Skidhelg i Kiruna Företagsekonomisk integrationskurs O0008N Grupp 16 Erik Andersson, Kristoffer Bergner, Anna Bergsten, Alexandra Vennström
1. Affärsidé Att arrangera en skidloppshelg i Kiruna för att ta vara på den unika miljön och goda snötillgången som finns där. Genom att locka skidentusiaster och deras familjer till Kiruna gynnas näringslivet i området då dessa troligtvis även vill utöva eller upptäcka övriga aktiviteter och turistattraktioner som finns i Kiruna när de ändå är där. 2. Verksamheten 2.1 Skidhelg Under en helg i april kommer det att arrangeras flera skidlopp fördelade på två dagar. På lördagen kommer ett långlopp i klassisk stil att genomföras, men det finns även möjlighet till att åka kortare distanser. Alla startar samtidigt men de som vill åka kortare viker av tidigare längs banan. Distanserna kommer vara 60 km, 20 km och 10 km där det finns både dam och herr klass. På söndagen arrangeras ett fristilslopp med två olika distanser i form av 30km och 15 km och även där med en dam och herr klass. Starten båda dagarna kommer att gå vid 10 tiden på förmiddagen för att alla ska hinna i mål medan det är ljust och pågå tills alla deltagarna har gått i mål. Bansträckningen kommer att vara i området runt Kiruna med start och mål vid skidstadion. Under skidhelgen satsar vi på att både motionärer och elitåkare ska vara intresserade att komma till Kiruna för att delta i loppen. Det är tidigare meriter som avgör i vilken ordning åkarna ska starta. Uppdelning av dessa anses nödvändigt då de snabbare åkarna antagligen vill ha fri väg för att inte riskera att fastna bakom de långsammare och bör därför starta först i startledet. Tanken med arrangemanget är att locka besökare och väcka intresse för staden, samtidigt som det händer något så gynnas näringslivet av att det kommer nya besökare. Eftersom det är en lång vinter i Kiruna ser vi möjligheten att nyttja den tillgången och därav kom idén med att arrangera skidlopp, dels för att det inte finns något i just Kiruna men även för att många lopp genomförs på mindre snösäkra ställen söderut. I Kiruna finns även många alternativa aktiviteter att utföra såsom att besöka ishotellet, åka hundspann, utförsåkning i riksgränsen och närhet till naturen och fjällvärlden, och tanken är att deltagarna stannar någon extra dag i Kiruna för att göra dessa andra aktiviteter. 2.2 Vad tjänar Kiruna kommun och näringslivet på detta? I samband med Vasaloppsveckan 2011 genererades 187 miljoner kronor i turismintäkter i området kring Mora (www.vasloppet.se). Om man delar det på antal deltagare under vasaloppsveckan som är cirka 53 000 åkare får vi fram att varje åkare inklusive medföljare i genomsnitt spenderar drygt 3 500 kr på boende, mat och övriga aktiviteter. Vi ser att denna möjlighet finns även i Kiruna. Vi har beräknat på 500 åkare till skidhelgen i Kiruna och om 1
även dessa åkare inklusive medföljare spenderar 3500 kr var skulle det innebära turistintäkter på cirka 1,7 miljoner kronor till näringslivet i Kiruna. 2.3 Ekonomisk förening Dessa lopp ska bedrivas som en ekonomisk förening där vi kommer jobba för att främja samtliga medlemmars ekonomiska intressen. För att verksamheten ska gå att genomföra och generera vinst krävs bidrag från sponsorer, i form av lokala företag, kommunen och branschspecifika företag. Dessa kommer vara medlemmar i den ekonomiska föreningen då deras ekonomiska intressen kommer främjas indirekt av loppet. Namnet på skidloppen kommer att ha en viss anknytning till Kiruna. Verksamheten ska bedrivas lokalt då detta bidrar till att ta vara på lokal kompetens samt skapande av arbetstillfällen på orten. 2.4 Unik upplevelse Loppen kommer att konkurrera genom att särskilja sig från konkurrenterna med en unik upplevelse. Det som särskiljer detta lopp mot övriga är att detta kommer att gå på våren på natursnö i en unik fjällmiljö, (övriga lopp sker oftast i februari-mars och detta på konstsnö) samt en helhetsupplevelse i Kiruna med övriga aktiviteter som erbjuds för de som är intresserade. 2.5 Organisationen Den ekonomiska föreningen ska bestå av en styrelse på tre personer varav en ordförande. Styrelsen kan förslagsvis vara blandat med personer från kommunen samt det privata näringslivet. De kommer finnas två personer som ska ansvara för all planering och organisering runt arrangemanget och arbetstiden kommer vara fördelat på cirka 200 timmar under hela året. Tanken är också att de ansvariga personerna har ett skidintresse, erfarenheter och kunskaper från liknande arrangemang. Förutom dessa två personer kommer det även behövas många funktionärer som kan hjälpa till under skidhelgens båda dagar mellan 8:00 och 18:00 när loppen ska genomföras. Dessa kommer främst bestå av olika lokala idrottsföreningar som ställer upp med sina medlemmar för att bidra med arbetskraft och får i utbyte ett bidrag till sin förening. Även frivilliga intresserade personer kan hjälpa till under tävlingsdagarna om det vill passa på att hjälpa till samtidigt som det tittar på skidåkning. Alla funktionärer blir bjudna på mat efter loppet. För utförligare beskrivning av arbetsfördelning, se bilaga 1. 3. Marknadsundersökning 3.1 Skidforum Genom att starta en diskussion på Sveriges största skidforum (www.skidforum.se) angående att arrangera skidlopp i Kiruna har vi kunnat undersöka vilket intresse som finns för att delta och vilka önskemål som finns gällande arrangemanget. Det kom många intressanta svar och förslag. Önskemålen var långdistanslopp, ett unikt lopp som har något extra att erbjuda 2
exempelvis i fjällmiljö, att loppet helst ska genomföras på våren och att tidpunkten ska anpassas efter andra lopp och aktiviteter så att det inte kolliderar. De ser även positivt på att testa andra aktiviteter som erbjuds i Kiruna när de ändå befinner sig i området. Exakt vem som svarat på vår forumdiskussion är svårt att säga, men eftersom att vi riktat in oss specifikt på ett skidforum för längdskidåkning kan man förmoda att svaren kommer från personer som har ett skidintresse. De svar vi fått in verkar seriösa samt att personerna ger intryck av att ha stor erfarenhet av motionslopp och är intresserade av att delta. 3.2 Statistik Utifrån statistik över bland annat branschutvecklingen för hur försäljningen av skidor har förändrats över åren och data över antal startande i motionslopp/skidlopp, som Vasaloppet, har slutsatser dragits om hur marknaden över motionslopp ser ut idag. 3.2 Slutsatser från statistikundersökningen Det är ett stort antal människor som åker skidor på hög nivå i Sverige och Norden. Antal sålda längdskidor har ökat kraftigt mellan år 2000 och år 2011. Enligt Sportfack (Sveriges ledande tidning för sportbranschen) har försäljningen av längdskidor ökat från 90,000 stycken år 2000 till 180,000 stycken sålda par år 2011, alltså en ökning på 100 % (www.sportfack.se). I dagens samhälle är hälsa och träning ett vanligt förekommande samtalsämne, där det är lite av en trend att hålla igång kroppen och utmana sig själv i form av att springa Marathon eller åka långlopp. Då de flesta skidloppen ökar i antal åkare varje år, verkar efterfrågan på nya lopp vara relativt stor. Enligt Riksidrottsförbundet låg längdskidåkning på plats nio år 2011 över de största motionsaktiviteterna i Sverige med ca 700,000 aktiva åkare som åker längdskidor minst en gång i månaden. Utifrån detta anses det finnas potential till deltagare i motionslopp överlag och därför borde det finnas stora möjligheter att etablera ett nytt lopp. Trots att det finns motionslopp i norra Sverige är det relativt få som ligger i närheten av Kiruna då de flesta genomförs vid kusten. 4. Marknadsutsikter 4.1 Stor marknad Intresset för längdskidåkningen som sport och fritidsintresse har ökat kraftigt de senaste åren, vilket också medfört att antalet skidåkare ökat i antal. Utifrån detta bedömer vi att storleken på den potentiella marknaden är relativt stor. Det har länge funnits ett stort intresse för långlopp, som exempelvis Vasaloppet, men de senaste åren har det blivit mer populärt. Ett exempel på detta är att Vasaloppet blev fulltecknat på endast 11 dagar i år, vilket är ett rekord med marginal. På grund av detta finns det många som inte får någon startplats och kanske överväger att åka andra lopp istället (www.vasaloppet.se). 4.1.1 Liten marknadsandel Marknaden för långlopp är stor och om vi fokuserar på Sverige finns en del stora aktörer på marknaden. Den största aktören är Vasaloppet som hade över 54 000 startande i de olika 3
loppen under 2012. Det finns även ett stort antal seedningslopp inför Vasaloppet runt om i landet som lockar åkare. Detta lopp kommer vara en liten aktör i denna bransch, då vi räknar med några hundra åkare det första året med möjlighet att växa mellan åren. Av den anledningen kommer marknadsandelen vara liten, endast ett fåtal promille av den totala försäljningen. Eftersom detta är en bransch med stor omsättning ger även denna andel relativt stora intäkter. 4.2 Skidentusiaster Det segment som vi riktar in oss på är skidentusiaster, både motionärer och mer elitinriktade åkare. Dessa kommer framförallt från Sverige men kan även härröra från andra länder såsom Finland eller Norge som är två skidintresserade länder med potentiella Kiruna åkare. Det finns även åkare som kommer för att delta i loppen och samtidigt kombinerar en vinterresa med familjen och passar på att göra andra aktiviteter runt om Kiruna. De personer som köper en startplats för att delta i ett motionslopp är medvetna personer som planerar köpet i förväg, eftersom det krävs förberedelser i form av träning, utrustning och planering av logistik. Syftet med köpet beror ofta på personliga kriterier, då loppet är en utmaning och man vill testa sig själv. Åkare som kommer till Kiruna för att åka skidor är troligtvis ute efter en naturupplevelse där de vill åka skidor i en fjällmiljö med natursnö. Om loppen utmärker sig från övriga lopp kan det locka åkare att besöka Kiruna. De som kommer upp till Kiruna kommer antagligen efterfråga en enkel logistik där transporter och boende fungerar tillfredställande. 5. Skidloppsbranschen 5.1 Förutsättningar I dagsläget finns det gott om skidlopp i Sverige, vissa har funnits länge och genomförts i många år. De är redan välkända och lockar därför många deltagare. Då det finns förhållandevis många motionslopp på marknaden idag, är konkurrensen relativt hög. Därför är det viktigt att utnyttja befintliga möjligheter såsom garanterad natursnö, samt att det är viktigt att genomföra loppet rätt tid på säsongen så att det inte kolliderar med andra aktiviteter. Att anordna ett sportarrangemang kräver mycket planering i förväg. Trots detta är det inte särskilt svårt för nya aktörer att etablera en ny verksamhet. Problemet kan dock vara att uppnå lönsamhet då mycket av intäkterna kommer från sponsorer, vilket gör att intresset för nya etableringar är litet. Något som också ska tilläggas är att aktörerna inom den här branschen är beroende av att ha hjälp av olika idrottsföreningar som finns lokalt som kan bidra med arbetskraft. Det kan vara svårt att lyckas få tillräckligt många personer att hjälpa till eftersom det ofta innebär ideellt arbete, de som då arbetar får inte betalt personligen utan hjälper till för att tjäna ihop pengar till föreningen. För de som är intresserade av att delta i ett motionslopp finns det ett stort utbud. Därför krävs det att arrangemangen är bra organiserade och har bra service för att deltagarna ska vara nöjda och vilja komma tillbaka och rekommendera andra att delta. Alternativa aktiviteter till att 4
delta i ett motionslopp på skidor är andra sportaktiviteter och liknande motionslopp som uppfyller samma preferenser. Många ställer antagligen bara upp på ett lopp per år och det finns ett stort urval av lopp att välja mellan. 5.2 Jämförelse med Vasaloppet Vi har gjort en jämförelse med Vasaloppet eftersom att det är ett stort arrangemang som funnits länge och är väldigt populärt. Vasaloppet kan anses vara det bästa arrangemanget i branschen och utifrån denna jämförelse kan man få inspiration till idéer om hur ett potentiellt lopp i Kiruna ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. Vasaloppet är ett välkänt skidlopp som arrangerades första gången år 1922. Det är ett av de längsta loppen i världen vilket medför att det är statusgivande att ha genomfört loppet minst en gång i livet. Vasaloppet går mellan Sälen och Mora och har därför ett bra läge mitt i Sverige, detta kan ses som en fördel då reslängden för många åkare är relativt kort. Problemen med Vasaloppet är att de det på senaste åren växt i popularitet och inte längre kan erbjuda startplatser till alla som vill åka. Även klimatet kan svika, då snötillgångarna varierar stort år till år och kostnader för att framställa snö kan bli höga vissa år. För loppen i Kiruna ser snötillgången annorlunda ut då det är väldigt snösäkert i Kiruna samt en lång vintersäsong. Det finns inga behov av att framställa konstsnö då det finns gott om natursnö att tillgå. Detta minskar kostnaderna för banpreparering i Kiruna. Till skillnad mot Vasaloppet kan vi inte utnyttja någon historik för att marknadsföra skidhelgen i Kiruna då det blir ett helt nya lopp. Men vi kan locka med turistaktiviteter och naturupplevelser som inte existerar i trakterna kring Mora. Kiruna är Sveriges nordligaste stad och detta gör att avstånden till potentiella åkare är stora vilket kan medföra problem för vissa att transportera sig upp till Kiruna. Men genom att det går både tåg och flyg direkt till Kiruna kan detta minska transportproblemet. 6. Marknadsplanering 6.1 Hemsida Speciellt för det här arrangemanget kommer det att finnas en hemsida med all tänkbar information som kan beröra loppen, såsom aktuella priser, försäljning av startplatser, boende och mat. På hemsidan kommer det finnas länkar till boende och information om olika aktiviteter i Kiruna för att säkerställa att deltagarna får en så bra helhetsupplevelse som möjligt. 6.2 Försäljning Anmälan och köp av startplats kommer kunna göras från och med oktober på hemsidan och betalningen sker via bankgiro i samband med anmälan. Återbetalning av startavgift görs antingen vid inställt lopp på grund av vädret då kommer halva startavgiften att betalas tillbaka. Vid för få deltagare kommer dock hela startavgiften att betalas tillbaka. Detta är jämlikt med övriga lopp eftersom de största kostnaderna för att arrangera loppet uppkommer oavsett om loppet blir inställt eller inte. 5
Försäljning av startplatser kommer även erbjudas vid start samma morgon som loppen genomförs, detta görs i mån av plats och först till kvarn gäller. Priset på dessa startplatser kommer vara något högre än de förbokade startplatserna. 6.3 Prissättningsmetod Prissättningen kommer att variera beroende på när deltagaren anmäler sig. Ju närmare starten desto dyrare blir anmälningsavgiften för att kompensera för den försvårade planeringen, samt att det ska fungera som ett incitament för deltagare att anmäla sig i god tid. För priser se bilaga 2. 6.4 Hur ska vi nå ut med budskapet? Vi kommer att arbeta mot att få lokala tidningar i Norrbotten samt Västerbotten att skriva en artikel eller reportage om skidhelgen. Det kommer även annonseras via planscher och informationsblad hos landets olika skidklubbar angående arrangemanget, men även i tidningen Vasalöparen. Detta är en tidning som skickas ut gratis till alla som är anmäld till något lopp under Vasaloppsveckan och når 91 % av alla som åker Vasaloppet, ungefär runt 50,000 personer som dessutom är skidintresserade. Vi kommer även att annonsera på olika knutpunkter för skidentusiaster på internet, såsom www.skidor.com, skidforum.se samt hos mindre skidklubbars hemsidor. Sociala medier kommer spela en stor roll för att sprida budskapet om arrangemanget. Vi kommer upprätta Facebook och twitter konton där vi kommer dela med oss av information om loppet och hur arbete med loppet går. Denna typ av marknadsföring är dessutom gratis och har möjlighet att nå ut till ett stort antal personer. Nedan är en tidsplan för planerade marknadsföringsaktiviteter. 6
7. Tidsplan 7.1 Första verksamhetsåret Vi kommer börja med att göra en intressekoll med sponsorer och föreningar för att få en uppfattning om deras syn på arrangemanget. Därefter kommer marknadsföringen av skidhelgen starta, detta i form av bland annat en hemsida med aktuell information. Sedan kommer allt nödvändigt gällande banan kollas upp exempelvis var banan ska gå någonstans och ifall det behöver röjas eller göra andra ändringar som är svårt att göra när snön har fallit. Eftersom mycket av vår affärsidé baseras på att få in pengar från sponsorer, är det viktigt att snabbt få en bra kontakt med potentiella sponsorer och skriva kontrakt med dessa tidigt. Det är även viktigt att kontakta näringslivet i Kiruna till exempel hotell och andra boendealternativ angående specialpriser under tiden för loppet. Förberedelser och detaljplanen kommer att innehålla en plan om var folk ska stå och hur starten ska gå till och så vidare. Möte kommer att hållas med alla potentiella funktionärer där arbetsuppgifter till arrangemanget genomgås för att få en förståelse för vad som behöver göras på den aktuella tävlingsdagen. Efter loppen kommer en utvärdering av hela arrangemanget genomföras om vad som varit bra och vad som kan förbättras till kommande lopp. I samband med detta kommer även förberedelser med nästa års lopp att börja. 7
8. Företagets drift 8.1 Utrustning som behövs för arrangemanget Det krävs mycket planering för att arrangera skidlopp, till exempel måste det bestämmas var i Kiruna loppen ska gå, vilket kommunen kan hjälpa till med. För att kunna genomföra loppen behövs skidspår att åka på, som behöver underhållas och prepareras för att loppen ska genomföras på så bra förutsättningar som möjligt. Till detta behövs minst en pistmaskin och tanken är att kunna låna eller hyra en redan befintlig maskin av kommunen som i nuläget används för att pista existerande skidspår och slalombacke. Tidtagningsutrustning kommer också att behövas för arrangemanget, även denna tänkte vi låna eller hyra från en lokal skidklubb eftersom de antagligen redan har en som använts vid tidigare skidtävlingar. Vi kommer även att använda oss av kommunens skolor och då främst köket för att kunna erbjuda hemlagad mat efter loppet och även omklädningsrum för att det ska finnas duschmöjligheter efter loppet. 8.2 Ny utrustning Ny utrustning i form av tidtagningsutrustning, maskiner för banpreparering, snöskotrar och så vidare, kan införskaffas om loppen visar sig vara populära och har stora möjligheter att växa. Det kan då vara lönsamt att istället köpa utrustning istället för att hyra in det varje år om skidhelgen blir en årlig tradition. Det behövs en investeringskalkyl för varje objekt som visar om det blir billigare att köpa utrustning. Första året är det dock säkrare att hyra in all utrustning för att se om marknaden uppskattar arrangemanget. 9. Produktutveckling 9.1 Framtida planer och funderingar Tanken är att dessa lopp ska bli till en tradition och genomföras årligen med förhoppningar om att utöka antalet deltagare varje år. För att arrangemanget ska kunna expandera och kännas nytt och fräscht varje år krävs det ständig utveckling av konceptet. Följande delar är tänkbara scenarion till utveckling för kommande åren. Vi har funderingar på att arrangera ytterligare ett lopp i form av antingen ett världscuplopp eller ett höstlopp. Det finns även planer på att det ska bli ett seedningslopp till Vasaloppet, då kraven som specificeras av Svenska Skidförbundet är inte allt för krävande och skulle locka mera deltagare. En annan fundering är att erbjuda försäljning av minnessaker, exempelvis tjocktröjor och t-shirts med loppets namn och år. Planen är även att förstapriset ska utvecklas successivt genom åren för att kunna erbjuda någonting som lockar människor att delta. Detta är beroende av att antalet deltagare ökar med åren och att sponsorer kan tänkas hjälpa till. Vi har även planer på att bygga om banan i framtiden för att göra den så rolig som möjlig. 8
10. Ekonomisk bedömning 10.1 Slutsatser (se bilaga 3-9) Styrelsemedlemmarna kommer gå in med totalt 30 000 kr för det ska finnas en säkerhet i föreningen. Därefter kommer vi även kontakta olika företag för att få hjälp med sponsring för att täcka alla kostnader runt arrangemanget, detta eftersom vi är väldigt beroende av att få sponsring för att få arrangemanget att gå runt. Våra förhoppningar är att lokala företag är med och bidrar med pengar dels för att gynna orten Kiruna men framförallt att för att marknadsföra sitt företag. Istället för att lokala företag ska köpa annonsutrymme i en tidning kan de bidra till skidhelgen och få bra publicitet genom det. Eftersom vi tror att sponsorintäkterna kommer komma i omgångar till dess att arrangemanget blir av, kommer vi ta ett banklån på 30 000 kr för att ha som kapital för att kunna starta verksamheten. Första året har vi beräknat att det kommer cirka 500 deltagare, vi tror att det är ett rimligt antal eftersom det är första gången det genomförs. I framtiden hoppas vi kunna öka omsättningen genom att få fler att delta. Räknat på 500 deltagare så kommer vi ha intäkter på ungefär 177 500 kr beroende på vilket av loppen de väljer att åka och vid vilken tidpunkt deltagarna anmäler sig på eftersom att startavgiften varierar i pris. Ekonomin i den här branschen påverkas stort av antal åkare och sponsorintäkter. För att få en bättre bild av hur många åkare som väntas är det viktigt att ha stegrande priser på startplatser, så att folk kommer anmäla sig i god tid. Då syns det i god tid om loppet går att genomföra eller skall ställas in. Enligt vår break-even analys behövs det 730 åkare för att loppet ska gå runt utan sponsorintäkter, detta kan vara svårt att få och därför krävs det sponsorer som finansierar mellanskillnaden. Som tidigare nämnts har vi uppskattat att 500 åkare kommer delta i något av våra lopp, detta kan såklart skifta både upp och ner. Vid 500 åkare krävs det sponsorintäkter på 81 564 kr för att täcka upp resterande kostnader, så antal åkare kommer styra vilken storlek på sponsorintäkter som krävs. Vi har fasta kostnader på 229 272 kr och om endast 200 personer skulle dyka upp innebär det intäkter på 71 000 kr vilket skulle innebära att vi behöver 158 272 kr i sponsorintäkter enbart för att kunna täcka de fasta kostnaderna, så vi är väldigt beroende av att rätt antal åkare kommer till loppet. 9
11. Bilagor 11.1 Bilaga 1: Bemanningsplan De två personerna är tillsammans ansvariga för all marknadsföring av loppen och kommunikation i form av att hålla kontakten med sponsorer och näringslivet i Kiruna för samarbeten. De kan exempelvis förhandla med hotell och andra boendealternativ om eventuella specialerbjudanden i samband med skidhelgen. De är även ansvariga för alla funktionärer under helgen, där följande behövs; 10
Utöver dessa funktionärer kan det även behövas parkeringsvakter vid start och mål för att undvika kaos med parkeringsmöjligheter. Detta kan funktionärer bidra med samtidigt som de kan ta ut en eventuell parkeringsavgift som bifaller deras klubb. Fika & matförsäljning kommer även finnas till försäljning under dagen i form av husmanskost som passar bra för skidåkare att äta, denna del kommer vi helt och hållet överlåta till någon annan förening eller liknande som har möjlighet att tjäna pengar till sin verksamhet. 11
11.2 Bilaga 2: Priser för de olika distanserna 12
11.3 Bilaga 3: Break-even analys Fasta kostnader Hyror Marknadsföring Adm. Kostnader Personalkostnader Anläggningstillgångar Summa 44 000 kr 11 840 kr 11 700 kr 151 732 kr 10 000 kr 229 272 kr Rörliga kostnader Förbrukningsmaterial Summa 20 390 kr 20 390 kr Intäkter Startavgifter Summa 177 500 kr 177 500 kr Rörliga kostnader/intäkter = 20390/177500 = 0,115 Fasta kostnader/(1-0,115) = 259 064 Break-even punkt utan sponsorintäkter är 259 064 kr Medelpris för åkare (177500/500) = 355 kr Antal åkare som krävs för att nå break-even utan sponsorer är 259064/355kr =730 åkare Break-even med sponsorintäkter; 259064 177500 (intäkter) = 81 564kr Sponsorintäkter på 81 564 kr krävs för att det ska nå breakeven. 13
11.4 Bilaga 4: Finansieringsplan Kostnader Förbrukningsmaterial 30 390 Hyror 44 000 Arbetsgivaravgifter 31 732 Löner 120 000 Administration 11 700 Marknadsföring 11 840 Summa 249 662 Finansiering Försäljning startplatser 177 500 Sponsorbidrag 12 162 Banklån 30 000 Egen insats 30 000 Summa 249 662 Finansieringsplanen visar vilka kostnader som uppkommer och hur vi planerar att finansiera dessa. Detta görs via intäkterna från försäljning, banklånet samt det egna bidraget och resterande används sponsorbidrag till att betala. 14
11.5 Bilaga 5: Kostnader och intäkter Kostnader Intäkter Förbrukningsmaterial Långlopp Nummerlappar 1 500 60km (200 st) 110 000 Reflexvästar 2 090 20km (50 st) 11 250 Medaljer 10 000 10km (50 st) 6 250 Pokaler 2 400 Summa 127 500 Plastmuggar 4 000 Avspärrningsband 400 Fristil Spadar 10 000 30km (100 st) 32 500 Summa 30 390 15km (100 st) 17 500 Summa 50 000 Hyror Skoterhyra 6 000 Summa totala intäkter 177 500 Sjukvård 8 000 Spårning 20 000 Momssatser Skola, matsal, tidtagn.utr. 10 000 Startplatser 6% Summa 44 000 Övrigt 25% Löner Företagsskatt 26,30% Ansvariga 80 000 Personalskatt (engångsarvode upp till 59000) 10% Klubbar 40 000 Sociala avgifter 31,42% Summa 120 000 Sociala avgifter under 26 år 15,49% Sponsorintäkter 11% Administrativa kostnader Hemsida 10 000 Ingående moms Bankgiro 600 Inköp av material m.m 25% 24 058 Registrering av Ek.för 1 100 Utgående moms Summa 11 700 Startavgift 6% 10 650 Momsfordran 13 408 Marknadsföring Vasalöparen 9 840 Material 2 000 Summa 11 840 Summa totala kostnader 217 930 15
11.6 Bilaga 6: Likviditetsbudget Likviditetsbudget Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Ingående likvidamedel 60 000 42 380 42 380 42 380 67 380 66 380 76 380 113 380 140 290 205 890 218 570 293 570 Inbetalningar Startavgift 10 000 12 000 40 500 35 000 30 000 40 000 10 000 Sponsorintäkter 25 000 25 000 35 000 35 000 Summa inbetalningar 25 000 0 10 000 37 000 40 500 70 000 30 000 75 000 10 000 Utbetalningar Förbrukningmaterial 13 590 4 400 12 400 Hyror 44 000 Löner 120 000 Personalskatt 8 000 Administrativa kostnader 11 700 Marknadsföring 5 920 1 000 4 920 Summa utbetalningar 17 620 0 0 0 1 000 0 0 13 590 4 400 17 320 0 172 000 Utgående likvidamedel 42 380 42 380 42 380 67 380 66 380 76 380 113 380 140 290 205 890 218 570 293 570 131 570 16
11.7 Bilaga 7: Resultaträkning Resultaträkning År 2015 Nettoomsättning Försäljning av startplatser 177 500 Övriga rörelseintäkter Sponsorintäkter 120 000 Summa rörelseintäkter 297 500 Rörelsens kostnader Förbrukningsmaterial 20 390 Administrativa kostnader 11 700 Marknadsföring 11 840 Hyror 44 000 Löner 120 000 Personalskatt (not 1) 8 000 Summa rörelsekostnader 215 930 Rörelseresultat 81 570 Finansiella poster Räntekostnader (not 2) 1 500 Resultat före skatt 80 070 Skatt 21 058 Årets resultat 59 012 17
11.8 Bilaga 8: Balansräkning Balansräkning 2015-04-30 2014-05-01 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar(not 3) 10 000 Summa anläggningstillgångar 10 000 Omsättningstillgångar Förbrukningsmaterial (not 4) 8 966 Momsfordran (not 4) 13 408 Kassa och bank (not 5) 131 570 60 000 Summa omsättningstillgångar 153 944 Summa tillgångar 163 944 60 000 EGET KAPITAL & SKULDER EGET KAPITAL Bundet Eget kapital Kapital 30 000 30 000 Fritt eget kapital Årets resultat (not 6) 59 012 Summa eget kapital 89 012 30 000 SKULDER Långfristiga skulder Banklån 30 000 30 000 Kortfristiga skulder Övriga skulder Skatteskuld (not 7) 13 200 Upplupna sociala avgifter (not 8) 31 732 Summa skulder 74 932 30 000 Summa eget kapital och skulder 163 944 60 000 18
11.9 Bilaga 9: Noter Not 1 Personalskatt Då lönen kommer att betalas ut som ett engångsarvode och detta belopp understiger 59000 kr per person, gäller skattesatsen 10 % för styrelsen. Detta ger en personalskatt på 8000kr. För de olika föreningarna kommer ersättningen per förening understiga 18000 kr vilken medför att ingen personalskatt kommer utbetalas här. Not 2 Räntekostnader Banklån på 30000kr, inget amorteras under året. Räntan på lånet beräknas till 5 %. Not 3 Materiella Anläggningstillgångar Består av diverse spadar, verktyg och kläder till styrelse, skrivs ej av första året. Detta belopp är ej med som en kostnad under resultaträkning, utan kostnaden uppkommer när de förbrukas. Not 4 Förbrukningsmaterial Det som blir kvar av det inköpta förbrukningsmaterialet under året, köps in mer än vad som används och detta sparas till nästkommande lopp. Reflexvästar och nummerlappar går att återanvända. Not 5 Momsfordran Momssatsen på startplatser är 6 %, på övrigt som köps in är det normal moms på 25 %. Ingående moms 24057 kr (Inköp av varor och tjänster) Utgående moms 10650 kr (Försäljning av startplatser) Momsfordran 13408 kr Not 6 Eget Kapital Styrelsen tillför 30000 kr till eget kapital, detta är tänkt som en säkerhet i företaget och skall användas i nödfall. Årets resultat adderas till det egna kapitalet, detta belopp är 59012 kr enligt resultaträkningen. Not 7 Kassa och Bank Kassa och bank är det belopp som är det utgående likvida medlen för april från likviditetsbudgeten. Not 8 Skatteskuld Skatteskulden består av uppskjuten skatt på sponsorintäkter, även kallat reklamskatt, för närvarande ligger denna skatt på 11%. Det ger en skatteskuld på 13200 kr på ett sponsorbidrag på 120000 kr. 19
Not 9 Sociala Avgifter Sociala avgifter kommer att skilja sig åt beroende på vem som får lön, för styrelsen gäller ordinarie procentsats på 31,92 %, för föreningarna som vi antar kommer bestå till största delen av personer födda 87 eller senare gäller procentsatsen 15,49 %. Med detta i hänseende kommer det finnas upplupna sociala avgifter på 31732 kr. 20