Lokalt IT-infrastrukturprogram

2002-04-04/ rev 2004-08-20 Lokalt IT-infrastrukturprogram för Umeå kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING...3 1.1 Sammanfattning av programmet...3 1.2 IT-kommissionens vision...4 1.3 Regeringens bredbandssatsning...4 2 SYFTET MED PROGRAMMET...5 3 KOMMUNENS ORGANISATION FÖR IT INFRASTRUKTURFRÅGOR...5 3.1 Allmänt...5 3.2 Umeå tätorter...6 3.3 Bredbandsgruppens organisering och arbetsuppgifter...8 3.4 Umeå kommuns uppdrag till Umeå energi att anlägga kanalisation och fiber...9 3.5 Utbyggnad på landsbygden...9 4 BESKRIVNING AV KOMMUNEN...11 4.1 Befolkning...11 4.2 Näringsliv...11 4.3 Stora fastighetsägare/områden struktur...11 4.4 Offentlig service...12 4.5 Politiska mål...12 4.6 IT Infrastrukturpolicy...12 5 BEFINTLIG INFRASTRUKTUR...12 5.1 Kommunägt nät...12 5.2 Andras nät i kommunen...13 5.3 Noder...14 5.4 Kapacitet...15 5.5 Operatörer och tjänsteutbud...15 6 VAR BYGGER MARKNADEN...16 7 PRINCIPER FÖR KOMMANDE NÄT...17 7.1 Öppenhet...17 7.2 Valfrihet av tjänsteleverantörer och tjänster...17 7.3 Undvikande av monopol...18 7.4 Prisstruktur...18 7.5 Säkerhet, redundans...19 7.6 Drift, operatörsskap och kundkontakter...19 7.7 Analys av tekniska lösningar...19 7.8 Miljöpåverkan...20 8 SAMORDNING...21 8.1 Nationell och regional nivå...21 8.2 Kommunal nivå...21 8.3 Totalförsvarets krav...21 9 MÅLNÄTET 2010...22 9.1 Prioriterade stråk inom kommunen...23 9.2 Prioriteringar...24 9.3 Samverkan med närbelägna kommuner...24 9.4 Länsövergripande nät...25 10 GENOMFÖRANDE...26 10.1 Utbyggnadsplan 2000 2004...26 10.2 Kartbilder...26 11 ÄGANDESKAP...26 12 EKONOMISKA ANALYSER OCH ÖVERVÄGANDEN...27 13 ORDLISTA OCH DEFINITIONER...28 Bilaga 1 Förteckning av orter inom Umeå kommun Bilaga 2 Större arbetsgivare inom Umeå kommun Bilaga 3 Karta över Umeå kommun Bilaga 4 Kartor över skolorter 2

1 SAMMANFATTNING 1.1 Sammanfattning av programmet IT-infrastrukturuppbyggnaden, d.v.s. satsningen på bredbandskommunikation, är en viktig utvecklingsfråga på lokal, regional och nationell nivå. För att kunna ta del av det statliga stödet så krävs att kommunen har en IT-infrastrukturprogram. Detta IT-infrastrukturprogram ska övergripande beskriva Umeå kommuns arbetssätt med IT-infrastrukturfrågor. Av Umeå kommuns invånare så bor 77-84% i orter som bedöms intressanta för utbyggnad av bredband på kommersiella villkor. Grupper av orter Kommersiellt intressanta orter Umeå tätort, Holmsund Gränsfall för kommersiellt intresse Sävar, Obbola, Hörnefors Orter med 200-2000 invånare Antal innevånare Ackumulerad andel av kommuninnevånarna 79 900 77 % 7 700 84 % 8 300 92 % Orter med 50-200 invånare 3 500 95 % Glesbygd med enstaka hus eller orter med mindre än 50 invånare 5 000 100 % Umeå tätort befinner sig i en tätposition i Sverige när det gäller fast anslutna till Internet. Umeå kommun har gett Umeå Energi i uppdrag att bygga ut kanalisation och fiber i Umeå centralort, Sävar, Holmsund, Obbola och Hörnefors. Fiber skall konkurrensneutralt hyras ut till alla operatörer, dessa kompletterar med aktiv utrustning och levererar olika tjänster till slutkunder. Som exempel på denna typ av operatör kan nämnas Bredbandsbolaget. Umeå Energi kommer även att tillhandahålla ett öppet stadsnät UmeNet där alla tjänsteleverantörer kan ansluta sig tjänsteneutralt. Med denna satsning nås 84% av kommuninvånarna. För att stimulera utbyggnaden av IT-infrastruktur så ger staten stöd för utbyggnad av nät. Det krävs dock en egen finansiering från kommunen och kunderna för att erhålla stödet. Vidare ska de nya förbindelser som byggs uppfylla ett antal villkor för att vara stödberättigade. Utbyggnaden av IT-infrastruktur inom Umeå kommun sker i första hand utifrån efterfrågan och finansiering från användarna (kunderna), dvs marknadsstyrt. Kommunen och staten kan eventuellt bidra med stöd till utbyggnaden. Prioritering av stöd till utbyggnader görs till orter med: Skolor och offentlig sektor Näringsliv med behov av IT Orter och IT-stråk som bidrar till utbyggnad av huvudstråk för ITinfrastrukturen 3

Prioritering görs av utbyggnader som ger hög kapacitet och som har lång livslängd, t.ex. fiber. Kommunens översiktplanearbete kommer att kompletteras med planering av ITinfrastrukturen. Bland annat så integreras en fördjupad översiktsplan för ITinfrastrukturen med kommunens långsiktplan ÖPL 98. Kommunens organisation för att hantera planeringen med samråd beskrivs i detta program. Bl.a. bildas en bredbandsgrupp som kommer att arbete med komplettering av översiktsplanen med avseenden på IT-infrastrukturplaneringen. KS ÖPL-gruppen Tätorterna Bredbandsgruppen Landsbygden Umeå Energi IT-kontoret Marknaden Byarnas intresseföreningar Byanätverket Resurscentrum, opartisk rådg Marknaden Figur 1. Ovanstående figur visar övergripande ansvaret för utbyggnad av IT-infrastrukturen i tätorter och landsbygd. 1.2 IT-kommissionens vision IT-kommissionen, som är en statlig kommitté tillsatt av regeringen i syfte att vara regeringens rådgivare i IT-frågor, presenterade 1999 en vision om en framtidssäker ITinfrastruktur för Sverige. Visionen omfattade två delar. Den första delen är ett finmaskigt fiberoptiskt nät som når alla invånare i Sverige senast 2005. Det fiberoptiska nätet skall, enligt IT-kommissionen, finnas tillgängligt inom 100 m från alla byggnader. Den andra delen i visionen är att operatörer i konkurrens ska leverera en grundtjänst för fast anslutning till Internet 1.3 Regeringens bredbandssatsning Riksdagen har beslutat att det IT-politiska målet är att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86, den s.k. IT-propositionen, bet. 1999/2000:TU9, rskr 1999/2000:256). I IT-propositionen uttalade regeringen att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren borde få tillgång till ITinfrastruktur. Utifrån IT-propositionen och riksdagens beslut som grundval har 4

stödinsatser utformats, i första hand inriktade mot landsbygd och glesbygd (lagen 2000:1335 om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät samt förordningarna 2000:1469 och 2001:350). Skälet till stöden är att marknadskrafterna i landsbygd och glesbygd inte bedöms vara tillräckligt starka för att en utbyggnad verkligen skall ske i alla delar av landet. För att dessa stödinsatser skall få avsedd effekt måste dock aktörerna på nätmarknaden kunna utgå från att det åtminstone vid slutet av 2002 kommer att finnas goda möjligheter att ansluta ett lokalt nät till ett nationellt stomnät. Regeringen uppdrog den 17 augusti 2000 åt Affärsverket svenska kraftnät att bygga ut ett stomnät med hög överföringskapacitet mellan alla kommuner. Målet var att utbyggnaden skulle ske i sådan takt att alla kommunhuvudorter i december 2002 skulle vara anslutna till ett sådant landsomfattande nät. Förutsättningar borde därigenom skapas för så långt möjligt avståndsoberoende priser i landet. Utbyggnaden skulle genomföras genom installation av optokabel på det egna stamnätet. Utbyggnaden skulle ske på marknadsmässiga villkor. Nätkapacitet i form av s.k. svart fiber skulle upplåtas på marknadsmässiga villkor. Utbyggnaden skulle finansieras genom Svenska kraftnäts egen försorg. Där det behövdes skulle Svenska kraftnät samråda med andra aktörer på marknaden. Sedan propositionen i mars 2000 och uppdraget till Svenska kraftnät i augusti samma år, har emellertid förutsättningarna för en snabb utbyggnad kraftigt förändrats. Marknadsaktörernas intresse har sjunkit väsentligt. Med den uppläggning som stödformerna givits, bygger utnyttjandet av stöden dessutom på att kommunerna har ett stort intresse av att medverka, såväl i form av planering som i upphandling och eventuellt i eget nätägande. 2 SYFTET MED PROGRAMMET Syftet med programmet är att skapa ett strukturerat angreppssätt för att tidigt få en klar bild av en framtida IT-infrastruktur. Genom att forma ett målnät, dvs en bild av hur ITinfrastrukturen kommer att se ut om 5 år, blir det möjligt att åstadkomma prioritering, samordning, kostnadsbesparing och därmed ett bättre nät. Programmet är ett strategi- och policydokument och ska inte lösa teknikfrågor av detaljkaraktär, finansieringsfrågor eller upphandlingsfrågor. Programmet behandlar ITinfrastruktur på samma strategiska sätt som övriga långsiktiga frågor hanteras i kommunal översiktsplanering. 3 KOMMUNENS ORGANISATION FÖR IT INFRASTRUKTURFRÅGOR 3.1 Allmänt Umeå kommuns skall uppnå målen för IT-infrastrukturutbyggnaden genom att: Ta planeringsansvaret för utbyggnaden inom kommunens gränser Samverka med infrastrukturbyggare inom kommunen, regionen och länet, t.ex. Umeå Energi (el, fjärrvärme), UMEVA (Vatten, avlopp), Vägverket m.fl. För Umeå tätort, Sävar, Holmsund, Hörnefors har avtal om utbyggnad av kanalisation och fiber tecknats med Umeå Energi. 5

För landsbygden ger draghjälp till marknaden genom anslutning av varje skola med fast anslutning. Vidare kan orter på landsbygden ansöka om kommunalt och statligt stöd för utbuggnaden. IT-kontoret är pådrivande Lokala intresseföreningar i byarna kan få stöd så att funktionella IT-lösningar kan uppnås för landsbygden Kommunen etablerar resurscenter för där intresseföreningar i byarna kan få stöd och opartisk rådgivning för utbyggnad av IT-infrastruktur. Kommunens byanätverk kommer att vara det ett viktigt nätverk där byarna kan utbyta erfarenhet, kommunen lämnar information, ger stöd och opartisk rådgivning. KS ÖPL-gruppen Tätorterna Bredbandsgruppen Landsbygden Umeå Energi IT-kontoret Marknaden Byarnas intresseföreningar Byanätverket Resurscentrum, opartisk rådg Marknaden Figur 1. Ovanstående figur visar övergripande ansvaret för utbyggnad av IT-infrastrukturen i tätorter och landsbygd. 3.2 Umeå tätorter IT-infrastrukturutbyggnaden integreras i det övriga kommunala arbetet. I figur 1 visas arbetsuppgifter som hanteras av respektive förvaltning inom kommunen samt uppgifter för samordnings och planeringsgruppen för Umeå tätorter (Bredbandsgruppen). Inom Umeå tätorter så har Umeå Energi i uppdrag av Umeå kommun att svara för utbyggnad av kanalisation och fiber. Denna fiber hyrs av organisationer eller operatörer som erbjuder slutkunder kapacitet och tjänster. Umeå Energi levererar även kapacitet till slutkunder, detta i konkurrens med övriga operatörer. 6

Planerande, övergripande Bredbandsgruppen - Planeringsgrupp och samordnings-grupp - Tar fram idealplan för tätorten - Uppdatera lokal ITinfrastrukturplan IT kontoret - Bevakar bidragsmöjlighter för utbyggnader - Samordnar och anskaffar kommunintern kommunikation - Tar fram prioriteringsförslag på fördelning av pengar - Tar emot bereder bidragsansökning - Initierar projekt för utbyggnader av bredband - Gatu, park - Grävtillstånd - Reserverar stråk för grävning Stadsbyggnad - reserverar och beviljar bygglov för byggnader för sammankoppling, mastplatser Brandförsvaret - hyr ut mastplatser Miljö - bevakar miljöaspekter, t.ex. konsekvenser av utbyttnad av luftbaseradata och telekommunikation Detaljplanering och utförande Umeå Energi - Utbyggander i Umeå tätorter - Samråder och planerar med grävande enheter, Vatten, avlopp, el, fjärrvärme, vägbyggare - Hyr ut fiber till operatörer, konkurrens-neutralt Marknaden 7

Figur 2. Figuren visar vilka organisationer som ansvarar för planering och utförande i Umeå tätorter. Idag är frågan förankrad att IT-infrastrukturerna i en kommun utgör en del av de tekniska försörjningssystem som skall inordnas i den kommunala översiktsplaneringen. Därför pågår under år 2001 en definiering hur arbetet skall bedrivas och den första idealplanen för IT-infrastrukturen beräknas vara klar första kvartalet 2002. IT-infrastrukturen kommer att integreras med långsiktsplanen ÖPL98 liksom anpassning skall ske till övriga förekommande fördjupade planer. Kommunen skapade under 2001 en bredbandsgrupp. Bredbandsgruppen har som uppdrag att svara för den kommunala översiktplanen inom IT-området se nedan. Organisatoriskt hamnar den under tekniska nämnden men är personsammansatt av resurser från ett flertal förvaltningar. 3.3 Bredbandsgruppens organisering och arbetsuppgifter Bredbandsgruppen skall svara för översiktlig planering av den kommunala ITinfrastrukturplanen både markbunden (ledningar) och mobil (luftburen). Behoven av mobil (luftburen) kommunikation ökar, t.ex. ULTRAs bussar är utrustade med datorer som kräver mobil kommunikation. I bredbandsgruppens arbetsuppgifter ingår att följa hälso- och stadsbildseffekterna av luftburna system som kräver master och antenner i stor omfattning. Umeå kommun ger bredbandsgruppen uppdraget att hålla samråds- och planeringsmöten med de intressenter som behöver nyttja de IT-infrastrukturer som finns eller behöver etableras. Samrådsprocessen genomföres med de olika aktörerna vilka också varierar över tiden: Markbundna anläggande aktörer Luftburna anläggande aktörer Kommunikationsoperatörer Tjänsteleverantörer Slutkunder näringsliv Slutkunder privat Slutkunder inom myndighet och annan offentlig inrättning Bredbandsgruppen inom Umeå kommun får följande sammansättning med en representant från vardera: Tekniska kontoret gata / parkenheten IT-kontoret - infrastrukturenheten Stadsledningskontoret - planeringsenheten Stadsbyggnadskontoret byggnadslov Representant utsedd av kommundelsförvaltningarna brukarrepresentant och landsbygdsfrågor. 8

Bredbands grupp Operatörer Telia Tele 2 Utfors Song (Tele1) LCO BoNet Umdac Luftburna Anläggare Teracom Europolitan Telenordia Telia Quadracom Utfors Brandförsvaret Markbundna anläggare Umeå Energi UMEVA Tekniska kontoret Telia- Skanova Vägverket Vattenfall Banverket Kunder Näringsliv Universitet Landsting Myndigheter Organisationer Medborgare Tjänsteleverantörer Figur 3. Figuren visar vila aktörer som ingår i det samråd som bredbandsgruppen genomför för Umeå tätorter. Arbetet inledningsvis består i att formulera en fördjupad översiktsplan för ITinfrastrukturen i de största tätorterna och genomföra detta till en fastställd plan 3.4 Umeå kommuns uppdrag till Umeå energi att anlägga kanalisation och fiber Umeå kommun har gett det kommunala bolaget Umeå Energi uppdraget att med ensamrätt förlägga kanalisation och fiber i Umeå tätorter. I dessa orter bor 84% av kommuninvånarna. Umeå Energi skall hyra ut fiber och kanalisation. Uthyrningen skall ske konkurrensneutralt med bl.a. en öppen prislista. Telia och i huvudsak dess bolag Skanova har sedan lång tid ett avtal med kommunen att för egen del anlägga kanalisation för IT-infrastruktur. Detta avtal är uppsagt (nov 2001) men gäller minst 2 år framåt. Innehållet i det nya avtalet kommer att fastställas i samband med nya avtalsförhandlingar. 3.5 Utbyggnad på landsbygden Utbyggnaden av IT-infrastruktur på landsbygden skall bygga i första hand på ett lokalt engagemang, initiativ och finansiering. 9

Kommunens IT-kontoret har ansvaret att stimulera utbyggnaden, bereda ärenden för politiska beslut, gå ut med ansökningar där intresseföreningar i byarna kan söka bidrag och prioritera ansökningar. IT-kontoret skall vidare ta fram förslag på utbyggnad och finansiering av ortssammanbindande nät. Umeå kommun kommer att etablera resurscentra där intresseföreningar i byar/orter till låg kostnad eller gratis kan få stöd och opartisk rådgivning. Umeå kommun planerar att själv driva projekt för att prova nya arbetssätt eller tekniker. Under åren 2000 2002 genomförs det så kallade ETTAN projektet som innebär utbyggnad av IT-infrastruktur i fem orter. Umeå kommun har ett byanätverk där det finns en representant från varje by/ ort. Byanätverket leds av en representant från Umeå kommun. Utbyggnaden av ITinfrastrukturen kommer att vara ett viktigt tema i byanätverkets arbete. I byanätverket så kommer deltagarna att utbyta erfarenheter, kommunen lämnar information, inbjudna specialister/ leverantörer ger information. Genom den diskussion som uppstår i byanätverket får Umeå kommun synpunkter på vad kommunen kan göra för att underlätta för byarna/ orterna. Planerande, stödjande, rådgivande, samordnande Bredbandsgruppen IT-kontoret Intresseföreningar i byarna Resurscentra som ger opartisk rådgivning Umeå kommuns Byanätverk Detaljplanering och utförande 10 Marknaden Intresseföreningar i byarna IT kontoret Projekt för utbyggnad till landsbygd

Figur 4. Figuren beskriver organisation och ansvar för utbyggnaden av IT-infrastruktur på landsbygden. 4 BESKRIVNING AV KOMMUNEN 4.1 Befolkning Umeå är norra Sveriges befolkningsrikaste kommun med drygt 103 000 invånare. Orterna inom Umeå kommun kan grovt grupperas i fem huvudgrupper där den första gruppen är kommersiellt intressanta orter enligt bredbandsutredningen definition. I tabellen nedan framgår att 77-84 % av Umeå kommuns befolkning bor i sådana orter. Grupper av orter Kommersiellt intressanta orter Umeå tätort, Holmsund Gränsfall för kommersiellt intresse Sävar, Obbola, Hörnefors Orter med 200 2 000 invånare Antal innevånare Ackumulerad andel av kommuninnevånarna 79 900 77 % 7 700 84 % 8 300 92 % Orter med 50 200 invånare 3 500 95 % Glesbygd med enstaka hus eller orter med mindre än 50 invånare 5 000 100 % Se bilaga 1 för ytterligare information. Umeå kommun har en låg medelålder på invånarna och hög Internetanvändning jämfört med andra kommuner i Sverige 4.2 Näringsliv Näringslivet i kommunen består av ett antal större företag bl.a. Volvo Lastvagnar, SCA och Ålö Maskiner. För företag inom data och IT-området har både skett nyetableringar och tillväxt av befintliga företag de senaste åren. De flesta arbetsställena, och de större, finns i Umeå centralort, Sävar, Holmsund/ Obbola eller Hörnefors. I bilaga 2 redovisas några av de större arbetsgivarna. I de mindre orterna finns i huvudsak småföretag, t.ex. åkerier, jordbruk, snickerier, mekaniska verkstäder, butiker. 4.3 Stora fastighetsägare/områden struktur I Umeå tätort finns bl.a. det kommunala bostadsbolaget Bostaden AB och bostadsrättsföreningen inom HSB och Riksbyggen. Utöver detta finns privata fastighetsägare till hyreshus, privata småhusägare. 11

I Sävar tätort finns privata villor men även Bostaden AB, HSB och Riksbyggen. I Holmsund och Obbola finns Holmsundsbostäder och privata villor. I Hörnefors finns Hörneforsbostäder samt privata villor. 4.4 Offentlig service Landstinget har verksamheter på följande platser inom kommunen. - Norrlands universitetssjukhus - Vårdcentraler i Umeå centralort, Sävar, Holmsund, Hörnefors - Tandvårdscentraler i Umeå centralort, Sävar, Holmsund, Hörnefors Fyra stycken kommunala gymnasieskolor finns i Umeå centralort. Övriga skolorter framgår av bilaga 1. Bibliotek finns i Umeå centralort, Sävar, Holmsund, Obbola och Hörnefors. Umeå universitet har ca: 25 000 studenter. Det finns en folkhögskola i Strömbäck 4.5 Politiska mål Kommunens övergripande målsättningar, och den omvärldsanalys som gjorts, påverkar i betydande grad kommunens mål och handlingsplaner för IT-användningen. Umeås övergripande långsiktiga mål är: Höja attraktionskraften och vidareutveckla Umeå till en av de mest dynamiska kommunerna i Europa. Utveckla Umeå mot en god och långsiktig hållbar livsmiljö för boende, arbete, fritid och näringslivsutveckling. En miljö som präglas av jämställdhet, mångfald och tillgänglighet för alla kommunens invånare. Stärka Umeå som kraftcentrum i Norrland för utveckling av dynamiskt näringsliv, kvalificerad utbildning, forskning och vård, rikt och nyskapande kulturliv samt goda fysiska och elektroniska kommunikationer. Sysselsättningstillväxten ska vara sådan att kvinnor och män kan arbeta i lika omfattning och förvärvsfrekvensen ligga kvar på fortsatt hög nivå. Den långsiktiga planeringen bör inriktas på att nå en genomsnittlig befolkningstillväxt på 800 1000 personer per år med mål att nå 150000 invånare senast 2050. 4.6 IT Infrastrukturpolicy Umeå kommun skall verka för att alla hushåll, företag och organisationer ska kunna erbjudas en fast anslutning till Internet enlighet med de intentioner som uttrycks i den statliga infrastrukturutredningen från år 1999. Detta innebär fast anslutning till Internet med en kapacitet på minst 5 mbit/s. 5 BEFINTLIG INFRASTRUKTUR 5.1 Kommunägt nät Det kommunala nätet för IT-infrastrukturen ägs helt av det kommunala bolaget Umeå Energi och dess bredbandsbolag UmeNet. Stadsnätet kallas också för UmeNet och ger 12

under detta produktnamn möjlighet att hyra olika typer av kommunikationstjänster från kanalisation, fiber och kapacitet. UmeNet finns idag med god yttäckning inom den centrala tätorten med över 25 mil optofiberkabel. Kanalisationen för fiber är planerad för möjligheten att till kunder erbjuda redundant kanalisation eller fiber. Detta gäller för huvudringen (stadsringen) och för de stadsdelsringar som etablerats. Företag, villaföreningar, bostadsrättsföreningar och enskilda kunder inkopplas via enskild kanalisation till närmaste brunn på stadsdelsringen för vidare anslutning i stadsdelsnoden. I samband med Ettan-projektet (ortsnäten) har det etablerats kommunala nät i de yttre tätorterna Sävar, Holmsund/Obbola, Hörnefors och Ersmark. Kanalisation och fiber är här förlagd i en slinga i samhället för att optimalt täcka upp så många hushåll, företag och offentliga inrättningar som varit möjliga med de tillgängliga medlen. Projektet är ännu inte avslutat men det är planerat att UmeNet tar över ägande och drift av nätet. Det andra Ettan-projektet (ortssammanbindande nät) är fortfarande i startfas och kommer att upphandlas jan-feb 2002 för utförande före halvårsskiftet 2002. Kommunens interna IT-infrastruktur för den egna administrationen och skolorna bygger på förhyrda ledningar (koppar och fiber) eller förhyrda radiolänkar. Leverantörer för dessa har varit Telia och UmeNet. 5.2 Andras nät i kommunen 5.2.1 Telia (Skanova) Telias bolag för IT-infrastruktur (Skanova) innehar den största mängden av koppar och fiberledningar som finns förlagd i Umeå kommun. Skanova har också den största yttäckningen såväl inom tätorter som kommunens yttre delar tack vare det långvariga uppdraget att tidigare att etablera telefoni. Den kontinueliga uppgraderingen av nätet för att möta de allt större kommunikationsbehoven har inneburit att fiberlösningar installerats i befintliga kanalisationer eller nedgrävning på fjärrlänkar. Skanovas nät utgör sedan plattformen för Telias olika bolag och dess möjligheter att paketera olika typer av IT-tjänster. Vad det gäller IT-kommunikation som erbjudes så kan uppräknas några av tjänsterna såsom svartfiber, ISDN, ADSL, radiolan mm. 5.2.2 Banverket Banverkets förläggning av fiber i banvallen har gett möjlighet för tex Tele2 att erbjuda kunder fjärrförbindelser inom kommunen och till andra regioner. Banverkets fiber är inom kommunen förlagd i banvallen efter sträckan Vännäs-Holmsund. 5.2.3 E4-konsortiet Det sk E4-konsortiet (Tele 1, Telia och Utfors) etablerade tomrörskanalisation efter norrlandskusten 2001. Dragningen genom kommunen följde E4 norrifrån via Sävar till Umeå men går därefter väg 122 via Hössjö till Nordmaling. Vardera disponerar de tre aktörerna 2 st tomrörsslang den aktuella sträckningen. På sträckan Umeå centrum och 13

till Hössjö så har kommunen via UmeNet samförlagt tomrör för framtida behov i den aktuella kabelgraven. Hur kanalisationen idag är nyttjad är idag okänt men det anses att Vattenfall köpt rätten från Tele1 att disponera en slang och att dom också dragit fiber hösten 2001. 5.2.4 Svenska kraftnät Via det uppdrag som regeringen givit Svenska kraftnät att ansluta alla kommunhuvudorter i Sverige med ny fiber så har Vattenfall fram tills nu anslutit Umeå. Den andra etappen av uppdraget som enligt tidigare skiss innebar att inlandets kommunhuvudorter anslöts är ännu inte slutförd. Då denna andra etapp blir klar så bör ett stort antal nya orter inom kommunen få möjlighet till fiberanslutning eftersom dessa orter passeras på vägen. Men detta beror på hur den andra etappen genomföres om detta sker via vägar eller via kraftledningsgator. Kommunen har för Vattenfall pekat ut de avgreningspunkter som kan tänkas finnas behov av i framtiden. Det råder dock viss oklarhet om vilket uppdrag som Vattenfall har idag från Svenska kraftnät. 5.2.5 Sky-Net Via etablerade radionoder kan Sky-Net erbjuda bredbandskapacitet inom den centrala tätorten via egna anläggningar. 5.2.6 Worldnet Via etablerade radionoder kan Worldet erbjuda bredbandskapacitet inom den centrala tätorten samt i Holmsund/Obbola via egna anläggningar. 5.2.7 Arrowhead Det till Vattenfall 100 % ägda dotterbolaget Arrowhead förvärvade under 2001 50 % av Vattenfalls regionala fibernät och stamnät. Detta betyder att också Arrowhead är innehavare av egen infrastruktur. Arrowhead bygger även radiolan-lösningar men frågan är om det finns inom Umeå kommun. 5.2.8 Obbit Infrastrukturdelen i Obbit/Daydream har flyttats över till Sky-Net. Den del som kvaligger i Obbit saknar idag egen infrastruktur. 5.2.9 Bostadsbolag och Bostadsrättsföreningar Den IT-infrastruktur som installeras inom bostadbolagen, bostadsrättsföreningar eller inom samfälld mark/anläggning kan vara ganska stora fastighetsinstallationer. Dessa kan också ha mer eller mindre struktur av fjärranslutning. En ungefärlig dagsstatus över den aktuella installerade IT-infrastrukturen inom Umeå kommun: 5.3 Noder 14

5.3.1 UMDAC s DMZ-nod UMDAC s DMZ-nod etablerad i Umeå för att underlätta för företag och organisationer att kommunicera lokalt med varandra samt för trafik till universitetsnätet (SUNET) och till Internet har varit en förutsättning som motiverat den lokala IT-infrastrukturutbyggnaden. En bidragande orsak här är att den lokala trafiken är kostnadsfri för kunderna. Anslutningen till DMZ sker vanligen via förhyrd fiber men även via hyrda seriella förbindelser eller via det regionala nätet AC-net är möjligt. 5.3.2 Telias nod Kunder hos Telia anslutes i Telias närmaste peeringpunkt i Stockholm. Ambitioner finns att tillåta lokal peering men inget är ännu klart med detta. 5.3.3 Noder i Umeå kommuns stadsnät Övriga noder i stadsnätet utgöres av de planerade teknikhus som skall etableras i stadsnätet. Dessa lokalnoder är endast lokala sammanbindningspunkter för att ge de lokala tjänsteoperatörerna en lösning för lokalfrågan vid etablering och att kunna erbjuda inkopplingar nära kunderna. Planerade teknikhus återfinnes idag planerade i Umestan byggnad C samt till Bibliotekshuset Idun. 5.4 Kapacitet Internetkapacitet finns att tillgå för extern trafik från de olika ISP. De största (nov 2001) är: Telia Tele2 Bredbandsbolaget Song Network SUNET (ej externtillgänglig) 5.5 Operatörer och tjänsteutbud De lokala operatörer / aktörer som vidareförsäljer kapacitet och tjänster till kunder ger nedan angivna lista endast en vägledning till: Telia AC-Net LCO BoNet Bredbandsbolaget Obbit Worldnet UmeNet Tele2 Utfors Song Networks Arrowhead Sweden Online Comhem Senda 15

Telenordia Mfl Tjänsteutbudet utgöres idag huvudsakligen av internetkapacitet och nära tillhörande tjänster för DNS, mail, WEB, news och WEB-hotell. Andra tjänster som finns på försök men inte ännu slagit igenom kommersiellt är IP-telefoni och videotjänster. Det är att observera att en lista som ovan är väldigt rörlig till sitt innehåll och kan snabbt ha avgående eller tillkommande operatörer och tjänster. 6 VAR BYGGER MARKNADEN Det finns tydliga skillnader mellan de delar av kommunen som motsvarar kommersiellt intressanta områden (tätorter) eller de delar som inte är detta (landsbygd) i synsättet var marknaden bygger IT-infrastrukturer. Det finns dessutom en över tiden och fram och tillbaka flytande gråzon för var dessa olika områden finns för stunden. Genom det uppdrag från kommunen till dess bolag Umeå energi (UmeNet) att förlägga kanalisation och fiber inom Umeå tätorter så utgöres därmed de anläggande aktörerna av UmeNet tillsammans med Telia (Skanova). Den enligt avtal reglerade ganska fria rätten för Telia (Skanova) att förlägga kanalisation och fiber bygger på ett löpande avtal som egentligen berör teleledningar i och över kommunens mark. Avtalet är nu uppsagt men är gällande tom 2003. Marknaden som efterfrågar kanalisation och fiber vänder sig därför till UmeNet som bygger efterfrågestyrt. Inom Umeå centralort sker idag en förtätning av kanalisation och fiber genom den etablering av Fjärrkyledistribution som skett under 2001. I stadsdelar där fjärrvärme har byggts ut har samförlagts kanalisation med / utan fiber och där fjärrvärmekunder erbjudes ett paket med värme + IT. Song Networks (Tele1) har detaljplanerat den centrala stadskärnan och tecknat avtal om fiberingång till fastigheter som innehåller kommersiella affärslokaler. Pga nedprioritering så har i stort sett ingen praktisk förläggning etablerats av denna plan. Bredbandsbolaget och LCO BoNet erbjuder interna fastighetsnät och har etablerat sådana i stor omfattning inom kommunen. ADSL-tekniken har ett fortsatt starkt grepp i Umeå och här återfinnes Telia, LCO Bonet och Telenordia som paketförsäljare. Vattenfall connection i samverkan med Arrowhead har etablerat den E4-fiber som skulle etableras inom ramen för det statliga uppdraget till Svenska Kraftnät. Fiber kommer in norrifrån via Sävar till Umeå och går sedan söderut till Nordmaling via väg 122 (över Hössjö). Etablering av fibern har inte skett i med den omfattning av avgreningspunkter (AGP) som kommunen önskade och rekommenderade under förplaneringen tillsammans med Vattenfall AB. 16

Marknadsetablering av radiobaserad bredband inom kommunen är betydande med UmeNet och deras tjänstepaket UmeNet.lite som den stora aktören. Radionät har också etablerats av SkyNet och Orexis. Dessa radionät finns företrädesvis inom centralorten men också i tex Obbola, Sävar och Hörnefors. Umeå kommun ingick hyresavtal på radiobaserad bredband till 11 st skolorter under 2000 där ledig överkapaciteten blev disponibel för tjänsteförsäljning. Denna infrastruktur anlades också av UmeNet. Marknaden i form av byanläggande förekommer i stort sett inte i Umeå kommun. Några exempel på långt gången förplanering för eget anläggande av IT-infrastrukturen har skett i Stöcke by, Sörmjöle by och Botsmark by. 7 PRINCIPER FÖR KOMMANDE NÄT 7.1 Öppenhet 7.1.1 Umeå tätorter Umeå kommun har uppdragit till det kommunala bolaget Umeå Energi om utbyggnad av fiber och kanalisation inom Umeå tätorter (centrala Umeå, Sävar, Holmsund, Obbola, Hörnefors). Alla som önskar skall erbjudas en Umeå Energi skall erbjudas en anslutning. Uthyrning av fiber och kanalisation skall ske konkurrensneutralt, prislistan skall vara öppen. Operatörer på marknaden kan hyra svartfiber och skapa nät där de erbjuder sina kunder olika tjänster, t.ex. Bredbandsbolaget. Umeå Energi kommer dessutom att på kommersiella villkor inom Umeå tätorter erbjuda kunder att hyra kapacitet i ett öppet nät UmeNet. Detta kommer att ske i konkurrens med övriga operatörer som säljer kapacitet. 7.1.2 Landsbygden Umeå kommun kommer att verka för att de ortssammanbindande nät som byggs till orter på landsbygden blir öppna. Med detta avses att olika operatörer, byaföreningar skall kunna bygga och ansluta sina nät på lika villkor. Kommunen kommer att verka för att de nät som byggs i olika orter blir öppna så att olika tjänsteleverantörer kan ansluta sig till näten på lika villkor. Kommunen kan påverka genom att ställa krav på öppenhet vid beviljande av kommunala bidrag till nät. 7.2 Valfrihet av tjänsteleverantörer och tjänster 7.2.1 Umeå tätorter I Umeå tätorter så kan större operatörer, t.ex. Telia, Song eller Utfors hyra svartfiber och sedan förpacka tjänster och kapacitet. Kunden kan då vända sig till en operatör och köpa dennes tjänster. 17

UmeNet kommer dessutom att tillhandahålla kapacitet i ett öppet nät (UmeNet) där tjänsteleverantörer kan ansluta sig på lika villkor. Målsättningen är att många tjänsteleverantörer skall ansluta sig till nätet. Målsättningen är att hitta tjänsteleverantörer inom många områden men även flera konkurrerande tjänsteleverantörer inom samma område. Umeå kommun utveckla de egna tjänsterna ur ett medborgarperspektiv och göra dessa tillgängliga på nätet. Umeå kommun skall verka för att många tjänsteleverantörer ansluter sig till det öppna nätet UmeNet och andra öppna nät. 7.2.2 Landsbygden Kommunen kommer att verka för att det även på landsbygden erbjuds en valfrihet av tjänsteleverantörer genom utbyggnad av ett öppet nät. För landsbygden bor det få invånare på varje ort, detta innebär att det inte är intressant för en tjänsteleverantör att etablera sig på en sådan ort. Mindre orter kan dock ansluter sig till ett öppet där det finns många tjänsteleverantörer, t.ex. till samma öppna nät som finns i Umeå tätort. Därmed kan även invånarna på en mindre ort erhålla valfrihet bland tjänsteleverantörer. Exempelvis kan en mindre ort ansluta sig till samma öppna nät som finns i Umeå tätort. En svårighet i dagläget (2001) så är det få tjänsteleverantörer anslutna till öppna nät, utvecklingen går långsammare jämfört med prognoserna för några år sedan. 7.3 Undvikande av monopol 7.3.1 Umeå tätorter I Umeå tätorter så skall svartfiber vara tillgänglig på lika villkor för alla operatörer. Detta skall ge flera operatörer, t.ex. Utfors, Song, Telia möjligheter att etablera sig. Det öppna stadsnätet UmeNet skall erbjuda alla tjänsteleverantörer att ansluta sig på lika villkor. 7.3.2 Landsorten Genom att bygga ut öppna stadsnät, t.ex. UmeNet, till mindre orter så kan områdesnätet i byn anslutas till det öppna stadsnätet. Detta ger lika många tjänsterleverantörer i den mindre orten som i Umeå tätort. 7.4 Prisstruktur 7.4.1 Umeå tätorter Priset för hyra av svartfiber från UmeNet är idag (2001) lika inom Umeå tätorter. Hyrespriset sätts utifrån längden på den fiber som hyrs. Priset för hyra från UmeNet skall vara max hälften jämfört med kostnaden vid egen grävning och ägande. Priset anslutning till det öppna stadsnätet eller andra operatörsspecifika nät styrs av marknaden.. 7.4.2 Landsbygden Priset för anslutning styrs av marknaden. 18

7.5 Säkerhet, redundans 7.5.1 Redundans Kommunens nät ska i möjligaste byggas i slingform så att trafiken kan gå alternativa vägar. I början av utbyggnaden kan redundansen vara svår att åstadkomma men allteftersom slingorna byggs ut ökar möjligheten att skapa sammanhängade reservvägar. 7.5.2 Geografiskt åtskilda ledningsvägar Den nya IT-infrastrukturen ska så långt som möjligt förläggas på annan plats än redan befintlig IT-infrastruktur. Genom att förlägga infrastrukturen på olika platser, t.ex på olika sidor av vägkroppen och helst betydligt mer åtskilt, minimeras risken för avbrott på flera ledningsvägar samtidigt. 7.5.3 Avbrottsfri kraft För att minimera riskerna för avbrott och driftstörningar ska huvudnod vara försedd med reservkraft t ex i form av dieselaggregat för kontinuerlig drift. Områdesnoder eller annan viktig utrustning ska om möjligt förses med avbrottsfri kraft i form av batteribackup eller motsvarande. 7.5.4 Anslutning till lednings- och räddningscentral Ledningscentral och räddningscentral ska, för att ha maximala möjligheter att fullgöra sina uppdrag, vara ansluten mot all tillgänglig IT-infrastruktur i kommunen. 7.5.5 HPM-skydd av huvudnoder (Högeffekt Pulsad Mikrovågsstrålning) För att minimera riskerna för elektromagnetiskt sabotage och för att minimera risken för avlyssning ska kommunens huvudnod om möjligt förses med s.k HPM-skydd. HPMskyddet skyddar elektronisk utrustning mot störande elektromagnetisk strålning, och förhindrar att elektromagnetisk energi strålar ut till obehöriga eller stör övrig utrustning. 7.6 Drift, operatörsskap och kundkontakter För Umeå tätorter så har Umeå Energi uppdraget att bygga kanalisation och fiber. Umeå Energi skall svara för drift, operatörskap och kundkontakter. Kommunen svarar för delar av planeringsarbetet, se kapitel 3 organisation. Respektive operatör som hyr fiber svarar för drift av aktiv utrustning som ansluts till fibern. För landsbygden kan Umeå kommun delta i planeringsarbetet och eventuella upphandlingar. Drift, operatörskap och kundkontakter läggs på intresseförening i byn eller på operatör som vinner upphandlingen. 7.7 Analys av tekniska lösningar Det finns olika tekniska lösningar för att realisera hög överföringskapacitet. Några av de lösningar som finns idag (2001) är Fiber RadioLan Mikrovågslänkar KabelTV ADSL (XDSL) 19

Kommunikation via elnätet Satellitkommunikation Rent tekniskt så är fiber en framtidssäker lösning som ger hög kapacitet och låg underhållskostnad. Kostnaden för fiber inkl. förläggning och ändutrustning blir dock ofta hög i jämförelse med andra lösningar. Kostnaden för ändutrustningar till fiber har minskat kraftigt och kostnaden fortsätter att minska. ADSL är en populär teknik idag (december 2001). ADSL är en teknik som använder kopparledningar, vanligtvis befintliga telefonledningar. ADSL på telefonledningar innebär att telefoni och dataöverföring sker befintliga telefonledningen. Det finns idag några operatörer som erbjuder ADSL, operatörer hyr telefonledningarna av Telia (Skanova). Olika operatörer har olika tekniska lösningar (fabrikat) och ställer in överföringshastigheterna olika. De vanligaste hastigheterna (dec 2001) är 0,5 2,5 mbit/s mot kund och 0,3 0,5 mbit/s från kund. Avståndet från telestation till kund bör vara mindre än 3-4 km. Utrustningar för ADSL, grundmodulen i växeln, har hittills varit konstruerade för att kunna ansluta många kunder (över hundra). Detta innebär att grundinvesteringar har varit hög och att det har krävts några hundra kunder för att kunna bära grundinvesteringen i telestationen. Målgruppen har varit större orter och städer. Därmed har ADSL inte varit intressant för mindre orter/ byar med mindre än 100 hushåll. Det har under senare delen av 2001 tillverkats grundmoduler för färre anslutningar. Idag (december 2001) finns det grundmoduler med ned till 8 anslutningar. Detta gör det ekonomiskt möjligt att bygga ut ADSL även på mindre orter/ byar. Den tekniska utvecklingen går fort framåt detta medför att nya tekniker kommer med ökande prestanda och minskande kostnad minskar för kända tekniker. I praktiken kalkyl bör göras där behoven/nyttan respektive kostnad för olika alternativ studeras innan valet av teknik görs. 7.8 Miljöpåverkan Umeå kommun skall genom medveten och förutseende planering av sin IT-infrastruktur sträva så att minimal miljöpåverkan sker utan onödig begränsning av teknikutnyttjandet. Detta kan ta sig sådana uttryck som: Agera så att grävande minimeras och därtill hörande effekterna av minskade kapitalkostnader och säkrare miljöer. Agera så att inte onödig luftburen kommunikation etableras så att utbyggnaden genomföres enligt miljömässiga försiktighetsprinciper för strålning. Agera så att mastplaceringar som ändå av praktiska, tekniska eller ekonomiska skäl måste etableras genomförs enligt upplevelsemässig låg påverkan ur estetisk synvinkel. Agera så att samutnyttjande av sker av all IT-infrastruktur så att inga onödiga dubbla IT-strukturer etableras med tillhörande kostnader och miljöpåverkan. 20

8 SAMORDNING 8.1 Nationell och regional nivå Planering och utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur ska så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell eller regional nivå. En kombination av nationella stamnät, regionala initiativ på prioriterade avsnitt och en noga övervägd och strukturerad uppbyggnad i kommunerna skapar bästa möjliga förutsättningar för att åstadkomma den finmaskiga struktur som är önskvärd. Kommunen deltar sedan flera år tillbaka i det regionala samarbete som leds av IT Västerbotten. Umeå, Robertsfors, Nordmaling, Vännäs, Vindeln, Bjurholm har ett organiserat samarbete inom den så kallade UmeRegionen. 8.2 Kommunal nivå Umeå kommun skall verka för samordning på kommunal nivå. Samordning sker genom att Umeå kommun skall hålla regelbundna planering och samordningsmöten med ITinfrastrukturbyggare, operatörer och större kunder inom Umeå tätorter. Samråds och planeringsarbetet dokumenteras i en idealplan för kanalisation, fiber och gemensamma resurser för Umeå tätorter. Idealplanen skall bland annat innehåll: o Beskrivning av nya bostadsområden med beräknat antal människor och företagsetableringar. o Motsvarande beskrivning för befintliga bostadsområden o Beskriva reserverade huvudstråk för IT-infrastruktur till bostadsområde och inom bostadsområde. o Huvudstråken utformas så att hög säkerhet uppnås o Beskrivning av anslutningspunkter för sammankoppling av de olika näten så att samtrafik blir möjlig. Umeå Energi har fått kommunens uppdrag att bygga ut kanalisation och fiber i Umeå tätorter (Umeå, Sävar, Holmsund, Obbola och Hörnefors). Senast vid utgången av 2003 skall Umeå Energi erbjuda alla kunder att hyra svartfiber mellan valfria punkter inom respektive tätort. Umeå Energi skall hålla kontakt med andra IT-infrastrukturbyggare som gräver i Umeå tätorter, t.ex. för fjärrvärme, vatten, avlopp, el, vägar. Umeå Energi skall passa på att lägga ner kanalisation när det grävs om idealplanen visar att det inom de närmaste åren kommer att behövas ny eller ytterligare kanalisation för IT-infrastruktur till området. 8.3 Totalförsvarets krav Vi all planering och utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur ska hänsyn tas till totalförsvarets krav. Det kan t.ex gälla 21

Redundans Geografiskt åtskilda ledningsvägar Avbrottsfri kraft Anslutning mot lednings- och räddningscentral HPM-skydd av huvudnoder (High Power Microwave) I avsnitt "Principer för kommande nät" redovisas principerna för hur kommunen avser attuppfylla totalförsvarets krav. 9 MÅLNÄTET 2010 Enligt Umeå kommuns IT-strategi antagen av kommunfullmäktige är målen för Umeå kommun: Hastigheten 5 mbit/s, praktisk möjlighet till Internetanslutning för samtliga medborgare. Detta skall vara klart år 2005. Målet var att kostnaden skulle vara lika mycket som ett månadskort på bussen. 1 Kommunen skall verka för att alla hushåll, företag och organisationer inom Umeå kommun skall kunna erbjudas en fast anslutning till Internet år 2002 i enlighet med de intentioner som uttrycks i infrastrukturutredningen. 2 Umeå kommun gör nu (december 2001) den övergripande bedömningen att: 95% av hushållen skall erbjudas minst 5 mbit/s till Internet senast år 2005. Månadskostnaden för detta skall vara i storleksordningen 300 500 kr per månad i 2001 års penningvärde.. Målsättningen är att år 2010 så skall 100% av hushållen erbjudas anslutning med minst 10 mbit/s till Internet. Även detta till en månadskostnad i storleksordningen 300 500 kronor per månad i 2001 års penningvärde. 1 Källa: Mål för IT-användningen i Umeå kommun 2 IT-handlingsplan Umeå kommun 2001 2003, antagen av kommunfullmäktige 22

9.1 Prioriterade stråk inom kommunen Inom kommunen finns ett antal stråk som är prioriterade se bild 1. Botsmark Tavelsjö Flurkmark Bullmark Sävar Norrfors Hössjö Holmsund Hörnefors Sörmjöle Bild 1. Prioriterade stråk inom Umeå kommun 23

Nedanstående tabell och visar antal personer skrivna på fastigheter inom en korridor på 1 km på vardera sidan om vägen. Vägsträcka Antal personer A Skravelsjö, Djäkneböle, Yttersjö, Kasamark, Hössjö 822 B Tjälamark, Håkmark, Hissjö, Haddingen, Tavelsjö, Rödåsel, 1 717 Rödånäs C Ersmark, Fällforsån, Flurkmark, Kroksjö, Mickelsträsk, Botsmark 2 368 D Gunnismark, Bullmark, Furunäs, Gravmark 656 E Stöcksjö, Stöcke, Ström, Strömbäck, Norrmjöle, Sörmjöle 1 872 F Baggböle, Kåddis, Brännland, Sörfors, Överboda 1 224 G E4:an söder om Umeå (exkl, Stöcksjö, Sörmjöle, Hörnefors) 588 H E4:an norr om Umeå (exkl Sävar) 133 I Tomtebo, Innertavle, Täfteå, Sävarbo, Tomterna 1.742 J Flygplatsen Obbola (exkl Teg och Obbola) 164 Summa 11 286 Vid utbyggnader efter dessa stråk så Nås många kommuninvånare och större orter Kostnaden för utbyggnad av markbunden infrastruktur, tex. fiber begränsas Nätet ger redundans, varje ort nås från två håll 9.2 Prioriteringar Utbyggnaden IT-infrastruktur inom Umeå kommun sker i första hand utifrån efterfrågan och finansiering från användarna (kunderna). Kommunen och staten kan eventuellt bidra med stöd till utbyggnaden. Prioritering av stöd till utbyggnader görs till orter med: Skolor och övrig offentlig sektor Näringsliv med behov av IT Orter och IT-stråk som bidrar till utbyggnad av huvudstråk för ITinfrastrukturen Prioritering görs av utbyggnader som ger hög kapacitet och som har lång livslängd, t.ex. fiber. 9.3 Samverkan med närbelägna kommuner Umeå kommun planerar ortssammanbindande nät i första hand till andra kommuner enligt följande: Efter E4:an från Sävar mot Djäkneboda och Robersfors (Robertsfors kommun) Via Röbäck, Hössjö mot Gräsmyr och Nordmaling (Nordmalings kommun) 24

Från Umeå mot Vännäs, via Sörfors, Överboda mot Brån och Vännäsby (Vännäs kommun) Från Botsmark till Åkullsjön och Robertsfors (Robertsfors kommun) I andra hand planeras sammankoppling med andra kommuners nät Från Umeå, Tavlesjö, Rådösel mot Vindeln (Vindelns kommun) Efter E4:an eller gamla riks 13 söderut från Hörnefors mot Nordmaling (Nordmalings kommun) 9.4 Länsövergripande nät Ett regionalt IT-infrastrukturprogram kommer att tas fram när kommunernas program har inlämnats och godkänts. Det regionala programmet ska innehålla förslag på Viktiga stråk, där särskilda insatser kan erfordras Förbindelser för att skapa redundans, dvs reservvägar Förbindelser med krav på viss teknik, ex fiber I arbetet med det kommunala IT-infrastrukturprogrammet har löpande kontakter tagits med övriga kommuner i länet, med IT Västerbotten och med infrastrukturägare som Telia och Svenska Kraft för att så långt som möjligt förutse utformningen av det regionala IT-infrastrukturprogrammet. I den mån det har varit möjligt har därefter det kommunala programmet anpassats för att passa in i det länsövergripande mål-nätet. IT Västerbotten har redovisat ett förslag till länsövergripande målnät (se nedanstående bild) som täcker alla kommuner i länet och som ger redundans, dvs det finns alltid minst två alternativa trafikvägar. Bilden visar befintligt kommersiellt nät (röd grov linje), förslag till länsövergripande stamnät (blå grov linje) samt förbindelser som kommunerna i ett tidigare skede anmält intresse att få till stånd (tunna röda, gröna, blå eller gula linjer). Nätets utformning känns realistisk och naturlig och ger möjlighet till anslutning och redundans även mot våra grannlän och grannländer och i den mån det har varit möjligt 25

har därför det kommunala programmet anpassats för att passa in i det länsövergripande målnätet. 10 GENOMFÖRANDE 10.1 Utbyggnadsplan 2000 2004 Umeå kommun har uppdragit till Umeå Energi att bygga ut kanalisation och fiber i Umeå tätorter. Utbyggnaden kommer att ske efterfrågestyrt. Alla kunder som efterfrågar en anslutning inom dessa tätorter skall få en fiberanslutning innan slutet av 2003. Umeå kommun planerar att inom Ettan projektet bygga ut IT-infrastruktur i Botsmark och till Botsmark. Detta förutsatt att byns egna medfinansiering löses. Umeå kommun har möjlighet att få statligt stöd för utbyggnad av områdesnät med 9,1 mkr och 13,6 mkr för utbyggnad av ortssammanbindande nät totalt 22,7 mkr Detta motsvarar 33% av anläggningskostanden. Umeå kommun måste bidra med 5 % av anläggningskostnaden dvs 3,5 mkr. Övriga 62% skall finansieras av marknaden, d.v.s. kunderna. Umeå kommun kommer att se över möjligheterna för att ytterligare stimulera utbyggnaden ute i byarna och landsorten. Prioriteringsregler för utbyggnader framgår av kapitel 9 Målnät 2010. Under perioden till 2004 utbyggnad till och inom skolorter. Av dessa är de orter med långsamma förbindelser till skolorna högst prioriterade. Skolorterna inom Umeå kommun framgår av bilaga 1. 10.2 Kartbilder I bilaga 2 bifogas kartbilder över Umeå kommun samt kartbilder över de största orterna. 11 ÄGANDESKAP Umeå kommun avser att delta i planeringen och verka för en utbyggnad av ITinfrastruktur inom Umeå kommun. Umeå kommun har som målsättning att inte äga ITinfrastrukturen. Umeå kommun har uppdragit åt det kommunala bolaget Umeå Energi att lägga kanalisation och fiber i Umeå tätorter. Umeå Energi kommer att äga denna fiber och kanalisation och hyra ut till olika kunder, bl.a. operatörer. Även för landsorten är målsättningen att Umeå kommun inte skall äga ITinfrastrukturen. Umeå kommun kan delta i planering, eventuell utbetalning av kommunalt eller statligt stöd, upphandling. Ägare till IT-infrastrukturen kan t.ex. vara operatörer eller intresseorganisationer i byarna. 26

12 EKONOMISKA ANALYSER OCH ÖVERVÄGANDEN Vid jämförelse mellan olika lösningar skall alla kostnader som är förenat med respektive lösning inkluderas. T.ex. så skall utöver anläggningskostnaden en bedömd driftkostnad och underhållskostnad tas vid anläggning av ny IT-infrastruktur. Enligt statsbidragsreglerna så kan kapacitet eller fiber hyras för längre period (10-20 år), stadsbidraget kan användas som förskottsbetalning. Vid avtalstecknande så bör det klargöras vad som händer med avtalet om leverantören går i konkurs. Utvecklingen går fort framåt, vi vet att behoven av kapacitet ständigt ökar. Vid långtidshyra av kapacitet så bör det i hyresavtalet regleras hur kostnaden regleras vid förändrad kapacitet. 27

13 ORDLISTA OCH DEFINITIONER Accessnät ADSL, xdsl ATM Bandbredd Bredband Bit Fiberkabel Huvudnod Anslutningen mellan ett tele- eller datanät och kundens/abonnentens anslutningspunkt, till exempel telefonjacket. Kallas ibland för "de sista hundra metrarna" eller "den sista kilometern". XDSL är ett samlingsnamn för kommunikationstekniker som nyttjar befintligt kopparnät. Tekniker inom familjen heter bland annat ADSL, HDSL, SDSL. Nätverksteknik för både stora och små nät. Klarar såväl data som tal. Inom datakommunikationsområdet används begreppet bandbredd för att ange ett datornäts kapacitet i antal överförda bit per sekund. Enheten bit är liten och används ofta tillsammans med förstavelser för att indikera en större storleksordning t.ex. Mbit/s. Syftar ursprungligen på "gott om utrymme" i termer av trådlöst radiospektrum. Syftar idag på snabba digitala förbindelser med minst 2 megabit per sekund i bägge riktningar. Den minsta informationsenheten i IT-sammanhang. Kan vara 1 eller 0. Fiberoptisk kabel innehåller ett antal glasfibertrådar. För att upprätta en kommunikationslänk krävs normalt att två trådar ett par, driftsätts. I trådarna skickas ljuspulser. I detta dokument - central anslutningspunkt för ITinfrastruktur i kommunen. Sammanbinder olika delnät i kommunen med regionala eller nationella nät. I Västerbotten oftast placerad i kommunens förvaltningsbyggnad. Höghastighetsnät Syftar idag på snabba digitala förbindelser med minst 2 megabit per sekund i bägge riktningar. TCP/IP, IP/protokoll Det kommunikationsspråk som Internetanslutna datorer använder sig av. 28