Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Transkript

1 Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4: Fler i arbete En rapport från Regionkontoret

2 Inledning Region Halland har ansvar för a leda det regionala utvecklingsarbetet. För a säkerställa a Halland har bästa möjliga förutsä ningar för en posi v utveckling har en Tillväxtstrategi för Halland tagits fram under 14 och som ska gälla fram ll år. Strategin har tagits fram och förankrats i en omfa ande process och den bygger på en analys om Hallands utmaningar och möjligheter. Tillväxtstrategin pekar ut strategiska vägval och beskriver prioriteringar som är nödvändiga för a nå målet med a bli en än mer a rak v, inkluderande och konkurrenskra ig region år än år 14. Uppföljningen av llväxtstrategin är e kon nuerligt arbete som ska ske årligen. Sy et är a kunna följa hur Halland utvecklas mot de övergripande målen och de strategiska valen i llväxtstrategin. Resultatet från uppföljningen kommer a ligga ll grund för samtal och diskussioner på såväl regional som na onell nivå. Denna delrapport följer upp Tillväxtstrategins delområde Fler i arbete och sta s ken kommer huvudsakligen från Sta s ska Centralbyrån (SCB), i annat fall anges källa. I de fall det är möjligt presenteras sta s ken e er kön och utrikes bakgrund. Med utrikes bakgrund avses född i utlandet eller född i med båda föräldrarna födda utomlands. Delområdet Fler i arbete innefa ar även tre strategiska val som iden fierats som vik ga för a öka Hallands a rak vitet. För respek ve strategisk val finns e antal utvalda indikatorer som redovisas i rapporten. Från och med 1 januari 16 är indelat e er 2 23 distrikt varav 99 finns i Halland. Indelningen baseras på församlingsindelningen som fanns 31 dec Vissa indikatorer i rapporten redovisas därför e er distrikt för a se inom-kommunala skillnader. Innehållsförteckning Indikatorsammanfa ning sid. 3 Reflek oner sid. 4 Halland erbjuder alla barn och unga goda och jämlika förutsä ningar Barn i ekonomiskt utsa a hushåll sid. -6 Språkremisser och BMI sid. 7 Amning och EPDS-screening sid. 8 Skolavhopp sid Behöriga ll gymnasium sid Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet Förvärvsfrekvens sid Sysselsä ning sid. 17 Matchningsgrad sid. 18 Etablerade/studerande 1 år e er gymnasium sid. 19 En region som har en öppen, jämställd och inkluderande arbetsmarknad Arbetslöshet sid. -22 Utanförskap sid Fler i arbete Huvudindikator: Förvärvsfrekvensen (-64 år) för kvinnor och män i Halland Mål: Bland de tre högsta i U all 16: Kvinnor och män högst i

3 Indikatorsammanfa ning

4 Avslutande reflek oner Fler i arbete Halland är det län som har högst förvärvsfrekvens i både för män som för kvinnor. År 16 var den 82, procent, för män 83,3 procent och för kvinnor 81,7 procent. Länet når målet i Tillväxtstrategin där länet ska vara bland de tre bästa i. Precis som i övriga är sysselsä ningsgraden i Halland för personer med utrikes bakgrund betydligt lägre, både för kvinnor som för män, totalt 61,6 procent, för män 63 procent och för kvinnor 6 procent. Utvecklingen på arbetsmarknaden och människors anknytning ll arbetsmarknaden har stor betydelse för en regions förmåga a minimera utanförskap. EU -målet a andelen lång dssjukskrivna samt lång dsarbetslösa ska vara lägre än 14 procent år klarar Halland precis men även här är utanförskapet högre bland befolkningen med utrikes bakgrund, speciellt för kvinnor. Det finns också inomregionala skillnader i länet där fler distrikt i inlandet än vid kusten inte klarar 14 procentsmålet. Hur förutsä ningarna för den fram da återväxten på arbetsmarknaden kommer a utvecklas är delvis beroende på hur arbetsmarknaden utvecklas. Ökad strukturomvandling innebär allt högre kompetenskrav och a enklare arbeten slås ut. Utbildning blir dessutom allt vik gare för inkludering på arbetsmarknaden och det finns inget som tyder på a denna utveckling kommer a upphöra framöver. Utbildning och kompetens blir en alltmer vik gt faktor för återväxten på arbetsmarknaden och ska dessutom ses i ljuset av den demografiska utvecklingen framöver där allt färre ska försörja allt fler. I Tillväxtstrategins delrapport Grundfakta beskrivs utbildningsnivån i Halland. Andelen 2-64 åringar med e ergymnasial utbildning ökar generellt bland kommunerna i Halland även om det finns varia oner. kommun ligger i topp med en högre andel av befolkningen som är högutbildade än riket som helhet. Övriga kommuner ligger under riket både för män och kvinnor. och s kommun har lägst andel med e ergymnasial utbildning och har även den största skillnaden mellan män och kvinnor. De a kunskapsgap är e orosmoln för den fram da kompetensförsörjningen i Halland som helhet men också för de enskilda kommunerna. Man kan också notera a i och s kommuner är andelen med e ergymnasial utbildning högre bland utrikes födda än inrikes födda. Sysselsä ningsutvecklingen på arbetsmarknaden i Halland har varit god de senaste åren. Sysselsä ningen ökade med 11 procent sedan år 7, vilket placerar Halland som god trea i 16, endast slaget av Stockholms och Uppsala län. Utvecklingen har också varit bä re för kvinnor än för män i länet sedan år 7. Sysselsä ningens utveckling gynnas i stor utsträckning av en god matchning på arbetsmarknaden som i sin tur är betydelsefull för en välfungerande kompetensförsörjning, för näringslivets konkurrenskra och för offentlig sektors kvalitet. Övergripande handlar matchning om hur effek vt utbud och e erfrågan möts på arbetsmarknaden. Matchningsgraden i Halland visar a kvinnor i högre utsträckning än män har e arbete som motsvarar deras utbildning. Trenden är liknande för övriga län i landet. Personer som är födda i länder med låg/medel HDI (Se förklaring av HDI på sid. 19) är sämre matchade mellan utbildning och yrke än personer födda i länder med hög/mycket hög HDI. Båda dessa kategorier är sämre matchade än personer födda i Norden eller i. A öka deltagandet på arbetsmarknaden bland utrikes födda är en växande utmaning för en hållbar llväxt och sam digt en möjlighet för Halland a möta ökade pensionsavgångar och a minimera utanförskap. En fortsa god utveckling på arbetsmarknaden i länet är beroende av hur väl skola- och utbildningsystemet fungerar. E er några års nedåtgående trend av skolavhoppen i länet ser vi en ökning det senaste året, framförallt bland kvinnor såväl inrikes som utrikes födda. En avslutad gymnasieutbildning leder i större utsträckning ll arbete men vi ser även a av de elever i åldern år i Halland som inte slu örde gymnasiet 16 började närmare 6 procent a förvärvsarbeta. För både kvinnor som män var förvärvsarbete vanligare bland avhoppade elever, 9 respek ve 62 procent. Samma mönster kan vi se för utrikes födda kvinnor och män, 36 respek ve 41 procent. Enligt Skolverkets flertal genomförda lägesbeskrivningar samt olika forskningsrapporter (såväl svenska som interna onella) så har socioekonomiska faktorer betydelse för elevernas resultat. Elever med mer gynnsamma hemförhållanden presterar bä re än elever med mindre gynnsamma hemförhållanden. I Skolverkets na onella sta s k är det återkommande a föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för elevernas resultat. I grundskolan år 16 ( i Riket) var andelen som blev behöriga ll gymnasieskolans yrkesprogram procent bland elever vars föräldrar hade högst förgymnasial utbildning. Det kan jämföras med 94 procent bland elever vars föräldrar hade e ergymnasial utbildning. Halland har en högre andel elever, både inrikes som utrikes födda, som är behöriga ll gymnasiet än riksgenomsni et och har så ha under hela perioden -. Trenden är dock a andelen sjunker både i Halland som i övriga och det skiljer mellan de Halländska kommunerna. kommun som har en högre andel av befolkningen som är e ergymnasialt utbildade har också en högre andel behöriga ll gymnasiet medan det i och s kommun finns e omvänt förhållande alltså en lägre andel av befolkningen med e ergymnasial utbildning och lägre andel behöriga ll gymnasiet. I och s kommun har även andelen barn (-17 år) som lever i ekonomiskt utsa a hushåll ökat mest de senaste åren i jämförelse med övriga kommuner vilket troligen beror på den stora mängd asylsökande som kom ll under hösten.

5 Andel barn i ek.utsatta hushåll () Barn i ek. utsatta hushåll efter län Region Östergötlands län Värmlands län Uppsala län Stockholms län Västerbottens län Barn i ekonomiskt utsa a hushåll I Halland har andelen barn(-17 år) som lever i ekonomiskt utsa a hushåll sjunkit sedan år 2 både för barn med inrikes som med utrikes bakgrund. Dock ser vi en ökning de senaste åren för barn med utrikes bakgrund en ökning mellan åren 12 ll. For arande är skillnaderna stora framförallt barn ll föräldrar med utrikes bakgrund och barn ll ensamstående föräldrar. Bland de halländska kommunerna på nästa sida ser vi a och s kommun har en högre andel än övriga kommuner. kommun ligger också betydligt över genomsni et i. 16,2,6 14,3 13,3 13,2 13,2 13, 12,7 12,4 12,2 11,4 11,4,7,6,4 9,8 9, 9,1 9, 7,8 7, 7, Förklaring: Utrikes bakgrund 38,3 33,8 4,6 41,4 31,4 34,4 34,8 32,8 34,7 36,9 27,4 27,8 28,7 32,7 37, 36,3 2,2 23,4 17,9 27,9 21,6 21,8 Inrikes bakgrund Med ekonomiskt utsa a menas hushåll med låg inkomst eller som erhåller ekonomiskt bistånd. Med låg inkomst menas lägsta utgi snivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 198-talet (med infla onsuppräkningar) och en norm för boendeutgi er. Om inkomsterna unders ger normen för dessa utgi er definieras de a som låg inkomst.,4 4,9,8,2 4,3 4,4 4, 3,1 6,3 4, 4,1 3,9 3,3 4,1 4,2 4,6 7, 3,6 3,3 3,3 2,8 3,6 Andel barn -17 år som lever i hushåll med låg inkomst och /eller försörjningsstöd () Region 12 12,4 13, 13, 12,9 12,1 12,7 11,8 12,7 12, 11, 12, 11,8 11,4,,9 9, 9,4 8,8 8 7,9 7,8 7,4 7, 7, 7, 6,7 6 6,7 6,8 6, Andel barn -17 år som lever i hushåll med låg inkomst och /eller försörjningsstöd (Efter bakgrund) Halland Inrikes bakgrund Utrikes bakgrund 3 27, 29,3 26,3 2, 23,1 21,8,7 21,4, 19,9,9 21,6, 18,8 6,2 6,,4,9 4,8 4,6 4,1 3,9 3,8 3, 3,3 3,7 3,7 2,

6 Andel barn i ek.utsatta hushåll () Barn i ek. utsatta hushåll efter kommun Region,2 11,9 11,4 9, 8, 4,4 3,4 Utrikes bakgrund 43,7 33,2 27,4 2, 22,3 13,1 11, Inrikes bakgrund,1 4,8 4,1 3,8 2,7 2,4 2,2 Andel barn -17 år som lever i hushåll med låg inkomst och /eller försörjningsstöd () Region Andel barn -17 år som lever i hushåll med låg inkomst och /eller försörjningsstöd (Utrikes bakgrund) Region

7 Andel barn som remitterats till logoped vid 4-årskontrollen Halland (Källa BVC Region Halland) Län Halland 2 Andel remisser till logoped Län 6 16 Halland,8 9,3 11,3 7,9 6,7 7,,2 11,3 8,2 7,7 8,3 9,4 7,2 7,7,,1 8,3 8,9 8, 8,7 7,9 Språkremisser En bedömning av barnets språkutveckling erbjuds i Halland vid 3 års ålder för a man skall kunna upptäcka diga språkstörningar, och därmed ha en möjlighet a komma in digt med adekvat behandling. Tidiga språkstörningar hos barn har även visats vara starkt korrelerade med beteendeproblem senare under barndomen. Vid 4 års ålder erbjuds alla barn i Halland en kontroll som innefa ar syn, hörsel och utveckling. Täckningsgraden har varit god vid samtliga undersökningar. Bland kommunerna i Halland hade och högst andel barn som remi erats ll logoped 16. En anledning ll de avvikande resultaten i 13 är a några asylsökande barn fly ade in och därför inte få denna undersökning i rä d. E ersom det är få barn i nämnaren, ger de a e rela vt stort utslag procentuellt Fetma och övervikt hos barn (BMI 4-års ålder) Halland (Källa: BVC Region Halland) År ,4 12,1 12,1 11,6,6 8,1 7,9 8,4 BMI vid 4-års ålder Övervikt och fetma hos barn är e stort folkhälsoproblem, som kommer a ge konsekvenser upp i vuxen ålder. Den övervikt som anläggs under förskole den har en stark tendens a kvarstå när barnen blir äldre och senare öka risken för diabetes, hjärtsjukdom och belastningsbesvär i rörelseapparaten. 2,8 1,4 2, 1,3 1, 2,1 2, 2,8 Förekomsten av övervikt har sjunkit i Halland både hos flickor och hos pojkar sen 7. Flickor är något mer övervik ga än pojkar. Det är också väldigt få barn som är feta men flickor med fetma är överrepresenterade jämfört med pojkar 16. Flickor har också en ökning jämfört med pojkar sedan 7. P övervikt P fetma F övervikt F fetma

8 Barn födda 4-, ammade helt eller delvis vid 4 månaders ålder (BVC Region Halland) Län Halland 82,7 83,2 81, 8,9 79,8 79,6 8 78,8 79,8 78, 77, Amning De riktlinjer som WHO anger och som finns angivna i SOSFS 8:33 ska skydda, stödja och främja amning och har som målsä ning a 8 % av barnen enbart ska ha bröstmjölk under de fyra första månaderna. I Halland ligger siffran för barn som är ammade helt eller delvis vid 4 månaders ålder nu på 72 % och man kan se en sjunkande tendens, vilken liknar riket som helhet. Det finns en ökande andel barn som överhuvudtaget inte ammas vid fyra månader och denna kan tänkas bero på a allt fler mödrar nu går hem från BB mycket digt och då inte hinner komma igång med amningen med stöd från BB-personal. Det finns även andra orsaker ll de a, som ll exempel a fäderna idag förväntas ta en större del i barnets diga liv ,3 77, 7,6 7, 74,2 74,8 7,1 73,1 73,7 72,4 72,1 71, EPDS Liksom i resten av landet, erbjuds stöd i Halland ll mödrar med risk a utveckla depression under barnets första levnadsmånader. Risken bedöms med den s.k. EPDS-skalan ( Edinburgh Postnatal Depression Scale ) vid 6-8 veckor e er förlossningen. Under 16 tackade 9 % av mödrarna ja ll a delta i denna screening. I och s kommun sjönk andelen mot föregående år medan s kommun ökade. Barn födda 4-, ammade helt eller delvis vid 4 månaders ålder (BVC Region Halland) Län Andel mödrar som tackat ja till EPDS-screening (Källa: BVC Region Halland) År Halland

9 Skolavhopp totalt 16 (%) Skolavhopp 16 Län Stockholms län Värmlands län Östergötlands län EU Uppsala län Västerbottens län 14,4 14,2 14,1 14,1 13,6 13,2 12,9 12, 12, 12,3 12,1 12, 11,9 11,9 11,8 11, 11,2 11,1,7,7,7,4 8,8 Utrikes 22, 16, 18,6 19, 17,2 18,9 19,7 17,6,2 18, 16,6 17,3 16,6 16,3 17,,9 17,2 13,2,1 16, 13,6 14, Förändring skolavhopp från (%) Län Värmlands län Västerbottens län Östergötlands län Uppsala län Stockholms län EU 74,8 62,9 62,2 7,8,1 3,8 2,4 49,7 49,4 46,7 4,3 43, 37,1 36, 36,3 34,1 32,4 3,8 27, 26,9 Utrikes Skolavhopp Det sjunde målet i EU -strategin handlar om a reducera antalet diga skolavhopp i åldern år ll under procent fram ll för EU-28 länderna. reviderade det na onella målet år 16 ll under 7 procent. Halland llsammans med de övriga EU-28 länderna ligger över målet om a minska antalet elever som i för d avbryter sin gymnasieutbildning. Halland klarade inte EU-målet under åren 2-9 men har sedan legat under procent åren - och bara de Halländska kvinnorna har tangerat det nya svenska målet 13/14. Andelen skolavhopp är generellt högre bland män än bland kvinnor och betydligt högre för elever med utrikes bakgrund, speciellt män. Skolavhoppen för elever med utrikes bakgrund har också varit högre över d. För första gången sedan har fler skolavhopp än EU-sni et och i jämförelse med andra län har den procentuella ökningen av skolavhoppen i Halland sedan varit betydligt lägre än sni et. Både för inrikes som utrikes födda. 18,,6-39,2 6,6 46,9 8,1 71,1 49,6 67,7 68,3 4,6 6,3,6 44, 29, 23,3 42,1 63,8 34,2 71, 8,6 32, 16,8 47,,2 Andel åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar. EU EU Mål < % Mål < 7 % Andel åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar Halland Kvinnor Män Utrikes Kvinnor Utrikes Män Utrikes EU Mål < % Mål < 7 %

10 EU Andel åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar () EU Andel skolavhopp 16 () Andel skolavhopp 16 Län/Kommun EU 14,6 13,3 12,1 11,8,7,4 8, Utrikes 18,2 19, 14,4 17,1 14,1 8,7 Förändring skolavhopp från (%) Län/Kommun EU 61, 4, 3,7 3, 11,1-12,7-39,2 Utrikes 41,4 31,9-4,7 12,1-7,8-11,1 EU Mål < % Mål < 7 % Skolavhopp 16 efter kön Halland Män kvinnor 9,7 % Män 14,3 % EU Kvinnor Skolavhopp kommun Bland kommunerna i Halland hade llsammans med flest andel skolavhopp 16. Ökningen av skolavhopp har varit som störst i både för inrikes som utrikes födda personer medan kommun ha e omvänt utvecklingsmönster. och kommun har klarat EU -målet under de senaste åren sam digt som även tangerat det nya svenska målet under några år. Andel åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar Halland (Utrikes totalt) 3 EU Mål < % Mål< 7 %

11 Andel år som förvärvsarbetar 16 Län Stockholms län Uppsala län Västerbottens län Östergötlands län Värmlands län 64,9 64,7 64,3 62,1 6,8 6,7 6,2 9,4 8, 7,4 6,4,8,7,1 3, 2,6 2,1,6,3,1 49, 48,1 Utrikes 1,, 43,8 44,6 43,9 39,2 4,3 43, 42, 28,1 37,2 33,6 36, 36, 39,2 3,7 32,9 32,7 31,2 26,3 33,6 27,7 Andel av de år som inte slutfört gymnasiet som är förvärvsarbetande respektive har annan inkomstkälla 16. AktivitetsErs. Arbetsm.Åtg Ek.Bistånd Förvärvsarbetande Låg inkomst Saknar inkomst Övrigt,2% 11,7%,3% 11,% 6,8% 7,7% 4,7% 9,4% 6,8% 8,% 6,4% 6,2%,1% 4,4% 7,2% 6,2%,% 8,4% 16,% 62,%,8% 7,9%,8% 8,3% 9,3% 61,%,2%,2% 8,% 6,7%,2% 8,7% 8,6% 7,2% 7,% 7,4% 7,2% 4,8% 68,7% 69,9% 8,2% 7,7%,3% 6,4% % % 4% 6% 8% % Andel år som förvärvsarbetar 16 Andel år som förvärvsarbetar 16 Kvinnor Män Utrikes Kvinnor Utrikes Män Skolavhopp - andra ak viteter Av de elever i åldern år i Halland som inte slu örde gymnasiet 16 började närmare 6 procent a förvärvsarbeta. För både kvinnor som män var förvärvsarbete vanligare bland avhoppade elever år 16, 9 respek ve 62 procent. och s kommun ligger över s sni i andel förvärvsarbetande bland kvinnor och bland män ligger,, och över s sni. s kommun s cker ut med en betydligt högre andel förvärvsarbetande utrikes födda män. Not: I gruppen övrigt ingår Öppet arbetslös, Sjukskrivning, Föräldraledighet och Ålderspension 6,6 6,6 8,8 61,9 1,7,3 48,8 8, 6,8 7,6 3,8 66,2 7,1 9,3 7,8 69,4 23,7 18,8 41,3 3,9 41,3 46,7 33,7 46,2 3,8 4, 31,3 34,2 39,1 47,1 46, 6,

12 Behöriga till gymnasium 16 () Län Uppsala län Stockholms län Västerbottens län Värmlands län Östergötlands län 91, 9,4 9,2 89,6 89, 88,7 88,3 87,7 87,6 86,9 86,7 86,3 86,2 86, 8,1 84,9 84, 84, 84,1 83,9 83,7 83, Utrikes 7,2 72,4 6, 67,7 69,8 8,6 61,3 67,6 64, 9,7 8,8 8,6 61,1 7,4 4,1 6,7 9,9 61,4 4,8 9,6,4 61,1 Andel behöriga till gymnasium -16 () Andel behöriga till gymnasium -16 (Efter bakgrund) Halland Kvinnor Män Utrikes Kvinnor Utrikes Män Utrikes Behöriga ll gymnasium Halland har en högre andel elever, både inrikes som utrikes födda, som är behöriga ll gymnasiet än riksgenomsni et och har så ha under hela perioden -16. Trenden har varit a andelen behöriga sjunker både i Halland som i övriga riket men under det senaste året ser vi en ökning av behöriga både totalt se och för kvinnor. Det är också fler flickor än pojkar som är behöriga ll gymnasiet men även här ser vi en sjunkande trend. På nästa sida ser vi a kommun har högst andel behöriga år 16 medan och s kommun har lägst. Behörighetskraven för a söka ll gymnasieskolans na onella program skärptes från och med hösten 11. Tidigare krävdes a eleven skulle ha godkänt betyg i ämnena engelska, matema k och svenska eller svenska som andraspråk. I och med de nya behörighetskraven ska eleverna nu, utöver godkänt betyg (A-E) i dessa ämnen, även ha godkänt betyg i minst fem ämnen ll

13 Behöriga till gymnasium 16 efter kommun och kön Kvinnor Män Behöriga till gymnasium -16 () ,9 88,2 89, 88,9 86,3 87, Behöriga till gymnasium -16 (Män) Behöriga till gymnasium -16 (Kvinnor)

14 Andel förvärvsarbetande 16 () Andel förvärvsarbetande 16 Län Stockholms län Västerbottens län Uppsala län Östergötlands län Värmlands län EU 82, 82, 81,4 81,4 8,6 8, 8, 79,8 79,4 79,3 79,3 78,9 78,6 78,6 78, 77,8 77,6 77,2 77,1 77, Kvinnor Förvärvsarbetande Halland är det län som har högst förvärvsfrekvens i både för män som för kvinnor. År 16 var den 82, procent, för män 83,3 procent och för kvinnor 81,7 procent. Länet når målet i Tillväxtstrategin där länet ska vara bland de tre bästa i. Precis som i övriga är förvärvsfrekvensen i Halland för personer med utrikes bakgrund betydligt lägre, både för kvinnor som för män. Halland hamnar dock på en andraplats där bara Stockholms län har en högre förvärvsfrekvens bland utrikes födda. Dock är det posi vt a förvärvsfrekvensen ökat framförallt e er 9 för befolkningen med utrikes bakgrund i Halland. 76,2 73,9 71,1 81,7 8,2 81,2 81,3 8,3 79,2 79,2 79,2 78,7 78,1 78,2 77,9 77,7 77,4 76,8 76,1 76,6 7,7 77,4 7,6 76, 73,2 6,3 Män 83,3 83,6 81,7 81, 8,9 8,8 8,8 8,4 8,1 8, 8,3 79,8 79, 79,8 79,3 79, 78,6 78,7 76,9 78,4 7,9 74,6 76,9 Andel förvärvsarbetande -64 år Län/Kommun EU mål 8 % EU Mål 7 % Andel förvärvsarbetande -64 år efter kön -16 Halland Kvinnor Män Utrikes Kvinnor Utrikes Män Utrikes mål 8 % EU Mål 7 %

15 Andel förvärvsarbetande 16 () Andel förvärvsarbetande 16 Län/Kommun EU 87,6 84,9 81,4 8,4 78,8 76, 71,1 Utrikes 72,7 66, 9, 6,9 9,8 1,3 Andel förvärvsarbetande -64 år () -16 Halland Län/Kommun 9 8 mål 8 % 8 7 EU mål 7 % Andel förvärvsarbetande -64 år (Utrikes födda) -16 Halland Län/Kommun 8 EU mål 7 % mål 8 % 7 Förvärvsarbetande kommun och s kommun hade högst andel förvärvsarbetande år 16 och över d har förvärvsfrekvensen i varit högst bland kommunerna. kommun, som hade den lägsta frekvensen 16, både bland inrikes som utrikes födda, hade dock näst högsta förvärvsfrekvensen åren -6. kommun nådde inte upp ll s sysselsä ningsmål på 8 procent under hela perioden -16 och i ingen kommun andelen förvärvsarbetande som är utrikes födda

16 Bygdtyp Inland Förvärvsarbetande totalt 69,9 Kust 91,1 Kommun Andel förvärvsarbetande 16 efter kön och typ av bygd Alla Bygdtyp Inland Kust 9 Män 9 Ökning av förvärvsarb. Distrikt över Index = 16 Förvärvsarbetande 16 (%) efter distrikt Kvinnor 16 8 Antal distrikt 99 8 Kvinnor 7 Fagered 7 Kinnared Rävinge Vallda Hanhals Stråvalla Onsala Förlanda Övraby Idala Drängsered Lindberg Torpa Fjärås Sällstorp Asige Skrea Tölö Källsjö LjungbyHolm Gällinge Ås Kungsäter Gunnarp Dagsås Frillesås Spannarp Skällinge Veddige Grimeton Breared Eftra s Sankt Nikolai Stamnared Gödestad Våxtorp Långaryd Grimmared Svartrå Femsjö Gällared Snöstorp Slöinge Nösslinge Ullared Abild Getinge Okome Ysby Hishult Karl Gustav Oskarström Stafsinge Alfshög Hasslöv Köinge Krogsered Färgaryd Torup Askome Knäred s Martin Luther 6 Jälluntofta Gunnarsjö Män 16 Förvärvsarbetande distrikt Flest antal distrikt med en lägre andel förvärvsarbetande kan vi se främst i inlandet år 16. Av 99 distrikt i Halland hade stycken en förvärvsfrekvens under målets 8 procent, 18 i inlandet och 2 vid kusten. av dessa ökade sin förvärvsfrekvens sedan, 9 distrikt i inlandet och 1 vid kusten. Distrikten i det blå området i diagrammet visar a sysselsä ningsgraden är högre för män än för kvinnor dock finns omvänt förhållande i exempelvis distrikten Nösslinge och Spannarp. Förändring andel förvärvsarbetande -16 Bygdtyp Antal < 8% 16 Andel < 8% 16 Bygdtyp Antal distrikt över Index = Fördelning % Inland Kust ,%,%,% Inland Kust ,38% 34,62% 2,% (I tabellerna med typ av bygd; klicka på en radrubrik så visas valda distrikt sam digt som sta s ken filtreras i övriga tabeller. Eller använd dragreglaget för a filtrera distrikt )

17 Sysselsättningsutveckling 7-16 (%) Län % Stockholms län 18,3 Uppsala län Östergötlands län Västerbottens län Värmlands län 14,3,9,1 9,9 9,9 9, 7,3 6,7 6,6,7,3 4,9 4,8 4, 4, 3,3 3,1 2,8 1,9 1,7 1,3 Kvinnor % Män % 18, 18,6 14,4 14,1 11,6,2 11, 8,8 11,3 8,7,6 9,2,1 9, 7,9 6,7 6,6 6,7 6,9 6,2 8,2 3, 4, 6, 4,9, 6,1 3,8 6,2 2,9 4, 4, 3,9 2,7 4,1 2,3 4,9,8 4,3 -,2 1,6 1,7 2,9 -,1 Sysselsättningsutveckling 7-16 (%) Dagbefolkning Sysselsättningsutveckling 7-16 efter kön och totalt (%) Dagbefolkning. 16 Män % Sysselsa dagbefolkning (16+) Sysselsä ningsutvecklingen på arbetsmarknaden i Halland har varit god de senaste åren. Sysselsä ningen ökade med 11 procent sedan år 7, vilket placerar Halland som god trea i, endast slaget av Stockholms och Uppsala län. Utvecklingen har också varit bä re för kvinnor än för män i länet sedan år 7. Samtliga kommuner utom och har ha en sysselsä ningsutveckling som varit över riksgenomsni et Kvinnor %

18 Matchningsgrad 16 Län 16 Östergötlands län 276,9 Västerbottens län Uppsala län Stockholms län Värmlands län 268,9 268,9 268,8 267,9 267,9 266,2 264,6 264,2 263,9 263,4 262, 262,3 261,8 29,9 29,1 27,7 26, 2,6 23,4 24,3 243,2 Förändring % 282,1-7,6 272,7 -,8 27,9-3, 27, -, 27,7-4,2 27, -3,2 268,1-3, 268,6-6,1 27,1-9, 266, -4,3 271,2-11,7 27, -11,3 267,4-7,9 26,3 -,3 266,7 -,6 266, -11, 262, -6,7 26, -13, 26,6-7,8 264, -17, 249,6-7,1 23,1-16,2 Andel anställda med matchning mellan utbildning och yrke efter län, kön och födelseland 16 (Nattbefolkning) Född i Norden exkl. Sve Född i Länder med hög/mycket hög HDI exkl.norden Länder med låg/medel HDI Matchningsgrad Kvinnor Stockholms län Uppsala län Stockholms län Östergötlands län Östergötlands län Värmlands län Stockholms län Stockholms län Matchningsgrad Män 16 Matchningsgrad Matchningsgraden i Halland visar a kvinnor i högre utsträckning än män har e arbete som motsvarar deras utbildning (Gula fältet jämfört med det ljusblåa i diagrammet). Trenden är liknande för övriga län i landet. Personer som är födda i länder med låg/medel HDI är sämre matchade mellan utbildning och yrke än personer födda i länder med hög/mycket hög HDI. Båda dessa kategorier är sämre matchade än personer födda i Norden eller i. Vidare är kvinnor med utrikes bakgrund bä re matchade än män med samma bakgrund och utbildningsnivå. HDI: Human Development Index (HDI) är e index som används av FN för a jämföra välståndet i olika länder, på samma sä som bru ona onalprodukt (BNP). Medan BNP fokuserar på materiellt välstånd hävdas HDI ge en mer komple bild, e ersom det är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP. HDI anges på en skala från ll 1. Enligt Human Development Report från, som använder sig av data från 14, toppas listan av Norge (,971), Australien (,97) och Schweiz (,93). De länder som anges ha sämst HDI-värde är Eritrea (,391), Centralafrikanska republiken (,3) och Niger (,348). Not: Välj födelseland nedan för a få rä värde i kartan med llhörande tabell. HDI (Human Development Index) Född i Norden exkl. Sve Född i Länder med hög/mycket hög HDI exkl.norden Länder med låg/medel HDI

19 Etablering eller studerande (%) efter 1 år slutfört gymnasium (Läsår 7-8 till 13-14) Län Halland Studerande % Naturvetenskap Internat. baccalaureate Naturvetenskap Teknik Estetiskt Estetiskt Teknik Samhällsvetenskap Samhällsvetenskap Industri Omvårdnad Barn-fritid El El Omvårdnad Naturbruk Handels- och admin Barn-fritid Fordon Internat. baccalaureate Hantverk Handels- och admin ByggFordon Etablerade % Etablering eller studerande (%) efter 1 år slutfört gymnasium (13-14) Län Gym.program Teknik Samhällsvetenskap Omvårdnad Naturvetenskap Naturbruk Livsmedel Internat. baccalaureate Industri Hotell-restaurang Hantverk Handels- och admin Fordon Estetiskt El Bygg Barn-fritid Halland Etablerade % Studerande % Etablerade % Studerande % Gym.program Barn-fritid Bygg El Estetiskt Fordon Handels- och admin Hantverk Hotell-restaurang Industri Internat. baccalaureate Livsmedel Naturbruk Naturvetenskap Omvårdnad Samhällsvetenskap Teknik Län Halland Etablering eller studerande (%) efter 1 år slutfört gymnasium (Läsår 7-8 till 13-14) Etablerade % Studerande % 1,1t,9t 1,t 1t,9t,9t,9t,8t,8t,8t,9t,7t,7t t Etablerade/Studerande 1 år e er gymnasiet I Skolverkets sta s k redovisas ungdomars etableringsstatus e år e er man slutat gymnasiet med grundläggande behörighet. I enlighet med programtypernas sy en är det betydligt vanligare a de som gå yrkesförberedande program har en etablerad ställning på arbetsmarknaden e år e er a ha slutat i gymnasieskolan, jämfört med dem som har gå studieförberedande program. E år e er gymnasieskolan är det allra vanligast a vara etablerad bland dem som har gå på e mansdominerat yrkesförberedande program. Störst är andelen etablerade bland dem som läst fordonsprogrammet och byggprogrammet. Omkring häl en av de ungdomar som få slutbetyg med grundläggande behörighet från dessa program hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden e år e er gymnasieskolan. Det kvinnodominerade yrkesförberedande program som har störst andel etablerade e er e år är omvårdnadsprogrammet: 42 procent i Halland mot rikets 39 procent. I Skolverkets redovisning sekretessbeläggs uppgi er som baseras på färre än elever vilket påverkar livsmedelsprogrammet samt Interna onal baccalaureate i Halland. (Filtrera enskilda gymnasieprogram och Halland alt. för a rä värde ska visas i stapeldiagrammet).

20 Arbetslöshet år 17 Arbetslöshet 17 Län Östergötlands län Värmlands län Västerbottens län Stockholms län Uppsala län år,6,4 9,9 9,9 9,2 8,8 8,7 8,4 8,1 7,9 7,8 7, 7,2 7, 6,8 6, 6,4 6,2 6,2 6,2 6,1,9 Arbetslöshet (16-64 år) totalt 8-17 (Andel av den registerbaserade arbetskraften) 8,7 8,3 8,4 8, 8, 8 7,7 7,8 7,6 7,3 7, 6,6 6,6 6,7 6,3 6,2 6,2 6,3 6,2 6, 4, Arbetslöshet (16-64 år) efter kön 8-17 Halland (Andel av den registerbaserade arbetskraften) Män Kvinnor Arbetslöshet (16-64 år) är e av de län i som har lägst arbetslöshet. År 17 låg andelen arbetslösa av den registerbaserade arbetskra en på 6,2 procent mot s 7, procent. Halland har också en lägre ungdomsarbetslöshet (18-24 år) än sni et, 8,2 procent mot s 11,7 procent. Arbetslösheten är också högre bland män än bland kvinnor. En förklaring kan vara a män o are arbetar i konjunkturkänsliga branscher som industrin medan kvinnor o are återfinns i offentlig sektor. På nästa sida ser vi a och s kommuner utmärker sig med en låg arbetslöshet både i åldern år och i åldern år ungdomsarbetslöshet ,4 6,7 6,9 6,9 6,8 6, 6, 7,2,8,9 6,7 6,4 6,6 6,6 6,,8,8,8 4,1 3,

21 Arbetslöshet år 17 Arbetslöshet 17 Län Värmlands län Östergötlands län Västerbottens län Uppsala län Stockholms län år 17, 17, 14,3 14, 13,9 13,4 12,9 12,2 12,1 12,1 11,2,8,8,7,4,3 9,6 8,6 8, 8,2 8,2 6,6 Arbetslöshet (18-24 år) totalt 8-17 (Andel av den registerbaserade arbetskraften) 18, 18,3 17,7 17,2 16,2,4, 14, 14,2 13,6 14, 13,3 11, 11,7 9,7,3,4 9,3 8,2 7, Arbetslöshet (18-24 år) efter kön 8-17 Halland (Andel av den registerbaserade arbetskraften) Män Kvinnor Ungdomsarbetslöshet (18-24 år) är också e av de län i som har lägst ungdomsarbetslöshet. År 17 låg andelen arbetslösa av den registerbaserade arbetskra en på 8,2 procent mot s,4. Arbetslösheten är också högre bland män än bland kvinnor. På nästa sida ser vi a och s kommuner utmärker sig med en låg arbetslöshet både i åldern år och i åldern år. 16,4,7,8,9 14,2 13,9,6 12,6 12,8 11,8 11,2 13,4 11,4 8,9 7,6 6,9 9,8 7,8 6, 6,

22 Arbetslöshet år 17 Arbetslöshet 17 Kommun år Arbetslöshet 17 Kommun år Arbetslöshet totalt 8-17 Halland (Andel av den registerbaserade arbetskraften) 11,9 17,4 8,4,6 7, 7,2,4 9,2 6,8 8, 4,8,9 3,2, Arbetslöshet år efter kommun och kön Män 7,9 % 17 Ungdomsarbetslöshet totalt 8-17 Halland (Andel av den registerbaserade arbetskraften) Kvinnor 17 Kvinnor 7, % Män

23 Utanförskap totalt 16 Utanförskap per län Förändring utanförskap från (%) Andel -64 år utanför arbetskraften, långtids-arbetslös/sjukrivna (Ej heltidsstuderande) Län Värmlands län Stockholms län Östergötlands län Uppsala län Västerbottens län 17,4 16,3,2 14, 14, 14,3 14,1 14,1 14,1 14, 13,9 13,7 13,6 12,9 12,9 12,8 12,7 12, 12,1 12, 11,9 11,6 Utrikes 3,6 28,2 26,6 28,3 24,8 26,4 27,9 2,7 28,6 27,1 2,4 23,9 23,7 2,3 28,6 2,1 22,4 24, 24, 24,2 22, 23,6 Län Utrikes -2, -32,7 Stockholms län Västerbottens län Uppsala län Värmlands län Östergötlands län -38,2-19, -,3-17,7-27,2-18,2-19,6-3,1 -,6-8,9-13,2-22,9-16,8-21, -23,4 -,8 -,6-14,8 -,3-19,1-2,9-31,7-3,7-29,6-27,3-26,3-26, -2,7-22,2-21, -21, -21,3-21,2-21, -,9 -,6-16,2 -,8-14,4 -, -8,7 -, ,2 16, 16,9, 16,7 14,9 Mål < 14 % 17,7, 16,9 14,6 17,2 14,7 16,6 13, ,2 13,4,7 12,9 16,7 14,1, 13,2 14, 12, ,4 12, 14,3 12, ,1 12, 13,8 11,9 14 Andel -64 år utanför arbetskraften, långtids-arbetslös/sjukrivna (Ej heltidsstuderande) Halland Kvinnor Män Utrikes Kvinnor Utrikes Män Utrikes 14,1 12, 16 4 Utanförskap Det å onde målet i EU -strategin handlar om utanförskap. EU mäter med mer ekonomiska må medan valt a se ll andelen av befolkningen i åldern -64 år som står utanför arbetsmarknaden (exklusive hel dsstuderande). Annorlunda u ryckt fångar det upp människor som står väldigt långt från arbetsmarknaden. Målet är a andelen lång dssjukskrivna samt lång dsarbetslösa ska vara lägre än 14 procent år. Under 16 var andelen i Halland 12 procent mot s 14,1 procent. Halland har ha en förbä ring av utanförskapet som varit bä re än sni et totalt se och den mest påtagliga förbä ringen bland länen när det gäller utrikes födda, -32,7 procent. Den sjunkande trenden kan också ses i övriga och för befolkningen med utrikes bakgrund. Utanförskapet är trots det högre bland befolkningen som är utrikes född, speciellt för kvinnor. 3 Mål < 14 %

24 Utanförskap totalt 16 Utanförskap 16 Kommun,2 14,8 13, 13,2 12, 11, 9,2 Utrikes 2,8 27,1 26,8 24,4 24,2 23,1 19,3 Förändring utanförskap från (%) Kommun -32, -31,2-2, -24,7-19, -18,2-14, 12, Utrikes -34,6-21,1-32,7-37,3-3,1-26, -13, -1,3 Andel -64 år utanför arbetskraften, långtids-arbetslösa/sjukskrivna (Ej heltidsstuderande) mål <14 % Andel -64 år utanför arbetskraften, långtids-arbetslösa/sjukskrivna (Ej heltidsstuderande) mål < 14 % 16 Andel -64 år utanför arbetskraften, långtids-arbetslösa/sjukskrivna (Ej heltidsstuderande) Utrikes födda Kvinnor mål <14 % Män mål <14 %

25 Utanförskap 16 7,2 Kust 22,4 Kommun Alla Andel -64 år utanför arbetskraften 16 (Långtids-arbetslösa/sjukskrivna, ej studerande) Bygdtyp Antal distrikt 99 Kust Män 13,4 % 3 Ökning av utanförskap. Distrikt över Index 14= 16 Utanförskap 16 efter distrikt Inland 3 Utanförskap Kvinnor 16 Inland Jälluntofta 2 Gunnarsjö Askome Köinge Torup Knäred Karl Gustav Krogsered Fagered Abild Hasslöv Hishult Gällared Färgaryd Okome Stafsinge Svartrå Dagsås Stamnared Sibbarp Getinge s Martin Luther Eftra Alfshög Kinnared Kvinnor 14,8 % Skällinge Femsjö Grimeton Slättåkra Gödestad Spannarp Kvibille Frillesås Sällstorp Ränneslöv Asige Tölö Enslöv Holm Vapnö Gunnarp Valinge Fjärås Breared Idala Övraby Förlanda Träslöv Drängsered Källsjö Vallda Rävinge Nösslinge 2 Utanförskap Män 16 Utanförskap distrikt Antal distrikt över -medel Ökning av utanförskap Bygdtyp Antal > 14 % Fördelning % Bygdtyp Antal över Index 14= Fördelning % Inland 27 87,% Inland 38 76,% Kust ,9%,% Kust 12 24,%,% 31 av 99 distrikt i Halland klarade inte år 16 EU -målet a andelen lång dssjukskrivna samt lång dsarbetslösa ska vara lägre än 14 procent år. 27 distrikt i inlandet och 4 distrikt vid kusten. Distrikten i det gula området i diagrammet visar a utanförskapet är mer förekommande bland kvinnor än män. I drygt häl en av länets distrikt ökade andelen -64 åringar som står utanför arbetsmarknaden, 38 i inlandet och 12 vid kusten. (I tabellen med bygdtyp: klicka på en radrubrik så visas valda distrikt sam digt som sta s ken filtreras i övriga tabeller. Eller använd dragreglaget för a filtrera distrikt).