KOMMUNKANSLIET AVESTA KOMMUN Program för interkulturell integration 2016-2020 Avesta Kommun Antaget av kommunfullmäktige 2016-06-20
Sammanfattning Avesta är en kommun som människor vill bo och leva i. Många nya kommunmedborgare har kommit de senaste åren, både från utlandet och från andra delar av Sverige. Detta ställer höga krav på Avesta kommuns integrationsarbete. Avesta kommuns program för integration fastställer de kommunövergripande mål och förhållningssätt som Avesta kommun ska arbeta mot 2016-2020 för att ge individer förutsättningar att försörja sig själv och bli delaktig i det svenska samhället. Avesta kommuns integrationsarbete ska ske med utgångspunkt i fokusområdena från den regionala samverkan Vägen in; Vägen till arbete, Vägen till språk och utbildning, Vägen till en god och jämlik hälsa, Vägen till bostad, Vägen till social sammanhållning och delaktighet. Avesta kommunkoncerns integrationspolitiska mål: Alla medborgare i Avesta kommun ska ha lika möjligheter till arbete, språk och utbildning, hälsa, bostad, social sammanhållning och delaktighet. Kompetens, intresse och/eller behov ska vara den gemensamma nämnaren. Avesta kommunkoncern ska vara ett föredöme som arbetsgivare, genom att ta tillvara den kompetens och kraft som samtliga kommunens medborgare besitter, så långt det är möjligt. Avesta kommunkoncerns samtliga verksamheter ska ha mätbara verksamhetsmål kopplade till något eller några av fokusområdena för integration. Avesta kommunkoncern ska arbeta tvärsektoriellt 1 med strategiska, integrationspolitiska, frågor 2. Ett interkulturellt förhållningssätt beskrivs med utgångspunkt i att alla medborgare i Avesta kommun ska interagera med varandra och samverka utifrån intresse, behov och/eller kompetens, oavsett bakgrund. Målen ska nås, bland annat genom följande strategier: - I så stor utsträckning som möjligt ta emot och använda sig av olika typer av instegsjobb, praktikplatser, mentorskap etc. i samtliga verksamheter. - Ha språkstöd av olika slag tillgängligt i kommunens verksamheter för att främja möjlighet till delaktighet för alla kommunens medborgare. - Verka för att i så liten utsträckning som möjligt skilja grupper från varandra utifrån kultur, språk, etniskt ursprung eller religion. - Verka för kompetenshöjning inom psykisk hälsa. - Verka för att det ska finnas en variation av bostadsformer i enlighet med bostadsförsörjningsprogrammet. - Verka för och stödja föreningslivet och övriga civilsamhället till att ha verksamheter öppna för alla kommunens invånare. Intresseområdet ska vara den gemensamma nämnaren. - Aktivt, inom varje verksamhet, arbeta mot främlingsfientlighet och rasism. 1 Tvärsektoriellt arbetssätt innebär att samverka över verksamhets- och förvaltningsgränser, både inom kommunkoncernen samt externt mot samhället i övrigt. 2 I enlighet med att tvärsektoriellt arbetssätt var en framgångsfaktor i arbetet med projekten i Avesta 2020. För ytterligare information se slutrapport för Avesta 2020. 1
Avesta kommunkoncerns integrationsstrateg, med central organisatorisk placering, ansvarar för de strategiska, kommunövergripande integrationsfrågorna samt att hålla samman det tvärsektoriella förhållningssättet. 2
Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 4 Kommunens ansvar... 5 Interkulturell integration... 6 Syfte... 7 Mål för integration i Avesta kommun... 8 Strategi för att nå målen... 9 Strategisk organisation... 11 Bilaga 1, Metod samt frågebatteri... 12 Bilaga 2 Avesta Kommuns nuläge utifrån fokusområden... 14 Arbete... 14 Språk och utbildning... 15 God och jämlik hälsa... 16 Bostäder... 16 Social sammanhållning och delaktighet... 16 Organisation... 16 Bilaga 3 Centrala begrepp... 18 Bilaga 4 Statistik flyktingmottagande... 19 Bilaga 6 Från asylsökande till kommunmedborgare... 22 Bilaga 6, Vägen in, broschyr... 23 3
Bakgrund Situationen i världen och Europa under 2015 resulterade i att ca 60 miljoner människor befinner sig på flykt. Sverige tog emot 160 000 flyktingar under 2015, vilket självklart ger avtryck i Sveriges kommuner. Vissa kommuner påverkas mer och andra mindre. Avesta kommun är en kommun som människor vill bo och leva i. Inflyttningen till Avesta kommun är ett faktum och även ett tydligt mål i arbetet med Avesta 2020 3. Människor flyttar till Avesta kommun från hela Sverige men också från övriga världen. Avesta är en öppen kommun där alla människors lika värde är en självklarhet. Kommun, näringsliv, föreningsliv och invånare värnar om alla människors rättigheter och ger alla lika möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning eller ålder. Detta kräver att Avesta kommun har ett uthålligt och strategiskt arbete med interkulturell integration för att kommunen ska kunna upprätthålla välfärd och kompetensutveckling. Samtliga Avesta kommuns krafter och kompetenser behövs. Vägen in är en regional överenskommelse för ett bärkraftigt, gränslöst och attraktivt Dalarna gällande etablering av nyanlända 2015-2020. Överenskommelsen är underskriven av Region Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna, Landstinget Dalarna, Arbetsförmedlingen, Högskolan Dalarna, Försäkringskassan, Almi företagspartner, Migrationsverket, Företagarna och samtliga länets kommuner. Region Dalarna och Länsstyrelsen har startat upp ett gemensamt kansli som arbetar för en kvalitativ och snabb etablering av nyanlända flyktingar genom att stödja samverkansparterna i genomförandet av integrationsarbetet utifrån de fem fokusområden som överenskommelsen belyser. Genom att använda fokusområdena för Vägen in som utgångspunkt i Avesta kommuns program för interkulturell integration, inkluderas Avesta kommunkoncerns samtliga verksamheter i programmet och samverkan med undertecknade parter och kansliet för Vägen in underlättas. 3 Avesta 2020; Utvecklingsprojekt med intentionen att Avesta år 2020 ska vara en tillväxtmotor för utvecklingen i den funktionella regionen. Mer information finns på Avesta kommuns webplats. 4
Kommunens ansvar En person bosatt i Avesta kommun med erhållet uppehållstillstånd är kommunmedborgare. De första 24 månaderna efter erhållet uppehållstillstånd faller de flesta nyanlända in under etableringsreformen 4. Arbetsförmedlingen ansvarar för en etableringsplan 5 och försörjning sker genom Försäkringskassan. Inom etableringstiden 6 finns delar som kommunens olika förvaltningar ansvarar för: - Samhällsorientering - Svenska för invandrare - Information/samhällsvägledning - Skola och barnomsorg - Försörjningsstöd för de som inte innefattas av Etableringsreformen - Handläggning och utbetalning av ekonomiskt bistånd till de som ännu inte fått etableringsersättning men erhållit uppehållstillstånd. - Sociala insatser - Kommunen har ett särskilt ansvar för asylsökande ensamkommande flyktingbarn samt ensamkommande barn med uppehållstillstånd. Migrationsverket ansvarar för asylsökande som är bosatta i Avesta kommun. Asylsökande barn har rätt till allmän förskola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Barn som är asylsökande har ingen skolplikt men har rätt att gå i skola från och med höstterminen det år de fyller sex år. Rätten till skolgång gäller också till gymnasiet och även om den asylsökande fyllt 18 år har hen rätt att avsluta sin utbildning. Kommunen ansvarar för att ge asylsökande barn som bor i kommunen möjlighet att gå i skolan på samma villkor som andra barn i kommunen. Kommuner och landsting får schablonbidrag via Migrationsverket som ska täcka kostnaderna för asylsökande barn och ungdomars skolgång. Kommunen ansvarar för stödinsatser till asylsökande enligt socialtjänstlagen, i det avseende som inte har motsvarighet i Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) 7 och som inte avser ekonomiskt stöd för boendekostnader, t ex hemtjänst. Utöver ovan lagstadgade ansvar så är Avesta kommun också ansvarig för integration gällande social samhörighet och alla kommunmedborgares rätt att känna sig delaktiga i kommunens demokratiska process, oavsett bakgrund. 4 Etableringsreformen omfattar nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Lagen omfattar även anhörig som ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att personen som hen har anknytning till togs emot i en kommun. 5 Etableringsplanen ska underlätta samarbetet mellan olika myndigheter och underlätta processen för den nyanlände med att hitta arbete, bostad, barnomsorg, utbildning och försörjning. 6 Inom två år efter erhållet uppehållstillstånd. 7 Se mer information om LMA på Migrationsverkets webplats. 5
Interkulturell integration Målen för Avesta kommun beskriver ett interkulturellt förhållningssätt vilket innebär att kommunens medborgare med olika bakgrunder inte ska leva parallellt med varandra i ett mångkulturellt samhälle, utan interagera med varandra och ha utbyte av varandras olikheter och se likheter genom att samverka utifrån kompetens, intresse och/eller behov. I januari 2015 antog Europarådets ministerråd en rekommendation till medlemsstaterna om interkulturell integration, med status som Soft European Law 8. Den nya lagstiftningen är ett tydligt ställningstagande på Europanivå, för interkulturell integration, där fokus ligger på att bejaka olika bakgrunder, livsstilar och kulturella kontexter, men att fokusera på det gemensamma. För att kunna se det gemensamma och likheterna krävs kunskap och utbildning om människors olika bakgrunder samt om fördomar, främlingsfientlighet och rasism. 8 European soft law = Mjuk lagstiftning, innebär åtaganden som inte är juridiskt bindande. 6
Syfte Program för interkulturell integration i Avesta kommun 2016-2020 är upprättat utifrån ett behov att få ett kommunövergripande förhållningssätt. Programmet ska ligga till grund för kommunkoncernens olika verksamheters arbete med integration. Programmet beskriver de kommunövergripande mål som Avesta kommun har med integration samt strategier för hur målen ska nås. Programmet utgår från fokusområdena i den överenskommelse som skrivits under i Region Dalarnas och Länsstyrelsens regi; Vägen in 9. Detta för att bidra och underlätta till samverkan samt täcka de områden där arbete med integration krävs. De fem fokusområdena för Vägen in och således även för programmet är: Vägen till arbete Vägen till språk och utbildning Vägen till en god och jämlik hälsa Vägen till bostad Vägen till social sammanhållning och delaktighet En lyckad integration är beroende av individens eget ansvar och motivation, men också av en god samverkan inom kommunen och mellan ansvariga myndigheter. Program för interkulturell integration i Avesta kommun 2016-2020 syftar till att beskriva vägen till att nå de integrationspolitiska målen för Avesta kommun. Detta genom att ge individen förutsättningar att försörja sig själv och bli delaktig i det svenska samhället och i synnerhet delaktig i Avesta kommun. Programmet gör ingen åtskillnad mellan Avestas kommunmedborgares ursprung; det vill säga om bakgrunden är som flykting, annan invandrare, inflyttad från annan svensk kommun eller Avestafödda kommunmedborgare. Samhällets generella välfärdspolitik gäller, lika för alla medborgare i Avesta kommun. Detta ställer krav på att Avesta kommunkoncern är organiserad så, att vi kan ta tillvara medborgarnas kompetens, kraft och olika behov, oavsett bakgrund och ursprung. Avesta kommuns program för integration omfattar därmed samtliga medborgare i Avesta kommun. 9 Regional överenskommelse undertecknad av följande parter: Region Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna, Landstinget Dalarna, Arbetsförmedlingen, Högskolan Dalarna, Försäkringskassan, Almi företagspartner, Migrationsverket, Företagarna och samtliga länets kommuner. Region Dalarna och länsstyrelsen har ett gemensamt kansli som arbetar för en kvalitativ och snabb etablering av nyanlända flyktingar. Se broschyr bilaga 5. 7
Mål för integration i Avesta kommun Programmet för interkulturell integration i Avesta kommun 2016-2020 är utformat för att bidra till att kommunen möter nationella mål samt bidrar och underlättar till regional samverkan: Nationella mål Målet för integrationspolitiken är: - Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. 10 Regional samverkan Vägen in Samverkan för ett bärkraftigt, gränslöst och attraktivt Dalarna. Avesta kommuns mål Avesta kommuns övergripande, integrationspolitiska, mål är att skapa en långsiktig och hållbar utveckling för alla, oavsett bakgrund. Avesta kommuns integrationsarbete ska ske med utgångspunkt i fokusområdena från den regionala samverkan Vägen in; Vägen till arbete, Vägen till språk och utbildning, Vägen till en god och jämlik hälsa, Vägen till bostad, Vägen till social sammanhållning och delaktighet; Alla medborgare i Avesta kommun ska ha lika möjligheter till arbete, språk och utbildning, hälsa, bostad, social sammanhållning och delaktighet. Kompetens, intresse och/eller behov ska vara den gemensamma nämnaren. Avesta kommunkoncern ska vara ett föredöme som arbetsgivare, genom att ta tillvara den kompetens och kraft som samtliga kommunens medborgare besitter, så långt det är möjligt. Avesta kommunkoncerns samtliga verksamheter ska ha mätbara verksamhetsmål kopplade till något eller några av fokusområdena för integration. Avesta kommunkoncern ska arbeta tvärsektoriellt 11 med strategiska, integrationspolitiska, frågor 12. 10 Regeringens mål för nyanländas etablering, se regeringskansliets webplats. 11 Tvärsektoriellt arbetssätt innebär att samverka över verksamhets- och förvaltningsgränser, både inom kommunkoncernen samt externt mot samhället i övrigt. 12 I enlighet med att tvärsektoriellt arbetssätt var en framgångsfaktor i arbetet med projekten i Avesta 2020. För ytterligare information se slutrapport för Avesta 2020. 8
Strategi för att nå målen Den ojämna fördelningen av nyanlända personer i Avesta kommuns olika verksamheter gör att kommunens verksamheter har olika mycket kunskap och insyn i vad arbete med integration är och hur det påverkar kommunens medborgare. För att få ett kommunövergripande förhållningssätt som är tydligt bör Avesta kommuns mål för integration nås på följande sätt: MÅL: Alla medborgare i Avesta kommun ska ha lika möjligheter till arbete, språk och utbildning, hälsa, bostad, social sammanhållning och delaktighet. Kompetens, intresse och/eller behov ska vara den gemensamma nämnaren. STRATEGI: I Avesta kommun ska vi inte leva parallellt med varandra i ett mångkulturellt samhälle utan vi ska interagera med varandra oavsett bakgrund. För att nå målet krävs förhållningssättet att kompetens, intresse och behov är utgångspunkten för kommunkoncernens olika verksamheter. Dock behövs förståelse och insikt för varandras olika bakgrunder och förutsättningar. Därigenom kan vi konstatera varandras likheter istället för olikheter. Utbildning och information ska ges till samtliga anställda i Avestas kommunkoncern. Regelbundet, aktivt arbete mot främlingsfientlighet och rasism krävs inom varje verksamhet. Arbete- Behov och kompetens är utgångspunkten. Kommunkoncernen ska använda sig av språkpraktikanter, instegsjobb etc. samt agera mentorer åt personer utanför arbetsmarknaden i den mån det är möjligt. Personer inom kommunkoncernen som är ansvariga för tillfälliga, tidsbestämda anställningar ska uppmuntra till utbildning och informera om vad som krävs för en möjlig tillsvidareanställning. Bättre och mer effektiv matchning mellan vakanser och arbetssökande bör ske, detta genom tydligare samverkan med Arbetsförmedlingen. Samverkansavtalet i och med Vägen in, där Arbetsförmedlingen deltar, bör användas för att få ett mer effektivt och anpassat arbetssätt för Avesta kommuns lokala behov. Effektivare validering av utländska utbildningar krävs för att möta kommunkoncernens behov, där ska frågan lyftas till kansliet för Vägen in för att lyfta behovet till Högskolan. Språk och utbildning- Kommunens medborgare med annat modersmål än svenska ska ha tillgång till en individanpassad svenskundervisning. Samhällsinformation och annan information av vikt som kommunen tillhandahåller ska ges på fler språk är svenska så långt det är möjligt, i tryckt form eller genom personella, språkliga resurser. Förskolor och skolor inom Avesta kommun ska ha en tydlig plan för hur elever med annat modersmål än svenska ska tillgodose sig utbildningen på bästa sätt, och där främja att barn med annat modersmål än svenska deltar i verksamhet med svensktalande elever så tidigt som man anser är pedagogiskt möjligt. Hälsa De personer inom kommunkoncernen som arbetar med barn och unga ska utbildas i hur barn och unga påverkas av traumatiska händelser. Rättigheter och skyldigheter inom kommunens verksamhet för omsorg ska ges på fler språk än svenska där det är möjligt. Bostad Integrationsenheten ska informera nyanlända om rättigheter och skyldigheter som hyresgäst. Arbetet med bostäder i Avesta kommun fortskrider i enlighet med Bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun 2015-2020 13. Ur integrationshänseende med extra vikt kring riktlinjer gällande minskad segregation. Social sammanhållning och delaktighet Mötesplatser, verksamheter och föreningar ska skapas utifrån intresse. Avesta kommun ska stödja och underlätta för verksamheter med utgångspunkt att 13 Bostadsförsörjningsprogrammet i sin helhet finns att tillgå på Avesta kommuns webplats. 9
alla kan delta utifrån intresse och behov, oavsett bakgrund. Avesta kommunkoncern ska fokusera på att se likheter istället för olikheter hos kommunens medborgare. Avesta kommunkoncern ska verka för att i så liten utsträckning som möjligt skilja grupper från varandra, utifrån etniskt ursprung, kultur, religion och språk. På så sätt kan Avesta kommun få en naturlig interkulturell integration. Avesta kommunkoncern ska arbeta aktivt med utbildning och information för att motverka rasism och främlingsfientlighet inom kommunkoncernen samt hos Avestas kommunmedborgare. MÅL: Avesta kommunkoncern ska vara ett föredöme som arbetsgivare, genom att ta tillvara den kompetens och kraft som samtliga kommunens medborgare besitter, så långt det är möjligt. STRATEGI: Vid rekryteringar ska informationskanaler användas som når ut till samtliga medborgare. Avesta kommunkoncern ska använda sig av olika typer av anställningsformer, praktikplatser och mentorskap. Avesta kommunkoncern ska samverka med Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten och utbildningssamordnare för att nå ut till samtliga medborgare och matcha kommunkoncernens vakanser med tillgänglig kompetens. Där tjänster inte kan tillstättas på grund av begränsad tillgång på specifik kompetens ska möjlighet till organisatoriska förändringar och förändring av tjänster ses över, så att den befintliga, specifika kompetensen kan avlastas och andra typer av tillgänglig kompetens kan tillsättas. För att förstärka samverkan ytterligare ska dialog föras med kansliet för Vägen in, för att hitta effektivare samverkan med Arbetsförmedlingen. MÅL: Avesta kommunkoncerns samtliga verksamheter ska ha mätbara verksamhetsmål kopplade till något eller några av fokusområdena för integration. STRATEGI: Kommunkoncernens samtliga verksamheter ska ha mätbara mål för integration kopplade till något eller några av fokusområdena; arbete, språk och utbildning, hälsa, bostad, social sammanhållning och delaktighet. Detta med en interkulturell utgångspunkt, det vill säga utifrån kompetens, intresse och/eller behov. Exempel på mätbara mål kan vara; - ett visst antal instegsjobb, praktikplatser, mentorskap per år - tryckt informationsmaterial på flera språk i specifik utsträckning - kulturtolkar/guider kopplade till verksamhet i specifik utsträckning - skapa tydliga informationsplaner för tillfälliga anställningar/praktikplatser - fortbildning inom psykisk eller fysisk hälsa - informationsplaner för rättigheter och skyldigheter inom något eller några av fokusområdena - integrationsfrämjande projekt med interna och/eller externa aktörer - m.m. 10
MÅL: Avesta kommunkoncern ska arbeta tvärsektoriellt med strategiska, integrationspolitiska, frågor 14. STRATEGI: Kommunkoncernen ska arbeta tvärsektoriellt såväl över förvaltningsgränserna som med externa myndigheter, organisationer och enskilda initiativtagare. Företagare och föreningslivet i Avesta kommun ska vara en naturlig del i integrationsarbetet med kontinuerligt informationsutbyte och uppföljning. Strategisk organisation En centralt placerad integrationsstrateg tillsätts, vilken upprätthåller det kommunövergripande perspektivet. Centralt placerad integrationsstrateg ansvarar för att enhetlig information och utbildning gällande integration och flyktingfrågor ges till anställda inom kommunkoncernen, för att skapa medvetenhet och arbeta aktivt mot främlingsfientlighet och rasism. Centralt placerad integrationsstrateg arbetar med utgångspunkt i det interkulturella förhållningssättet. Centralt placerad Integrationsstrateg arbetar med de övergripande, strategiska frågorna och agerar stödfunktion för kommunkoncernens chefer i frågor gällande integration. Centralt placerad integrationsstrateg utför kontinuerlig utvärdering och uppföljning av kommunkoncernens integrationsarbete så att organisationen kan vara så ändamålsenlig som möjligt. Utvärdering och uppföljning av integrationsarbetet redovisas en gång per år till kommunstyrelsens arbetsutskott. Centralt placerad integrationsstrateg, arbetar aktivt med projektansökningar för kommunen samt tillsammans med andra kommuner och myndigheter för ett optimalt integrationsarbete med kommunövergripande syfte. I samtliga kommunövergripande, strategiska, integrationsfrågor arbetar den centralt placerade integrationsstrategen tvärsektoriellt, såväl internt som externt. Strategen ansvarar för den strategiska grupp som tillsats gällande flykting- och integrationsfrågor. Den centrala integrationsstrategen arbetar aktivt med samverkan mot kansliet för Vägen in för att kunna bidra till samverkan och aktualisera utmaningar i den kommunala verksamheten. 14 I enlighet med att tvärsektoriellt arbetssätt var en framgångsfaktor i arbetet med projekten i Avesta 2020. För ytterligare information se slutrapport för Avesta 2020. 11
Bilaga 1, Metod samt frågebatteri Underlag till styrdokumentet Program för interkulturell integration 2016-2020 har tagits fram på följande sätt: - möten i en strategisk, tvärsektoriell grupp med kommundirektör som ansvarig - lägesrapportering från och med oktober 2015 maj 2016 - gruppintervju med elever från SFI - gruppintervju med elever från introduktionsklass på Karlfeldtgymnasiet - dialog med Arena Avesta - dialog med föreningar i Avesta kommun - omvärldsbevakning - frågebatteri som skickats ut till kommunkoncernens samtliga verksamheter Frågebatteriet till kommunkoncernens verksamheter har visat på stort engagemang och gett utförliga svar från verksamheter inom omsorgsstyrelsen, bildningsstyrelsen och kommunkansliet. Sammanfattning av svaren finns i Bilaga 2, som beskriver nuläget i kommunen. Följande frågebatteri skickades ut till Avesta kommunkoncerns samtliga verksamheter: Vägen till arbete På vilket sätt arbetar er verksamhet idag för att nyanlända ska få tillgång till arbetsmarknaden? Ex. vid rekrytering, praktik, mentorskap mm. Hur kan er verksamhet främja att nyanlända lättare kommer in på arbetsmarknaden? Nya idéer? Projekt? Metoder? Handledning? Utbildning av personal? Etc. Vägen till språk och utbildning På vilket sätt arbetar er verksamhet idag för att minska språkliga hinder i kontakt med/arbetet med nyanlända? Vad fungerar bra idag och vad skulle kunna utvecklas? Uppmuntrar er verksamhet till kompetensutveckling/utbildning för personer utan tillsvidareanställning? (instegsarbetare, praktikanter, vikarier m.fl.) Tar er verksamhet hjälp av utbildningsanordnare, till exempel; kommunens SFI, studieoch yrkesvägledare, högskolorna, gymnasiet eller dylikt, i syfte att tillgodose verksamhetens behov? Vägen till en god och jämlik hälsa (psykisk och fysisk) Upplever er verksamhet att alla invånare i Avesta kommun (oavsett kön, trosuppfattning, funktionalitet, ålder, sexualitet, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt etniskt ursprung) har samma tillgång till en god och jämlik hälsa? Om inte, ange skillnader. Vägen till bostad Påverkas er verksamhet, specifikt, av bostadsbristen i kommunen? Hur? Kan er verksamhet påverka bostadsmarknaden i Avesta? Hur? 12
Vägen till social sammanhållning och delaktighet Arbetar er verksamhet aktivt mot rasism och främlingsfientlighet? Hur? Samverkar er verksamhet med civilsamhället på något sätt? Hur? Om inte; skulle ni kunna? Kommunövergripande perspektiv Önskar er verksamhet mer kunskap om integration? Upplever er verksamhet att kommunens organisation idag är tillräcklig för att efter bästa förmåga hantera frågor kring integration, mångfald och jämlikhet? Utveckla gärna era svar. Du som verksamhetschef Skulle du önska mer information/kunskap/utbildning kring integration i din roll som verksamhetschef? Känner du att du har någon att vända dig till vid frågor gällande integration? 13
Bilaga 2 Avesta Kommuns nuläge utifrån fokusområden Människor väljer att bosätta sig i Avesta kommun. Det gäller både personer från andra delar av Sverige men även de som kommer från andra länder och erhållit uppehållstillstånd. Avesta kommuns invånarantal har ökat tre år i rad och cirka 30 % av de som flyttar till Avesta är utrikesfödda. Antalet nyanlända med uppehållstillstånd är högst i länet, alltså personer som erhållit uppehållstillstånd och befinner sig inom 24 månader efter erhållet tillstånd, även kallat etableringsfasen. I faktiska siffror ligger Avesta kommun på 13:e plats av Sveriges samtliga kommuner. Ser man bara till antalet mottagna under 2015 och hittills 2016 har Avesta kommun det 8:e högsta antalet i Sverige 15. Arbete Avesta kommun har hög arbetslöshet och ligger över både länets och rikets nivå. Cirka 80 % av personerna som ingår i etableringsreformen finns med i statsistiken över de öppet arbestlösa och räknas inte som att de ingår i program med aktivitetsstöd. I april 2016 var 50 % av de öppet arbetslösa, personer som omfattas av etableringsreformen 16. Arbetslöshet i procent 16-64 år mars 2016 Arbetslösa I program med aktivitetsstöd 4,6% 9,3% 3,3% 3,8% 4,4% 4,0% Avesta Dalarna Riket 17 Flera av kommunens verksamheter, dock inte alla, tar emot praktikanter, instegsjobbare och är verksamma med andra arbetsmarknadsåtgärder. Många har kontakt med utbildningsanordnare, till exempel; kommunens SFI, studie- och yrkesvägledare, högskolorna eller gymnasiet i syfte att tillgodose verksamhetens behov och arbeta aktivt med integration. Ett stort behov av effektivare validering av utländska utbildningar finns för att kunna möta de behov av arbetskraft som finns i Avesta kommun. 15 Enligt Migrationsverkets statistik 2016-05-02 16 Etableringsreformen omfattar nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Lagen omfattar även anhörig som ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att personen som hen har anknytning till togs emot i en kommun. 17 Enligt statistik från Arbetsförmedlingen 14
Svårigheter finns i att rekrytera till anställningar exempelvis projektanställningar och vikarier inom framförallt bildnings- och omsorgsförvaltningen. Ett stort behov av ytterligare och mer omfattande matchning av vakanser och Avestabor som är tillgängliga på arbetsmarknaden finns. Avesta kommun har stor brist på bland annat lärare, socionomer, sjuksköterskor och underskötorskor, vilket också är ett problem nationellt. Handledare till de personer som får olika typer av anställningar i kommunkoncernen är också svårt att tillhandahålla och rekrytera. Språk och utbildning I Avesta kommuns förskolor och skolor finns olika många utrikesfödda, antalet är ojämnt fördelat över kommunen. För att ge ett exempel så har Markusskolan i centrala Avesta har över 50 % elever med har annan etnisk härkomst än svensk, medan en förskola i Skogsbo endast har barn med svenskfödda föräldrar. Språket är en central del i integrationen och en förutsättning för att kommunkoncernen ska kunna använda sig av den kompetens som finns i kommunen. Förskolorna och skolorna i Avesta kommun har därav olika mycket erfarenhet och kompetens av integrationsarbete. Vissa förskolor/skolor har ett väl utvecklat arbete med personella resurser och kompetens inom området medan andra inte har något sådant. Trycket på Avesta kommuns förskolor och skolor är högt. Köerna växer och lokalbrist samt brist på behöriga lärare är ett faktum. SFI, svenska för invandrare, kartlägger individer och anpassar utbildningen så långt det är möjligt efter personernas förkunskaper och utbildningsnivå. Väntetiden för att få börja på SFI varierar men har blivit längre under 2015-2016. Behovet av vuxenutbildning är stort. Barn och ungdomar i Avesta kommun, med annat modersmål än svenska, ser stor vinst i att få undervisning och ingå i klasser med svensktalande barn så snart det är möjligt. Dels för att lära sig det svenska språket men också för att känna sig som en naturlig del av Avesta kommuns barn och ungdomar. Verksamheter som riktar sig mot barn och unga ser stora vinster i att blanda barn med olika ursprung i så hög grad som möjligt. Lärande sker i mötet mellan de olika bakgrunderna. Även de verksamheter som använder sig av instegs-anställningar ser stora fördelar i att blanda olika bakgrunder i arbetsgrupperna, det där då det svenska språket utvecklas som bäst. En del av kommunens verksamheter använder sig av informationsmaterial på olika språk samt i vissa fall, tolkar/guider, för att underlätta för kommunens samtliga medborgare och verksamheter. Det finns svårigheter i att få fram tolkar för alla behov. Validering av utländska utbildningar känns ineffektiv och en anledning till att kompetensbehovet inom kommunkoncernen inte kan tillgodoses, anser flera verksamheter. 15
God och jämlik hälsa Verksamheter som riktar sig mot barn och unga ser ett ökat behov av kompetens gällande barn och unga som varit utsatta för trauma av olika slag. Språkförbistringar kan innebära att samtliga kommunens medborgare inte har vetskap om sina rättigheter och skyldigheter gällande hälsa och kommunens olika insatser. Bostäder Bostadsbristen är ett faktum som påverkar både möjligheten att rekrytera personal till Avesta kommun samt tillgodose boende för individer med särskilda behov av anpassade bostäder. Många nyanlända personer bor trångt i lägenheter som inte är avsedda för det. Oro finns för barn i sådana miljöer. Skolor märker av att elever dröjer sig kvar längre än nödvändigt på skolgården efter skolans slut på grund av sin boendesituation. Kunskapen hos nyanlända gällande vilka rättigheter och skyldigheter man har som hyresgäst är begränsad vilket gör att personer bor i undermåliga lägenheter och störningar av olika slag förekommer. Hyreskontrakt som inte uppfyller de krav som finns är vanliga och många hyr ett boende eller sovplats i andra hand. Många nyanlända har också svårt att förstå hur hyresköer fungerar vilket kan göra att de inte hamnar rätt i kön, utan faller ur. Segregationen ökar i Avesta kommun och ligger på 8:e plats i landet av de kommuner där segregationen ökar som mest enligt en undersökning i Dagens samhälle som bygger på dissimilaritetsindex. Det mäter hur jämt fördelade två grupper är i geografiska delområden inom en kommun. De två grupperna man har gjort beräkningen på är svensk respektive utländsk bakgrund. 18 Del av riktlinjerna för Avesta kommuns bostadsförsörjningsprogram är att minska segregationen genom ett blandat bostadsbestånd där en variation av bostadsformer återfinns inom samma område 19. Social sammanhållning och delaktighet Flera av kommunens verksamheter samverkar med civilsamhället för att främja integration. Olika typer av föreningsstöd ges för att främja föreningslivet. Många verksamheter arbetar aktivt mot utanförskap, främlingsfientlighet och rasism men det finns också de verksamheter som inte gör det. Kommunkoncernens verksamheter ser ett stort behov av utbildning och information gällande integrationsfrågor. Dels för kompetenshöjning men även för att kunna motverka främlingsfientlighet och rasism i kommunkoncernens verksamheter. Organisation Verksamheterna påtalar att Avesta kommunkoncern inte har hunnit med i arbetet gällande strategiska integrationsfrågor. Många verksamheter löser sina utmaningar för stunden och saknar 18 Svensk bakgrund definieras som född i Sverige med minst en förälder född i Sverige. Utländsk bakgrund definieras som född utomlands eller född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar enligt Dagens samhälles undersökning. 19 Se bostadsförsörjningsprogrammet i sin helhet på Avesta kommuns webplats. 16
det kommunövergripande perspektivet. En övergripande tydlighet behövs för att få en långsiktig och hållbar integration. Chefer och medarbetare efterfrågar en tydlighet i vart man kan vända sig med frågor gällande integration, både för den egna kärnverksamhetens skull men även för mer övergripande frågor. Verksamheterna ser också ett stort behov av en kontaktväg in i kommunen för service till kommunens medborgare. Många verksamheter får frågor som rör andra verksamheter, förvaltningar och myndigheter. 17
Bilaga 3 Centrala begrepp Integration är en rättvise- och demokratifråga. Alla människor, oavsett kön, trosuppfattning, funktionalitet, ålder, sexualitet, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller som det är fokus för i detta dokument; etnisk bakgrund, ska ha samma rättigheter och skyldigheter i Avesta kommun. Mångfald är att människor lever bredvid varandra i ett samhälle med olika etnicitet, kultur, språk, religion och livserfarenhet. Alla omfattas av lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Interkulturalitet (av prefixet inter-, mellan, och det antropologiskakulturbegreppet) avser interkulturell kommunikation inom ett samhälle, det vill säga mötet mellan personer från skilda kulturer (med skilda modersmål och levnadsregler) och ömsesidig förståelse dem emellan. Begreppet skiljer sig från det närbesläktade begreppet mångkulturalitet som endast avser flera kulturers parallella samexistens i ett samhälle. Asylsökande person som ansökt om uppehållstillstånd, bor i Migrationsverkets boende eller eget ordnat boende. Erhåller dagsersättning från Migrationsverket. Barn har rätt till allmän förskola, grundskola och gymnasium. Skolplikt gäller ej. ABO anläggningsboende i Migrationsverkets regi, för asylsökande. EBO eget boende som den asylsökande själv har ordnat. Nyanländ benämns ofta person som befinner sig i Etableringen dvs. inom 24 månader efter erhållet uppehållstillstånd. Men kan, i vissa sammanhang, även omfatta asylsökande. PUT Permanent uppehållstillstånd. En utländsk medborgare som har beviljats ett permanent uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge utlänningen är bosatt i Sverige. TUT Tidsbegränsat uppehållstillstånd. Ett uppehållstillstånd som bara gäller för en viss tid. Jämför med Permanent uppehållstillstånd. Person i etableringen Person som fått uppehållstillstånd och ingår i etableringsreformen och får en etableringsplan genom Arbetsförmedlingen. Etableringsplanen ska underlätta samarbetet mellan olika myndigheter och underlätta processen för den nyanlände med att hitta arbete, bostad, barnomsorg, utbildning och försörjning. SFI Svenska för invandrare, en del av etableringsreformen. 18
Bilaga 4 Statistik flyktingmottagande 160 140 120 100 80 60 40 20 0 PUT/TUT Dalarna 2016 Dalakommuner 2016 2016-04-01 2016-05-01 AVESTA 88 143 BORLÄNGE 55 83 FALUN 57 73 GAGNEF 4 5 HEDEMORA 26 49 LEKSAND 26 29 LUDVIKA 41 61 MALUNG-SÄLEN 9 15 MORA 7 13 ORSA 3 8 RÄTTVIK 3 4 SMEDJEBACKEN 11 11 SÄTER 0 1 VANSBRO 2 1 ÄLVDALEN 8 9 19
4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Kommunmottagna med PUT/TUT inom etableringen Top 20 i Sverige 1 GÖTEBORG 4 248 2 STOCKHOLM 3 604 3 MALMÖ 3 310 4 ESKILSTUNA 2 143 5 HELSINGBORG 1 881 6 SÖDERTÄLJE 1 850 7 NORRKÖPING 1 843 8 VÄSTERÅS 1 461 9 UPPSALA 1 330 10 BORÅS 1 318 11 HALMSTAD 1 246 12 ÖREBRO 1 224 13 AVESTA 1 188 14 JÖNKÖPING 1 157 15 KRISTIANSTAD 1 156 16 RONNEBY 1 152 17 GÄVLE 1 116 18 SANDVIKEN 1 092 19 BORLÄNGE 986 20 UDDEVALLA 848 44 LUDVIKA 607 70 HEDEMORA 427 20
AVESTA BORLÄNGE FALUN GAGNEF HEDEMORA LEKSAND LUDVIKA MALUNG-SÄLEN MORA ORSA RÄTTVIK SMEDJEBACKEN SÄTER VANSBRO ÄLVDALEN Asylsökande Dalarna 2016-05-01 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 DALARNAS LÄN 2016-01- 01 2016-02- 01 2016-03- 01 2016-04- 01 2016-05-01 AVESTA 1015 1036 1019 1026 992 BORLÄNGE 927 920 903 873 870 FALUN 384 378 393 384 429 GAGNEF 73 77 68 43 41 HEDEMORA 1157 1171 1163 1171 1 123 LEKSAND 525 522 525 518 456 LUDVIKA 1252 1253 1307 1358 1 295 DALARNAS LÄN MALUNG-SÄLEN 541 512 510 544 519 MORA 281 311 301 294 270 ORSA 437 397 275 296 280 RÄTTVIK 474 277 281 278 266 SMEDJEBACKEN 248 293 241 243 212 SÄTER 229 267 260 264 265 VANSBRO 316 302 299 293 302 ÄLVDALEN 583 531 618 587 547 21
Bilaga 6 Från asylsökande till kommunmedborgare 20 PUT= permanent uppehållstillst ånd TUT= tidsbestämt uppehållstillst ånd Ett glapp uppstår mellan dagsersättning och etableringsersätt ning = kommunen får handlägga försörjningsstöd. Asylsökande PUT/ TUT Nyanländ i etableringen Etableringsreformen 24 månader har passerat Generell välfärd Personen ansöker om uppehållstillstånd och väntar på beslut, vilket i nuläget kan ta upp till två år. Boende i Migrationsverkets regi alternativt eget boende (EBO). Dagsersättning erhålls från Migrationsverket. Barn har rätt till allmän förskola, grundskola, gymnasium. Skolplikt gäller inte. Personen är skriven i Avesta kommun och är således kommunmedborgare Personen erhåller en etableringsplan från Arbetsförmedlingen. Planen innehåller bl.a. SFI Etableringsersättning samt ev. barnbidrag, bostadsbidrag erhålls från Försäkringskassan. Skolplikt gäller. Personen förväntas vara etablerad och försörja sig på egen hand. Kan personen ej försörja sig handläggs försörjningsstöd hos socialtjänsten Pågår högst 24 månader efter erhållet uppehållstillstånd. 20 Observera att denna beskrivning endast innefattar personer som erhåller uppehållstillstånd och omfattas av etableringsreformen. 22
Bilaga 6, Vägen in, broschyr 23
Vägen in Samverkan för ett bärkraftigt, gränslöst och attraktivt Dalarna Regional överenskommelse för etablering av nyanlända 2015 2020
Innehålls- förteckning Avsiktsförklaring... 4 Undertecknande parter... 6 Samverkansområden Vägen till arbete...8 Vägen till språk och utbildning... 10 Vägen till en god och jämlik hälsa... 12 Vägen till bostad... 14 Vägen till social sammanhållning och delaktighet... 16 Bilaga Genomförandeorganisation... 18 Omslagsbild och illustrationer: Linnea Blixt Layout: Helikopter Brand Design
Avsiktsförklaring En mångkulturell sammansättning i ett samhälle är en stor tillgång och Dalastrategin utgår från att vårt län ska vara En välkomnande och öppen region som står för mångfald och tolerans. Vårt mottagande ska ske med respekt för de mänskliga rättigheterna och utifrån de demokratiska värdena. Ett framgångsrikt Dalarna är ett län där alla medborgare har lika rättigheter och möjligheter. I Dalastrategin beskrivs också möjligheter och förutsättningar för att trygga morgondagens kompetensförsörjning och välfärden i vårt län. I strategin framhålls att Mångfald är en viktig drivkraft för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap. Den inflyttning som pågår till vårt län är en möjlighet och en förutsättning för att trygga morgondagens kompetensförsörjning och välfärd. Mottagandet av flyktingar innebär också utmaningar där flera aktörer behöver hjälpas åt. Det handlar om utmaningar som kräver att statliga, kommunala, lokala och privata aktörer drar åt samma håll och samverkar. Det handlar också om insatser av det civila samhället och de frivilliga organisationerna, som har en mycket viktig roll att spela i etableringsarbetet och i välkomnandet av nyanlända till vårt län. Det är i mötet mellan människor som kontakten med och förankringen till vårt samhälle bäst kan ske. Social sammanhållning skapas i en ömsesidig process mellan människor. En grundförutsättning för ett bra mottagande och introduktion är en helhetssyn och en fungerande samverkan och en samordning av samhällets insatser. I detta ligger också behovet av att åstadkomma en större rörlighet över kommungränserna, vilket förutsätter en god infrastruktur, fungerande kommunikationslösningar och ett väl utbyggt bredbandsnät. Det krävs ett stabilt och flexibelt system som tillvaratar och utgår från den enskilda individens resurser och kompetenser. En stor och viktig utmaning är att öka möjligheterna för nyanlända att få ett arbete och därmed en egen försörjning. Det krävs också ett ökat kvalitetsarbete. Det kan gälla språkundervisning, bättre utbildningsmöjligheter för vuxna, och en likvärdig utbildningskvalitet för alla barn i skolan oavsett språklig och kulturell bakgrund. Mottagandet ska i alla delar ske med beaktande av jämställdhet och med ett barnperspektiv. Med nedanstående principer som utgångspunkt är vi i Dalarna beredda att ta ett gemensamt ansvar för mottagandet av nyanlända. Vår samverkan bygger på följande principer: Regional samverkan, samordning och ansvarstagande Ett lösningsfokuserat arbetssätt Att i det gemensamma arbetet väga in varje kommuns faktiska mottagande och reella förutsättningar Att aktivt söka samarbete mellan myndigheter och med näringsliv, föreningsliv och idéburna organisationer Vägen in lyfter fem viktiga områden där vi vill samverka: 1. Vägen till arbete 2. Vägen till språk och utbildning 3. Vägen till en god och jämlik hälsa 4. Vägen till bostad 5. Vägen till social sammanhållning och delaktighet 4 - Vägen in Vägen in - 5
Undertecknande parter Avesta kommun Lars Isacsson Borlänge kommun Jan Bohman Falu kommun Susanne Norberg Gagnefs kommun Irene Homman Almi Företagspartner GävleDala Hans Astorin Arbetsförmedlingen Peter Heidkamp Företagarna Sohrab Fadai Hedemora kommun Ulf Hansson Leksands kommun Ulrika Liljeberg Ludvika kommun Leif Pettersson Malung-Sälens kommun Kurt Podgorski Försäkringskassan Mats Hedlund Högskolan Dalarna Marita Hilliges Landstinget Dalarna Ingalill Persson Mora kommun Anna Hed Orsa kommun Mikael Thalin Rättviks kommun Annette Riesbeck Smedjebackens kommun Fredrik Rönning Länsstyrelsen Dalarna Maria Norrfalk Migrationsverket Magnus Rodin Region Dalarna Leif Nilsson Säters kommun Abbe Ronsten Vansbro kommun Per-Anders Westhed Älvdalens kommun Peter Egardt 6 - Vägen in Vägen in - 7
Vägen till arbete Ett arbete ger arbetskamrater, gemenskap, språkkunskaper och en känsla av att vara behövd och att kunna bidra. Ett arbete ger självkänsla och självständighet genom egen inkomst som kommer hela familjen till del. Ett arbete är en av de viktigaste vägarna in i det svenska samhället. Därför ska de samlade resurserna kraftigt fokusera på att skapa bästa möjliga förutsättningar för att nyanlända ska komma in på Dalarnas arbetsmarknad. Genom ett aktivt stöd för att förbättra nyanlända män och kvinnors möjligheter till självförsörjning och genom att ta tillvara på nyanländas kompetens ökar också Dalarnas möjligheter att möta framtidens utmaningar. Företagare med utländsk bakgrund svarar för 20 procent av nyföretagandet i Sverige idag. Internationella jämförelser tyder dessutom på att här finns ytterligare och outnyttjad potential. Vårt län behöver den mångfald av erfarenhet, kunskap och kompetens som finns tillgänglig, inte minst för att klara framtida generationsskiften och kompetensförsörjningsbehov på arbetsmarknaden. Med en ökad samverkan och samordning vill vi: Korta vägen till anställning och arbetsmarknad Vi behöver synliggöra, validera och ta tillvara nyanländas kompetens och öka möjligheterna till arbete och studier. Vi behöver också skapa fler mötesplatser och kanaler (yrkes- och jobbmässor, praktikplatser) mellan arbetsgivare, arbetsförmedlingen och arbetssökande för att åstadkomma en effektivare matchning och snabbare kontakt med arbetsgivare. En sådan särskild insats är ett samarbete för kompetensförsörjning till landstingets verksamheter. Kommunerna, kommunala bolag och andra aktörer i länet bör också uppmärksamma möjligheten att vid upphandlingar ställa krav på arbets- och praktikplatser för invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Korta vägen till företagande Med en Agenda för integration och tillväxt vill vi få till stånd samarbete, nätverksbyggande omvärldsbevakning och kompetensuppbyggnad kring integration, mångfald och tillväxt mellan de aktörer som ansvarar för företagsfrämjande och arbetsmarknadsutvecklande aktiviteter. Vi behöver också stödja företag eller blivande företagare genom att kunna erbjuda information och rådgivning om förutsättningar och finansiering till nyanlända utifrån deras behov. Samverkansparter: Arbetsförmedlingen i samarbete med näringslivet och offentliga arbetsgivare, kommunerna, Landstinget Dalarna, Region Dalarna, Högskolan Dalarna. Samverkansparter: Företagarna, kommunerna, Länsstyrelsen, Region Dalarna, Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen. 8 - Vägen in Vägen in - 9
Vägen till språk och utbildning Språket är nyckeln för att kunna bli delaktig i livet i ett nytt land. För att kunna tillgodose de vitt skiftande behov som finns, från akademiker till de som helt saknar utbildning, behövs ett utvecklat samarbete. Samtidigt som SFI (svenska för invandrare) utvecklas för att bli mer individanpassad och yrkesinriktad måste också andra vägar till språk och arbete utvecklas. Det finns också behov av regional samordning gällande yrkesutbildningar och valideringsinsatser. Det behöver också ske en anpassning av utbildningar till olika förutsättningar och vägen till akademiska studier och ordinarie utbildningar behöver kortas. Av de som kommer hit är 60 70 procent barn eller ungdomar. Det är en mycket viktig framtidsfråga för Dalarna att vi kan tillgodose nyanlända barn och ungdomars behov av skolintroduktion och det stöd som de behöver för att klara skolan. Vi behöver samverka för en utbildning på lika villkor och för att säkra ungdomars rätt och möjlighet till utbildning och utveckling. Vi behöver samverka kring: Vuxenutbildning och kunskaper i svenska Vi behöver kunna tillgodose behovet av en flexibel och yrkesinriktad SFI i Dalarna. Även andra och kompletterande metoder för språkinlärning och vägar till arbete behöver utvecklas. En dialog med olika branscher om att skapa korta utbildningar som inte kräver gymnasiebetyg behöver startas. Vi behöver också erbjuda en Akademi för integration med utbildningar riktade till utländska akademiker för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Det kan handla om uppdragsutbildningen Korta vägen eller nätbaserad nybörjarsvenska för akademiker. Utbildning på lika villkor för barn och ungdom Vi behöver sätta fokus på erfarenhetsutbyte och lärande för att utveckla verksamhet och organisation så att nyanlända barn och ungdomar kan ges en utbildning på lika villkor. Vi behöver ha en regional samverkan mellan olika utbildningsanordnare och ett gemensamt ansvar för att nyanlända och studieovana tonåringar, inom rimlig tid och med bibehållet självförtroende ska kunna nå gymnasiekompetens. För att säkerställa detta erbjuds kompetenshöjande utbildningar för lärare samt läxhjälp och annat personligt stöd. Samverkansparter: Kommunerna, Arbetsförmedlingen, utbildningsanordnare, Högskolan Dalarna, DalaWux, näringslivet och den ideella sektorn. Samverkansparter: Kommunerna, Högskolan Dalarna, folkhögskolor, DalaWux, Landstinget Dalarna, Länsstyrelsen, ideella sektorn, exempelvis Rädda Barnen. 10 - Vägen in Vägen in - 11
Vägen till en god och jämlik hälsa God och jämlik hälsa för ett hållbart Dalarna är en målsättning för hela regionen att samlas kring. Landstinget Dalarnas folkhälsostrategi finns som en grund för Landstingets arbete. Alla samhällsaktörer är viktiga och nödvändiga för att minska skillnader i hälsa. I detta arbete behöver skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället uppmärksammas för att orsakerna ska kunna angripas på ett resurseffektivt sätt. När det gäller nyanländas behov behöver vi samverka kring: Tidiga och förebyggande insatser Vi behöver kunna erbjuda tidiga hälsoundersökningar i syfte att upptäcka och möjliggöra tidiga insatser mot fysisk och psykisk ohälsa. Genom att samarbeta med andra aktörer i frågor om hälso- och sjukvård samt tandvård kan vi ha fokus på förebyggande insatser. Vi behöver också medverka till att information om hälsooch sjukvård samt tandvård ska finnas tillgänglig för nyanlända. Genom det kunskapshöjande forskningsprojekt som Högskolan Dalarna bedriver kring föräldrastöd och förebyggande för kvinnors hälsa kan vi bredda vår kunskapsbas. Rehabilitering I syfte att förebygga eller förkorta sjukfrånvaro behöver rehabiliteringsaktörerna, kommunerna, Landstinget Dalarna, Arbetsförmedlingen samt offentliga och privata arbetsgivare samverka genom att ta direktkontakt med varandra när en individ har ett behov av stöd. Försäkringskassan samordnar detta vid behov, framför allt på strukturell nivå, i syfte att skapa förutsättningar för en effektiv samverkan mellan aktörerna på individnivå. Samverkansparter: Landstinget Dalarna, kommunerna, Migrationsverket, Högskolan Dalarna. Samverkansparter: Försäkringskassan tillsammans med kommunerna, Landstinget Dalarna, Arbets- förmedlingen samt offentliga och privata arbetsgivare. 12 - Vägen in Vägen in - 13
Vägen till bostad Bristen på bostäder är ett växande problem i flera av länets kommuner. Det finns en obalans vad gäller tillgång på bostäder, arbete och tillgång till lämpliga transportmöjligheter. Att få en bostad och att kunna skapa sig ett hem är ett första avgörande steg på vägen in. När det gäller tillgången på bostäder för nyanlända är den beroende av bostadsmarknaden i stort men också till stor del av möjligheterna att skapa rimliga planeringsförutsättningar för kommunerna i deras mottagande. En möjlighet ligger i att genom en tidig dialog mellan berörda myndigheter finna former för en strategisk placering av asylboenden. Detta förutsätter ett tidigt integrationsperspektiv och att myndigheterna i samverkan kan skapa fungerande flöden från asylboenden till en permanent bostad. Vi behöver samverka kring att: Skapa goda planeringsförutsättningar Det behövs tidiga kontakter samt långsiktiga hyresavtal och samverkansavtal mellan Migrationsverket och kommunerna. I samverkan behöver vi utveckla mottagandet i asylboenden och verka för tidiga insatser för integration och arbetsplatspraktik. Transport- och kollektivtrafiklösningar mellan bostad och arbete, praktik och skola behöver också utvecklas. Vi behöver stärka beredskapen när det gäller bostadsbehovet. Det gör vi genom att kartlägga och uppmärksamma situationen i dialog med kommunerna. Vi behöver aktuella och lokala analyser för bostadsmarknad, arbetsmarknad och demografi. Samverkansparter: Migrationsverket, kommunerna, Arbetsförmedlingen, Region Dalarna, Länsstyrelsen, näringslivet och den ideella sektorn. 14 - Vägen in Vägen in - 15