SFÖRENING Viebäcks samfällighet UPPDRAGSNUMMER 1834627000 EGENKONTROLLPROGRAM OCH DRIFTINSTRUKTIONER FÖR VIEBÄCKS AVLOPPSANLÄGGNING JÖNKÖPING VA-SYSTEM KRISTIN DAHLQVIST
Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter samt ansvarsförhållanden 2 2 Gällande beslut 3 3 Anslutning/belastning 4 3.1 Anslutna hushåll 4 3.2 Anslutna industrier 4 3.3 Dimensionerande data för anläggningen 4 3.4 Verklig belastning jämfört med dimensionerad belastning 5 4 Verksamhetsbeskrivning 6 4.1 Avloppsreningsanläggningen 6 4.1.1 Pumpstationer 6 4.1.2 Mekanisk rening 6 4.1.3 Biologisk rening 7 4.2 Behandling av restprodukter 7 4.3 Bräddning på ledningsnätet 7 5 Tillsyn och skötsel 8 6 Anläggningskontroll och journalföring 9 6.1 Kontroll av utsläpp till vatten 9 6.1.1 Provtagningsmetodik 9 6.2 Flödesmätning och bräddning 10 6.3 Journalföring 10 7 Rapportering 11 7.1 Driftsstörningar 11 7.2 Löpande rapportering 11 7.3 Förändring av drift 11 Bilagor Bilaga 1 Ritning 01 - Översiktsplan, 2004-06-30, uppdaterad 2009-03-11 Bilaga 2 Ritning 02 - Situationsplan avloppsanläggning, 2004-06-30, uppdaterad 2009-03-11 Bilaga 3 Ritning 03 Detaljplan avloppsanläggning, 2004-06-30, uppdaterad 2009-03-11 Bilaga 4 Mall för tillsyn, drift och underhåll på avloppsanläggningen Bilaga 5 Avvikelseblankett Bilaga 6 Provtagningsprotokoll 1 (11)
1 Administrativa uppgifter samt ansvarsförhållanden Administrativa uppgifter: Anläggning: Kommun: Ort: Huvudman: Viebäcks Samfällighetsförenings avloppsreningsanläggning Nässjö Viebäck Organisationsnummer: 717915-1852 Kontaktperson: Adress: Viebäcks Samfällighetsförening Carina Alfredsson Telefon: 0382-136 33 Klassning: Viebäck Solhyddan, c/o Carina 571 91 Nässjö Anläggningen är dimensionerad för 200 pe vilket klassas som en U-verksamhet. Tillsynsmyndighet: Utsläppspunkt (RT 90 2,5gV): Recipient: Kontrollprogrammets giltighetstid: Samhällsplaneringskontoret Nässjö Kommun Rådhusgatan 26 A 571 80 Nässjö X = 63 83 477 Y = 14 25 965 Bäck/dike väster om anläggningen. Efter ca 1500 m ansluter bäcken/diket till Lannafallssjön Fr.o.m. 2015-04-01, om verksamheten förändras måste egenkontrollprogrammet uppdateras enligt kommunens/gällande krav. Om nya krav blir gällande krävs också uppdatering. Programmet upprättat av: Ansvarsfördelning: Kristin Dahlqvist Sweco, tillsammans med Viebäcks Samfällighet Ansvarig för VA-verksamheten (miljöfrågor): Patrik Andersson (info@bygg2.se, 0722-77 74 11) Ansvarig för drift, skötsel: Patrik Andersson (info@bygg2.se, 0722-77 74 11) Ansvarig för provtagning och egenkontroll: Patrik Andersson (info@bygg2.se, 0722-77 74 11) 2 (11) repo001.docx 2012-03-29
2 Gällande beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutade (2004-09-13) att verksamheten förutsätts bedrivas i enlighet med anmälan om förändring av behandling av avloppsvatten (2004-02-06) och att undersökning och kontroll av avloppsanläggningen sker enligt upprättat kontrollprogram (2004-06-30). Revideringen av kontrollprogrammet medför troligen att ett nytt beslut fattas av Miljö- och byggnadsnämnden. En anläggning som är dimensionerad för mindre än 200 personekvivalenter 1 (pe) klassas som U- verksamhet.. En anläggning med belastning >200 pe klassas som C- verksamhet. Viebäcks avloppsanläggning är dimensionerad för 200 pe, dock har belastningen sedan 2014 varit över 200 pe 1 Pe=personekvivalent=motsvarar normal föroreningsbelastning från en person. 3 (11)
3 Anslutning/belastning 3.1 Anslutna hushåll Anläggningen tar emot avloppsvatten från cirka 40 permanent boende i Viebäck samt boende på den före detta folkhögskola som idag drivs som asylboende. Antalet boende på asylboendet har sedan början av 2014 varierat mellan 250 och 350 personer. Den uppskattade belastningen från asylboendet i framtiden är osäker men enligt uppgifter kommer det troligtvis att finnas 200 platser på asylboendet framöver. På asylboendet finns ett storkök. Den totala belastningen på avloppsanläggningen kommer med de uppgifter som finns idag att inom den närmsta framtiden (åren) vara 200 + 40 = 240 personer, (240 pe). Vid ett platsbesök på avloppsanläggningen 2015-02-13 erhölls uppgifter om att vattenförbrukningen var cirka 70 m 3 /dygn och antalet brukare var cirka 40 + 310= 350 personer vilket ger en genomsnittlig förbrukning och belastning på avloppsreningsanläggningen på 200 liter/person,dygn. Belastningen med avseende på BOD 7 är osäker men antas vara 70 mg BOD 7 /pe, dygn, troligtvis är den lägre. 3.2 Anslutna industrier Inga industrier finns anslutna till avloppsanläggningen, enbart spillvatten från bostäder, konferensanläggning och storkök släpps till avloppsanläggningen. 3.3 Dimensionerande data för anläggningen Avloppsanläggningen är dimensionerad för en genomsnittlig belastning av 175 pe. När anläggningen byggdes var belastningen mycket varierande under året på grund av skolverksamhet med uppehåll för sommar- och vinterlov. Vid dimensioneringen tog man hänsyn till detta genom att belastningen av BOD, fosfor och kväve reducerades med 20%. Dimensioneringsdata slamavskiljare: Slamavskiljaren dimensionerades 1975 enligt följande: Personanslutning pe 200 Spillvattenflöde, Q s, 250 liter/person, dygn m 3 /d 50 Maxdygnsflöde m 3 /d 75 Slamavskiljaren har måtten 6,2 m * 4,3 m och ett vattendjup om 2,9 m. Vätskevolymen uppgår till 75 m 3. 4 (11) Dimensioneringsdata öppna filterbäddar och våtmark: Personanslutning pe 175 Spillvattenflöde, Q s, 220 liter/person,dygn m 3 /d 38,5 repo001.docx 2012-03-29
Dränvattenflöde, Q i, 60 liter/person,dygn m 3 /d 10,5 Dygnsmedeltillrinning, Q medel m 3 /d 49 Dimensionerande tillrinning, Q dim =Q s /7+Q i /24 m 3 /h 5,9 Maxflöde Q max =2*Q dim m 3 /h 11,8 BOD-belastning, 70 g/pd, 80% årsbeläggning kg/år 3600 Fosforbelastning, 2,5 g/pd, 80% årsbeläggning kg/år 130 Kvävebelastning, 12 g/pd, 80% årsbeläggning kg/år 610 Filterbäddar och våtmark Erf. yta öppna filterbäddar, 200 l/m 2 d m 2 3*120 Våtmark, fastläggning av kväve, 800 kg/ha,år (20 % reduktion i slamavskiljaren, 175 pe) m 2 1 350 3.4 Verklig belastning jämfört med dimensionerad belastning Anläggningen är idag (februari 2015) belastad med cirka 350 pe medan den är byggd för att klara en genomsnittlig belastning på 175 pe. Slamavskiljaren har byggt för att klara 200 pe och den biologiska reningen med filterbäddar och våtmark har byggts för att klara 175 pe. En högbelastad anläggning kan klara utsläppskraven under en kortare period men risk finns att livslängden på biosteget (filterbäddar och våtmark) förkortas avsevärt på grund av en överbelastning med framförallt mycket suspenderat material som sätter igen filterbäddarna. Ett ökat vattenflöde gör också att vattnet inte hinner infiltrera och renas tillräckligt i filterbäddarna och i våtmarken innan det släpps vidare till recipienten. Syftet med slamavskiljaren är att suspenderat material skall sedimentera där innan vattnet leds vidare. Om flödet är stort hinner inte materialet sedimentera och belastningen på filterbäddarna ökar. Regelbunden tömning av slamavskiljaren kan göra att sedimenteringen i slamavskiljaren fungerar bättre. Tät driftkontroll, genom okulär besiktning av bäddarna och eventuellt skifte av bäddarna kan också förbättra reningen och minska igensättning av bäddarna. 5 (11)
4 Verksamhetsbeskrivning 4.1 Avloppsreningsanläggningen 6 (11) Avloppsanläggningen består av en slamavskiljare av trekammartyp byggd 1975 följt av öppna filterbäddar och en våtmarksanläggning som är anlagda 2004. Avloppsvattnet renas först genom en mekanisk avskiljning i en slamavskiljare med tre kamrar. Från slamavskiljaren pumpas vattnet vidare till en biologisk rening genom infiltration i öppna filterbäddar följt av våtmarksdammar. En översikt samt två ritningar över reningsanläggningen redovisas i bilaga 1-3. I filterbäddarna bryts merparten av löst organiskt material ner av mikroorganismer. Här avskiljs också merparten av det återstående partikulära materialet och en viss kemisk fastläggning av fosfor sker. Efter filterbäddarna renas avloppsvattnet ytterligare biologiskt i ett system av tre våtmarksdammar, i vilka ytterligare kväve, fosfor och organiskt material tas upp av växtlighet och mikroorganismer. 4.1.1 Pumpstationer Det finns två pumpstationer som ser till att avloppsvattnet kommer till och vidare i avloppsanläggningen, dess är följande: Pumpstation P1 är belägen ca 100 m väster om skolan och är den sista pumpstationen före slamavskiljaren. Pumpstation P4 är belägen strax söder om slamavskiljaren. Pumpstationen har en dränkbar pump som pumpar avloppsvattnet från slamavskiljaren till filterbäddarna. På båda pumpstationerna finns larm (en lampa som lyser och blinkar) vid eventuellt driftfel/bräddning. Dessutom finns två privata pumpstationer (dessa ansvarar inte Viebäcks samfällighet för): Pumpstation P2 är belägen vid Gammelgården och pumpar vattnet vidare till P1. Pumpstation P3 är belägen vid Sjöstugan och pumpar vattnet vidare till P1. Pumpstationen byggdes 1993. 4.1.2 Mekanisk rening Partiklar och avsättningsbart material sedimenterar och fett mm från köket flyter upp till ytan och fångas i slamavskiljaren. Från slamavskiljaren rinner vattnet till en pumpstation där en dränkbar pump (P4) uppfordrar vattnet till efterföljande biologisk rening ca 100 m SSV om slamavskiljaren, se ritningar. Larm finns installerat i pumpstationen i form av en roterande lampa så att personal larmas om pumpen havererat så att denna kan bytas ut. repo001.docx 2012-03-29
4.1.3 Biologisk rening Öppna filterbäddar I den biologiska reningsanläggningen kommer vattnet först till en fördelningsbrunn, från vilken vattnet normalt fördelas ut på två av de tre filterbäddarna. Den tredje bädden hålls i vila innan man växlar över från en av de två andra som är drift. Skiftet av filterbäddar görs efter hur väl bäddarna kan ta emot vatten. Vid platsbesök 2015-02-03 var belastningen hög och samtliga tre bäddarna tog emot vatten. Filterbäddarna är dimensionerade för 200 l/m 2,d och är utförda som öppna bäddar, vilket innebär att vattnet sprids över sandfilterytan fritt genom självrinning. Totala ytan filterbädd uppgår till 360 m 2 uppdelad i tre bäddar om 120 m 2 vardera. Filterbäddarna utgörs av 120 cm filtersand med ett lager makadam i botten som dränering. Bäddarna utgörs av en enhet där de olika filtren avskiljs av en PE-duk på trästomme. Filterbäddarna utgör främst ett biologiskt reningssteg, då mikroorganismer i bädden bildar en biohud där en nedbrytning av organiskt material sker. I sanden sker även viss kemisk fastläggning av fosfor. Genom att låta vass och gräs mm växa på bäddytan kan dessutom ett visst upptag av näringsämnen ske och bindas till biomassan, samtidigt som sanden binds av en rotzon. Om växtligheten skördas erhålls därmed ytterligare reningseffekt. Våtmarksdammar Från dräneringslagret i filterbäddarna samlas vattnet i en ledning som mynnar i den första våtmarksdammen. Växtligheten i dammarna tar upp växtnäringsämnen och löst organiskt material som därmed omvandlas till biomassa. På hösten då merparten av alger och växter dör bildar det döda växtmaterialet ett sediment på botten i dammarna. Sedimenten lagrar således både växtnäringsämnen och organiskt material, vilket delvis utnyttjas av nästa års växlighet. Om sedimenten blivit alltför tjocka och dammarna helt igenväxta finns det en risk för syrebrist och utläckage av främst fosfor. Dammarna måste då rensas. 4.2 Behandling av restprodukter Slammet som avskilts i slamavskiljaren töms med slamsugbil för transport till reningsverk och vidare behandling. Sediment och växter från filterbäddar och våtmarksdammar komposteras och nyttjas som jordförbättringsmedel. 4.3 Bräddning på ledningsnätet Bräddning kan ske från pumpstation P1 som är den sista pumpstationen innan slamavskiljaren. Vatten bräddar då ut till den lilla bäcken/diket väster om pumpstationen. 7 (11)
5 Tillsyn och skötsel Tillsyn och journalföring av tillsyn av anläggningen utförs enligt bilaga 4. Tillsyn skall ske minst en gång per månad. Tillsynen omfattar: - Kontroll av filterbäddarnas funktion - Skifte till filterbädd i vila vid behov (avställd filterbädd behöver torkas och därefter krattas av) - Kontroll av slamnivå i slamavskiljare - Beställning av slamtömning vid behov - Okulär kontroll av pumpstationer och funktionskontroll och rengöring av vippor/nivågivare samt kontroll av att larm fungerar. Urgrävning av våtmarksdammar beräknas ske ca vart tionde år. Slamtömning sker 2 gånger per år så länge belastning överstiger 200 pe. 8 (11) repo001.docx 2012-03-29
6 Anläggningskontroll och journalföring 6.1 Kontroll av utsläpp till vatten Egenkontroll av anläggningen föreslås ske enligt följande: Provtagning utförs två gånger per år, förslagsvis i mars april och september oktober. Provtagningarna utförs lämpligen så att olika veckodagar innefattas i mätningarna. Vid följande två punkter ska ett stickprov tas: 1 Utlopp från våtmarken, reglerbart skibord. 2 Fördelningsbrunn före filterbäddar. Provtagningspunkternas placering framgår av bilaga 2 och 3. Vattenproven analyseras med avseende på följande parametrar: Totalfosfor (tot-p), Totalkväve (tot-n) BOD 7 (Biologisk syreförbrukning) Samtliga analyser ska ske vid av SWEDAC ackrediterat laboratorium och med för varje parameter aktuell Svensk standardmetod (provtagning, provhantering och analys) eller med annan metod som av laboratoriet visats ge likvärdig analysnoggrannhet. Med detta avses att metoden ska ge samma resultatnivå och minst lika god repeterbarhet, som den föreskrivna metoden. I samband med provtagning fylls provtagningsprotokoll i (se bilaga 6). 6.1.1 Provtagningsmetodik Prov uttas som stickprover, d.v.s. ett prov uttas på varje provtagningspunkt vid varje provtagningstillfälle. Provtagning skall ske av person ha genomgått utbildning för utsläppskontroll eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. Kan t.ex. ske genom att person som genomgått utbildning finns med vid ett provtagningstillfälle och går igenom hur provtagningen går till. Uttagna prover skall hanteras efter de anvisningar som erhålls från anlitat laboratorium. Proven bör kylas så snart som möjligt och förvaras mörkt i kylbox eller liknande. Skriv namn o dyl. på flaskor/plastbägare och se till att provet så snabbt som möjligt kommer till laboratoriet. Mellan provtagning och analys bör tiden vara så kort som möjlig och helst inte överstiga 10 timmar för ett kylt prov. 9 (11)
6.2 Flödesmätning och bräddning Flödesmätning av avloppsvattnet kan utföras genom avläsning av hur lång tid pumpen är i drift under ett dygn och därefter beräkning med tidmätare gånger pumpkapacitet (8,25 m 3 /h). I skåpet ovanför pumpen går det att avläsa hur mycket pumpen går. I samband med provtagning av avloppsvattnet skall avläsning och beräkning av dygnsflödet ske, uppgifterna uppges i analysprotokollet. Dricksvattenförbrukningen och avloppsvattenflödet bör avläsas och journalförs i samband med vare provtagningstillfälle. Avläsningen och beräkningen av respektive flödet bör göras vid samma tidpunkt för att få en bättre uppfattning om hur stor andel av det behandlade avloppsvattnet som är tillskottsvatten. Enligt tidigare utförda kontroller av vattenförbrukning jämfört med avloppsvattenmängd har mängden tillskottsvatten visat sig vara stor. Vid all bräddning av avloppsvatten ska bilaga 5 (avvikelseblankett) fyllas i och Samhällsplaneringskontoret, Nässjö kommun kontaktas. 6.3 Journalföring Journalföring sker i samband med tillsyn, drift och underhåll samt vid provtagning (se bilaga 4 och 6). Journal ska föras minst över följande - Skifte av filterbäddar - Analysresultat - Avloppsvattenflöde och vattenförbrukning (m 3 /dygn) i samband med provtagning - Slamtömningstillfällen - Bräddningstillfällen - Larm - Driftstörningar, tidpunkt, orsak, vidtagna åtgärder 10 (11) repo001.docx 2012-03-29
7 Rapportering 7.1 Driftsstörningar Vid uppkomna driftstörningar eller andra oförutsedda händelser av betydelse för den yttre miljön skall detta omedelbart rapporteras till Samhällsplaneringskontoret, Nässjö kommun, tfn 0380-51 80 00 genom telefonkontakt. Dessutom skall bilaga 5 Avvikelseblankett fyllas i. Vid rapportering om en driftstörning enligt ovan ska följande anges: - Tidpunkt - Orsak - Uppskattning av utsläppt mängd - Vidtagna motåtgärder 7.2 Löpande rapportering Rapportering i form av provtagningsprotokoll sker till Samhällsplaneringskontoret, Nässjö kommun halvårsvis i samband med att analysresultaten redovisas. Rapporteringen ska innehålla det som står med i bilaga 6. 7.3 Förändring av drift Om verksamheten förändras ska kontakt tas med Samhällsplaneringskontoret, Nässjö kommun. 11 (11)