Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 4. Fler i arbete En rapport från Regionkontoret 2016 1
Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklings-arbetet. För att säkerställa att har bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling har en Tillväxtstrategi för tagits fram under 2014 och som ska gälla fram till år 2020. Strategin har tagits fram och förankrats i en omfattande process och den bygger på en analys om s utmaningar och möjligheter. Tillväxtstrategin pekar ut strategiska vägval och beskriver prioriteringar som är nödvändiga för att nå målet med att bli en än mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014. Uppföljningen av tillväxtstrategin är ett kontinuerligt arbete som ska ske årligen. Syftet är att kunna följa hur utvecklas mot de övergripande målen och de strategiska valen i tillväxtstrategin. Resultatet från uppföljningen kommer att ligga till grund för samtal och diskussioner på såväl regional som nationell nivå. Denna delrapport, som avser 2016 års uppföljning, följer upp Tillväxtstrategins delområde Fler i arbete och statistiken kommer huvudsakligen från Statistiska Centralbyrån (SCB), i annat fall anges källa. I de fall det är möjligt presenteras statistiken efter kön och utrikes bakgrund. Med utrikes bakgrund avses född i utlandet eller född i med båda föräldrarna födda utomlands. Delområdet Fler i arbete innefattar även tre strategiska val som identifierats som viktiga för att öka s konkurrenskraft. För respektive strategisk val finns ett antal utvalda indikatorer som redovisas i rapporten. Från och med 1 januari 2016 är indelat efter 2 523 distrikt varav 99 finns i. Indelningen baseras på församlingsindelningen som fanns 31 dec. 1999. Vissa indikatorer i rapporten redovisas därför efter distrikt för att se inomkommunala skillnader. Innehållsförteckning Sid. 3 Indikatorsammanfattning Sid. 4 Reflektioner erbjuder alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar Sid. 5-8 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Sid. 9 Språkremisser Sid. 10 Barns BMI vid 4 års ålder Sid. 11 Amning Sid. 12 Förlossningsdepression hos mamman Sid. 13-14 Skolavhopp Sid. 15-17 Behöriga till gymnasium erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet Sid. 18-21 Förvärvsfrekvens Sid. 22-24 Sysselsättning Sid. 25-26 Allmän matchningsgrad Sid. 27 Etablerade/studerande 1 år efter gymnasium En region som har en öppen, jämställd och inkluderande arbetsmarknad Sid. 28-30 Arbetslöshet Sid. 31-32 Utanförskap Fler i arbete Huvudindikator: Förvärvsfrekvensen (20-64 år) för kvinnor och män i. Mål: Bland de tre högsta i. Utfall 2014: Kvinnor och män högst i. 2
Fler i arbete Indikatorsammanfattning " erbjuder alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar" Utveckling senaste året Utrikes bakgrund Indikator Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Barn i ek. utsatta hushåll Språkremisser Barns BMI vid 4 års ålder * Amning Postpartum depression hos mamman Skolavhopp Behöriga till gymnasium " erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet" Utveckling senaste året Utrikes bakgrund Indikator Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Förvärvsfrekvens (Huvudindikator) Sysselsättning Allmän matchningsgrad Etablerade/studerande 1 år efter gymn ** "En region som har en öppen, jämställd och inkluderande arbetsmarknad" Utveckling senaste året Indikator Arbetslöshet Ungdomsarbetslöshet Utanförskap Utrikes bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män * Se utförligare beskrivning på sid. 10 ** Följs upp 2017 Positiv utveckling Negativ utveckling Oförändrat 3
Reflektioner Fler i arbete är det län som har högst förvärvsfrekvens i både för män som för kvinnor. År 2014 var den 81,8 procent, för män 83 procent och för kvinnor 80 procent. Länet når målet i Tillväxtstrategin där länet ska vara bland de tre bästa i. Precis som i övriga är förvärvs-frekvensen i för personer med utrikes bakgrund betydligt lägre, både för kvinnor som för män. Dock är det positivt att förvärvsfrekvensen ökat framförallt efter 2009 för befolkningen med utrikes bakgrund. Det finns också inomkommunala skillnader i sysselsättningsgrad i när vi tittar på distrikten. Flera distrikt i de norra delarna av ligger över hallandssnittets 81 procent medan sydliga distrikt ligger under. Positivt är att utanförskapet har en sjunkande trend som också kan ses i övriga och för befolkningen med utländsk bakgrund. Men fortfarande är utanförskapet högre bland befolkningen som har utrikes bakgrund, speciellt för kvinnor. En hög förvärvsfrekvens är en viktig faktor för ett inkluderande samhälle och det finns också samband mellan ohälsa och att stå utanför arbetsmarknaden över tid. För att höja förvärvsfrekvensen behövs kanske tidiga riktade insatser till underrepresenterade grupper på arbetsmarknaden? Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll har sjunkit i sedan år 2002 både för barn med inrikes som med utrikes bakgrund. Dock ser vi en ökning det senaste året totalt sett och för barn med utrikes bakgrund en ökning mellan åren 2012 till 2014. Skillnaderna är också stora framförallt barn till föräldrar med utrikes bakgrund och barn till ensamstående föräldrar. Bland de halländska kommunerna har Hylte och Laholms kommuner en högre andel barn i utsatta hushåll än övriga kommuner. Den högre andelen hänger troligen ihop med flyktingmottagandet. I antal nyanlända som andel av kommunbefolkningen ligger Hylte högst bland länets kommuner. Hylte samt Laholms kommun har dessutom lägst andel behöriga till gymnasiet vilket, de senaste åren, kan förklaras av att gruppen elever med okänd bakgrund (saknar personnr) ökat. Utifrån sina förutsättningar så presterar Hylte och Laholm väl gällande gymnasiebehörighet enligt s Kommuner och Landstings öppna jämförelser. Skolfrågorna i kommer att belysas ytterligare genom satsningen From Great to Excellent, inom 10 år. En Halländsk skola i världsklass. Satsningen är ett regionalt samarbete mellan de halländska kommunerna, Region och lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad i syfte att utveckla till en stark kunskapsregion. Förhoppningsvis kommer denna satsning att ge långsiktiga positiva effekter för skolan i. Matchningsgraden i visar att kvinnor i högre utsträckning än män har ett arbete som motsvarar deras utbildning. Trenden är liknande för övriga län i landet. Enligt rapporten "Arbetsmarknadsintegration i 2015" är personer med utrikes bakgrund sämre matchade än de med inrikes bakgrund med samma utbildningsnivå. Vidare är kvinnor med utrikes bakgrund bättre matchade än män med samma bakgrund och utbildningsnivå. Detsamma gäller för kvinnor med inrikes bakgrund. Graden av matchning varierar även efter födelseregion. Personer med utrikes bakgrund födda i är bättre matchade än personer födda Europa, vilka i sin tur är bättre matchade än personer födda utanför Europa. I pågår flera matchningsprojekt för att knyta ihop arbetsgivares behov med nyanländas kompetens. Matchningsgraden lyfter ändå frågor kring s framtida arbetsmarknad. Den tekniska utvecklingen med globaliseringens goda minne tydliggör också en målkonflikt mellan ekonomiska och sociala vinster. Omfattande automatisering av arbetslivet innebär att jobb kommer att försvinna. Detta förändrar även efterfrågan på arbetskraft och försvårar matchningen mellan arbetslivets behov och arbetskraftens kompetens om inte insatser görs. En dålig matchning på arbetsmarknaden innebär mer tids- och kostnadskrävande rekrytering, lägre produktivitet och högre arbetslöshet. Det är i sammanhanget också oroväckande för den framtida kompetensförsörjningen att behöriga till gymnasiet sjunker i precis som i övriga. har en högre andel elever, både inrikes som utrikes födda, som är behöriga till gymnasiet än riksgenomsnittet och har så haft under hela perioden 2000-2015. Det är också fler flickor än pojkar som är behöriga till gymnasiet men vi ser en sjunkande trend för båda könen. 4
Andel barn 0 17 år som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd 2014 18,0 16,0 14,0 12,0 16,6 16,2 14,5 13,8 13,7 13,2 13,1 12,9 12,5 11,8 11,8 11,6 1 10,5 10,3 10,1 1 9,8 9,7 9,0 8,0 7,7 7,4 7,0 6,0 4,0 2,0 5 45,0 4 35,0 3 25,0 2 15,0 1 5,0 Andel barn 0 17 år som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd efter bakgrund 2014 42,9 40,8 39,3 Inrikes bakgrund Utrikes bakgrund 36,7 35,9 35,4 35,1 34,6 34,6 34,3 34,1 32,6 30,7 29,1 28,4 28,2 27,2 25,1 23,3 22,1 20,9 19,7 8,3 5,9 6,6 6,1 6,9 4,7 4,5 5,4 4,9 4,8 5,2 5,0 3,5 4,6 4,3 4,5 3,7 3,6 3,8 4,2 3,3 3,6 5
14,0 12,0 1 8,0 6,0 4,0 2,0 35,0 3 25,0 2 15,0 1 1 Andel barn 0 17 år som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd totalt 2002-2014 13,0 12,7 13,0 9,5 9,4 8,8 12,4 7,9 11,8 10,9 6,7 6,7 11,5 7,8 12,9 12,7 7,4 12,1 12,0 12,0 11,8 7,0 6,8 6,8 7,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Andel barn 0 17 år som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd efter bakgrund 2000-2014 5,0 4,5 3,3 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 28,4 20,9 Inrikes bakgrund Utrikes bakgrund Inrikes bakgrund Utrikes bakgrund Statistiken avser andel barn 0-17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Måttet är ett absolut mått till skillnad från det relativa mått som också används ibland. I har barnfattigdomen sjunkit sedan år 2002 både för barn med inrikes som med utrikes bakgrund. Dock ser vi en ökning det senaste året totalt sett och för barn med utrikes bakgrund en ökning mellan åren 2012 till 2014. Fortfarande är skillnaderna stora framförallt barn till föräldrar med utrikes bakgrund och barn till ensamstående föräldrar. Bland de halländska kommunerna ser vi att Hylte och Laholms kommun har en högre andel än övriga kommuner. 6
40 Andel barn 0 17 år som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd efter bakgrund 2014 35 30 25 37,8 30,9 25,8 Totalt Inrikes bakgrund Utrikes bakgrund 21,9 20 17,2 15 10 5 6,4 10,7 5,0 12,9 12,5 9,2 8,6 3,7 4,6 3,3 4,0 2,8 2,7 0 Hylte Laholm Falkenberg Halmstad Varberg Kungsbacka Andel barn 0 17 år som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd Totalt 2002-2014 2 18,0 16,0 14,0 12,0 1 8,0 6,0 4,0 2,0 17,2 10,7 9,2 8,6 4,6 4,0 Hylte Laholm Falkenberg Halmstad Varberg Kungsbacka 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 7
45 Andel barn 0 17 år som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd efter utrikes bakgrund 2002-2014 40 37,8 35 30 30,9 25 20 25,8 21,9 15 12,9 12,5 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hylte Laholm Falkenberg Halmstad Varberg Kungsbacka 8
25,0 2 15,0 Andel barn som remitterats till logoped vid 4-årskontrollen i 2006-2015, per kommun (barn födda 2011) Källa: BVC Region Varberg Hylte Falkenberg Laholm Kungsbacka Halmstad 11,3 1 9,4 8,2 7,7 7,2 5,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Språkutvecklingen börjar redan innan födseln och pågår hela livet, men med den snabbaste utvecklingen mellan 2-4 års ålder. Språket är genom sin vidareutveckling i skrift, i datorer, själva grunden för att kunna kommunicera. En bedömning av barnets språkutveckling erbjuds i vid 3 års ålder för att man skall kunna upptäcka tidiga språkstörningar, och därmed ha en möjlighet att komma in tidigt med adekvat behandling. Tidiga språkstörningar hos barn har även visats vara starkt korrelerade med beteendeproblem senare under barndomen. Vid 4 års ålder erbjuds alla barn en kontroll som innefattar syn, hörsel och utveckling. Täckningsgraden är god vid samtliga undersökningar. Den dominerande remissmottagaren vid utvecklingsbedömningen är logopedmottagningarna med ca 8 % av undersökta. 2 % avgår till mödra-barnhälsovårdspsykolog och ca 1 % till barnmottagning. Endast enstaka remisser avgår till barn- och ungdomspsykiatrin. En anledning till de avvikande resultaten i Hylte är att några asylsökande barn flyttat in och därför inte fått denna undersökning i rätt tid. Eftersom det är få barn i nämnaren, ger detta ett relativt stort utslag procentuellt. 9
Övervikt och fetma hos barn är ett stort folkhälsoproblem, som kommer att ge konsekvenser upp i vuxen ålder. Den övervikt som anläggs under förskoletiden har en stark tendens att kvarstå när barnen blir äldre och senare öka risken för diabetes, hjärtsjukdom och belastningsbesvär i rörelseapparaten. 16,0 14,0 13,4 Fetma och övervikt hos barn 2007-2015 i Källa: BVC Region Tidigare har man ansett att övervikt och fetma i barndomen har varit godartad och åtgärder inte nödvändiga, men idag vet man att tidiga insatser är av största vikt för framgång. Detta är anledningen till att s Tillväxtprojekt startade. Sedan 2000-talets början har flera landsting kunnat redovisa utvecklingen av BMI på fyra-åringar med hjälp av data från elektronisk journal. I infördes 2010 en elektronisk journal på barnavårdscentralerna. De barn som föddes 2010 fyllde fyra år under 2014, och det har därför blivit möjligt att ta fram data på dessa för att redovisa och jämföra med övriga landsting. En sammanställning av data från landstingen i har redovisats i Läkartidningen 2009. De BMI-gränser för övervikt och fetma som använts i mätningarna är enligt Colemetoden. 12,0 1 8,0 6,0 4,0 2,0 11,6 12,1 1,0 2,1 2,0 12,1 F övervikt F fetma P övervikt P fetma 8,1 7,9 2,8 1,4 2,0 2007 2014 2015 Förekomsten av övervikt har sjunkit både hos flickor och hos pojkar sen Tillväxtprojektets pilotundersökning 2007, vilket delvis är en del i en trend över landet, men delvis säkert även beroende på det fokus barnhälsovården tack vare Tillväxtprojektet haft på dessa frågor. Enheten har dessutom givit flera utbildningar, inte bara om övervikt och fetma utan även om tillväxt och nutrition i allmänhet. Även amningskursen och grundkursen som snart all personal har deltagit i har bidragit till resultaten. 9,9 % av barnen födda i 2011 är överviktiga och 2.0 % feta. Uppdelat på kön, är 12,1 % av flickorna överviktiga och 2,0 % feta. Pojkar är överviktiga i 7,9 % och feta i 2,0 %. Således är flickorna något mer överviktiga än pojkarna. I diagrammet finns även en jämförelse med den tvärsnittsstudie som föregick datainsamlingen i s Tillväxtprojekt. Det är svårt att jämföra dessa studier då de gjordes på lite olika sätt och det är väldigt få barn som är feta, men de är en glädjande minskning av antalet överviktiga, både pojkar och flickor, samt pojkar med fetma. Däremot har antalet flickor med fetma ökat sedan 2007. 10
9 Barn födda 2004-2014, ammade helt eller delvis samt icke ammade vid 4 månaders ålder och Riket. Källa: BVC Region De riktlinjer som WHO anger och som finns angivna i SOSFS 2008:33 ska skydda, stödja och främja amning och har som målsättning att 80 % av barnen enbart ska ha bröstmjölk under de fyra första månaderna. 8 7 6 5 4 3 2 75,1 72,1 27,9 Riket Icke ammade I ligger siffran för barn som är ammade helt eller delvis vid 4 månaders ålder nu på 72 % och man kan se en sjunkande tendens, vilken dock är lika stor i riket som helhet. Det finns en ökande andel barn som överhuvudtaget inte ammas vid fyra månader och denna kan tänkas bero på att allt fler mödrar nu går hem från BB mycket tidigt och då inte hinner komma igång med amningen med stöd från BB-personal. Det finns även andra orsaker till detta, som till exempel att fäderna idag förväntas ta en större del i barnets tidiga liv. 1 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 9 85,0 8 75,0 7 65,0 6 55,0 Barn födda 2004-2014, ammade helt eller delvis vid 4 månaders ålder efter kommun. Källa: BVC Region 5 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 73,9 71,0 Kungsbacka Laholm Falkenberg Hylte Halmstad Varberg Andelen barn som lämnar BB tidigt har ökat de senaste åren. De flesta mödrar lämnar BB efter två till tre dygn men vissa går hem så tidigt som efter sex timmar. Vid tidig hemgång har amningen oftast inte kommit igång. När mor och barn lämnar BB övergår ansvaret till barnhälsovården för information och stöd i samband med amning. För ett mer optimalt omhändertagande förutsätter detta att BVC fått information muntligen och/eller skriftligen så tidigt som möjligt/utan dröjsmål från BB för att kunna kontakta familjen. BVCsjuksköterskan har en viktig roll i att stödja föräldrarna samt att upprätthålla och förbättra den nuvarande amningsfrekvensen i. 11
120 Andel mödrar som tackat ja till EPDS-screening 2014 och 2015 (%) Källa: BVC Region 100 100 99 92 93 93 93 93 90 92 92 93 91 98 80 70 60 2014 2015 40 20 0 Hylte Varberg Halmstad Kungsbacka Falkenberg Laholm Liksom i resten av landet, erbjuds stöd i till mödrar med risk att utveckla depression under barnets första levnadsmånader. Risken bedöms med den s.k. EPDS-skalan ( Edinburgh Postnatal Depression Scale ) vid 6-8 veckor efter förlossningen. Under 2015 tackade över 90 % av mödrarna ja till att delta i denna screening. Laholms låga andel 2015 kan bero på antalet flyktingar med språksvårigheter och/eller på hög belastning på BVC. 12
Andel 18-24 åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar 2014 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 9,6 6,7 8,6 12,8 11,1 12,6 11,0 9,0 10,6 11,7 13,8 17,317,0 15,5 14,8 EU Det sjunde målet i EU2020-strategin handlar om att reducera antalet tidiga skolavhopp i åldern 18-24 år till under 10 procent fram till 2020. EU28 länderna ligger över målet om att minska antalet elever som i förtid avbryter sin gymnasieutbildning. klarar målet totalt och för kvinnor men knappt för männen år 2014. klarade inte målet under åren 2002-2009 men har sedan legat under 10 procent åren 2010-2014. 0 2 18,0 16,0 14,0 12,0 1 8,0 6,0 4,0 2,0 Kvinnor Män Totalt Utrikes Kvinnor Utrikes Män Utrikes Totalt Utveckling av skolavhopp 2000-2014 Totalt 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 15,5 14,8 11,0 10,6 9,0 Utrikes Utrikes EU Andelen skolavhopp är generellt högre bland män än bland kvinnor och betydligt högre för elever med utrikes bakgrund, speciellt män. Skolavhoppen för elever med utrikes bakgrund har också varit högre över tid och dessutom ökat sedan år 2000. 13
16,0 Skolavhopp 2000-2014 efter kön 14,0 12,0 1 8,0 6,0 4,0 2,0 12,6 11,1 8,6 6,7 Män Män Kv Kv 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 25,0 Skolavhopp 2000-2014 efter utrikes bakgrund och kön (%) 2 15,0 1 5,0 17,3 17,0 13,8 11,7 Utrikes Män Utrikes Män Utrikes Kv Utrikes kv 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 14
10 9 8 90,6 Behöriga till gymnasiet efter inrikes och utrikes födda 2015 89,2 89,0 88,4 88,1 87,8 87,5 86,7 86,5 86,4 86,1 85,7 85,4 85,4 85,2 84,4 84,3 84,1 84,0 83,6 82,6 82,5 7 6 5 67,6 68,8 68,3 65,8 53,8 68,6 62,6 58,1 59,4 61,4 5 56,9 58,9 62,2 63,7 62,0 60,4 53,7 51,7 52,9 54,3 57,0 4 3 2 1 Inrikes födda Utrikes födda har en högre andel elever, både inrikes som utrikes födda, som är behöriga till gymnasiet än riksgenomsnittet och har så haft under hela perioden 2000-2015. Trenden är dock att andelen sjunker både i som i övriga riket med undantag för utrikes födda pojkar det senaste året. Det är också fler flickor än pojkar som är behöriga till gymnasiet men även här ser vi en sjunkande trend för båda könen. Kungsbacka kommun har högst andel behöriga år 2015 medan Hylte och Laholms kommun har lägst. Laholm har också en mycket lägre andel behöriga flickor än övriga kommuner samtidigt som Hylte kommun har en lägre andel behöriga pojkar än övriga kommuner. Behörighetskraven för att söka till gymnasieskolans nationella program skärptes från och med hösten 2011. Tidigare krävdes att eleven skulle ha godkänt betyg i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk. I och med de nya behörighetskraven ska eleverna nu, utöver godkänt betyg (A-E) i dessa ämnen, även ha godkänt betyg i minst fem ämnen till. Ändringen av kraven kan vara en anledning till att andelen sjunker. Undersökningar från Skolverket visar också att gruppen elever som har högutbildade föräldrar har ett högre genomsnittligt meritvärde, men även att föräldrarnas stöd, intresse och förväntningar spelar stor roll. 15
Behöriga till gymnasium totalt samt efter bakgrund 2000-2015 10 9 89,2 86,4 8 7 6 5 68,8 61,4 utrikes födda utrikes födda 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Behöriga till gymnasium efter kön och bakgrund 2000-2015 10 9 89,8 88,8 8 7 69,2 68,4 6 5 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Inrikes födda flickor Inrikes födda pojkar Utrikes födda flickor Utrikes födda pojkar 16
Behöriga till gymnasieskolan efter kommun och kön 2015 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 88,7 86,3 87,4 89,2 88,5 88,8 86,5 74,4 81,1 Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg 93,7 91,6 92,7 79,5 82,5 81,1 89,6 91,1 90,4 Flickor Pojkar Samtliga elever Behöriga till gymnasium 2000-2015 Totalt År Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka 2000 95,3 92,1 92,8 91,0 89,7 94,0 2001 90,6 91,8 91,9 87,2 88,7 94,4 2002 91,1 90,7 89,6 86,0 90,1 95,6 2003 86,4 93,7 89,9 89,4 93,7 96,5 2004 86,0 92,5 87,7 88,4 89,2 97,9 2005 88,8 95,1 87,4 89,6 91,0 94,7 2006 85,0 92,0 89,0 89,7 89,1 95,6 2007 86,0 92,8 81,5 87,2 91,9 94,8 2008 87,3 92,1 83,3 89,6 88,1 94,6 2009 81,1 91,3 87,9 88,9 90,2 95,8 2010 88,2 90,4 83,9 83,9 9 96,0 2011 84,0 91,0 89,1 89,4 91,0 95,1 2012 84,5 91,5 92,2 86,5 88,4 94,2 2013 81,4 91,8 89,0 90,2 91,2 93,5 2014 91,3 92,8 88,6 85,6 91,3 94,0 2015 81,1 88,8 81,1 87,4 90,4 92,7 17
Andel förvärvsarbetande 20-64 år efter län 2014 84,0 82,0 8 78,0 81,8 80,9 80,9 80,4 79,6 79,5 79,4 78,9 78,9 78,8 78,7 77,9 77,9 77,5 77,5 77,0 77,0 76,7 76,6 76,3 76,0 74,0 72,0 7 75,5 74,3 84,0 82,0 8 78,0 76,0 74,0 72,0 7 68,0 66,0 Andel förvärvsarbetande 20-64 år efter län och kön 2014 83,2 83,0 81,8 81,1 Män Kvinnor 80,4 80,9 8 80,3 80,5 8 8 80,4 80,4 79,6 79,4 79,3 78,6 78,8 78,7 79,0 78,8 78,7 78,9 78,0 78,2 77,8 77,7 78,0 77,2 76,9 77,4 76,4 76,4 76,8 76,2 75,9 76,3 75,7 75,2 75,2 74,4 74,6 73,6 72,8 18
54,2 58,5 63,5 64,0 61,5 61,3 57,8 69,2 76,4 75 80,4 79,3 77,9 83,2 81,8 90 80 70 60 50 40 30 20 Andel förvärvsarbetande 20-64 år efter kön och utrikes bakgrund 2014 EU Enligt EU 2020-strategin år målet på EU-nivå att höja sysselsättningsgraden för kvinnor och män i åldern 20-64 år till 75 procent år 2020. s mål är en sysselsättningsgrad på 80 procent år 2020. År 2014 var EU 28 ländernas totala sysselsättningsgrad 69 procent vilket var under målet på 75 procent. s sysselsättningsgrad ligger nära det nationella målet på 80 procent medan legat över 80 procent sedan år 2004 (Innan 90- talskrisen låg på över 85 procent). 10 0 9 8 7 6 5 Kvinnor Män Totalt Utrikes Kv Utrikes M Utrikes Totalt Andel förvärvsarbetande 2000-2014 totalt och efter utrikes bakgrund 81,8 77,9 69,2 61,3 57,8 EU I en jämförelse med andra län i framkommer det att har högst sysselsättningsgrad i. År 2014 var den 81,8 procent. Precis som i övriga är sysselsättningsgraden för personer med utrikes bakgrund betydligt lägre, både för kvinnor som för män. Generellt är sysselsättningsgraden lägre för kvinnor än för män. Målet för delområdet Fler i arbete i s tillväxtstrategi är att förvärvsfrekvensen (sysselsättningsgraden) ska vara bland de tre högsta i årligen. klarar detta både för män som för kvinnor. 4 3 2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utrikes Utrikes 19
9 Andel förvärvsarbetande efter kön och utrikes bakgrund 2000-2014 8 83,2 80,4 7 64 6 58,5 5 4 3 Män Kvinnor Utrikes Män Utrikes Kv 2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 20
Sysselsättningsgraden i skiljer sig åt om vi tittar på de olika distrikten. Kungsbacka, Varberg, Falkenberg och Halmstad kommun har distrikt med en sysselsättningsgrad väl över ssnittet. Samtidigt ser vi en betydligt lägre sysselsättningsgrad i distrikt i nära anslutning till Falkenberg och Halmstad stad. 21
Sysselsättningsutveckling (%) 2007-2014 efter län 14,0 13,1 12,0 1 9,1 8,0 7,2 6,0 5,8 5,7 5,6 5,4 4,8 4,5 4,0 2,0 3,3 3,1 2,7 2,0 1,8 1,2 0,8 0,7 0,5-0,1-0,2-0,2-2,0-4,0-2,8 Sysselsättningsutvecklingen på arbetsmarknaden i har varit god de senaste åren. Sysselsättningen ökade med 7,2 procent sedan år 2007, vilket placerar som god trea i, endast slaget av Stockholms och Uppsala län. Utvecklingen har också varit bättre för kvinnor än för män i länet sedan år 2007. Samtliga kommuner förutom Laholms och Hyltes kommuner har haft en sysselsättningsutveckling som varit över riksgenomsnittet. Mest har sysselsättningen ökat i de nordliga kommunerna, medan utvecklingen varit svagare i södra. 22
16 Sysselsättningsutveckling (%) 2007-2014 efter län och kön 14 12 13,7 12,5 10 8 6 4 2 0-2 9,3 8,9 6,3 8 4,8 6,5 5,4 6,2 6,2 4,8 6,5 5,6 5 4,8 4,1 4 2,4 4,4 0,7 3,4 2,9 2,4 3,7 2,5 2,1 1,9 1,6 1,6 1,5 1,4 1,2 0,8 0,6 0,3 0,3-1,7-1,7-0,1-0,4-0,1-1 Män Kvinnor -4-4,3-6 23
120 Sysselsatt dagbefolkning 2007-2014 (Index 2007 = 100) 110 100 107 106 90 80 70 60 50 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Sysselsättningsutveckling 2007-2014 (%) efter kön och kommun -8,4-8,1-8,8 Hylte Totalt Laholm 0,2 0,5 5,8 5,4 6,2 Män Kvinnor Halmstad 5,1 6,2 7,3 Varberg 10,1 9,8 10,3 Falkenberg 6,0 7,7 9,5 Kungsbacka 11,3 11,0 11,5-10 -5 0 5 10 15 24
90 Andel anställda med matchning mellan utbildning och yrke efter län och kön 2013 (Nattbefolkning) 80 70 60 50 40 Kvinnor Män 30 20 10 0 Matchningsgraden i visar att kvinnor i högre utsträckning än män har ett arbete som motsvarar deras utbildning. Trenden är liknande för övriga län i landet. Matchningsgraden har också ökat för båda könen sedan 2008. Enligt rapporten "Arbetsmarknadsintegration i 2015" är personer med utrikes bakgrund sämre matchade än personer med inrikes bakgrund med samma utbildningsnivå. Vidare är kvinnor med utrikes bakgrund bättre matchade än män med samma bakgrund och utbildningsnivå. Detsamma gäller för kvinnor med inrikes bakgrund. 25
Andel anställda med matchning mellan utbildning och yrke 2008-2013 (Nattbefolkning) 78 76 76,7 74,9 74 72 70 70,3 70,2 Kv Sve Kv Sve Män 68 Män 66 64 62 2008 2009 2010 2011 2012 2013 26
Etablering % efter ett år (Läsår 2011/2012) Etablering % efter ett år (Läsår 2011/2012) Bygg Fordon Industri Omvårdnad El Hotell- Handels- och Naturbruk Hantverk Barn-fritid Samhällsvete Teknik Medie 53 52,7 43,2 38,1 21,9 34,9 22,9 32,2 11,9 31,7 17,2 26,8 19,6 25 12,5 21,2 24 19,9 35,6 12,3 58,2 9,5 36,5 Etablerade Studerande Fordon Bygg Omvårdnad Hotell-restaurang Industri El Handels- och admin Naturbruk Livsmedel Hantverk Barn-fritid Specialutformat Samhällsvetenskap 47,5 7,3 44,1 6,3 35,1 26,3 32,4 11,6 31,9 21 28,3 28,6 27,6 18,5 25,1 23,3 24,3 16,9 22,4 16,7 21,9 31 20 35,3 16,3 43,9 Etablerade Studerande Estetiskt 9,3 37,7 Medie 13,3 35,2 Naturvetens 7,0 65,5 Teknik 12,3 60,1 Specialutfor 48,6 Estetiskt 9,6 47,6 Livsmedel Naturvetenskap 7,8 69,5 Internat. Internat. 4,9 73,2 2 4 6 8 0 20 40 60 80 100 I Skolverkets rapport 2014 "Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan" redovisas ungdomars etableringsstatus ett år efter man slutat gymnasiet med grundläggande behörighet. I enlighet med programtypernas syften är det betydligt vanligare att de som gått yrkesförberedande program har en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter att ha slutat i gymnasieskolan, jämfört med dem som har gått studieförberedande program. Ett år efter gymnasieskolan är det allra vanligast att vara etablerad bland dem som har gått på ett mansdominerat yrkesförberedande program. Störst är andelen etablerade bland dem som läst fordonsprogrammet och byggprogrammet. Omkring hälften av de ungdomar som fått slutbetyg med grundläggande behörighet från dessa program hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter gymnasieskolan. Det kvinnodominerade yrkesförberedande program som har störst andel etablerade efter ett år är omvårdnadsprogrammet: 38 procent i mot rikets 35 procent. I Skolverkets redovisning sekretessbeläggs uppgifter som baseras på färre än 10 elever 27 vilket påverkar livsmedelsprogrammet samt International baccalaureate i.
14 12 10 8 6 4 2 0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 11,8 11,2 10,5 9,7 8,9 8,1 Arbetslöshet 2015 (Andel av den registerbaserade arbetskraften) 8,3 7,8 7,2 7,1 6,5 6,2 6,4 6,6 6,3 6,2 5,9 5,8 4,7 4,8 4,7 3,6 3,3 3,0 Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Utveckling av arbetslösheten 2008-2015 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 6,6 6,2 5,8 Män Totalt Kvinnor Kvinnor Män Totalt s län är ett av de län i som har lägst arbetslöshet. År 2015 låg andelen arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften på 6,2 procent mot s 7,8. har också en lägre ungdomsarbetslöshet (18-24- åringar) än snittet, 10 procent mot s 13 procent. Arbetslösheten är också högre bland män än bland kvinnor. En förklaring kan vara att män oftare arbetar i konjunkturkänsliga branscher som industrin medan kvinnor oftare återfinns i offentlig sektor. Kungsbacka och Varbergs kommuner utmärker sig med en mycket låg arbetslöshet både i åldern 16-64 år och i åldern 18-24 år ungdomsarbetslöshet. Notera att inte är tillbaka på de arbetslöshetsnivåer länet hade innan konjunkturnedgången 2008/2009. 28
25 Ungdomsarbetslöshet (18-24 år) 2015 20 15 10 5 14,1 19,5 17,2 1 18,1 14,1 10,8 15,7 13,3 9,3 13,7 11,7 12,8 11,3 10,3 9,4 7,6 7,4 5,3 8,9 7,2 4,7 8,3 6,6 Kvinnor Män Totalt 0 Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Utveckling av ungdomsarbetslösheten 2008-2015 18,0 16,0 14,0 12,0 1 8,0 6,0 4,0 2,0 12,8 10,3 7,6 Män Totalt Kvinnor 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 29
Arbetslöshet 2008-2015 efter kommun 12 10 8 6 4 2 11,2 8,9 6,5 6,3 4,7 3,3 Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 25,0 Ungdomsarbetslöshet 2008-2015 efter kommun 2 15,0 1 5,0 17,2 14,1 11,7 9,4 7,2 6,6 Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 30
35 30 25 20 Andel 20-64 åringar utanför arbetskraften, långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna (Ej heltidsstuderande) 2014 29,6 28,0 22,5 25,0 27,3 25,3 Det åttonde målet i EU 2020-strategin handlar om utanförskap. EU mäter med mer ekonomiska mått medan valt att se till andelen av befolkningen i åldern 20-64 år som står utanför arbetsmarknaden (exklusive heltidsstuderande). Annorlunda uttryckt fångar det upp människor som står väldigt långt från arbetsmarknaden. 15 10 5 0 4 15,1 13,2 13,2 11,0 14,1 12,0 Kvinnor Män Totalt Utrikes Kv Utrikes M Utrikes Totalt Utveckling av utanförskapet totalt och efter utrikes bakgrund 2000-2014 Målet är att andelen långtidssjukskrivna samt långtidsarbetslösa ska vara lägre än 14 procent år 2020. Under 2014 var andelen i 12 procent mot s 14 procent. s andel har sjunkit sedan år 2000 då andelen var 16 procent. Den sjunkande trenden kan också ses i övriga och för befolkningen med utrikes bakgrund men fortfarande är utanförskapet högre bland befolkningen som har utrikes bakgrund, speciellt för kvinnor. 35,0 3 25,0 2 15,0 27,3 25,3 14,1 Utrikes Utrikes 1 12,0 5,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 31
Utveckling av utanförskapet efter utrikes bakgrund och kön 2000-2014 45,0 4 35,0 3 25,0 2 15,0 1 5,0 29,6 28,0 25,0 22,5 Utrikes Kv Utrikes Kv Utrikes Män Utrikes Män 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utanförskap 2000-2014 efter kön, och 2 18,0 16,0 14,0 12,0 1 8,0 6,0 4,0 2,0 15,1 13,2 13,2 11,0 Kv Kv Män Män 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 32