot personer över 65 år där äldre personer är utsedda som offer. Denna undersökning är ett samarbete med polisen i Stockholms län. Målet med denna undersökning är att ta reda på var de flesta åldringsbrotten i Stockholm city begås. Undersökningen ska ta reda på om brotten begås hemma i bostaden, på offentliga platser eller på sjukhus samt vilken typ av brott som är vanligast att drabbas av. Mina frågeställningar är: Var begås åldringsbrotten i Stockholm city? Är det hemma i bostaden, på offentliga platser eller på sjukhus?, Vilken brottstyp är vanligast att drabbas av? samt Vilken tid på dygnet begås flest åldringsbrott i Stockholm city? För att kunna besvara detta har jag valt att använda mig av en kvantitativ forskningsmetod där jag med hjälp av dataanalys kvantitativt ska analysera mitt material. De olika kategorierna av brott som används i denna undersökning har jag inte delat upp själv utan dessa har jag fått färdiga utav KUT (Kriminalunderrättelsetjänsten) i Stockholm City. Dessa kategorier har jag sedan delat upp i tre olika kategorier; brott begångna i bostaden, brott begångna offentligt och brott begångna på sjukhus. Jag har dessutom delat upp tidpunkterna för brotten i kategorierna dag, kväll/natt och tidpunkt saknas. De teorierna jag använder att bygga min analys på är teorin om det ideala offret samt livsstilsteorin. Dessa teorier används i denna undersökning för att se om äldre kan klassas som ideala offer på grund av att de kan anses som svaga (att de är gamla eller sjuka) samt om de befinner sig på en oklanderlig plats. Livsstilsteorin kommer att hjälpa till att analysera ifall äldres livsstil kan påverka deras utsatthet. Resultaten från min studie visar att det vanligaste brottet är att drabbas av är fickstölder på offentlig plats under dagtid. Jag har även i mitt resultat gått djupare in på brottstypen där man försöker lura en äldre person på pengar genom att utge sig för att vara ett barnbarn eller en släkting. Nyckelord:, åldringsbrott, dataanalys, livsstilsteori, det ideala offret 3

4

Innehåll Inledning... 7 Syfte och frågeställningar... 8 Avgränsning... 8 Disposition... 9 Definitioner... 9 Vad betyder viktimologi?... 9 Vad är ett brottsoffer?... 9 Bakgrund... 10 Teori... 10 Det ideala offret... 11 Livsstilsteorin... 11 Användning av teorierna... 12 Tidigare forskning... 13 Finns det skäl att vara rädd?... 14 Hem ljuva hem?... 15 Metod... 16 Material... 17 Univariat- och bivariat analys... 18 Reliabilitet och validitet... 18 Etik... 19 Problem... 20 Resultat... 20 Statistik över anmälningar gällande åldringsbrott... 21 Diagram 1: Åldringsbrott i Stockholm city efter brottsplats. Anmälningar inkomna mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012.... 21 Diagram 2: Åldringsbrott i Stockholm city efter brottstyp. Anmälningar inkomna mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012.... 22 Diagram 3: Tillvägagångssätt vid åldringsbrott begångna i hemmet. Avseende 107 av 523 anmälningar inkomna mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012.... 23 Diagram 4: Åldringsbrott begångna på offentliga platser uppdelat efter typ av brott. Avseende 337 av 523 anmälningar inkomna mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012.... 24 Tabell 1: Åldringsbrott i Stockholm city uppdelat på tid under dygnet när brottet begicks. Anmälningar inkomna mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012.... 25 5

Diagram 5: Åldringsbrott i Stockholm city uppdelat på brottsplats samt tid på dygnet när brottet begicks. Anmälningar inkomna mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012.... 25 Utger sig för att vara barnbarn/släkt.... 26 Tabell 2: Andel genomförda respektive misslyckade brott vid tillvägagångssättet Utger sig för att vara barnbarn/släkt. Anmälningar inkomna mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012.... 26 Analys... 27 Var begås åldringsbrotten i Stockholm city?... 27 Vilken brottstyp är vanligast att drabbas av?... 28 Vilken tid på dygnet begås flest åldringsbrott i Stockholm city?... 29 Diskussion... 30 Framtida forskning... 31 Referenser:... 32 Bilagor... 34 Kodschema... 34 Beskrivningar av de olika kategorierna:... 35 6

Inledning En kvinna i 90-årsåldern sade åt fem unga män som sparkade på en liten hund. Då fick hon knytnävsslag i ansiktet. Hon föll handlöst till marken, och då gav sig de här killarna på henne med sparkar (ur Aftonbladet den 17 november 2012). En fråga att ställa är hur äldre framställs i vårt samhälle när det kommer till utsatthet för brott. Den faktiska brottsligheten säger att äldre människor är mindre utsatta för brott än personer i andra åldersgrupper. Är det den bild vi svenskar har av brott mot äldre? Jag tror många svenskar ser äldre som en riskgrupp; äldre (på så sätt svagare), möjligt mer hjälplösa och därmed utsatta för brott i större utsträckning. Det gäller att skilja på den faktiska brottsligheten och rädslan för brott. När det kommer till rädslan säger studier att äldre människor är räddare än övriga befolkningen och några anledningar till detta skulle kunna vara att man är svagare som äldre (och på så sätt har svårare att försvara sig) eller att man under sin livstid har sett, och varit utsatt, för mer brott än den yngre generationen (Heber 2007:63-68). När det kommer till artikeln ovan som Aftonbladet publicerade väcker den känslor. Jag tror att ett stort antal anser att det är hemskt att en äldre kvinna ska utsättas för denna typ av brott. Kvinnan i artikeln utmålas som det ideala offret (Christie 2001:47); en svag person som befinner sig på en oklanderlig plats och utför en respektabel handling (som att försvara en hjälplös hund) och blir påhoppad av onda män som är obekanta för henne. Är det så brott mot äldre generellt går till? Brotten mot äldre personer kan te sig på många olika sätt och utspelas på olika platser vilket denna undersökning kommer att visa. Brott mot äldre, som fortsättningsvis i denna uppsats kommer att benämnas som åldringsbrott, är ett område inom kriminologin som inte är vidare utforskat. Studien är ett samarbete mellan den kriminologiska institutionen på Stockholms universitet och polisen i Stockholms län. Det insamlade materialet fick jag vid ett möte med en kriminalinspektör hos KUT i Stockholm city. Kriminalinspektören förklarade deras indelning av åldringsbrott på så sätt att brott mot äldre handlar om alla de brott där äldre personer är utsedda som offer. Äldre räknas som personer över 65 år. Alla tänkbara kategorier kan förkomma i denna uppdelning. Brott som t.ex. inbrott i bostad har inte tagits med av den anledningen att den som bor där sällan är av intresse för tjuven då bostaden är tom på folk. Alla former av stölder då personen är mer eller mindre utsetts som offer på grund av sin ålder eller svaghet (stöld från äldre på sjukhus, 7

väskryckning, fickstölder) finns därmed representerade. Samma sak gäller bedrägerier där det inte är slumpartat, som teleförsäljare eller liknande, där man kan se att en speciell typ av produkt eller tjänst riktar in sig på äldre. Anledningen till att jag valde att ha med stölder på sjukhus som en kategori var att jag anser att dessa brott är jämställda åldringsbrott på det sättet att man går på ett offer som kan anses som svagt. Förutom att svara på mina frågeställningar kommer jag i denna undersökning även gå in djupare på ett av de tillvägagångssätt som presenteras i mitt material; det fall när någon utger sig för att vara barnbarn/släkt med tanken om att lura till sig pengar. Anledningen till fördjupning i denna kategori är att detta är ett brott som har uppmärksammats i media den senaste tiden och som jag tycker är relevant att få mer kunskap om. Det är även ett tillvägagångssätt där det inte råder någon tvekan om att man riktar in sig mot ett utstuderat offer som är en äldre person och i vissa fall har man även skaffat sig en del kunskap om det kommande brottsoffret. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av register från polisen, ta reda på var de flesta åldringsbrotten i Stockholm city begås. Jag ska undersöka om brotten begås hemma i bostaden, på offentliga platser eller på sjukhus samt vilken typ av brott som är vanligast att drabbas av. Jag kommer även att titta på vilken tid på dygnet brotten begås. Frågeställningarna är därmed: - Var begås åldringsbrotten i Stockholm city? Är det hemma i bostaden, på offentliga platser eller på sjukhus? - Vilken brottstyp är vanligast att drabbas av? - Vilken tid på dygnet begås flest åldringsbrott i Stockholm city? Avgränsning I denna studie har jag valt att avgränsa mig efter ålder, med detta menas att jag kommer att titta på de olika brottstyperna utifrån en viss åldersgrupp och inte utifrån kön. Man kan dock tänka sig att majoriteten av de som fallit offer för brotten är äldre kvinnor, anledningen till detta är att kvinnor i majoritet lever längre än vad män gör (Heber 2007:63). Då jag inte har 8

någon exakt siffra på fördelningen män/kvinnor har jag valt att exkludera det i denna undersökning. Som nämnts ovan kommer uppsatsen att undersöka om brotten begåtts i hemmet, på en offentlig plats eller på sjukhus samt vilken typ av brott som begåtts. De olika kategorierna av brott har jag inte delat upp själv utan dessa har jag fått färdiga utav KUT (Kriminalunderrättelsetjänsten) i Stockholm City. I dessa kategorier finns Stöld på sjukhus med och denna kategori respresenterar brotten begångna på sjukhus. Denna kategori innefattar inte enbart personer fyllda 65 år utan alla stöldbrott som begåtts mot patienter på sjukhus. Anledningen till att denna kategori finns representerad är att dessa människor kan anses befinna sig i en utsatt situation på grund av sjukdom eller dylikt. Disposition Denna studie är upplagd på så vis att den börjar med definitioner av begrepp som är bra för läsaren att känna till och därefter kommer en bakgrund om ämnet jag valt att skriva om. Efter detta kommer jag att presentera de teorier jag använder mig av samt hur jag har använt dem. Jag kommer även att presentera den tidigare forskningen jag valt att titta närmare på. Fortsättningsvis kommer min valda metod tillsammans med material, etik och problem att gås igenom för att efter detta presentera mina resultat. Resultaten kommer sedan att analyseras och jag avslutar studien med en diskussionsdel samt ett avsnitt om förslag till framtida forskning. Definitioner Vad betyder viktimologi? Ordet viktimologi betyder läran om (brotts)offer och är ett någorlunda nytt ämne inom kriminologin. Viktimologin utvecklades i början på 1970-talet när intressen började flyttas från gärningsmannen till dess offer (Sarnecki 2009:487). Innan dess fanns inte ordet brottsoffer. Det är inte så att människor inte blivit utsatta för brott tidigare men ordsammansättningen brottsoffer uppstod i Sverige på 1970-talet (Tham 2001:27). Vad är ett brottsoffer? FN:s definition av ett brottsoffer lyder: En person som har lidit fysisk eller psykisk skada, ekonomisk förlust eller påtaglig försämring av sina grundläggande rättigheter genom handling eller underlåtenhet som strider mot landets straffrättsliga lagstiftning. I brottsdefinitionen ingår även personer som försöker förhindra ett brott, anhöriga till personer som har blivit utsatta för ett 9

brott och de som blir offer för felaktig myndighetsutövning. Termen brottsoffer kan dock variera beroende på vilket teoretisk utgångspunkt man har, enligt Brottsförebygganderådet (BRÅ:2007:10) finns det inget homogent ord för brottsoffer. Den juridiska termen för brottsoffer kallas målsägande som enligt Brottsoffermyndigheten (2012) betyder Den som har utsatts för eller lidit skada av ett brott kallas för målsägande under rättsprocessen.. I denna undersökning kommer definitionen målsägande att användas som endast avser den enskilda personen som har blivit drabbad av ett brott 1. Bakgrund Åldringsbrott är inget nytt fenomen, brott mot alla åldersgrupper har begåtts i alla tider men det är först på senare år som man börjat se det som en egen kategori. Fram tills 2012 har polisen i Stockholm City 2 inte haft några egna kategorier för åldringsbrott, fickstölder har varit fickstölder oavsett ålder och att äldre har blivit drabbade har inte pekats ut specifikt. Detta kan vara en bidragande faktor till att det inte finns mycket forskat på just detta ämne då det tidigare inte har gjorts någon indelning. Det är svårt att göra en kartläggning över tid när det inte finns dokumenterat bakåt i tiden. Att åldringsbrott börjar kartläggas mer bidrar med förståelse till hur dessa brott ter sig och hur man kan bli drabbad. Det kan även ge kunskap om hur brotten kan skilja sig mellan generationer. När man läser om studier som finns om åldringsbrott kommer variabeln rädsla upp; äldre människor är mer rädda men mindre utsatta (BRÅ 2012). Våldskommissionen (1990:92 s.58) beskriver förhållandet rädsla och faktisk brottslighet på följande sätt: Den rädsla för våld som pensionärer känner är ett långt större problem än det våld som de faktiskt utsätts för. Rädslan är psykiskt påfrestande och den ökar deras isolering. Den ger en sämre livskvalité helt enkelt. Oavsett om äldre människor är mer utsatta eller ej anser jag att deras rädsla är en tillräcklig anledning för att forska vidare i detta ämne och fördjupa människors kunskap om åldringsbrott. Teori I denna undersökning kommer två teorier att användas; det ideala offret och livsstilsteorin. Detta är teorier som handlar om ifall en persons livsstil kan påverka utsattheten för brott samt om äldre är mer ideala, eller lättare, offer än övriga befolkningen. 1 När ett brottsoffer anmäler ett brott startar rättsprocessen och personen i fråga blir då målsägande. Det är dock inte alltid en anmälan leder till en fällande dom eller rättegång (BOJ, rättsprocess 2012) 2 Detta visar endast polisen i Stockholm Citys arbete. Hur arbetet med åldringsbrott ser ut i andra delar av Stockholms län eller Sverige svarar inte detta på. 10

Det ideala offret Det ideala offret är enligt kriminologen Nils Christie (2001:47) en person, eller en kategori av individer, som får legitim och fullständig status som offer när de drabbas av ett brott. För att uppnå status som idealt offer måste offret ha fem egenskaper: 1. Offret är svagt. Med detta menas väldigt unga människor, gamla eller sjuka. 2. Offret är upptaget med respektabelt projekt (utför en respektabel handling t.ex.). 3. Offret är på en plats som hon inte kan klandras att vara på. 4. Gärningsmannen är stor och ond. 5. Gärningsmannen är okänd och har ingen personlig relation till offret. För att vara ett idealiskt offer måste man vara tillräckligt stark för att våga tala eller göra sig hörd men tillräckligt svag för att inte bli ett hot mot andra. Ett idealiskt offer skulle genom denna teori tänkas vara en äldre dam som är ute mitt på dagen och blir rånad på sin väska av en okänd man. På samma sätt som det finns ideala offer finns det icke-ideala offer. Ett icke-idealt offer skulle kunna vara en man på krogen som hamnar i bråk. Det idealiska offret och det verkliga offret behöver inte ha mycket med varandra att göra, bara för att man är ett idealiskt offer betyder det inte att de är dessa som oftast blir de verkliga offren. Statistik visar att mannen på krogen i högre grad blir utsatt för brott än den gamla kvinnan men idealiska offer är oftast mycket mer rädda än andra (ibid:57). Livsstilsteorin År 1978 skrev Hindelang, Gottfredsom och Garofal (s.241-264) om livsstilsteorin 3. Denna teori handlar om risken att bli utsatt för ett brott utifrån individens livsstil. Livsstilsteorin inriktar sig mot brott där gärningsmannen och brottsoffret möts t.ex. i misshandel- eller stöld/rån fall. Begreppet livsstil pekar på en persons dagliga rutiner och aktiviteter som påverkas av en persons demografiska egenskaper (ålder, kön, etnicitet, inkomst, civilstatus, utbildning, yrke). Vissa livsstilar leder i större utsträckning än andra till situationer där risken för att utsättas för brott ökar. Beroende på vilka demografiska egenskaper man har är förväntningar på hur man 3 Min egen översättning av den engelska texten. 11

ska bete sig olika, de demografiska egenskaperna påverkar en individs sociala struktur och ett exempel på det är att en individs inkomst kan påverka var man kan bo någonstans och vilken bil man kan köpa. Bild 1: A Lifestyle/Exposure Model of Personal Victimization (Hindelang, Gottfredson, Garofalo, 1978:243). Enligt Hindelang m.fl. anpassar individen sig till de förväntningar och strukturella begränsningar som finns och på personer med samma demografiska bakgrund har dessa anpassningar och begränsningar liknande effekter dvs. anpassningarna påverkar ens beteendemönster (de dagliga rutinerna). Variationen av livsstilar innebär variation i demografiska egenskaper samt i den sociala strukturen och de anpassningar som man har. Utsattheten är inte jämnt fördelad mellan tid och rum utan det finns tider, platser och personer med högre riskfaktor och de olika livsstilarna innebär olik utsatthet för situationer där man kan bli utsatt för brott. Yngre personer spenderar mer tid utanför hemmet än äldre personer och med detta ökar risken för att bli utsatt för ett brott. För en gärningsman är det lämpligt att vänta på ett potentiellt offer på en plats och en tid som är passande att begå ett brott på, exempel på detta är offentliga platser så som parker och gator där offret har svårare att försvara sig. Äldre är mer rädda för brott än yngre personer vilket medför att de håller sig borta från situationer där utsattheten för brott är hög t.ex. är de inte på offentliga plaster ensamma på natten vilket minskar utsattheten. Användning av teorierna Livsstilsteorin menar att livsstilen och en persons rutiner påverkar utsattheten för brott, undviker man platser som anses vara otrygga minskar utsattheten för brott. Jag har valt att se livsstilsteorin ur ett annat perspektiv. 12

När det kommer till funktionsnedsättningar är ålder en viktig faktor. Funktionsnedsättningar är vanligare i äldre åldrar än i de yngre och brottstatistiken visar att funktionshinder är en faktor som ökar risken för övergrepp och våld mot äldre kvinnor (BRÅ 2007:26, s.8). Äldre personer lever mer isolerade än andra åldersgrupper och har mindre kontakt med omgivningen. En del äldre kan även befinna sig i en beroendesituation till vårdpersonal eller till närstående vilket gör att chansen för att våldet ska upptäckas är liten. Funktionshinder kan sänka levnadsnivån samt den äldres handlingsresurser vilket gör dem till lättare offer (ibid:42). Det är dock viktigt att skilja mellan olika typer av funktionshinder då olika funktionshinder påverkar en individs liv på olika sätt (t.ex. nedsatt hörsel gör att man kan reagera sämre på ljud medan ett funktionshinder som gör att man sitter i rullstol påverkar ens rörelseförmåga). Kan isoleringen av äldre samt en starkare anknytning till hemmet istället göra att livsstilen som ska vara trygg ökar utsattheten för brott? Kan den äldres livsstil snarare bli ett hinder än en trygghet? Utifrån syftet att undersöka var någonstans de flesta brotten begås är detta centrala frågor. Genom att se livsstilsteorin ur ett annat perspektiv än det är beskrivet menar jag att vetskapen om att äldre är mer isolerade i hemmet kan påverka att man tar chansen att utföra brott mot dem. Det faktum att man ser offentliga platser som otrygga och hemmet som tryggt kan göra att man inte förväntar sig att bli utsatt för brott och därför bli mindre uppmärksam. Denna teori kommer även att knytas ihop med teorin om det ideala offret. I denna undersökning kommer jag att fokusera på det faktum att offret är svagt (äldre människor) och att offret är på en plats hon inte kan klandras att vara på (t.ex. hemmet). Kan det faktum att personen är i hemmet, på en oklanderlig plats, medföra att brottsofferstatusen blir högre? Det faktum att äldre människor hyser större rädsla än andra åldersgrupper är även något jag har med i beräkningen när jag talar om äldre människor som ideala offer. Tidigare forskning När det kommer till åldringsbrott finns det inte mycket forskning om ämnet. Oftast tittar man på äldre kvinnors utsatthet men då främst i rollen som kvinna och inte som äldre. En anledning till detta glapp inom forskning anser Eriksson (2001:57) är underrapportering av brotten och att meningen och syftet med våldet inte blir synligt. En anledning till underapporteringen är att brott mot äldre kan vara ett dolt problem som kan ske på vårdinrättningar eller i hemmet av offret kända personer vilket kan bidra till att brottet inte kommer till polisens kännedom (Lindgren m.fl. 2001:102). En annan bidragande faktor kan 13

vara att man på grund av skamkänslor eller skuld inte anmäler brottet eller att man är i beroendesituation till den personen som har utfört brotten. Åldringsbrott begås dock inte enbart utav kända personer till offret utan kan även te sig som stöld och bedrägeri i bostaden då man släpper in folk man inte känner eller på offentliga platser (ibid). Undersökande studier gjorda i Kanada mellan åren 1975-1984 visade att pensionärer skiljer sig från människor i andra åldersgrupper när det kommer till uppfattningen av det straffrättsliga systemet och deras erfarenheter av utsatthet. De uttrycker sin hjälplöshet mot brottslighet samt deras brist på resurser för att kunna skydda sig i högre grad än andra åldersgrupper; de äldre känner sig utsatta. Äldre är dock mindre socialt integrerade än befolkningen i övrigt vilket kan minska utsattheten för brott. Deras syn på samhället är mer konservativ, de är mer nöjda med polisens arbete och de är förespråkare av hårdare regler. Sammantaget är äldre inte lika utsatta som andra åldersgrupper, men de lider i allmänhet mer av otrygghet som orsakas av en faktisk och abstrakt rädsla för brott. När de blir utsatta för ett brott är de fysiska, psykologiska och ekonomiska konsekvenserna av stor betydelse, och i vissa fall nästan olidliga (Bealieu, 1992:139) 4. Detta stämmer även överens med den svenska brottstatistiken där äldre löper mindre risk för att bli drabbade för brott än yngre personer (BRÅ 2012). Finns det skäl att vara rädd? Anita Heber (2007:63) skriver i sin doktorsavhandling att en förklaring kan vara att gruppen äldre består till en större del av kvinnor, då kvinnor i genomsnitt lever längre än vad män gör, och att man då kan analysera äldres rädsla utifrån samma teorier som man analyserar kvinnors rädsla. En annan förklaring kan vara att med längre livserfarenhet har man sett, och varit med, om fler brott och därför skapas en större rädsla. Ytterligare en förklaring till rädslan är att äldre människor är mer sårbara både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt än andra grupper i samhället. Detta kan medföra att man vid ett överfall kan ha svårare att försvara sig och det skulle vara svårare för dem att återhämta sig fysiskt från ett våldsbrott (ibid s.68). Håkan Jönsson (2004) har skrivit en artikel som heter Äldre som offer och menar att Nils Christies teori om det ideala offret är skarpsynt men samtidigt problematisk. Han tar bland annat upp en artikel där en 93 årig kvinna glömt betala för kryddburkar och att föreställningarna runt detta är att detta snatteri beror på förvirring. Hade det varit en ung man hade föreställningarna förmodligen sett annorlunda ut. Jönsson menar att när en person, 4 Min egen tolkning av den engelskspråkiga artikeln. 14

som innehar egenskaper för ett idealt offer, begår ett brott kan detta framställas som komiskt i media. Media vill gärna lyfta fram äldre som svaga och oskuldsfulla. Att äldre människor skulle ha en status som ideala offer är inte självklart. Om en äldre person påstår att något är stulet kan personen få frågan om saken inte i själva verket har förlagts. Hittas en äldre person död kan frågor om personens hälsa komma upp, beror det på ett fall eller hjärtsvikt t.ex.? Detta är saker som kan ifrågasätta ett idealt offer. Jönsson tar upp det faktum att äldre är minst utsatta för brott, så när ett brott väl begås kan det få mycket uppmärksamhet i media och bilden som ges ut till allmänheten är att äldre är typiska brottsoffer. Det man dock kan ifrågasätta är hur man räknar utsatthet för brott, räknar man det senaste året och den ålderskategorin man tillhör eller räknar man utslaget över hela livet? Om man ser till hela livet är gruppen äldre den kategorin som rimligen har störst erfarenhet av utsatthet för brott. Är rädslan då obefogad? Jönsson menar att man kan ifrågasätta användandet av kategorier som äldre och pensionärer när det kommer till studier om utsatthet och rädsla. Man ska istället använda sig av kategorin kön för det är där skillnaderna finns då kvinnor är mer rädda än vad män är. Det kan dock finnas en fördel att titta på rädsla utifrån ålder. Anledningen till detta kan vara att rädslan ligger i det faktum att man är svagare än när man var yngre och då blir könstillhörigheten irrelevant. Sammanfattningsvis menar Jönsson att äldres status som brottsoffer är motsägelsefull. Det finns beskrivningar som stämmer in på bilden att äldre är underlägsna förövaren och sårbara men det finns också resonemang som suddar ut deras status som brottsoffer. Äldre människor kan göras till ideala offer genom att associeras med oskuldsfullhet eller bräcklighet. På samma sätt finns det möjligheter att associera äldre med förvirring, demens och aggressivitet t.ex. Dessa associationer kan man använda som verktyg för att motsäga offerstatusen (Jönsson 2012:133) Hem ljuva hem? Många människor har en bild av att hemmet är en trygg plats. De flesta är inte rädda i hemmet men däremot kan de känna sig otrygga på offentliga platser (Heber 2007:73). Parker och tågstationen pekas ofta ut som osäkra platser att vistas på, främst när mörkret faller. En uppfattning som finns är att brott begås någon annanstans och inte i områden där man själv bor. Anledningen till detta är att bekanta platser anses som säkrare än platser man är obekant 15

med. Hemmet är bekant och kontrollerbart vilket kan medföra att det uppfattas som tryggare än andra platser (ibid s.74). Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistik för oro och otrygghet från 2011 visar att 16 procent av befolkningen känner otrygghet vid utevistelse sent på kvällen, av dessa går 6 procent inte ut på grund av otrygghet. Av dessa 16 procent består 68 procent av personer över 65 år 5 där 45 procent av dessa inte går ut sent på kvällen på grund av otrygghet. Det jag kommer att ta med mig från den tidigare forskningen in i denna studie är frågan om äldre människor bör känna mer rädsla på offentliga platser än i hemmet. Är de platser vi anser som trygga faktiskt trygga? Jag kommer även att titta mer på frågan om äldre kan klassas som ideala offer eller om Jönsson har rätt i det faktum att äldres status som brottsoffer är motsägelsefull. Metod Då materialet som ska analyseras är ett register över anmälda åldringsbrott kommer jag att använda en kvantitativ forskningsstrategi. En kvantitativ inriktning används när materialet och analysen ska kvantifieras (mätas). Tyngden i denna strategi ligger på att pröva teorier vilket innebär att kvantitativ forskning har ett deduktivt synsätt (Bryman 2006:33-35). Denna undersökning är en totalundersökning vilket innebär att alla inkomna anmälningar om åldringsbrott i Stockholm City mellan perioden 3 januari 2012 till den 19 oktober 2012 är representerade i denna undersökning. Det har därmed inte gjorts något urval. En fördel med den kvantitativa registeranalys (även kallad dataanalys) som jag kommer att genomföra är att data redan finns insamlat, vilket sparar tid och pengar. De data som används i denna undersökning är stora mängder data som hade varit svårt för mig att samla in på egen hand under den begränsade tid som finns, med detta i åtanke är sekundärdata fördelaktigt för mig som forskare. Då materialet kommer från en myndighet bedömer jag att min data är av god kvalité (Bryman 2006:208-211). Materialet är inte insamlat i forskningssyfte vilket innebär att det inte finns några påverkningar från tidigare forskare på materialet och det är inte insamlat för att svara på någon specifik frågeställning. 5 Jag har i detta fall lagt ihop två kategorier: ålder 65-74 år samt 75-79 år. I denna statistik finns ej personer över 79 år respresenterade. 16

Det finns även begränsningar när man använder sig av sekundärdata. Det krävs tid för att lära känna det material man ska använda sig utav, det kan behöva kodas om och det kan vara stora mängder data man ska navigera i. När man använder sig utav primärdata har man god kännedom om de data man samlar in och dess struktur vilket saknas vid sekundärdata. Det program som använts för att koda om materialet och ta fram underlag till diagrammen och tabellerna heter SPSS statistics. I detta program har jag kunnat slå ihop mina kategorier samt skapa nya kategorier för att förstå min data. Jag har utifrån statistiken skapat mina egna tabeller och diagram för att kunna presentera en mer lättöverskådlig bild över mina resultat. Material Undersökningen består av anmälningar som har kategoriserats som åldringsbrott och det är endast den gruppen som kommer att representeras. Det materialet som används i denna totalundersökning är statistik från polisen som jag kvantitativt analyserar. Materialet består av 523 anmälningar om åldersbrott. Dessa brott är uppdelade i följande tillvägagångssätt 6 : Utger sig för att vara polis, Säljer mattor, Stöld i bostad, Stöld vid bankomat, Lurad på pengar vid färdtjänst, Rån, Utger sig för att vara barnbarn/släktning, Låtsats ha fått fel post, Erbjuder hjälp med dator, Stöld på sjukhus och Fickstölder 7. Dessa kategorier har jag sedan delat upp i tre olika kategorier; Brott begångna i hemmet, Brott begångna offentligt samt Brott begångna på sjukhus. I kategorin Brott begångna i hemmet finns det anmälningar som visar att personer kontaktat äldre via telefon för att kunna begå brott. Jag har valt att ha med dessa som brott i hemmet för jag anser att oavsett om man fått kontakt med en bedragare via telefon eller det faktum att någon ringer på dörren är det fortfarande ett brott som begås när en person är hemma. I kategorin Brott begångna på sjukhus representeras enbart av kategorin Stöld på sjukhus. Detta är anmälningar som gäller personer som är inskrivna på en avdelning eller har en anhörig som är inskriven eller har gått bort. Dessa personer anmäler brott i de mer privata delarna av ett sjukhus så som avdelningar, personalrum, tv-rum och garderober. 6 Ett mer specificerat kodschema hittas under rubriken Bilagor. Där kan man se vilka tillvägagångssätt som tillhör vilken brottstyp samt hur jag delat upp tiderna för brotten. Där ser man även en förklaring till de olika tillvägagångssätten. 17

Tidpunkten när brottet begås är uppdelat i dag och kväll/natt. Det är inte alla anmälningar som har någon angiven tidpunkt för brott och dessa anmälningar går under kategorin tidpunkt saknas. Univariat- och bivariat analys På mitt material kommer jag att utföra både univariat- och bivariat analys. I denna undersökning betyder detta att kategorierna kommer att analysers var och en för sig (univariat analys) samt ställa dem mot varandra (bivariat analys). Jag kommer inte att använda mig utav några sambandstester, anledningen till detta är att denna undersökning är en totalundersökning och det finns därmed inget urval. De variablerna som kommer användas i analysen är nominala variabler. Dessa variabler innehåller kategorier som inte kan rangordnas och de kallas även för kvalitativa variabler (Djurfeldt 2012:42-45). Reliabilitet och validitet Både reliabilitet och validitet handlar i grund och botten om hur tillräckliga och noggranna mätningarna är och i en kvantitativ forskning är detta av stor vikt. Begreppet validitet står för om en undersökning undersöker det den ska undersöka, det vill säga att den mäter det som är relevant i sammanhanget (Bryman 2006:88). Det som ska mätas i materialet är var brotten begås och hur dem ter sig. För att kunna göra detta har materialet kodats om så att det går att skilja mellan de olika brottskategorierna. Jag har även delat in anmälningarna efter tidpunkter som möjliggör att se när på dygnet ett brott har begåtts. För att vidare vara säker på att studien mäter det den ska mäta använder jag mig av variabler som kan beskriva var brottet har begåtts. Genom denna uppdelning av variabler kan då frågeställningarna besvaras. Den externa validiteten kan hjälpa till att väcka frågan om resultatet man får fram ur en undersökning kan generaliseras. Är resultatet endast applicerbart på urvalet eller kan man sätta in det i en större kontext? Resultaten i denna undersökning kan inte generaliseras till någon annan stad dock anser jag att validiteten och reliabiliteten i denna studie är god och att den kan ge en riktig bild av situationen i det undersökta området 8. Det är viktigt att poängtera att statistiken över åldringsbrott kan se liknande ut för äldre på andra orter men resultatet denna undersökning får fram är endast specifikt för Stockholms innestad. Reliabilitet handlar om forskningens tillförlitlighet, kan forskningen reproduceras vid en annan tidpunkt av andra forskare och uppnå samma resultat. I kvantitativ forskning är 8 Detta eftersom det är en totalundersökning. 18

reliabilitet av intresse för att kunna avgöra om måttet är stabilt eller inte (Bryman 2006:43). Genom att göra undersökningen genomskinlig och noggrant förklara mitt sätt att koda materialet skapas möjligheten att undersökningen kan göras om vid ett senare tillfälle av en annan forskare. Det är dock viktigt att poängtera att detta är en totalundersökning med alla anmälningar som underlag. Gör man ett urval av alla anmälningar kan resultatet te sig annorlunda. Det kan anses problematiskt att bedöma reliabiliteten och validiteten i denna studie. Jag anser att mitt material är noggrant insamlat och tillförlitligt när det kommer till det faktum att undersökningen ska mäta anmälningar av åldringsbrott. Om själva anmälningarna i sig är tillförlitliga på så sätt att det ligger ett faktiskt brott bakom kan anses som osäkert. Jag har i denna undersökning problematiserat det faktum att det är anmälningar och inte fällande domar som undersöks och att risken att det inte finns något brott bakom anmälningarna existerar. Etik När det kommer till att bedriva forskning är det några principer man ska ta hänsyn till. De fyra olika forskningskraven kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa fyra krav innehåller information om hur man ska hantera personuppgifter, sitt insamlade material samt hur man får utnyttja det (Vetenskapsrådet 2002:5-13). I denna undersökning har jag ingen direkt kontakt med personerna som står bakom anmälningarna i mitt material och de är anonyma för mig. Jag har dock information om platser, adresser och dylik information som jag i materialet har blivit tvungen att koda om så uppgifterna inte ska kunna härledas till en specifik person. Enligt de forskningsetiska principerna (ibid:5) innebär forskningskravet att tillgängliga kunskaper utvecklas och fördjupas och metoder förbättras. Individskyddskravet innebär att personer inte får utsättas för fysisk eller psykisk skada, kränkning eller förödmjukelse. Dessa två krav måste vägas mot varandra, är forskningen kunskapsvärde så pass viktigt att man kan riskera negativa konsekvenser för deltagarna? Det är viktigt att tänka på följderna av valet, både de kortsiktiga och långsiktiga. Jag har i denna undersökning valt att använda anmälningarna utan tillstånd från de som gjort anmälningarna. Anledningen till detta är att jag använder mig utav sekundärdata och som nämnts tidigare vet jag själv inte vilka som står bakom anmälningarna. Då materialet som används kan innehålla känslig information (då det i vissa anmälningar förekommit telefonnummer, specifika adresser eller registreringsnummer) har jag varit noggrann med hur jag hanterat materialet. Jag har endast suttit i hemmet när jag hanterat 19

anmälningarna och innan jag började behandla materialet kodade jag av information som kunde gå att spåra. Problem Ett problem som jag finner med denna studie är det faktum att den bygger på anmälningar gjorda till polisen och inte på fällande domar vilket innebär att jag inte har någon konkret gärningsman till brotten. Detta medför att jag inte vet om brotten i största del har begåtts av män eller kvinnor eller om gärningsmannen är, för offret, en känd eller okänd person. Det kan även medföra att alla anmälningar inte är korrekta och att det kan finnas anmälningar utan att brott har begåtts. Sinnesförvirring kan lättare uppstå hos äldre människor än i de yngre grupperna, anledningar till detta kan vara sjukdomar, trötthet och stress (Stockholms läns landsting 2012). Med detta i åtanke kan det ske anmälningar till polisen i förvirring utan att ett faktiskt brott har begåtts. En del av anmälningarna är inte fullbordade brott utan endast anmälningar på brott som har avbrutits på ett eller annat sätt. Jag har ändå valt att ha med dessa då det fanns en tanke om att begå brott om allt gått enligt planen. Ytterligare en sak att ha i åtanke är att åldringsbrott i denna studie är äldre personer som är utsedda som offer. Då hälsan och åldrandet ser olika ut hos olika individer kan detta medföra att vissa brott som nu gått under kategorin åldringsbrott kanske var avsedda att vara vanliga brott. Det kan vara personer över 65 år som har utsatts för brott men inte av den anledningen att de är gamla och svaga. Ytterligare ett problem som finns i materialet är alla de anmälningarna som aldrig görs. Som förklarats tidigare finns det ett stort mörkertal bland åldringsbrott och därför kan man inte ta för givet att detta material representerar alla brott som begåtts (Lindgren m.fl. 2001:102). Resultat Här nedan kommer resultaten av presenteras i form av tabeller, diagram och beskrivningar. Resultatet kommer att besvara mina frågeställningar: Var begås åldringsbrotten i Stockholm city? Är det hemma i bostaden, på offentliga platser eller på sjukhus?, Vilken brottstyp är vanligast att drabbas av? samt Vilken tid på dygnet begås flest åldringsbrott i Stockholm city?. Jag kommer senare i resultatdelen att beskriva den brottstyp som jag valt att titta närmre på vilket som jag nämnt tidigare är personer som utger sig för att vara ett barnbarn eller en släkting med syftet att lura den äldre på pengar. 20

Statistik över anmälningar gällande åldringsbrott Denna totalundersökning består av 523 anmälda åldringsbrott till polisen i Stockholm City. Dessa anmälningar har jag delat upp i diagram som visar tidpunkt för brott, plats för brott samt typ av brott. Jag har även valt att fokusera på ett specifikt tillvägagångssätt som jag kommer titta närmare på och förklara. Diagram 1: Åldringsbrott i Stockholm city efter brottsplats. Anmälningar inkomna mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012. Statistik gällande anmälningar om åldringsbrott inkomna till polisen i Stockhom City mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012 64% Var begicks brotten? 21% 15% Var begicks brotten? Brott som begicks i hemmet Brott som begicks offentligt Brott som begicks på sjukhus Diagrammet ovan visar vart någonstans brotten är begångna; i hemmet, på offentliga platser eller på sjukhus. Majoriteten av brotten, 64 procent, begicks på offentliga platser medan 21 procent av brotten skedde i hemmet och 15 procent på sjukhus. I dessa tre uppdelningar har jag sedan delat in de olika tillvägagångssätten. Innan resultatet för indelningen visas kommer de olika brottstyperna först att presenteras här nedan. 21

Diagram 2: Åldringsbrott i Stockholm city efter brottstyp. Anmälningar inkomna mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012. Statistik gällande anmälningar om åldringsbrott inkomna till polisen i Stockhom City mellan den 3 januari och den 19 oktober 58,9% Vilken typ av brott Vilken typ av brott 15,5% 20,5% 3,3% 1,1% 1,1% Stöld vid bankomat Fickstölder Lurad på pengar vid färdtjänst Rån Stöld på sjukhus Stöld i bostad Stapeldiagrammet 9 ovan visar de olika brottstyperna utan indelning av tillvägagångssätt. De allra vanligaste brotten mot äldre är fickstölder som utgör 58,9 procent av alla anmälningar och den näst största kategorin är stöld som begås på i bostaden 10 vilket består av 20,5 procent av alla anmälningar. Den tredje största kategorin är stöld begångna på sjukhus. Denna brottstyp står för 15,5 procent av de anmälda brotten. Dessa brottstyper är sedan, som tidigare nämnt, indelade i ytterligare kategorier som nu kommer att gås igenom. 9 I detta diagram har jag, till skillnad från resterande diagram, valt att presentera resultaten i procent med decimaler. Anledningen till detta är att många av brottstyperna står för en sådan liten procent att jag ansåg diagrammet mer lättläst med hjälp av decimaler. 10 Stöld i bostad innefattar kategorin med samma namn samt kategorierna Låtsats ha fått fel post, Utger sig för att vara barnbarn/släkt, Utger sig för att vara polis, Säljer mattor och Erbjuder hjälp med datorn. 22

Diagram 3: Tillvägagångssätt vid åldringsbrott begångna i hemmet. Avseende 107 av 523 anmälningar inkomna mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012. Statistik gällande anmälningar om åldringsbrott inkomna till polisen i Stockhom City mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012 27% Brott begångna i hemmet 37% Utger sig för att vara barnbarn/släkt Erbjuder hjälp med dator Säljer mattor 9% Utger sig för att vara polis Låtsas ha fått fel post 2% 12% 13% Stöld i bostad Av alla anmälningar som kategoriseras som brott i hemmet är det vanligaste tillvägagångssättet att någon utger sig för att vara ens barnbarn eller släkting. Detta står för 37 procent av dessa brott. 23

Diagram 4: Åldringsbrott begångna på offentliga platser uppdelat efter typ av brott. Avseende 337 av 523 anmälningar inkomna mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012. Statistik gällande anmälningar om åldringsbrott inkomna till polisen i Stockhom City mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012 Brott begångna offentligt 2% 2% 5% Stöld vid bankomat Fickstölder Lurad på pengar vid färdtjänst Rån 91% I kategorin Brott begångna offentligt ingick flest antal brott. I denna kategori är fickstölder den vanligaste brottstypen och står för 91 procent av dessa brott. I kategorin Brott begångna på sjukhus ingår endast underkategorin stöld. Av denna anledning har jag valt att inte representera denna kategori med ett diagram. För att ytterligare kunna kartlägga brotten har jag valt att här nedan presentera de olika tidpunkterna då brottet har begåtts. 24

Tabell 1: Åldringsbrott i Stockholm city uppdelat på tid under dygnet när brottet begicks. Anmälningar inkomna mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012. Tid för brott Antal Procent Dag 409 78% Kväll/natt 53 10% Tidpunkt saknas 61 12% Totalt antal: 523 100% Denna tabell visar hur många av brotten som har begåtts på dagen, kvällen/natten samt vilka anmälda brott som saknar tidpunkt. Denna tabell visar att av antal anmälda brott begicks 78 procent på dagtid medan 10 procent av brotten begicks på kväll/natten och närmare 12 procent av anmälningarna saknar tidpunkt för brott. I diagrammet som presenteras nedan har jag valt att titta på vilken tidpunkt och på vilken plats brotten begicks. Diagram 5: Åldringsbrott i Stockholm city uppdelat på brottsplats samt tid på dygnet när brottet begicks. Anmälningar inkomna mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012. Statistik gällande anmälningar om åldringsbrott inkomna till polisen i Stockhom City mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012 100 90 87% 80 77% 70 Dag Kväll/natt Tidpunkt saknas 60 50 40 43% 37% 30 20 10 0 20% 20% 10% 3% 3% Brott begångna i hemmet Brott begångna offentligt Brott begångna på sjukhus Som kan utläsas av diagrammet ovan begicks majoriteten av alla brott på dagtid (mellan tiden 08.00-18.00) oavsett vilken plats brottet skedde på. Det är inte alla anmälningar som har 25

någon tidpunkt när brottet begåtts. Detta kan bero på att man vet att man hade plånboken med sig när man gick hemifrån men inte när man kom hem eller att någonting har försvunnit från ens hem under dagen när man har haft besök. Jag kommer nu att presentera den brottstypen jag valt att gå djupare in på. Utger sig för att vara barnbarn/släkt. Jag har valt att titta närmare på tillvägagångssättet där personer utger sig för att vara barnbarn/släkt med tanken om att lura äldre personer på pengar. Detta är ett tillvägagångssätt som jag tror upprör människor och anledningen till det är att det är väldigt utstuderat och magstarkt att begå ett brott på detta sätt. Ytterligare en anledning till att jag valt att studera just detta tillvägagångssätt är att det, i min mening, är ett brott som innefattar ett utstuderat offer och det är ett tillvägagångssätt som jag uppfattar blivit vanligare och som uppmärksammats i media. Alla anmälningar inkomna till polisen angående detta tillvägagångssätt har delats upp i två kategorier; Genomfört brott och misslyckat brott. De genomförda brotten innefattar som det låter det faktum att brottet har lyckats och genomförts. Misslyckade brott är försök till brott men som stoppades av någon anledning. Detta kommer jag att återkomma till lite senare. Tabell 2: Andel genomförda respektive misslyckade brott vid tillvägagångssättet Utger sig för att vara barnbarn/släkt. Anmälningar inkomna mellan den 3 januari och den 19 oktober 2012. Statistiken över brottet Utger sig för att vara barnbarn/släkt ser ut följande: Antal Procent Brottet genomförs 17 44% Brottet misslyckades 22 56% Totalt antal brott: 39 100 % 26

Tabellen visar att av alla brott i kategorin Utger sig för att vara barnbarn/släkt är det 56 procent av brotten som misslyckas av någon anledning. Endast 44 procent av alla brott genomförs där gärningsmannen får det den var ute efter. Denna brottstyp är utstuderat mot äldre personer. Alla brotten jag tittat närmare på går till på liknande sätt: En man eller en kvinna ringer och utger sig för att vara en släkting, oftast ett barnbarn, och behöver hjälp med pengar. Det handlar om att man behöver pengar till en bil, lägenhet eller bara till låns. I vissa fall begär man smycken om personen i fråga inte har kontanter hemma. Man säger att man inte har tid att hämta pengarna själv utan att man skickar en kompis och den äldre tror att den personen man ger pengarna till har skickats av barnbarnet eller släktingen. I en del av fallen har man tagit reda på ett namn som man presenterar sig med i telefonen t.ex. väninnan Elsa eller barnbarnet Karin 11 det är dock oftast man ringer den äldre och frågar Hör du vem det är? varav den äldre säger ett namn som man sedan bekräftar att man heter. I andra fall kan den äldre fråga Är det Erik varav bedragaren bekräftar den personens identitet. Av alla anmälningar om denna brottstyp misslyckades gärningspersonen/personerna med att genomföra brottet i 56 procent av fallen. Anledningar som tas upp i anmälningar till att försöket stoppades är att den äldre ringt upp sitt barnbarn/släkting och på så sätt fått veta att den som ringt inte varit den personen den utgett sig för att vara eller blivit misstänksam och kontrollerat med den påstådda släktingen. Andra anledningar till att brotten inte genomförts är att bedragaren uppgett ett namn på en släkting/barnbarn som den äldre inte känner igen, att personen inte låter som den personen den utger sig för att vara eller att man på andra sätt gjort den äldre misstänksam mot samtalet. Analys Var begås åldringsbrotten i Stockholm city? Resultatet visar att majoriteten av åldringsbrotten begås på offentliga platser. Dessa resultat gör att man förstår den tidigare forskningen som säger att man känner sig otryggare på offentliga platser än i hemmet (Heber 2007:73). Med tanke på dessa resultat kanske det finns en anledning till denna känsla av otrygghet? Som jag nämnt i den tidigare forskningen finns det en uppfattning om att brott begås på andra platser än där man själv bor (ibid 2007:74). 11 Detta är fiktiva namn på personer. Jag har inte använt mig av de riktiga namnen som presenteras i anmälningarna. 27

Detta resultat kan inte svara för var de utsatta personerna bor och om brotten har begåtts i områden nära deras hem. Man skulle kunna tänka sig att om man är mer säker på vissa platser kanske man inte är lika uppmärksam där och med detta kan utsattheten för brott öka. På samma sätt som att man känner sig mer osäker och mer säker på olika platser tar även den tidigare forskningen upp att man känner sig mer osäker när mörkret faller än när det är ljust. Detta kan medföra att man är så fokuserad på att brotten begås på natten att man inte misstänker att man kan bli utsatt för ett brott på dagen och därmed blir mindre uppmärksam. De brottstyperna som använts i denna undersökning fick jag färdiga i polisens material men kategorierna som delar in dessa brott har jag skapat själv. Detta medför att jag har bestämt vilka brott som är kategoriserade som hem, offentligt och sjukhus. Indelningen hade kunnat göras annorlunda och självklart finns möjligheten att en annan indelning skulle kunnat redovisa annorlunda resultat. Jag anser dock att resultaten är tillförlitliga då jag redovisat de olika brottstyperna för sig samt redovisat dem efter min indelning. Vilken brottstyp är vanligast att drabbas av? Oavsett vilken indelning av de olika brottstyperna som gjorts (i hemmet, på offentliga platser eller på sjukhus) är det fickstölder som är det mest vanliga brottet som anmäls. Det kan dock diskuteras om fickstölderna som begåtts är ett brott riktat specifikt mot den äldre personen eller om det var tillfället som gjorde att den äldre föll offer för denna typ av brott. I många fall kan det vara så att den äldre anses som ett lättare offer och att man av den anledningen väljer att begå en stöld mot just den specifika personen men andra gånger kan det även handla om att man ser ett offer utan att det behöver vara åldern som bidrar till utsattheten. För att ett brottsoffer ska uppnå statusen som ett idealt offer krävs det bland annat att offret ska anses vara svagt, befinna sig på en oklanderlig plats och att gärningsmannen ska vara en okänd person för offret (Christie 2001:47). Alla dessa egenskaper passar in på en äldre person som blir utsatt för en fickstöld mitt på dagen. När det kommer till anmälningar av fickstölder kan det självfallet finnas en risk att saken som uppges vara stulen i själva verket är tappad men detta är ingenting som är unikt för en äldre person utan detta är någonting som kan hända vem som helst. Av denna anledning kan det vara svårt att hävda att anmälningar gällande fickstölder på offentliga platser sker i förvirring eller liknande. Självklart kan anmälningar ske i förvirring även i dessa fall men det kan antas att man har plånboken med sig när man går och handlar och att man har med sig den när man kommer hem. Anmälningar gällande stöld i bostad kan i dessa fall i större grad handla om förvirring då man kan lägga saker på olika 28