Prisutvecklingen för telefoni och Internet i Sverige

DATUM RAPPORTNUMMER 14 december 2006 PTS-ER-2006:49 ISSN 1650-9862 DIARIENR 06-16626 Prisutvecklingen för telefoni och Internet i Sverige 2006, kvartal 3 FÖRFATTARE Hayato Fagerfjäll

Förord PTS skall verka för effektiv konkurrens och främja konsumentnyttan inom området för elektronisk kommunikation. Som ett led i detta arbete ger PTS ut en rapport som analyserar prisutvecklingen för privatkunder inom fast och mobil telefoni samt Internetanslutning. Rapporten kommer att användas i PTS arbete med att skapa ett regelverk som ger tydliga och rättvisa förutsättningar för de operatörer som verkar på marknaden, och som i sin tur ger konsumenterna ett brett utbud av tjänster till bra priser. Rapporten har utarbetats av Johan Engström och Hayato Fagerfjäll. Stockholm i december 2006 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen

Innehåll Sammanfattning...7 1 Syfte, metod, avgränsningar...9 1.1 Syfte...9 1.2 Metod...9 1.3 Avgränsningar...10 2 Fast Telefoni...11 2.1 Antal tjänster och förändrade prismodeller...11 2.2 Anslutningsavgifter...12 2.3 Kostnadsutveckling för traditionell fast telefoni...13 2.4 Kostnadsutveckling för IP-baserad telefoni över Internet...15 2.5 Kostnadsutveckling för utlandssamtal...16 3 Mobil Telefoni...19 3.1 Antal tjänster och förändrade prismodeller...19 3.2 Kostnadsutveckling för medelanvändaren...20 3.3 Känslighetsanalys...22 3.4 Fyra specialanvändare...23 3.5 Kostnadsutveckling för specialanvändarna...24 3.5.1 Livlinan...27 3.5.2 SMS:aren...27 3.5.3 Enmansföretagaren...28 3.5.4 Bara mobil...29 3.6 Spridning i priser på mobiltelefonitjänster...31 4 Internet...32 4.1 Antal tjänster och förändrade prismodeller...32 4.2 Kostnadsutveckling för fast Internetanslutning...33 4.3 Kostnadsutveckling för 0,5 Mbps, 2 Mbps och 8 Mbps bredband...35 4.4 Kostnadsutveckling för uppringt Internet...36 5 Priskorgar...38 5.1 Fast telefoni...38 5.1.1 Medelkorg...38 5.1.2 Utlandskorg...38 5.2 Mobiltelefoni...39 5.2.1 Medelkorg...39 5.2.2 Specialkorgar...39 5.3 Internet...40 5.3.1 Medelkorg för uppringt Internet...40 Bilagor Bilaga 1 - Tabeller... 45 Bilaga 2 - Priskorgar... 65 Post- och telestyrelsen 5

Sammanfattning Prisnedgången för mobiltjänster stannade av under 2006. Endast de som talar mycket i mobiltelefon fick betydande prissänkningar under året. Under sommaren 2006 blev det för första gången lönsamt för medelanvändaren 1 av telefoni att byta ut sin fasta telefon mot mobiltelefonen, tack vare ett abonnemang med avgiftsfria samtalsminuter, men med öppningsavgifter för samtal. Fastprisabonnemang 2 med helt avgiftsfria samtal och SMS började marknadsföras på privatmarknaden 2006 för ännu flitigare mobilanvändare. Prisnedgången stannade också av på IP-baserad telefoni över Internet 3 under 2006. Likaså rådde stiltje på prisutvecklingen inom uppringt Internet och traditionell fast telefoni, trots att antalet abonnemangstjänster ökat markant sedan första kvartalet 2005 då andra operatörer än Telia Sonera började erbjuda fasta telefonabonnemang. Utlandstelefoni blev dock litet billigare på det fasta telefonnätet i 2006. Fast IP-baserad telefoni på operatörsnät 4 kunde fås litet billigare under 2006 än tidigare och är ett något billigare alternativ än traditionell fast telefoni för den som har rätt anslutning till bostaden. Fast Internetanslutning kunde också införskaffas billigare än tidigare hos någon av de sju största bredbandsoperatörerna. Den lägsta månadsavgiften var 99 kronor i september 2006, vilket är 41 procent lägre än vid årsskiftet. 1 2005 års medelanvändare beräknat på data från Svensk Telemarknad 2005 2 Alla fastpriserbjudanden har begränsningar i samtalstid och antal SMS för att undvika kommersiellt missbruk 3 Definierat som nomadisk IP-baserad telefoni i PTS rapport Utredning av IP-baserad telefoni och andra elektroniska kommunikationstjänster samt möjligheten att nå nödnummer 112. 4 Definierat som fast IP-baserad telefoni i PTS rapport Utredning av IP-baserad telefoni och andra elektroniska kommunikationstjänster samt möjligheten att nå nödnummer 112. Post- och telestyrelsen 7

1 Syfte, metod, avgränsningar 1.1 Syfte Post- och telestyrelsen (PTS) har till uppgift att följa den svenska marknaden för elektronisk kommunikation, att bidra till effektiv konkurrens och främja konsumentnyttan inom området. Som en del i detta arbete utför PTS marknadsanalyser. PTS bedömer att det finns ett behov av att följa prisutvecklingen på slutkundsmarknaden av framförallt hushållskunder som underlag för regleringen av grossistmarknaderna. Syftet med rapporten är dels att ta fram underlag för marknadsbedömningar och beslut om betydande marknadsinflytande 5, dels att öka allmänhetens kunskap om priser och prisutvecklingen för elektronisk kommunikation. 1.2 Metod För att bedöma prisutvecklingen på en marknad måste olika typer av prissättningar kunna jämföras med varandra över tiden. Detta är många gånger invecklat på marknaden för elektronisk kommunikation där mycket möda läggs på att finna nya sätt att ta betalt för tjänster, allt från minutavgifter och öppningsavgifter på uppkopplingar till fasta priser för obegränsad användning. Därtill kommer ofta höga etableringsavgifter som påverkar den slutliga kostnaden för en tjänst. PTS har utgått från den privata medelanvändningen 6 inom respektive delmarknad under 2005 för att beräkna en månadskostnad för varje tjänst inom delmarknaden, även historiskt. Om etableringsavgiften har stor påverkan på slutkostnaden slås den ut på ett visst antal månader som anses rimlig för tjänsten. På grund av begränsad tillgång till information inkluderas inte etableringsavgifter i månadskostnaden för bredband fastän det hade varit motiverat. På marknader där prissättningen för olika tjänster varierar så kraftigt att användningsmönstret avgör vilka tjänster som är billiga, har medelanvändaren fått sällskap av användare med andra beteendemönster. För varje användningsmönster redovisas det lägsta priset vid varje mättillfälle, liksom medianpriset 7, för att kunna se hur billig tjänst som finns att tillgå, respektive hur marknaden i stort har utvecklats. Tidpunkten för mätning är sista dagen i varje kvartal. Medelanvändningen var mindre under tidigare år och 2005 års medelanvändare blir därför en storanvändare i ett historiskt perspektiv. Detta gör att tjänster som tidigare bara var prisvärda för storanvändare i en sådan här studie kan förefalla ha varit prisvärda för medelanvändare. De relativa priserna mellan tjänster i tidigare kvartal får alltså inte tas på för stort allvar. 5 Significant Market Power (SMP) 6 Baserat på data från Svensk Telemarknad 2005 7 Om alla tjänster rangordnas efter pris är medianpriset det pris som den mellersta tjänsten har, alternativt genomsnittet av de två mellersta tjänsterna. Post- och telestyrelsen 9

1.3 Avgränsningar Alla prisuppgifter är hämtade från Konsumentverkets och PTS hemsida för prisjämförelser av elektronisk kommunikation på www.telepriskollen.se. 8 De operatörer som ingår i Telepriskollen är alla anmälda hos PTS enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL) och erbjuder tjänster till privata användare. Företagstjänster är inte inkluderade. Från och med 30 juni 2005 ansvarar operatörerna själva för att kontinuerligt uppdatera sina priser i Telepriskollen. Prisuppgifterna skall överensstämma med dem som finns på operatörens egen hemsida. Endast tjänster som går att nyteckna får vara med i Telepriskollen till ordinarie priser. Priserna kontrolleras av PTS vid uppdateringen och kvartalsvis. För samtliga delmarknader har bara kostnader för själva tjänsten elektronisk kommunikation räknats in. Den utrustning som krävs för att använda tjänsterna är inte inkluderad. De delmarknader som undersöks är fast telefoni, mobiltelefoni och Internet. Kombinationserbjudanden undersöks inte. Undersökningsperioden är 2003 till tredje kvartalet 2006. För Internettjänster presenteras priserna från 2004. Studien fokuserar på prisutvecklingen av bastjänster under perioden. Tilläggstjänster och mervärdestjänster som data- och musikapplikationer till mobiltelefonen är inte med. Endast SMS tas med eftersom användningen är så stor och utbredd. 9 MMS däremot skickade privata mobilanvändare i genomsnitt inte ens varannan månad under 2005. 10 I Internetkapitlet avhandlas bara stationära Internetanslutningar till bostaden och inte mobila Internetlösningar där användarna delar kapacitet och därmed inte kan garanteras full bandbredd hela tiden. 8 Uppgifter för 3 har inhämtats från mobiloperatörens hemsida 9 Enligt Svensk Telemarknad 2005, tabell 23, var genomsnittligt antal skickade SMS per privat UMTS- och GSM-kund och månad 20,5 under 2005. 10 Enligt Svensk Telemarknad 2005, tabell 24, var genomsnittligt antal skickade MMS per privat UMTS- och GSM-kund och månad 0,37 under 2005. 10 Post- och telestyrelsen

2 Fast Telefoni Det råder stiltje på prisutvecklingen inom traditionell fast telefoni, trots att antalet abonnemangstjänster ökar dramatiskt. Det finns billigare alternativ till traditionell fast telefoni för den som har rätt anslutningsmöjlighet till bostaden. Det lägsta priset för fast IP-baserad telefoni på operatörsnät 11 sjönk med åtta procent under de första tre kvartalen 2006. Prisnedgången på IP-baserad telefoni över Internet 12 stannade av 2006. Utlandstelefoni blev sju procent billigare på det fasta telefonnätet under de första tre kvartalen 2006. 2.1 Antal tjänster och förändrade prismodeller Antal alternativ för fast telefoni har ökat markant under de senaste åren. Dels har en uppsjö IP-baserade telefonilösningar tillkommit både över Internet och till bredbandsanslutningar i hemmen, dels har Telia Sonera ålagts att släppa in andra operatörer som vill sälja abonnemang på det traditionella fasta telefonnätet. I förvalsreformen som trädde i kraft hösten 1999 delades traditionell fast telefoni upp för konsumenten i en abonnemangs- och en samtalsdel. Telia Sonera som tidigare hade haft hand om båda delarna fick behålla abonnemangen, medan samtalskostnaden på kundens begäran kunde faktureras av en annan så kallad förvalsoperatör. Under hösten 2004 lanserade Telia Sonera en grossistprodukt för telefonabonnemang. Kort därefter, i februari 2005, beslutade PTS att Telia Sonera är skyldig att erbjuda en grossistprodukt för telefonabonnemang, så att andra operatörer kan erbjuda konsumenten hela telefonabonnemanget inklusive samtalsdelen. Denna abonnemangsreform har gett upphov till en rad nya telefonabonnemang från andra operatörer än Telia Sonera. Därför kan konsumenten numera välja hos vilken operatör de vill ha sin fasta telefoni. Alternativt kan de välja att ha Telia Sonera med en annan förvalsoperatör för samtal. Situationen är ännu mer komplex, eftersom en kund som bytt abonnemangsoperatör i flera fall fortfarande kan byta förvalsoperatör. Det ger kombinationsmöjligheter av olika priserbjudanden som försvårar alla prisjämförelser. För överskådlighetens skull sammanförs förvalen därför alltid med abonnemanget hos Telia Sonera som kostar 125 kronor. På samma sätt 11 Definierat som fast IP-baserad telefoni i PTS rapport Utredning av IP-baserad telefoni och andra elektroniska kommunikationstjänster samt möjligheten att nå nödnummer 112. 12 Definierat som nomadisk IP-baserad telefoni i PTS rapport Utredning av IP-baserad telefoni och andra elektroniska kommunikationstjänster samt möjligheten att nå nödnummer 112. Post- och telestyrelsen 11

räknas Telia Soneras förvalsalternativ alltid ihop med Telia Soneras abonnemang och kombinationen behandlas som ett enda abonnemang. Antalet erbjudanden på Telia Soneras kopparnät ökade under 2004 från 39 till 82, året därpå till 137 och den 30 september 2006 var antalet inte mindre än 154. Ökningen under de två senaste åren kan främst tillskrivas abonnemangsreformen. Redan första året kom det inte mindre än 37 abonnemangserbjudanden från alternativa operatörer till Telia Sonera. Antalet utökades de första tre kvartalen 2006 till 55. Därtill kommer operatörernas IP-baserade telefonilösningar över Internet som också växer i antal. Antal operatörer upplagda på Telepriskollen som erbjöd traditionell fast telefoni varierade mellan 30 och 35 under tidsperioden. Flera av dem tillhandahöll också IP-baserad telefoni över Internet 13. Antal operatörer som tillhandahöll IP-baserad telefoni ökade stadigt. I studien ingår alla traditionella fastnätsoperatörer och operatörer som erbjöd IP-baserad telefoni över Internet. Däremot begränsas i denna rapport antalet operatörer som erbjöd fast IP-baserad telefoni på eget nät 14 till dem som har utbyggda accessnät som når en större allmänhet. Dessa är Bredbandsbolaget och Com Hem. UPC tillhandahöll aldrig telefoni. 2.2 Anslutningsavgifter De flesta bostäder är idag anslutna till det fasta telenätet, och ingen ny anslutningsavgift betalas för en redan ansluten bostad när den byter ägare. 15 Livstiden på en anslutning är därför ofta mycket lång och anslutningsavgiften utslaget per månad försumbar. I prisstudien inkluderas inte anslutningsavgiften i månadskostnaden utan redovisas separat. Under hela perioden för prisstudien har Telia Sonera tagit 975 kronor i anslutningsavgift. I och med abonnemangsreformen kan även andra operatörer än Telia Sonera ansluta nya hushåll till det fasta telenätet sedan första kvartalet 2005. Vissa operatörer har följt Telia Soneras pris på 975 kronor, medan andra erbjuder billigare anslutning. Bara en operatör har någonsin ändrat sin anslutningsavgift, nämligen Universal Telecom som sänkte sitt pris från 950 till 675 kronor i tredje kvartalet 2006. 13 Definierat som nomadisk IP-baserad telefoni i PTS rapport Utredning av IP-baserad telefoni och andra elektroniska kommunikationstjänster samt möjligheten att nå nödnummer 112. 14 Definierat som fast IP-baserad telefoni i PTS rapport Utredning av IP-baserad telefoni och andra elektroniska kommunikationstjänster samt möjligheten att nå nödnummer 112. 15 Däremot utkrävs en flyttavgift som varierar mellan olika abonnemangsoperatörer. 12 Post- och telestyrelsen

Tabell 1 Anslutningsavgift till det fasta telenätet 2.3 Kostnadsutveckling för traditionell fast telefoni I beräkningen av månadskostnaden för traditionell fast telefoni har abonnemangsavgiften tagits med. Priset för traditionell fast telefoni via Telia Soneras kopparnät har stått stilla under 2006 (se figur 1). Det billigaste erbjudandet för medelanvändaren 16 vid nyteckning har varit 253 kronor i månaden under hela året fram till 30 september, som är det sista mättillfället i studien. Detta pris har bara sjunkit med sju procent sedan 31 mars 2003 då det låg på 272 kronor. Även sett till den billigare hälften av alla erbjudanden har inte mycket hänt. Hälften av alla erbjudanden kan idag nytecknas av 2005 års medelanvändare till en kostnad som inte överstiger 291,50 kronor i månaden. Detta så kallade medianpris var 292 kronor vid ingången av år 2006, och har bara sjunkit fyra procent sedan mars 2003 från 303,50 kronor. 16 2005 års medelanvändare av fast telefoni baserat på data från Svensk Telemarknad 2005 Post- och telestyrelsen 13

Figur 1 Medelanvändare av fast telefoni 600 500 månadskostnad (kr) 400 300 200 100 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Lägsta pris Medianpris Den största prissänkningen inom traditionell fast telefoni i tidsperioden för studien kom i samband med att nya abonnemangsoperatörer utöver Telia Sonera tillkom i första kvartalet 2005. Det billigaste priset som då var ett abonnemang med förval på 268 kronor i månaden underskreds av ett abonnemang på 254 kronor (se figur 2). Under tredje kvartalet samma år sänktes sedan det billigaste förvalet till 253 kronor. Sedan dess har priserna legat stilla. I praktiken råder alltså ingen skillnad i pris på det billigaste förvals- respektive abonnemangserbjudandet. De billigaste telefonabonnemangen är dock IP-baserade. De alternativa nät som finns tillgängliga för en större allmänhet är Bredbandsbolagets och Com Hems. Dessa två bredbandsbolag erbjuder fast IP-baserad telefoni på sina nät. Det billigaste abonnemanget som erbjuds av någon av dessa två operatörer kostar idag bara 230 kronor i månaden, vilket är en nedgång med åtta procent i år från 249 kronor. Under 2004 gick priset ned från 273 kronor och blev då ett billigare alternativ än förvalstelefoni. 14 Post- och telestyrelsen

Figur 2 Medelanvändare av fast telefoni billigaste erbjudande 600 500 månadskostnad (kr) 400 300 200 100 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Förval med Telia Soneras abonnemang IP-baserad telefoni på alternativt nät Komplett abonnemang 2.4 Kostnadsutveckling för IP-baserad telefoni över Internet IP-baserad telefoni över Internet är betydligt billigare än såväl traditionell fast telefoni som fast IP-baserad telefoni, av den anledningen att denna typ av telefoni kräver att användaren har tillgång till en fast Internetanslutning. En del av telefonikostnaden ligger alltså egentligen inbakad i bredbandsabonnemanget. I prisjämförelsen tas inte hänsyn till IP-baserad telefoni som kräver påslagen dator. Medelanvändaren av fast telefoni kan borträknat kostnaden för sitt bredbandsabonnemang komma undan med så litet som 110 kronor i månaden för IP-baserad telefoni över Internet (se figur 3). Detta pris är bara en krona lägre än vid ingången av året. De stora prissänkningarna för IP-baserad telefoni över Internet kom i 2004 och 2005, då priset för det billigaste erbjudandet sjönk med 23 procent vardera år, ned från 187 kronor i månaden. Medianpriset sjönk som mest i 2004, med 25 procent, för att åren därpå bara gå ned med en respektive sex procent till 174,50 kronor i månaden. Post- och telestyrelsen 15

Figur 3 Medelanvändare av fast telefoni IP-baserad telefoni över Internet 600 500 månadskostnad (kr) 400 300 200 100 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Lägsta pris Medianpris 2.5 Kostnadsutveckling för utlandssamtal En utlandskorg har utformats för att ge en fingervisning om utvecklingen av utlandspriserna. Utgångspunkten är medelkorgen (se 5.1.1), men hälften av inrikessamtalen har flyttats över till utlandet. Att inte all trafik flyttats över till utlandet är för att sänkningar i utlandspriser på ett erbjudande potentiellt kan tas igen på avgiftshöjningar på inrikessamtal. Utlandsringaren har haft en tydlig om än inte så stor prissänkning under de senaste två åren (se figur 4). Den som ringer enligt utlandskorgen på ett traditionellt telefonabonnemang i det vanliga uttaget har kunnat minska sina kostnader med sju procent i år från 287 till 266 kronor i månaden, och med 13 procent i 2005. Med medianpriset har nästan inget hänt för utlandsringaren. Det gick ned med tre procent under 2006 från 414 till 403 kronor, och bara ned från 417,50 kronor i mars 2003. 16 Post- och telestyrelsen

Figur 4 Utlandskorgen för fast telefoni 600 500 månadskostnad (kr) 400 300 200 100 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Lägsta pris Medianpris Billigast i tredje kvartalet 2006 var ett abonnemangserbjudande (se figur 5). Det var första kvartalet sedan abonnemangsreformen lanserades som ett abonnemang blev billigare för utlandskorgen än ett förvalsalternativ. Det billigaste förvalsalternativet i samma kvartal kostade 291 kronor i månaden, och det billigaste abonnemanget för fast IP-baserad telefoni på operatörsnät kostade 300 kronor. Figur 5 Utlandskorgen för fast telefoni billigaste erbjudande 600 500 månadskostnad (kr) 400 300 200 100 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Förval med Telia Soneras abonnemang IP-baserad telefoni på alternativt nät Komplett abonnemang Prisnedgången på IP-baserad telefoni över Internet har stannat av även för utlandssamtalen (se figur 6). Det lägsta priset för utlandskorgen stod stilla under Post- och telestyrelsen 17

2006 på 164 kronor, efter att ha sjunkit 35 procent under 2005 från 254 kronor. Medianpriset har rört sig på ungefär samma sätt. En nedgång på 19 procent förra året åtföljdes bara av en treprocentig nedgång i år från 266 till 257 kronor. Figur 6 Utlandskorgen för fast telefoni IP-baserad telefoni över Internet 600 500 månadskostnad (kr) 400 300 200 100 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Lägsta pris Medianpris 18 Post- och telestyrelsen

3 Mobil Telefoni Nedgången i mobilpriser stannade av 2006. Bara storringarna fick betydande prissänkningar under året. Fastprisabonnemanget 17 med avgiftsfria samtal och SMS introducerades officiellt på privatmarknaden 2006. Under 2006 blev det för första gången lönsamt för medelanvändare 18 av telefoni att avstå från fast telefon till förmån för mobiltelefon. 3.1 Antal tjänster och förändrade prismodeller Mobiloperatörerna som erbjöd tjänster på privatmarknaden sjönk i antal från 21 till 18 under 2005, och till 15 under 2006. Anledningen var att tjänstetillhandahållare dels köptes upp, dels lades ned på grund av bristande kundunderlag. De som erbjöd tjänster på privatmarknaden under perioden för studien, 31 mars 2003 till 30 september 2006, var dels fyra nätoperatörer, dels ett antal tjänstetillhandahållare. Nätoperatörerna var 3 som äger ett UMTS-nät, Telenor som äger både ett GSM- och ett UMTS-nät, tidigare ägda av det uppköpta företaget Vodafone, samt Tele2 och Telia Sonera som äger varsitt GSM-nät och ett gemensamt UMTS-nät. Tjänstetillhandahållarna var antingen helägda dotterbolag till nätoperatörerna eller fristående bolag som hyrde in sig på näten. Alla privatkonsumenter kan inte få täckning i alla nationella mobilnät, i synnerhet inte i glesbygden, vilket är en förutsättning för att ha tillgång till alla tjänster. Emellertid är mobilnäten i Sverige så pass utbyggda att operatörer i samtliga nät konkurrerar om de allra flesta svenska mobilanvändarna. Antalet tjänster minskade under perioden. I september 2006 erbjöd de 15 operatörerna 51 tjänster vilket var sju färre än vid ingången av året och åtta färre än vid ingången av 2005. Under 2006 ökade antalet kontantkortstjänster från 17 till 18, medan antalet abonnemangstjänster gick ned från 41 till 33 med resultat att andelen kontantkortstjänster ökade markant. Denna ökning har pågått sedan mars 2003 då bara 6 av 29 tjänster var kontantkort. Nyhet för i år är fastpris för mobiltelefoni, vilket innebär att samma månadskostnad betalas oavsett hur mycket tjänsten används, precis som för bruket av bredband. Det är en prissättning som framförallt är intressant för storanvändare. En viss begränsning i samtalstid och SMS har hittills satts i alla lanserade fastprisabonnemang för att undvika kommersiellt missbruk. Det första fastprisabonnemanget på privatmarknaden lanserades i mars 2006. 17 Alla fastpriserbjudanden har begränsningar i samtalstid och antal SMS för att undvika kommersiellt missbruk 18 2005 års medelanvändare beräknat på data från Svensk Telemarknad 2005 Post- och telestyrelsen 19

Fastprisabonnemangen har föregångare i abonnemang som tillämpade fria samtalsminuter, och i vissa fall också fria SMS, upp till en viss gräns. Däremot fick användarna av dessa abonnemang betala öppningsavgifter på samtal vilket gjorde att det fasta priset överskreds så fort samtal ringdes till det fasta nätet eller till annat mobilnät än det egna. Alltfler tjänster lanseras med enhetspriser vilket innebär att alla samtalsminuter debiteras likadant oavsett tid på dygnet eller destination för samtalet. Enhetspriser på mobilerbjudanden infördes första gången i september 2003 på ett kontantkort. I slutet av det året lanserades också abonnemang med enhetspriser. I årsskiftet mellan 2004 och 2005 hade redan 17 av 59 tjänster enhetspriser. Ett år senare var det 26 av 58 tjänster som hade det. Under 2006 har antalet tjänster med enhetspriser bara utökats till 27 inräknat fastprisabonnemang, men eftersom antalet tjänster krympte till 51 tillämpas plötsligt enhetspriser på majoriteten av alla erbjudanden. En växande trend inom mobiltelefoni är dubbla prisplaner för kontantkort. Sju av nätoperatörernas kontantkort tillämpar dubbla prisplaner, som innebär att den ordinarie prisplanen bara gäller 30 dagar från att kontantkortet laddats med ett visst belopp. Efter det gäller en annan dyrare prisplan tills att kontantkortet laddas igen. Det första kontantkortet med dubbla prisplaner kom i slutet av 2004. Ett antal operatörer har börjat erbjuda mängdrabatter på SMS för en tilläggskostnad till sina erbjudanden. Dessa paket kräver ofta ganska stor användning innan priset kommer ned ordentligt. Ett effektivt sätt att ta betalt utan att det märks är längre debiteringsintervall. Under 2005 var det flera stora operatörer som förlängde debiteringsintervallen till tio sekunder, vilket innebär att kunden debiteras för varje påbörjade tio sekunder, istället för varje påbörjad sekund som var praxis tidigare. Ett fåtal operatörer har till och med infört 60 sekunders debiteringsintervall under 2006, vilket innebär att varje påbörjad minut debiteras. Ett annat sätt att garantera betalning är att tillämpa uppsägningstider. De flesta abonnemang som lanserades under 2006 hade tre månaders uppsägningstid. 3.2 Kostnadsutveckling för medelanvändaren Den kraftiga prisnedgången inom mobiltelefoni har nu avtagit. Det billigaste erbjudandet för medelanvändaren 19 låg stilla under 2006 på 82 kronor i månaden (se figur 7). Detta är att jämföra med prisnedgången på 20 procent i 2005 och 39 procent i 2004. Det billigaste erbjudandet var ett kontantkort som tillämpar dubbla prisplaner och måste fyllas på med jämna mellanrum för att priset skall landa på 82 kronor. Vid en begränsning till erbjudanden som inte tillämpar dubbla prisplaner var det lägsta priset 90 kronor i månaden, vilket är en nedgång med en krona från årsskiftet. 19 Baserad på medelanvändningen 2005 enligt Svensk Telemarknad 2005 20 Post- och telestyrelsen

Även om det lägsta priset inte gått ned under året har ändå flera erbjudanden blivit billigare. Hälften av alla erbjudanden kan idag nytecknas av 2005 års medelanvändare till en kostnad som inte överstiger 165 kronor i månaden. Motsvarande kostnad var vid ingången av året 180 kronor i månaden. Det innebär att det så kallade medianpriset sjönk med åtta procent under 2006. Även det var en avmattning av nedgången som under 2005 var 26 procent. Figur 7 Medelanvändare av mobil telefoni 400 350 300 månadskostnad (kr) 250 200 150 100 50 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Lägsta pris Medianpris Skillnaden mellan abonnemang och kontantkort är liten för den som väljer rätt (se figur 8). Medan det billigaste kontantkortet under 2006 kostade 82 kronor i månaden, och det billigaste kontantkortet utan dubbla prisplaner 90 kronor, så kostade det billigaste abonnemanget 91 kronor i månaden. Enhetspriser tillämpades för både det billigaste kontantkortet och abonnemanget. Däremot erbjöd det billigaste kontantkortet utan dubbla prisplaner avgiftsfria samtalsminuter till operatörens egna kunder. Post- och telestyrelsen 21

Figur 8 Medelanvändare av mobiltelefoni billigaste erbjudande 400 350 300 månadskostnad (kr) 250 200 150 100 50 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Abonnemang Kontantkort 3.3 Känslighetsanalys Fördelningen av samtalstrafiken till de olika nationella mobilnäten baseras i medelkorgen på mobilnätens andelar av samtliga abonnemang och aktiva kontantkort enligt Svensk Telemarknad 2004 20, tabell 15 (se bilaga 2). Enligt denna fördelning skulle dock endast 36 procent av trafiken till de nationella mobilnäten gå inom eget nät. År 2005 gick så mycket som 70 procent 21 av trafiken till de nationella mobilnäten inom eget nät. Detta betyder att den utgående trafiken till det egna nätet i genomsnitt är 34 procentenheter högre än mobilnätets andel av abonnemangen och de aktiva kontantkorten. Trafiken till eget mobilnät uppskattas därför till mobilnätets marknadsandel år 2004 plus 34 procentenheter. Den resterande trafiken fördelas sedan på övriga mobilnät i proportion till deras marknadsandelar. Den höga andelen trafik på det egna nätet kan ha flera orsaker. Dels förekommer geografiska koncentrationer och marknadsanpassningar av operatörer som gör att de flesta inom ett visst område eller inom en viss grupp av användare har samma operatör, dels erbjuder operatörerna ofta rejäla prisrabatter på samtal till andra som använder samma operatör, vilket genererar extra trafik inom det egna nätet. Dessutom kan människor aktivt välja abonnemang eller kontantkort hos en operatör där de har sina samtalsparter. För att undersöka hur den extra överförda trafiken till operatörernas egna mobilnät påverkar prisbilden och den beräknade prisutvecklingen görs en känslighetsanalys, där medelkorgen jämförs med en medelkorg utan överförd 20 Mobilnätens andelar uppges inte i Svensk Telemarknad 2005. 21 Av totalt utgående trafik från mobiltelefon till nationellt mobilnät, som uppgick till 6747 miljoner minuter, var 4747 miljoner minuter inom eget nät enligt Svensk Telemarknad, tabell 19. 22 Post- och telestyrelsen

trafik till eget mobilnät. Det visar sig då att skillnaderna är mycket små mellan medelkorgen som tar hänsyn till den extra trafiken inom eget nät, och medelkorgen som inte gör det (se figur 9). I den alternativa medelkorgen som inte tar särskild hänsyn till trafik inom eget nät, är det lägsta priset, såväl av kontantkort som av abonnemang, exakt detsamma som i ordinarie medelkorgen under hela år 2006. De skillnader som syns är framförallt att medianpriset är fyra till tolv kronor högre för den som inte utnyttjar billigare priser till eget mobilnät. Skillnaden var nästan lika liten under de tidigare åren, vilket föranleder slutsatsen att prisplanerna generellt inte är utformade så att trafik till eget nät får en avgörande effekt på den samlade månadskostnaden för medelanvändaren. Figur 9 Känslighetsanalys av överförd trafik till eget nät för medelanvändaren lägsta pris och medianpris 400 350 300 månadskostnad (kr) 250 200 150 100 50 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Utan överförd trafik Överförd trafik till eget nät 3.4 Fyra specialanvändare Inom mobiltelefoni skiljer sig operatörernas olika prisplaner åt väsentligt i fasta månadsavgifter, öppningsavgifter på samtal, minutavgifter, avgifter på olika tider av dygnet, avgifter för att ringa olika telefonnät, liksom priser på SMS och mobilsvar. Detta gör att en prisplan som kan vara billig för en användare inte är det för en annan. Därför har medelkorgen även kompletterats med fyra specialkorgar som ämnar ta hänsyn till de största skillnaderna i prisplanerna. Specialkorgarna är utformade så att de skall kunna motsvara ett trovärdigt beteende. Livlinan är korgen för den som använder mobiltelefonen som just en livlina. Telefonen används bara för att tala i. Endast de nödvändiga samtalen rings, och inga SMS skickas. Det sparsamma ringbeteendet ökar vikten av låga fasta avgifter. Behov snarare än prisplaner dikterar ringmönstret vilket gör att en större andel Post- och telestyrelsen 23

samtal än normalt rings dagtid. Färre spontana samtal gör också att en större andel av samtalen går till det fasta nätet. SMS:aren motsvaras av ett beteende som vi finner bland många unga människor. 22 Telefonen kan användas till att skicka meddelanden med istället för att tala i. Framförallt ersätts dyrare samtal på dagen av SMS. Av naturliga skäl kommunicerar SMS:aren mest med mobiltelefoner och ringer därför också mindre till fasta telefoner än andra användare. Enmansföretagaren är korgen för den som använder sin mobiltelefon både i arbete och privat, utan att för den skull ha ett företagsabonnemang. De flesta arbetssamtal rings dagtid under veckodagar då taxorna är avsevärt högre än annars. Förbrukningen blir också stor vilket ökar känsligheten för höga öppningsoch samtalsavgifter. I arbetet är det också nyttan som styr vart samtalen går, vilket innebär fler samtal än vanligt till det fasta nätet. Bara mobil omfattar dem som substituerar sin fasta telefon för en mobiltelefon för att slippa den fasta abonnemangsavgiften och som därmed bara har en telefon för alla samtal. Dessa ringer mycket eftersom den totala samtalstiden i genomsnitt är mer än sex gånger så lång på fast telefon som på mobiltelefon för privatpersoner 23. Ofta är det de riktigt långa samtalen som rings från den fasta telefonen 24. Således får samtalsavgifterna avgörande betydelse för denna korg. Låga öppningsavgifter spelar förstås fortfarande stor roll för den som ringer mycket. 3.5 Kostnadsutveckling för specialanvändarna Av specialanvändarna var det Bara mobil som hade den gynnsammaste prisutvecklingen under 2006 (se figur 10). Prisnedgången var 25 procent på det billigaste erbjudandet för Bara mobil samtidigt som de andra mobilanvändarnas lägsta pris i stort sett stod stilla. Det är inte överraskande med tanke på att fastprisabonnemang som gynnar storanvändare introducerades i år. Det billigaste erbjudandet är emellertid inte ett fastprisabonnemang, utan ett abonnemang där 3000 samtalsminuter ingår i det fasta priset, men öppningsavgiften för samtalen debiteras extra. SMS ingår inte heller i det fasta priset. Liksom 2006 var gynnsammast för Bara mobil var 2005 det för SMS:aren då dennes lägsta pris sjönk med 54 procent, samtidigt som de andra användarna bara upplevde en sänkning på omkring 20 procent. Sänkningen skedde i tre steg. Först sänktes SMS-priset på ett kontantkort till 49 öre för alla nät. Därmed 22 42 procent av 16-20-åringar som använder mobil för privata samtal skickar SMS privat minst en gång om dagen, jämfört med 20 procent av alla mellan 16 och 75 år som använder mobil för privata samtal, enligt Post- och telestyrelsens individundersökning 2005.. 23 År 2005 var den genomsnittliga samtalstiden på fast telefon 441 minuter i månaden. Den genomsnittliga samtalstiden på mobiltelefon var 67 minuter i månaden vilket också inkluderade mobilsvar. 24 Ett fast samtal var år 2005 i genomsnitt 4 minuter och 17 sekunder långt, att jämföra med ett mobilt samtal som i genomsnitt var 1 minut och 27 sekunder långt. Dock är även mobilsvarssamtal inräknade i det senare snittet. (ca 441 min/ca 103 samtal resp 67 min/46 samtal) 24 Post- och telestyrelsen

överträffades ett abonnemang med råge vars SMS kostade 65 öre till alla nät. Sedan erbjöd en annan operatör 19 öre på eget nät och 69 öre till övriga nät. Det billiga priset på det egna nätet räckte för att kapa priset ytterligare. I sista kvartalet sänktes SMS-priset på ett kontantkort till bara 19 öre till alla nät! Det priset är fortfarande billigast för SMS:aren med god marginal. Sämst prisutveckling under de senaste två åren hade Livlinan, som istället fick sina stora prissänkningar under 2003 och 2004 då den mest fördelaktiga prisstrukturen för Livlinan kom på plats, nämligen enhetspriser för samtalsminuter utan fasta kostnader eller betydande minimidebiteringar. När enhetspriset lanserades för första gången i september 2003 dök Livlinans månadskostnad med 30 procent över natten från 79 till 55 kronor. Sett sedan 31 mars år 2003 har SMS:aren haft den största prissänkningen med 71 procent, medan Enmansföretagaren fått en prissänkning på 55 procent. Figur 10 Utveckling av lägsta pris för specialanvändare av mobiltelefoni 120 index (100 = månadskostnad i kvartal 1 2003) 100 80 60 40 20 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Medelanvändaren Livlinan SMS:aren Enmansföretagaren Bara mobil Tabell 2 Förändring av lägsta pris på årsbasis Även om den billigare hälften av tjänsterna inkluderas i jämförelsen så sjönk fortfarande Bara mobils pris mest år 2006 med 26 procent (se figur 11). Enmansföretagaren och Livlinan såg också många priser sjunka under året, så att Post- och telestyrelsen 25

medianpriset blev betydligt billigare. De sistnämnda sänkningarna var ett utslag av att andelen tjänster med enhetspriser ökade, vilket gynnade både Livlinan och Enmansföretagaren som ringer mycket dagtid och till andra nät, eftersom behovet snarare än prisplaner styr deras ringmönster. År 2005 sjönk SMS:arens medianpris mindre än de övriga användarnas, bara 14 procent jämfört med medelkorgens 26 procent, trots att SMS:aren samtidigt upplevde den största sänkningen av sitt lägsta pris. Det var med andra ord inte många abonnemang och kontantkort som följde med i de drastiska prissänkningarna 2005. Enligt en jämförelse av SMS-användningen i Norden i Svensk Telemarknad första halvåret 2006 skickades 22,5 SMS per kund och månad i Sverige inräknat företagsabonnenter. Motsvarande siffra i Finland var 46, i Norge 87 och i Danmark 148. Det tyder på att det fortfarande finns stora marginaler att sänka SMS-priserna, och att många erbjudanden fortfarande släpar efter i sin SMSprissättning. Sedan 31 mars 2003 har Bara Mobil haft den största medianprisnedgången på 60 procent medan SMS:aren bara haft en nedgång på 40 procent. Figur 11 Utveckling av medianpris för specialanvändare av mobiltelefoni 120 index (100 = månadskostnad i kvartal 1 2003) 100 80 60 40 20 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Medelanvändaren Livlinan SMS:aren Enmansföretagaren Bara mobil 26 Post- och telestyrelsen

Tabell 3 Förändring av medianpris på årsbasis 3.5.1 Livlinan Livlinan som haft sämst prisutveckling av de undersökta mobilanvändarna de senaste två åren har sett sitt lägsta pris sjunka med sex procent i år från 35 till 33 kronor, och med åtta procent året innan från 38 kronor (se figur 12). Det är en tydlig stagnation jämfört med år 2004 då Livlinans bästa erbjudande sjönk 30 procent från 54 kronor. Skillnaden är minimal mellan abonnemang och kontantkort. Just nu är abonnemang det billigare alternativet med två kronors marginal. Både abonnemanget och kontantkortet har enhetspriser och saknar fasta avgifter. Abonnemanget har en liten minimidebitering men i gengäld litet lägre samtalskostnader än kontantkortet som saknar minimidebitering. Medianpriset har sjunkit betydligt mer än det lägsta priset, med 11 procent i år från 93 till 83 kronor och med 25 procent året innan. Figur 12 Livlinan 400 350 300 månadskostnad (kr) 250 200 150 100 50 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 lägsta median 3.5.2 SMS:aren SMS:aren har haft den största prissänkningen av alla mobilanvändarna i studien sedan 31 mars 2003. Den största prisreduktionen skedde förra året då lägsta priset mer än halverades från 148 till 68 kronor (se figur 13). I år har dock lägsta priset Post- och telestyrelsen 27

stått helt stilla. Det var framförallt ett kontantkort som blev billigt förra året. Det billigaste abonnemanget kostar idag 115 kronor i månaden. Det billigaste kontantkortet har enhetspriser, medan det billigaste abonnemanget inte har det, utan erbjuder avgiftsfria samtalsminuter i eget nät. Nedgången i medianpriset har varit mindre. Medan det lägsta priset har sjunkit med 71 procent sedan 31 mars 2003, har medianpriset bara gått ned med 40 procent till 216 kronor. Nedgången har varit jämn under hela perioden. Figur 13 SMS:aren 400 350 300 månadskostnad (kr) 250 200 150 100 50 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Lägsta pris Medianpris 3.5.3 Enmansföretagaren Enmansföretagarens bästa pris stod stilla under år 2006 på 202 kronor, efter att ha sjunkit med 19 procent i 2005 och 43 procent året dessförinnan (se figur 14). Prisutvecklingen liknar medelanvändarens, dock var prisminskningen mycket liten under år 2003, vilket får till följd att Enmansföretagaren sammantaget haft den minsta prisnedgången av alla undersökta korgar sedan 31 mars 2003. Enmansföretagaren får glädja sig åt att prisnedgången har varit desto större på medianerbjudandet som sjönk med 24 procent i år från 395 till 301 kronor, efter att ha sjunkit med 28 respektive 20 procent de två föregående åren. Det billigaste erbjudandet för Enmansföretagaren 2006 var ett kontantkort med dubbla prisplaner som kräver optimalt utnyttjande för att kostnaden skall komma ned i 202 kronor. Den billigaste tjänsten utan dubbla prisplaner var ett abonnemang som istället kostade 210 kronor i månaden, ett pris som också stod stilla under 2006. Det billigaste kontantkortet utan dubbla prisplaner kostade 241 kronor, vilket var en prisnedgång under året med sex kronor. Alla dessa tjänster hade enhetspriser för sina samtal. Kontantkortet blev inte ett alternativ för Enmansföretagaren förrän i slutet av år 2003 då kontantkortet i sista kvartalet rasade med 43 procent från 761 till 436 28 Post- och telestyrelsen

kronor och kom ned på samma nivåer som det billigaste abonnemanget, som ett resultat av att enhetspriset lanserades i slutet av 2003. Enhetspriser gynnar särskilt Enmansföretagaren som ringer mycket dagtid på vardagar. Figur 14 Enmansföretagaren 1000 900 800 månadskostnad (kr) 700 600 500 400 300 200 100 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Lägsta pris Medianpris 3.5.4 Bara mobil Bara mobil är den enda korgen som har blivit betydligt billigare år 2006. Det billigaste erbjudandet har sjunkit så mycket som 25 procent för Bara mobilkunden från 404 till 305 kronor, efter att förra året ha sjunkit med 19 procent (se figur 15). Skillnaden mellan kontantkort och abonnemang har varit liten under de senaste två åren. Den utjämnades under 2003 och 2004 då kontantkortet var avsevärt mycket dyrare. Det billigaste kontantkortet kostade 364 kronor i september 2006, och var ett kort som erbjöd gratis samtalsminuter i eget nät. Intressant var att fyra av de sex billigaste tjänsterna var sådana som erbjöd gratis samtalsminuter i eget nät. Denna typ av tjänst kräver med andra ord stor konsumtion för att bli riktigt intressant. Den näst billigaste tjänsten blev med sin alltför snäva begränsning i fria samtalsminuter inte riktigt ett fastprisabonnemang för Bara mobil. SMS debiterades också extra för. Bara mobil har haft den kraftigaste sänkningen av medianpriset sedan 31 mars 2003 med 60 procent från 1391 till 552 kronor. Bara i år sjönk medianpriset med 26 procent från 748,50 kronor, efter att ha sjunkit med 31 procent i 2005. Post- och telestyrelsen 29

Figur 15 Bara mobil 1600 1400 1200 månadskostnad (kr) 1000 800 600 400 200 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Lägsta pris Medianpris Sommaren 2006 är första gången det blev lönsamt för medelanvändaren 25 att byta ut sin fasta telefon mot mobiltelefonen förutsatt att denne väljer rätt abonnemang (se figur 16). Detta är tack vare att mobilpriserna har gått ned mycket snabbare än de fasta priserna. Medelanvändaren sparar 30 kronor i månaden på substitutionen. Att använda både fast och mobil telefoni kostade nämligen 335 kronor i månaden i september 2006. Andel svenskar som valt bort den fasta telefonin och enbart ringer med mobiltelefon ökade från fyra procent hösten 2005 till sju procent hösten 2006. 26 25 Baserat på genomsnittlig användning 2005 enligt Svensk Telemarknad 2005 26 Källa: Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation en individundersökning 2006 30 Post- och telestyrelsen

Figur 16 Medelanvändares kalkyl för substitution av fast telefon billigaste erbjudande 1000 900 800 månadskostnad (kr) 700 600 500 400 300 200 100 0 3Kv1 3Kv2 3Kv3 3Kv4 4Kv1 4Kv2 4Kv3 4Kv4 5Kv1 5Kv2 5Kv3 5Kv4 6Kv1 6Kv2 6Kv3 Bara mobil Både fast och mobil 3.6 Spridning i priser på mobiltelefonitjänster Det billigaste erbjudandet kostade hälften av medianerbjudandet för medelanvändaren i september 2006 (se figur 7). Mycket pengar kan med andra ord sparas på rätt val av mobilabonnemang eller kontantkort. Den användare som har störst spridning i priset är SMS:aren, vars billigaste erbjudande kostar knappt en tredjedel av medianerbjudandet (se figur 13). Detta är dock enbart på grund av att det finns ett kontantkort som tar 19 öre för alla SMS och är avsevärt mycket billigare än alla andra alternativ. Minst spridning har Enmansföretagaren vars billigaste erbjudande kostar drygt två tredjedelar av medianerbjudandet (se figur 14). Givetvis är det mer värt att jaga bra erbjudanden för den som ringer mycket. I reda pengar är det Bara mobil som sparar mest på att ersätta medianerbjudandet med ett optimalt erbjudande. Besparingen uppgår till 247 kronor i månaden. En relativt liten användare som SMS:aren sparar dock mer än Enmansföretagaren som är en utpräglad storanvändare. SMS:aren skulle spara 148 kronor i månaden medan Enmansföretagaren skulle spara 99 kronor. Post- och telestyrelsen 31

4 Internet Fast Internetanslutning kunde införskaffas billigare än tidigare hos någon av de sju största bredbandsoperatörerna. Den lägsta månadsavgiften var 99 kronor i september 2006, vilket är 41 procent lägre än vid årsskiftet. Priserna för uppringt Internet står helt stilla. 4.1 Antal tjänster och förändrade prismodeller Antalet tjänster för Internetanslutning har ökat i takt med att nya tekniker och infrastrukturer för snabbare dataöverföring har kommit på plats både på det fasta telefonnätet och på kabel-tv-näten, och med att nya accessnät bestående av optisk fiber för snabb dataöverföring har byggts ut till hushållen. De flesta hushåll är idag anslutna till telestationer med kapacitet för bredband. 93 procent av hushållen med fast telefoni var det i början på 2006. 27 En sådan anslutning innebär inte att ett hushåll kan anlita vilken bredbandsoperatör som helst på det fasta telenätet, eftersom operatörerna bara kan erbjuda täckning i telestationer där de själva installerat eller hyrt kapacitet. Ingen operatör har hittills valt att hyra in sig överallt på Telia Soneras bredband som erbjuder den absolut största täckningen för bredband på det fasta telenätet. Inget alternativt bredbandsnät kommer i närheten av Telia Soneras täckning. Dock erbjuder de tre stora kabel-tv-bolagen Com Hem, UPC och Kabelvision, som ägs av Tele2, förhållandevis stor täckning till hushållen liksom Bredbandsbolaget via sitt fiberaccessnät. Övriga nät inklusive stadsnäten har starkt begränsad täckning och priserbjudanden som kan utnyttjas av relativt få. Vilka bredbandserbjudanden ett hushåll har tillgång till beror på vilka anslutningar fastigheten har. Därför kommer en allmän prisstudie för bredband i Sverige inte att avspegla situationen för ett visst hushåll som alltid har begränsade alternativ. För att beskrivningen av utvecklingen av bredbandspriser ändå skall bli någorlunda relevant för hushållen, begränsas den till operatörer med störst marknadsandelar. Dessa är med god marginal Telia Sonera, Bredbandsbolaget, Com Hem, UPC 28, Glocalnet, Spray och Tele2. 29 Bara priserbjudanden som når en större allmänhet ingår. Dessa är DSL 30 erbjudanden på det fasta telefonnätet från Telia Sonera, Bredbandsbolaget, Glocalnet, Spray och Tele2, erbjudanden på kabel-tv-näten som tillhör Com Hem, UPC och Tele2, samt erbjudanden på Bredbandsbolagets fiberaccessnät. Eftersom majoriteten av Bredbandsbolagets ADSL-kunder och en stor del av dess fiberaccesskunder tidigare tillhörde Bostream och en stor del av Sprays ADSLkunder övertagits från Tiscali, medräknas även Bostreams och Tiscalis DSL 27 Källa: Bredband i Sverige 2006, sida 20 28 UPC har sedermera köpts upp av Com Hem, men uppköpet skedde efter tidsperioden som studeras. 29 Källa: Individundersökningen 2005 30 Digital Subscriber Line. Fler typer förekommer, t ex ADSL och VDSL. 32 Post- och telestyrelsen

erbjudanden på det fasta telefonnätet, liksom erbjudanden på Bostreams fiberaccessnät under de tidiga kvartalen. Den första mätpunkten i studien är 31 mars 2004. Om en operatör på något av dessa accessnät erbjuder vissa kunder ett pris och andra kunder ett annat pris baserat på geografi behandlas det som två separata erbjudanden. Den vanligaste anledningen till prisskillnaden är att operatören kompletterar sin kapacitet i telestationerna med avtal att använda Telia Soneras kapacitet. Alla bredbandstjänsterna hade under perioden fasta månadsavgifter. I studien tas inte tjänster med som har begränsningar i nedladdning till gällande månadspris. Hänsyn tas inte heller till priserbjudanden som kräver motprestationer, i första hand teckning av operatören som förvalsoperatör på fast telefoni. Etableringsavgifter inkluderas inte i analysen, eftersom relevant historisk information inte finns tillgänglig för alla operatörer. Svårigheten att samla in relevant information beror på att etableringspriserna ständigt fluktuerar till följd av att operatörerna ofta erbjuder tidsbegränsade kampanjpriser. De flesta bredbandsoperatörerna praktiserar 12 månaders bindningstid på sina erbjudanden. Vissa tjänster erbjuds också utan bindningstid, men då till ett högre pris. I denna rapport redovisas det ordinarie erbjudandet som kan ha den längre bindningstiden. För uppringt Internet är alla operatörer och deras erbjudanden med, trots att vissa erbjudanden kan kräva att kunden använder operatören till sin fasta telefoni. Så pass många har sin förvalsoperatör som Internetleverantör att dessa erbjudanden behöver finnas med för att kostnadsutvecklingen inte skall bli missvisande. Abonnemangsavgifter för fast telefoni inkluderas inte i månadskostnaden eftersom dessa i första hand får ses som en telefonikostnad, medan Internetanvändningen snarast är att betrakta som en mervärdestjänst. Antal fasta anslutningstjänster som är med i studien är 34 i tredje kvartalet 2006, vilket är två fler än i början på 2006, fem fler än i början på 2005 och sju fler än vid första mättillfället. Den vanligaste hastigheten i början på perioden var 0,5 Mbps, och i slutet på perioden 2 Mbps, 8Mbps och 24 Mbps. Antalet tjänster för uppringda anslutningar sjönk under tiden från 29 vid första mättillfället till 17 i det sista. Under 2006 föll dock bara en tjänst bort. 4.2 Kostnadsutveckling för fast Internetanslutning I det här avsnittet tas fasta på vad operatörerna tar betalt för fast Internetanslutning oavsett hastighet. Fast Internetanslutning kunde fås för bara 99 kronor i månaden från en av de sju största bredbandsoperatörerna i september 2006. Det är 41 procent billigare än vid årsskiftet då motsvarande månadsavgift var 169 kronor (se figur 17). Medianpriset för fast Internetanslutning hos de sju stora operatörerna dras naturligtvis upp av de dyrare snabba uppkopplingarna. Medianpriset sjönk med Post- och telestyrelsen 33